ee EAROENS TING — Torsåsgen den at oktober 1964 - —— = LT Torsdagen den a oktober 1 1963 IT= = F olkhögskolans kompetensvärde "har & ha samma betyg 4 Inskrö melsens tillkörhst ”genor dagsbesliut? 1958, Enligt fällande bestämmelser ges endast". ett in- tyg ”öm' NSgenomgånigen folkhög- skoltekurs, men efter begäran kan skolledningen: även "sträcka ” sig vill: att ge uppgift om. antalet undersvisningstimmar i olika äm- ner; Dessutom; kan eleven få ett omdöme om sin' förmåga” att kill- godogöra sig” unde Utredningen : om! studieomdö- mena mid folkhögskolan” har” nu seenden,' Utredningen : "wil ge folkhögskolorna. möjlighet att ge värdeomdömen om eleverna, efter en numerisk skala graderad från ett till” fem 'med fem' som högsta |” omdöme, Detta system ansluter sig till vad som tillämpas i Folkhögskolans komnet NISvÄr- » Samma ämnen trots att de kanske «i själva. verket studerat olika Även & detta fall söker man "i det nu framlagda 'utrednings- förslaget dra upp vissa riktlinjer, "Rent generellt kan sägas att ut- gedningen vill jämställa två åre- kurser från ' folkhögskola 'med "nuvarande realexamen eller slut- . kompetens från grundskola, Med utgångspunkt från detta vill ut- redningen göra en del ändringar och” tillägg när det gäller intag- ” ningsbestämmelsérna . vid wissa - utbildningsanstalter. «+ För, elever som före I folkhög- skolan: grundskola 'el- Hickor- som i arm oh - lr. na Hamburg i oktober. "Flickorna har ansikten som and- ra mycket unga flickor, veka och pigga, "inåtvända” och nyfikna, ut- tråkade och näpna, De tycker om någellack ” och läppstift, tonat hår och, höga. klackar — och alla bär på samma öde — "det för - tidiga desk t. I Västtyskland är var hundrade skolflicka mellan det 14 och ' 18” levnadsåret: nödsakad att i förtid lämna skolan på grund av att hon blivit havande, -Dessa unga flickor vars. själsliga utveck- ling genom det föntidiga havande- skapet rubbäs går dessutom miste om en. sviktig del av sin skoltid. Ty: så Snart deras tillstånd: blir h hav ker" realskola skall folkhögskole- I, "kurserna jämställas" motsvarande » fackskoleutbildning. "I bilagor. res dovisar mutredningen förekomsten av follehögskoleelever vid 'wissa - utbildningsanstalter. Denna redo- visning ger wid handen att foll- : högskoleeleverna i mycket 'stor sträckning igår vidare till sjuk= de' är ett annat" problem som vållat mycken debatt, Folkhög- skolans karaktär gör. det möjligt att variera undervisningen å stor utsträckning. Därmed kan följa svårigheter för de elever som avser att söka widare till andra skolor efter" folkhögskolelkursen. Elever från” olika folkhögskolor tins egna ed. "Nu är. det STANDARDPROV vill en utredning införa vid folkhögskolorna, skriver Han- delstidningen: »':- :: Betänkandet lämnar ganska dif- fusa upplysningar om hur man|- tänkt sig , provens utformning. Men det. finns allt skäl att. hålla uppsikt över den utveckling så- dana prov kan befrämja. Visser- ligen skall:de enligt utredningen vara frivilliga. Men denna 'skola bör värnas mot. åtgärder som kan leda' till. en likriktning. Och har man; väl: börjat begagna sig av proven, dröjer : det.