> . polisinsatser att skätfa”” Vv EAROLMS TIDNIN Ga Fredagen den 1 november 1963 november 1963 LT = ! —= LT Fredagen den 1 "F rän kritik mot regeringen. = Den kritik som riktats mot re- geringens handläggning av Wen- nerströmaffären "ter sig efter riksdagsdebatten kring fallet allt mer befogad. Visserligen gav de- batten ': som väntat ingen större klarhet i de faktiska förhållan- dena. Men den var nyttig ur fle- ra synpunkter. Det var på tiden att parlamentarikerna fick dryfta spionaffären" och detta inför allt folket framför "TV-kamerorna. De” dunkla oklarhéten i rege- ringens. handlande segan misstan- kar från X säkerhetspolisens håll delgetts den angående : spion- översten framstår som. en be- klämmande historia, Trots i stora « fick veta, också försvarsministern Men, landets statsminister in-|- formerades inte. När justitieminister Kling bad vänligt att få föredra inför hr Erlander ”i en säkerhetsfråga som ' berörde en högre officer” gick det inte, ”Denna föredragning kom emellertid inte till stånd”, heter det lakoniskt i statsminis- terns korta promemoria. "När man i wiksdagsdebatten efterlyste: anledningen till varför det blev så, föredrog statsminis- tern att tiga. Och tåla om an- nat, ee . Och det som för statsministern k skickliga undanglidni i denna riksd debatt framstod från -främst statsministerns sida står faktum" kvar: handläggnin- gen av W-fallet från regeringens sida”, vis ar på en otrolig ”fumlig- het.” Av . statsråd iorna som speciellt "angeläget = ine minst med hänsyn till TV-tittar-' na ' — var, att meddela att när oppositionen inte kan samsas om något, så gör man ”politik” av w ffären. Hr som "förelåg vid debatten, frain- går med”all tydlighet att för- svarsministern redan wid tid- punkten för spionöverstens ar- "der vilseledde svenska folket. I den fortsatta debatten talade - han dock med landsfaderlig atti- tyd 'om ”en olyckshändelse” in- "bete på k diti visste att denne betraktades som en säkerhetsrisk, Icke förty flyt- tades han” därifrån till UD, där han hade: mnika möjlig vet . få ta del av-”heta”. papper. "Hans intresse var också : stont — det POLISENS ATGÄRDÉR - vid, tragedin i Värmland kom- mer utan tvivel att få kritik på sig, konstaterar Göteborgs- Posten: | Men en :effektiv och livräddan- de polisorganisation måste ha rätt | att sätta hårt mot hårt, när tred= je Parts" liv sätts på spel, Om myndigheterna 7 vill hejda en kör- ning, sorå de anser farlig för all- mänheten, måste de: ha absolut gehör. Vägrar den obstruerande trafikanten är det bättre han, hej- das: av "en" obemannad ' järnspärr än av ”en bil med en familj om- bord, som vill leva vidare och låt" andra leval ns: Varje, uppmjukning "av ” poli- sens auktoritet att" stoppa farlig trafik betyder att man ger' mil- jöer för nya tragedier, ' Att 'dessa "människor. kör ihjäl sig: är att beklaga, menar GP, men stoffet i denna tragedi skall inte sökas i själva olyckstillfället — de finns? på "annat håll och har ingenting. . med; en. » nödvändiga i Ski + DEN ÖKADE Mi TÄRNA AK. TIVITETEN tnN i' Östersjön kat även få åte verkningar ' på det politisk ka pla] net — den n r je ;fi ' Västernorrlands. handa: : Det ger statsmakterna och & även en mera allmän opinion en på- minnelse : om den verklighet vi göring "i ”Opisk?send i om regering Han syftade på den praxis som brukar tillämpas »på grund av hänsynen til den Personliga integriteten. Denna” praxis. som självfallet |. har sitt berättigande i många känsliga fall, var dock knappast längre något man hade anledning blödje” sig. på, när” en: överste i UD av säkerhetspolisen beteck- nmdes som 'en säkerhetsrisk. Det war med andra ord mer än en olyckshändelse,' att man dne på ett tillräckligt tidigt sta- 'dium : gjorde sitt för att ompla- cera- Wennerström. Invändningar- na aut'man då inte. heller hade fått fast horiom' på bar gärning håller knappast, - Av det enkla skälet, att det finns all anledning förmoda att polisen "ändå