= utställningens . zisk urmakar-, och juvelerarkonst. Onsdagen den 24 oktober 1063 "Onsdagen den 23. oktober 1963 ”Namns dag i dag: Wo SÖREN | "Solen går upp kl. 7.05 och ned kl. 16.48. . | Solen går upp kl. 7.07 och ned kl. 16.45. - os | SLUTHICKAT . . Bolagsdirektören .G.. Coetzee i . Kapstaden har nu äntligen bliv't av med den ihållande, hicka han - råkade : cut för sedan han ätit en kötträtt > som han . ”spetzat” väl kraftigt . . med sin ». favoritkrydda curry, Han togs in på sjukhus för observation "och: där" hickade: han praktiskt taget 3 ä i elva dagar. - VÅDAN Av! BILKÖRNING | Russel Willis, 32 år, England, gi- rade till för att inte krocka med -en bil och följande "hände: in " Han” körde på en' "parkerad bil, "bröt, ner ett järnräcke, förstörde "fyra :. bensinpumpar, .kör in i ett skyltfönster "och så till sist råkade -hans "egen bl börja brinna. Men «> Doktorn svarar ”Mångårig prenumerant”. Med största sannolikhet skall den ofull- di i ert brev vara: inte . om min butterfly har herrtycke. undrar” Jag PUTTRIG KONTORSCHEF | .Kontor:chefen tyckte han . hade hittat på något riktigt puttrigt när han under den för. alla" synliga klockan på kontoret hade place- rat ett plakat med texten: ' ni tror. - ee vik FER S En morgon Kom” Lilla fröken Svensson för sent och kontorsche- fen gav henne en reprimand. Men lilla fröken 8. bara flinade han kom oskadd från den vådliga färden. : : TA och pekade på plakatet. Guld. öch-g glitter ” i. nya -Klockmodet - större modeller för moderna kvinnan rr ”Genkve,. klockmödets hövud- stad, I går nu (527 oktober) den mebt' "glittrande "modeuppvisningen | sar i världen. Det är ur- och smycke I årliga — högstsalong som slagit upp portarna till före- Ett 30-tal utställare, bland dem de största namnen i dén schweil iska” urvärlden, vågar, upp : sina ”nyatta I stilldéer ' och" juvelkomhkå- bir nd, ziska designs mu övergått tl att skapa mödeller 'och' stilar som pas- r bättre för den" miödenia kvins' |]. nan — hon som ” "behöver klockor som både är wackra och 'som det går att se tiden på, Resultatet har blivit större modeller men tack vare ken moderna tekniken inte det minsta klumpiga utan samti digt tydliga och smidigt eleganta Uniavlan är . självfallet ” fobtfaran- de utan siffror och har i i stället Jen TE . Klockan är inte" så mycket som |" för. kl Liksom krealtionlerns i moldehuzsen i Paris är. de nya smyckewnen ella dyx- ” modelber "+ "original, - som' ånte är avsedda för marknaden; atan djär nar; scmi -Uadstjärnor Hör sunbalbni- ker" "dé s ; vid sutiför: av ” kh kk | + för etisk ningar" i Schwetzisk ”unkonifelkti- omPE s ns : "Många modellvariationer på fyrkantigt och runt. AN, < Kollektionerna ' på et Bijöine som'”utslälningen - kallas, visar :vtydligt - att”. de ' fyrkantiga klockoriias genombrott har blivit den har gjonts' bredare milen, stan atit bli, tyngre. Denya guldtanden mycket: emidiga och: behagkiga ett bära — - känns inte och glider inibe. Glittrande” "elegans. Men dett meet. slående på. höst. ” salongen är kariske ändå den gliut. |: Idel ' | rande sel som , gj gå präglar Årets kiocksmydken både : Ji-mabexiat och utsmyckning, Gul- dets mika möjligheter framkomimer i de många varianter av materia. let och (dess bearbetning som an- vänts. Det vila guldat förlänar en beetåensde. Flera f har 4 ägt sober. el åt. tydligen också. haft cn plangeo- | varje modell där det används. Det! mebri I minnet 'och gått vidare till | polykromia . guldets fängsikinrande | , klockinodidiier ånäpels- och trå mosaik och, det florentinska i mat. "angölform. Andra har åstad effekitibuilta- kon trasivarlationier med tenab ti tförande ger dekona- |- tiv > ” verkan, Tjusgult guld med "rund, oval eller rombf I ur: i” dad” rå gta är” en tavla tä fyrkantig. modell. ' spocialitet för de mer djänva stil- Men "de: vunidå klock ibever | ut Märkligaat :kilzsnd naturligtvis kvar - och formgivar- | de nya dd Verrsa! är teknik na har funnit” nya variationer "på runda formler å klockor gom tt. ex. ”ovalen. ock "der: kaneke meet per- ”fekta av naburens egna former — ägget. H 4 a a vt Storleken i förgrunden. sn M Efter att i många år ha tävlat om damlernas gunst med så små med glänsande guldpärlor i gult, |. röbt, grönt och orangefärgat 24 ka- rats guld. . ut Om för juvelutsmyckningen deo- ändå ,konttalteras allt det fontfa- klockor som möjligt har schwei- ken. se - - ek R STEG är" av” tunna" länkar och därför |" signadrs påfallande ofta arbtat smek] för smaragden i år, så kan detl- rande ' är mest briljanter”. som glittrar i. schweiziska klocksmyc- arthrosis deformans coxae. Detta "innebär en förstöring av höftleden, men behöver för den skull | på intet sätt h med y kad utan bero på ren förslitning av en art som många personer råkar ut för vid stigande ålder. | "I, PX Det framgår tyvärr inte klart "var signaturen skulle ha er- hållit den uppgiften att bensår, led- gångsreumatism och hjärnhinre- inflammation kan orsakas av vari- cer-åderbråck, Det skall emellertid här bestämt meddelas att något dy- likt samband inte: alls existerar, Varicer är helt och hållet säcklik- nande utvidgningar på venväggar-.: na, I dessa utvidgningar kan: blod- proppar bildas, som i sin: tur or- sakar andra sjukdomstillstånd, men definitivt icke vare sig hjärnhinne- inflammation eller. ledgångsreuma= tism, bc N . STREJKVARSEL FRÅN KYPAR- NA I OLD ENGLAND fash'onabla londonnattklubben :Pi- sångerskan Jil Day inför publiken ”krönte”, en av kyparna med en skål ärter, "es TN — Den där rackarn till kypare gick mig på nerverna, förklarade miss Day på "måndagsmörgonen, dend "rummeln och slamrade med och bullrade alldeles i onödan. pen” ; och drämde” till honom, t! S lade "den "sköna "sångerskan; N | skål. med Ärtor,” skålen satt som en hjälm” på kyparens Chuvud med ärtorna trillande åt "alla ' håll "och kanter — till publikens stora gläd- - se AE a va "BARA : PAPPA? | 3 Lille Göran kommer ut från kö- ket och säjer till sin. mamma: — > April, Sprit "ropar ine Göran — Sdet är bara pappas: knä hon: sit- ter i om ÖS H "HUMOR 1 RYSSLAND I Kasakstan, rysk republik grän- sande ; till det ömtåliga Sinkiang- området, lär. det finnas' en radio- halvt legendarisk på grund av fri språkighet. Den -har bl. a. en pro- grampunkt där den svarar på: frå- gor från allmänheten. Nyligen ci- terades några av dem i en polsk” tidning, bl; a: Fråga: Finns det utsikter til: förbättringar i de ;tysk- ckin 'skå förbindelserna? Nr "Svar: : . Naturligtvis, men "inte förrän - man . byggt Mao-: soleum i Peking, "vec i . Fråga: Kan k'neserna sända ut en raket i rymden? -: :, Svar; Ja, om sjuhundra miljo? ner kinezer samlas v'd avfyrings- basen och börjar blåsa underifrån. Fråga: ringar aktuella i Moskva? . Svar: Turisthotellet Peking skall!" inom den närmaste framtiden dör" pas om till Washington. Kyparna och uppassarna vid den : galle hotar i dag att strejka sedan |: Under hela mitt framträdande stod |” brickor, sorterade upp. bordssilver so — Så jag tog första bästa" "va, Detta, första bästa vapen var en = Vårt hembiträde” sitter i knät . 