- inte ” -länge, förrän "de kommer att betraktas som -en rikslikare.' - Naturligtvis är . sådana "skolor rack. och . Även till lärarseminarterna söker Sig folkhögskolans elever i många fall, Folkhögskolans roll som all- mänbildare för. dessa kategorier är betydande och det får, hälsas - med - tillfredsställelse att; utred- ningen nu vill ha. intagningsreg- larna till dessa och andra anstal- ter ändrade så att folkhögskolan burg” inrättats" en särskola, . den första Å sitt slag i Västtyskland. ' Alla 600 ”skolflickor . bär ' släta guldringar på vänstra handen — i Tyskland: tecken för förlovning. Somliga har” i första taget inte vågat sätta ringen på handen; men lärarinnorna, : kvinnor: med hjärta för. ungdomen, rår "dem -att dugayt visa ringen på fingret." Ringen” är medlaren' mel- lan det! purunga: flickansiktet och de människor 'som på gåtan” och energisk-moderliga | = = i butiken och hos grannarna för- vånande konstaterar: "Detta barna” ansikte tillhör en blivande moder. Flickornas öden liknar varandra i huvuddragen: Det började med en ' party-kväll, ' med' en förförisk dättsinnig tek eler också med den första romantiska kärleken, och besöker . denna skola ' då Hamburg har inte någon man som sörjer många av barnen kommer . . väl aldrig att få reda på "vem. som är deras' fader, Läsplanen omfattar ämnen "som vid sidan om de normala under- slutade med h desk Sor- gen över att i många fall knap- past riktigt känna till fadern till sitt väntade barn, att få föda ett ”tillfällighetsbarn” till wärlden, el- ler slutligen också bekymret att inte ha wunnit "den egna andliga mognaden utan i förtid ha rubbat den, allt detta "bärs gemensamt i skolan; Många av de unga flie-' korna har bittert ångrat detta av- i lsteg som "inte var velat. Flickorta som oftast fördömes av föräldrama och " syskonén' samt: begabbas ' av den övriga omvärlden, får då hjälp av” skolan "att återvinna "det ofta hårt .. medt: « självmedvetandet. visni tillgod: flickor- nas särskilda behov, På skolsche- mat finns spädbarns- och barna- vård, sömnad och matlagning, gym- nastik under - havandeskapet . och sjukvård.” Läsplanen. skall. hjälpa flickorna att klara det tidiga: mo- derskapets problem" och lägga en fast grundval för sitt liv som, för- värvsarbetarde - moder, De unga flickornas ansvärskänsla för sitt barn 'skall "ökas och? stärkas 'och de skall lära sig inse att det. är deras " skyldighet att sköta , och uppfostra sitt barn, en skyldighet de. efter. bästa" förmåga. bör! full- Nästan hälften av alla flickor som + i ' Delia Lange” i Kampanj för fölt- Så Under senare år bar rapporterats en orgväckande ” ökning av "vissa husdjurssjukdomar. Främst gäller detta dyntsjuka och trikinos, vilka kampetensvände korimer ställ sin Tält, Även i framtiden kommer folk. högskolan att , ha en oerhörd bevydelse för den grundläggande h vingen. De som "efter ge- nomvången grundskola skall söka vidare till högre utbild- - ning: talter; av olika slag —I. och set lär väl bli de allra flesta 1— kommer 'att ha en 'oerhörd "nytta av att slå emellan med ett par folkhögskolekurser, Dels kan de få läsa vidare på de äm- nen scm är en förutsättning för intagningen wid de olika utbild |: och dels får de som mottar. folkh .ele- . ver för fortsatt utbildning. in- tresserade av 'jämförelsematerial, Och i folkhögskolans lärare ser kanske ständardproven':som . en möjlighet att hävda sig i kon- > kurrensen gentemot fackskolor- : na. Men det är inte osannolikt att IF skolan förlorar snarare ” äl ner på sådana prov: ”vin- VARFÖR BLIR BOSTADSK EENA SÅ LÄNGA? - 2 Därför att- bostadsregleringen skapar en. onormal marknadssi- tuation 'och därför att människor- na så snabbt anpassar sig till denna. Man ställer sig i kö ”för säkerhets skull”, man anmäler si- na: barn i ' kön åratal innan ett 'bostadsbehov kan väntas bli ak- tuellt etc. Ju längre väntetid des- to fler rusar till för att åtmin- stone'ha garderat 's'g' en köplats. Hela förmedlingssystemet går i baklås, och allt fler bostäder by- ter innehavare på den grå och svarta "marknaden. ' Bostadsför- medlarna 'i Stockholm ser med rätta: dystert på situationen och funderar på att ”begära. sig 'i konkurs”. och börja på nytt. från botten, Kan man tänka sig en' mer "drastisk illustration av en regle- ring som överlevt sig själv och nu bara sätter krokben för de ” bostadssökande. SOM ETT LOVANDE UTRED- . NINGSFÖRSLAG =" betecknar Svensk Politik, centerpartiets medlemsorgan, 1o- kaliseringsutredningens betänkan- de, Det finns: emellertid en rad frågetecken ' när "man kommer in på frågan om' det: framlagda ut- redningsförslaget skall resultera i konkreta . åtgärder, "anser tid-) ningen? .: > Kan man alltså nu räkna med en aktiv lokaliseringspolitik? Det beror väl närmast på hur rege- ringen kommer att ställa sig, Un- der de senaste åren har den so- cialdemokratiska regeringen fört en s k. geografisk rörlighetspo- litik, som inneburit att man mål- medvetet flyttat arbetskraft från sysselsättningssvaga områden till expansivorterna, Det har i reali- teten" varit den direkta motsat- sen till en aktiv lokaliseringspo- litik. Men. det. har väckt” stark 'a- alltså den stora frågan om regeringen och socialdemokråtin är beredd vning. Är regeringen redd till en cmittällning till eh aktiv lokaliseringspolitik? I och för sig är det inte några lokaliseringsutred- a förslag ny fortsätter ningen = presenterar, ' Svensk Politik; det mesta kan igenkännas från tidigare center-. motioner 4 ämnet. - högst” Pprekär för - änbildande . undervisning å en: för: individens utveckling positiv internatmiljö. tra FRÅGAN OM SKOGSBYGDER- a NAS. FRAMTID: & s CA är! brännande aktuell. ” ”RLE- "tidningen tar åter upp prö- ; blemét, -med "anledning av att en norrländsk RLF-konferens disku- > terat frågan. Den har blivit akut "genom den signalerade och del- i vis redan, genomförda övergång- i en'. till. årsanställning av skogs- er, varvid situationen blir stora . skaror jordbrukare — och stora områ- dens framtid helt enkelt hotas: I denna speciella fråga gäller | givetvis detsamma som beträffan- de jordbrukets :strukturomvand- ling över huvud ' taget: det kan inte vara" riktigt att streta emot en vettig yttre "som skapar bättre förutsättningar för dem som blir kvar i näringen att nå en. rimlig inkomst. Men samtidigt kan man omöjligt blun- da för de- väldiga konsekvenser för hela landsdelar som en. struk- turomvandling av 'det slag som här tycks förestå medför. Om den yttersta ' rationaliseringen : spräc- ker möjligheterna att bevara en bygd intakt och med ' förutsätt- ningar att erbjuda människor en rationalisering |. Lagom till Fars d kommer den med traditionell förväntan -emot- sedda ål rapporten: : om "vad som hänt och timat i gamla : "Svitjod i tolkning av barden Gunnar på ILid-anrende (Gunnar Ericsson) och ristaren . Ewert — Nidriste : (Ewert Karlsson — EWK). Och sannerli- gen, sämre present kan far önska sig. Som, bokens titel anger är det ett så delikat ämne som Synden tillvaro enligt nutidens krav får män kanske trots allt ge en del avkall på ' rationaliseringskravet, Kanske behöver man exempel- vis inte-gå så till ytterligheter som ett fullständigt slopande