4 på en herre där ute. station, Rad'o (Erivan, som" blivit | - Ni kan IHyggt öta Jårtan-= Fomrunda kulorna som jag | Gomera Ned är QVINagGrIngsDi ller! 1] PÅ KONTORET [ pAG sen JAG SKÖN, MOLTE? / | | ilfas SKA 6E | ; Faa KNOGIG DAG GUBBEN EN NS TACK SKA ov HAJ DAG — "/ GODNÅTT, KALLE + ÄNNU EN I MILJON / SÄLLE BADAR! JAG TRODDE HAN SKULLE FISKA ,oter I drer a hur imebeR ie DÄR ? DÅ SKA JAG KAN MAN VERKLIGEN BOTTNA” i Å .DET VAR ETT DÅLIGT ANKARE DU GAV MEJ , NALLE, TROSSEN VAR FÖR KORT! o0Z=w rrAe ER r (0=TS AOrA rest "DIPLOMATSPRAK i Ni: diplomater uttrycker er » löch det andra, Men det är väl det Är - några '"namnföränd- |” alltid så att: man inte. förstår vad n menar, sade bordsdamen; Vad ni säger: kan betyda både det ena som kallas: diplomatiskt, kan jag i sta tri, visst finns "det ett: diplomatiskt "språk, det. är ju If alldeles nödvändigt i många sam- ;manhang. Och den som; förstår. det vet att om jag säger ”det svär jag på”. så är yttrandet ingenting att fästa sig vid. Men om jag illägger ”på mitt hedersord” så är det re- na sanningen — - det svär Jag på. : | "DEN GAMLE”. i Det kän förmodas att historier- na om Adenauer kommer att flo- rera rikare än någonsin nu när der .Jamerikanska Times” följande: ta män inom det” socialdemolratis ka partiet; Denna; ben Mösd a — Jag syftade. inte pe er, herr "— Jag vet att det finns” utmärka | Arndt, .sade den gom 7 RYSK KOMMENTAR . På tal om den "amerikanska ve= teexporten till: Ryssland, 'serverar fa . Byske jordbruksministern ; kom- Det är "Josephine Bake csombe- rättar” negerhistorier: + —' Systrar - och. bröder, började den gamle niegerprästen sin an- / Jag a en mer in” till Nikita” Chrusjtjov och frågar: : Shan” em poolen som är värdfom "Meningen" «' vad John sa trängde i 5 blankt havet ligger Av Kerstin Göransson-Ljungman ” (ON : ? Vär det barnet? Så tyst det var. YSov det? 'Var det en pojke? Jag måste göra en ansträngning för att tala: . I — John, var' är. barnet? Pojke eller flicka? — "Då ' såg John upp, hans ögon, ru trötta ach matta, mötte mina: — Pojke. Han är död. — Rösten lät så underligt tonlös. inte : fram: till mig.” Jag upprepade > « hans ord, — Han är död. - — > Då först var det som om jag begrep det, men jag var ändå för trött att riktigt fatta det Så sjönk ' jag ner i bädden igen och slöt ”ögona. Allting gjorde ändå detsam- ma. Jag orkade inte mer. Jag vet inte om jag låg så länge, - men, jag .hade ett svagt minne av . att. John rört sig I rummet, givit " mig att dricks och talat med mig. När jag nästa gång var medveten om "tid ach rum, var det sent på Jav att John rörde sig i -Jen sockerlåda, som han tagit in från boden. inne från kammarn hördes barnas töster Jag va torr i hal- sen, men jag . kom mig inte för med att be John om vatten. er såg bara helt otydligt vad John höll på med Så somnade jag igen. Tidigt nästa morron vaknade jag köket, tände ", spisen, 'satte' på vattgröt och så till sis: tog på sig. storväst och mössa och gick ut När jag satt upp i sängen. kunde jag se ut genom fönstret, Det var ljus ute men solen hade inte än- nu sommit upp, fast himlen redan var röd och gul. Isen låg där näs- tan vit med aågri svaga guldgula speglingar. John gick. ut på isen Han oar försiktigt den lilla lådan. När han kommit en bra bit ut