av |: | temet med hete i sko- gen faktiskt innebär. Kanske man här borde kunna nå fram till nå- got slags . kompromiss .. även. Å : storskogsbruket, . . " I den mån man inte kan eli- |; » minera: konsekvenserna av" stor- skogsbrukets tänkta rationalise- ring, måste man ha rätt att krä- |... va av statsmakterna att de ”ofull- ständiga” jordbrukare, som" nu mister. sitt. tidigare 'säsongarbete |: i storskogsbruket, på ett eller an-|: nat sätt hålles skadeslösa om 'de " Samma daga som I IVA-varning- "en mot biocider utfärdades redo- . gjorde pressén för 'vådor av an- vändningen av antibiotika i hus- djursuppföddningen ' och för en undersökning 'som visar att fisk- tningsmedlet .rotenon tycks måste. realisera. sina domar, fortsätter "RLF-tidningen: M : De' arbetstagare och småbruka= re:det här gäller måste: ha rätt -till samma skydd av samhället . som annan arbetskraft kan räkna med. Då en industri läggs ner o. många därigenom, blir". arbetslösa » gör myndigheterna "helt naturligt stora dispositioner för att hjälpa de anställda att lösa sitt nya pros blem, Det rör sig då vanligen om ett ganska begränsat antal famil- jer: Inom" skogsbruket: kommer kanske flera. tiotusentals famil- jer'att, hårdhänt drabbas inom en ganska kort tidsrymd. - Det är alltså -här frågan -om ett jättelikt , socialt och mänskligt problem. "> Samhället får verkligen inte ta lättvindigare på detta därför att det inte rör sig om punktvisa - störningar utan drabbar männi- skor . utspridda över glesbygd, ' utr "ha skadliga effekter också på människan, Det dröjer innan man : kan veta om dylika risker är till- » räckligt belagda ', eller allvarliga föratt väga tyngre än prepara- tens ekonomiska betydelse, hur : nu en"sådan avvägning skall gö- ras. Men när man någon gång i ? framtiden vet 'tillräckligt för att handla är den eventuella skadan redan skedd och . mångdubblad.| Denna otakt i riksforskningen är ett generellt problem, som hellre förr än senare. måste framtvinga betydligt: skärpt förhandkontroll, : intensivare vetenskapande — o. en mer kritisk attityd till den «explosiva kemisk-tekniska inva- " sionen av hela den biologiska mil- en stor jön. «. n : (Dagens Nyheter) i Svitjod -som penetreras, Beträf- fande de framhålls "redan » | viksdagen "av -hrr . | Persson i -Heden (ep). husdjurshygien Kristianstads' och. -Blekinge län. båda "kunna överföras till” män- niska och" "orsaka "besvärliga sjuk- d Ett på hur stor spridning en ' "trikinepidemi kan få framkom år 1961 'i Ble- kinge, "då "många insjuknade och inte "mindre "än 338 trikinsmittade människor .måste söka” läkarvård, Direkta : kostnader : och. indirekta förluster i samband med epidemin Ivar. betydande, - ” Dyntförekomsten" hos nötkreatur -| har. ökat i betydande utsträckning under de senaste åren: Detta gäller |- inte "enbart 'vånt land och "denna : ländsända' utan även flertalet and- ra duropeiska "länder, Vilka orsa- ker” som härvidlag kunna” spela än är ej utrett,” men man "har riktat uppmärksam veten på "den ' 'nuva- rande större ' änfektionsrisken för djuren | genom en. ökad förorening av. b Åot 1; js och ' ttendrar vilken bl a' kan ha orsakats” genom «I den ökade turismen "och det ökade . utsläppet - av avloppsvatten, Det "| någotr som helsi reningsanordning; Dessa problem hår bl a 'aktuali- seralts" "genom : interpellationer ' i Fönwall "och -Trökinfynden hes svin ' bar även ökat. oroväckande munder de se- naste åren. Trikinerna torde övers fekterade "råttor: Sekundärt : kan man därför väkna 'med' att sådana faktorer, söm” gynna... er ökning eller kvarhållning av råttstammen, även ge anledning Hill. en ökning av 'trikinfrekvensen. - Till” sådana faktorer: får man hänföra dåligt skötta soptippar och komposthögar, såväl allmänna « som'- enskilda, i förordet, dt svarje tillfällig elik- het med förn-, ou" och framtiden vore att hälsa med stillfredsställel. se, Beträffande 'svearnas synder erinras om att förutom. den svåra avundsjukan voro vårdslös : um- gängålse med ' win, kvinnor, och sång framträdande syndpunkter, De välkända hövdinga kring kräphögar med eller. utan” mat- avfall, fritt "utslängda kadaver av 'Täv, mink ock andra djur ete.. -- «Den ökade förekomsten av dynt och trikiner är ur flera synpunk- ter . ebb" allvarligt problem, Den utgör inte bara sen. alb lig fara ur hälsosynpunklt utan den medför - Jäven stora förluster för animalie- Gustaf Mångvis' tron spelar som sig bör en stor roll även i. årets krönika... Därmed ” förhåller ' sig "| ingalunda så, att deras syndfullhet skulle .. ifrågasättas, Såväl Tage Elingerskank, Gunnar Sluge, Ber- tel Pendelkråka, Gunnar Ordvispe som . Hilding . Sputnik : framträder i välkänd och: tiktig, skepnad till lättnad för den som till äventyrs skulle ha fruktat något annat, För synd skull har emellertid ,medta- gils en rad kända och prominenta nmamn ur vikingasocieteten.' Till årets mest dryftade . frågor och personer hörde: de förargelse- väckande nakenbadarnas på Stora Idskär, Lennart Ordsprutes vrå, en gotländsk 'blotares vägran att utlämna 'brudekronor utan när- mare « k en wväderlek siare, Artur . Normal, söm blir mäkta berömd på att längtidsför- utse stor nederbörd, och : Anita Barmstark, som förfäktar åsikten att åskväder är det näst: bästa Synd påvisas också i England, och i Svitjod utbryter Stora Mjödstop- pet, villcet dock inte gällde drak- ; Ban- kenos' sista tvekamp skildras Jik- som det stora slaget i Birka om tre- ' eller fyrkantig mjölk, Det anförda torde räcka watt ge en liten, merr dock föraning om vad |' som "väntar den som sätter em ära 1 att följa med vad som skor i Svitjod i Gustaf Mångvis' dagar. LT:s förlag, häft, 16:—, Y produkti och ' folkhushållet. Med anledning "av dessa allvarliga konsekvenser har, . på initiativ: av KBS, inom Kristianstads och Ble- kinge län bildats. et samanbelts- organ — Kommittén för Fält- och Husdjurshygien . för åtgärder mot i första hand risken för tri- inspridning inom . djurvärlden,' I kommittén 'är följande ongan' re- presenterade: jordbruket ekono- miska 'föreningsrörelse, , hushåll- ningssällskapen samt hälsovårds- förbunden i de båda fänen, > Genom en allmän kampanj i lä- nen avser kommittén 'att få till stånd. förebyggande åtgärder för att skydda husdjuren och därmed även människorna från de svåra sjukdomar, som kunna bli följden om. föroreningen av marker och vattendrag "fortsätter. Kampanjen, : som redan . startat kommer att fullföljas de närmaste åren. Den omfattar i första hand en betydande upplysningsverksam- het genom artiklar och annonser i pressen samt direkta informaltio- ner till kommunala myndigheter utövare, Kommittén avser även att i nhat med häl 9 gar derna verka' för en intensifierad måttbekämjpning såväl i tätorterna som på landsbygden. ot H Endast en medelimåtta kan alltid vara på höjden av sig själv - och knappt det, för dem själva. eller barnet. Och |- ”läven