stannade nan och satte den ifrån sig. Så började han hugga ett hål i isen, Det gick långsamt, Han högg ett par tag, så blev han stående och så :ortsatte -han-igen.'Till- slut eftermiddagen. Jobn pysslade med tycktes han vara färdig med hålet. Det började skymma ute och jag |: Då 'vg han den. lilta lådan och släppte '"tångsamt ner” den "Sakta rätade - John' upp 'ryggen, tog av sig nössan och blev stående stilla vid den upphuggna vaken, Det ver- kade västan som om han bad. .' Solen... hade ' just ' kommit "fram och en stråla glittrade i 'de ny- huggna iskanterna. John vände sig om ch gick tillbaka in över isen. Han gick långsamt med nedböjt huvud, men inte en enda gång såg han tillbaka, ':.. Inte med detsamma hade jag för- stått, vad John gjorde Så begrep jag; det var vår lille son John förde rll hans vilorum ' Till det stora, eviga havet. , Jag försökte be en bön, men jag var ju inte van vid det. Det rade varit svårt förr, men då: hade iag liksom tagit del i fars böner, men nu var det än värre Jag hade, velat be själv, men det gick" inte jag vas "kanske för trött. Eller var det kanske det att livet + sig själv hade en makt och kraft 'där pönen liksom inte gjor- de aågot till eller ifrån Och dö- den, var mte'der bara en fort- sättning på livet? = co: När John kom in gick han fram till. mig och strök mig över håret, ingenting sa han. Inte jag heller. Aldrig »talade” vi heller om vår döde pojke. « Vaken frös snart till och när det blev pu 'ckundeé man: inte « längre se var den hade sarit. : Det året kom vårer tidigt, som väl var, "Vi hade haft det bra då- ligt med vinterförråd Vi:räknade dagarna och potatisarna, mätte upp mjölet och den torkade fisken: Salt- strömmingen var det "inte så ont om, men den var ettdera för salt eller , urvattnad och smaklös: Ett par höns hade' dött i vinterkölden och de andra hade inte just börjat värpa, när isen gick upp. Två ha- de” vi ätit "upp. också ”Skulorna räckte knappast till de fem vi bade kvar, Borta på norrklippan växte det '”enlav. John hackade den i hönsmaten, mte för att de var för- tjusta i den, men frampå kvällen hade den vanligen. strukit. med i alla al: . > Elsi var plek mage, och skrikig Den lHlla mjölk jag hade efter poj- kens födelse och död gav jag hen- ne men efter några veckor var det slut. Pojkarna var alltid aungriga. Det hjälpte just inte att sticka åt dem en' brödbit med rå saltströmming på emellanåt Det va. som om de aldrig tänkte på annat än mat Den vintern hatade jag Sälbå- dan. Havet och isen Ja till och med Jaan, som tvingade mig till detta ohyggliga och ensamma liv, spira grönt bland skrevorna och John sjöng igen, när han arbetade med sin sönderslagna båt och må- lade vettar och jagade. och fiskade, då" glömde jag allt: det. svåra som vintern fört med. sig...Då var detl!: ju åter vår. Vår och liv, Och livet var starkast av allt. oc oc: :. Året blev. hårt: John, hade.” f lov att' sätta sig : skuld i Fiskar- nas Inköpsaffär, det” var för, de nya skötarna Fisket slog” inte bra till, Fågelsträcken hade "gått "tidigt, innan isen brutit ' och John''fått köpa skutt, Pojkarna växte: de bes hövde 4Säder Och det var som om jag inte' orkat så mycket det året, Moiorn till 'oåten. som. John ta- lat um och. sparat till i flera, år, syntes "vara lika långt borta, som den dag, då har förstå gången nämnde om den för mig. Men han slet och strävade dub- belt så hårt. När han lagt sig 'påj” kvällen, sov. han tungt och