utanför skattefuskarnas led "| finns -ebt ”frälse”' av företagare rlinkomster: är” obefimnliga” eller föras till 'svihen 'främet gönom in-| samt enskilda företag och närings- | + Aktuell : Det är för tidigt att tala om Kuba-krisen 'som en vändpunkt i relationerna. mellan öst.och väst, men den framstår allt kla. rare som en: fhändelse som tvingat de sovjetiska ledarna att tänka bm beträffande USA:s vilja att med alla medel — även kärnvapen. -— försvara sig om dess vitala intressen hotas. : ” |» Västerbottens-Kuriren Om: | Chrusjtjov ' inte : : lyckas lösgöra mera pengar för! inves- tyga jordbrukarna. om "att en del av dessa medel ger utdel- ning åt dem "kan hans. senaste program knappast göra slut på bekymren med jordbruket, Än- nu har man inte i hela" dess vidd sett följden” av. årets fel- slagna skörd. Det senaste skäm. tet i Moskva är. att en: billig restaurang blivit tvungen. att sälta upp en skylt på vilken man. kan läsa att köttbullarna består av kött till 100 procent. , Helsingborgs Dagblad . om fastighetsägare kön å år ef ter år få ut skattefria inkomster på cin egendom genom att hal” den skriven på ell bolag, av vil ket han tar ut. pengarna som lån, för att sedan genom en se- rie .— för märvarande lagliga — itrangalktioner avveckla bola- get . utan . att. den 'uppdämda skatteskulden någonsin kommer till stor delliär knep ev denna beskaffenhel: som i skilda wva- rigiloner” ligger. bakom det av alla kände förhållandet aut. det vilka. trots att deras taxerade löjligt fåga . kan" uppehålla: en konsumitionsstandard långt utom räckhåll för den stora . .majori - teten av lör lagare, NN br kommentar. teringar i jordbruket och' över- |: f.n på grund av brödbristen |. i dagen. Man kan anta 'att det/- sökningar visar "att 80 procent av kvinnorna läser annonser in. nan de går till butiken, 'Två av tre kollar skafferiet. innan de går och sex äv tio skriver en lista. Vidare har det mwisat sig att nio av 1o kunder köper en eller flera saker som annionse- rats, att 75 procent är inires- serade av recept i tidningar, att 60 "procent klipper ut dem och att 30 procent rådgör med andra familjemedlemmar. innan de går att handla, " Fri Köpenskap Vi har kanske hörg berättas om de. två äldre henramia som salt på Uppsalatåget och för- undrade sig över de väldiga tekniska framstegen, | '— Det är bra konstigt i alla fall, sa den ene. Här sitter ni och åker 410 Uppsala och här sitter, jag och åker från Upp: sala, och ändå åker vid På samma tåg . Det kallas för en utolig histo- ria, som det är tillåtet alt skrat- ta åt om man så önskar. | Men . när . det i kommun, AA. | bestäms att. ingen får köpa mer än sex dlaskor öl och det i | ommun B bestämg' att ingen j får köpa mindre än' sex flaskor; och allt & den allvarliga avsik- ten att slå ett slag för nykter- heten, då är det inte en rolig hisloria.. Då är r det nykterhots- ” prollitik, ' Börje Lindqvist i | Vecko-.> Sa? . I ournnalen Em försäljare är en misstänkt figur” med. chederkliga metoder om han sätlter en röd nejlika i knapphålet för att. bi Juppmärk= > sammad av ommvärlden. "Bär han ett stort plakat med texten jag är bra, då är han” livet för- . kastlig. or - : "Men full hederlig I är dn sor tyst. och stilla går och delar: ut skriften 39 år gammal... Vi. bör!” " Dägens Nyheter: FP storst der, måste. vi inställa Oss” på” att g tid "frarnåt? ha avsevärd brist på bostäder. Det är i derin brist skojarna speku- lerar.' Vi' kommer änte snarliget at kunna' ”bygga bort” dem. .: - Risken är tväntom den, att de kommer matt lägga berlag på en allt. större del av det lediga lä- genhetsbeståndet . och förmedfa bostäderna svart: Undandra dem från iden- offeniiga bostadsför- medlingen, 7 us: - Det & skulle betyda attt. vi får |, en » ell större svart marknad förbehållen .: folk". med 'penger. Och de bäst bostadsbehövande — speciellt. 