uttröt= tad som : ett djur., Många' gånger satt jag upp i sängen och såg på honom, Var detta verkligen. John? Den unga pojke, som jag så nyss gift mig med. Ansiktet .var inte längre detsamma. Det hade" kom- mit nya kraftiga linjer i det, kanz a d borta från alt unnak ske lite "årda. Munnen del ten, också pär ban sov: ost den Men sar sen sköljde, fågelsträc- É "| ken kom dragande ock det började | hade grävt sig in i huden och den hade blivit grov och sträv,. Håret hade mörknat: och ' var -inte. som -lysahde guld i solen, svettigt klib- bade det fast i pannan. '- ket mera, Han hade slagit sig ihop -med; Karl Söderman, Ivar. Petters- son :och Nils. Åndersson.. Det, var John 'var. inte ensam om. fis- dollar. Jag" han en snnbn som) är. värd itne dollarn, Och så har jag , en som är vänd & dollar." Nu: tar . vi vöret up pkollekten så får. vi å se vilken predikan det ska bli, . 2. DET VAR HON -: +. : Henrskapieltt Svensson hade va- 7 | varvånpet och älde moll hin. sen med- från översta "våningen. Där såg: fm Svensson maker med glödande blickar betwalita en skön blondin" som stod intill: honom, Just: som hien stannade i bot- , gav blondi Svenk- [son en rungande önfil och sa: — Jag sla ina kr att nypa mig, jag! > . Utkommen ur hissen ka Svens- I Jag nöp ånte människan. — Nn — Nej, sa fru Svensson belåtet, Men det gjorde jag, a den drack de förstås opp. John' tålde” det inte” Han var'sur' och ; vresig dagen efter och arbetet gick ' . långsamt. Inte gick det an att jag så någonting heller! Han var väl karl att ta vara på sig själv, och jag - skulle inte blanda mig i- vad: karlfolket hade för sig. Jag såg ju: att samarbetet mellan karlarna bar ' sig och det var ju huvudsaken, Och | fick de bara en ordentlig fotogen" våra ute: var ju en bra bit "emellan. De hade alla funnit att det var lättare att "sköta fisket tillsammaris, inte be- khövde » heller » alla - fyra' segla den långa vägen in till stan med var sin strömmingslåda utan de turade om. Det-blev lite längre emellan tillfällena att få.varor från stan, men om man. tänkte sig för så gick det bra i alla fall. Och det blev allt kite större inkomster på ; det sättet, : i : Karlarna började på att tala mer om. motorn; men det var inte så lätt att rordna saken: Den skulle förstås vara gemensam. men vem skulle .få den i sin båt och hur skulle de på bästa sätt använda ga och långa samtal om den saken. Där satt de och talade och talade. Jag tyckte inte om hade oftast med lad en ljter ib motor i nån av skötbåtarna blev det ju ändå bättre. Och var de. fyra om det, skulle det ju gå for=; tare ' att klara av skulden, än om var och en skulle gå där för sig själv och spara till en motor, Driften måste ju också ordnas” praktiskt, så att-alla fick betala i förhållande till nyttan de hade av motorn. John ansåg att han som bodde närmast star" skulle betala ' mindre för fotogen än de andra, och Andersson, som , bodde längst. ut, . tyckte att omkostnaderna för bå-. ten skulle delas lika. DN På hösten. hade de i alla fall kommit så långt att de' köpt in en nästan ny skötbåt på auktion efter Uddström och bogserat-: in den , till "varvet Under vinterns lopp ' skulle. motorn sättas dit och så skulle alltsammans vara klart på våren, Var och en av de : fyra hade fått skriva (en växel ärmaste - grannar,” de "bodde "på" " skären . intill, » fast det sot en tillsammans. Ja, det blev mån- 50 man, Han
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.