'de unga .barnfamil- pengar: De: har” inte' ett korv- jöre att stoppa i hajarnas fickor. Ng "Stockholms-Tidningei”” -Strävan att upplösa - discipäi- nen inom krigsmakten har all- fid intagit en framträdande roll i. de" svenska kommunisternas arbete. . Tidigare ' vädjade man till..den rena' ”skoskavsmilita- mismen” och lockade med pa- rollen" "inte en man, inte ett öre till. försvaret”, o Men så kom en vändning — i Sverige senere än. l andra Jänder:' Kommunisterna uppma- nade sina anhängare att gå in i krigsmakten och flitigt tillägna sig alla lärdomar i 'vapnens bruk, för att i rätta ögonblicket kunna vända” dessa vapen ”ålt rätt håll”. Krigsmaktens befäl konsbaterade helt plötsligt att kommunistiska — -ungdomskitub- bister. .var de läraktigaste av alla värnpliktiga. Nordvästra Skånes Tidningar : Herrarna med portföljer och || partiböcker borde kommenderas att lämna skrivborden i Stock- holm och ge sig .ut på anrbets- fältet 'och ta itu. med alla de bekymmersamma fall, som man i ombonade arbetsrum inringar med . paragrafer, "Det skulle kanske hjälpa. : : Ge i 5, D. 5, Lokaltidningen är kundens bibel, säger man i USA. Under- FÖR : MÄNNISKOR I NÖD . RÖDA KORSET Ö . POSTGIRO 900800 z jerna. —- saknar spekulations- |” verka "för "al > fler människor väljer" denna metod, som » nöd= -. vändigt. genom" att förbjuda: allt. ,; som inte'är exakt och bevisat. ' "Detta är i "ytterät kont. sam- mandrag foch + ”översälning” vill bildspråk det: evangelium civil- - ekonom" Åke Omtmark predikar i sin bok Sveket. mot 'konsumen= : ten. : (ETT ORD : | PA: VÄGEN | .HEBR. 8. Tyj jag skall i nåd förlåta” de- : ras' missgärningar,: och deras : "I synder skall jag. icke mer kom- - 2 ma ihåg. Da Vv. 13: I detta avsnitt Italas det om - : en medlare, ett förbund och det löfte som det vilar på. Det gamla förbundet blev gagnlöst, därför att det var grundat på lagen. Israel skulle uppfyllå ta- gen, och Gud skulle vara nådig. Så bröt Israel förbundet, och därmed föll detta folk. Del fick > Guds förbannelse i stället för. nåd, . -Så korn då Kristus såsom medlare för ett nytt förbund. Han går själv in under lagen. Han 'svek inte utan "uppfyllde alla Guds bud, Och detta gör han i' vånt ställe . Därför kan han nu gwunda ett nytt förbund, inte på lag ultan på nåd. Läs denna vers noga och kom ihåg, att. det är. Guds förbund med dig och mig. Detta förbund kan aldrig omintetgöras, ty det krä- ver ingenting av dig och mig. Kristus, vår medlare, hav gjort det som :detta förbund wväntar av Oss, , Ser du, bur säker frälsningen i Kristus är? - Ser du inte, att dina ansträng- ningar kommer, för sent? Ser du inte, att dina Itvivel och din otro i djupaste mening är synd emot Gud och strider helt mot Kristi frälsning? — . Låt det ni vara nog med det han gjort! Det enda Gud väntar är, ltt du väljer Kristus From din. medlare. : - Gud har å sida godkänt" honom. Gör - detsamma, och nådens förbund skall gälla inför alla instanser i bimmel och helvete,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.