lyckats komma honom 'på spåren, De skadeverkningar” spionen ”tillfo gade försvaret under sin itjänst- UD' hade” då mindre, - | - Man urskuldar sig det & gior- de .bl a, statsministern & inter- nellati ret 4ill vå +tilad. — med ”att skadegörelsen inte kan ha så stora verkningar som nå "man "trott; därför att försvaret I: moderniseras ständigt". och ' de Uppgibter i "Wennerström ”' lämnat blir VÄ inom kanske, bara fick operera som och "att det gör. det blixtsnabbt "visade bl a det rysk-finska kri- "get 1939—40. Hade samma olycka drabbat." "Sverige, under de wen- 1. a upplever. i en av skär ink- terna i . stormaktsp.utiken och understryker bara ytterligare ke- hovet 'av en offiktiv : beredskap, Det -är ovisst om det gamla 30Vv- jetprojektet att tå in'oppen till- täppta och Östersiön förvandlat till ett slutst och av ryssarna helt behärskat innanhav kommer att ges ny "aktualtet.' Det "bör + så fall slås fast a et i dag är 1i- "ka verklighotsträmmande som det var 1959. ' Östersjöns frihet är i sjä va verket en del 'av vår egen frihet. ' SKALL VI HA FASTA BOK- "PRISER ' ”- eller skall. prissättningen. vara fri? Dei frågan. kommer inom kort att avgöras av Näringsfri- « hetsrådet,' TC O-tidningen skriver: Bokhandeln har under några år häft; dispens från bruttopris- förbudet och nu gäller det om denna skall förnyas eller inte. Näringsfrihetsombudsmannen, som yttrat sig inför behandlingen i rådet, ' menar att vi på sikt går mot en fri prissättai ing när det gäller böcker. Han är emellertid inte beredd att 1dag föreslå att » bruttopriserna helt ' avskaffas, men lägger förslag som är en för- / beredelse till:framtida fria pri- ser. Han kritiserar också de fas- ta priserna utifrån gångspunkten att förlagen TrTiske- rar att sätta fel” priser, eftersom prissättningen ' görs, innan efter frågan och försäljningsutveck- lingen .kan bedömas, Studenter- nas organisationer bör också, en: : ligt ombudsmannen, medges rät att direkt från förlagen köpa " kurslitteratur för vidareförsälj- ning till" kårmedlemmar utan i- akttagande av de fasta priserna. Skälen för att prissättningen på bokområdet sy- nes inte särdeles övertygande o. " det är nog klokt om bokhandeln inrättar ; sig efter ; att de fasta priserna blir helt avskaffade inom en ganska" nära framtid. För konsumenterna är också den nu- varande” ordningen ofillfredsstäl- den ut- I, ha kvar brutto-|- lande, menar den "citerade tid ningen... IN sn fr , spionåren ! — åren då försvarsministern var iunder- kunnig om misstankarna - mot översten — hade en främmandé makt omedelbart kunnat tillintet” göra Sverige. nt el CS 'HELNYKTERHETEN BLAND -KVINNOR och. ungdom bryts snabbt ned | - under resorna söderut., Den hålls |. : uppe, då alkoholvanorna fram- träder i svensk snapsritual, men garden sjunker: i en. miljö där vinet ingår i den dagliga matord- ningen och livsföringen, - skriver Motorföraren':(MHF) i en bakgrundsteckning till. bildandet av: den helnyktra 'reseorganisa- tionen Kontur, vars tillkomst är |. en positiv lösning "och ett: stycke "praktiskt:nykterhetsarbete::- Däremot finns det inte. något gott att säga om den tydliga ten- derisen inom 'reselivet att ekono- miskt exploatera och ohöljt väd- ja till svenska folkets olyckliga | kärlek till alkoholen. I broschy- rer och annonser puffar man. ibland "mycket hänsynslöst "med ”champagne till alla våra resenä- rer”. och besök" i konjakskällare. , Charterbolagen är så 'insyltade i ekonomiska spritintressen att det kan hända 'att. de begär ett hög- re pris för en transport, om .de " vet, att resenärerna är helnykt- ' ra och alltså- inte har -lust alt via . spritförsäljningen . . bidra till, bo- lagets driftsresultat.. Det händer alltför ofta att reseledarnas ser- vicesinne slår-'slint inför 'resenä- rer. som krånglar till rutinen ge- nom att insistera på ett alkohol ” fritt: alternativ. : I; mindre? nögräknade byråers arrangemang ' "förekommer - "det . också att reseledaren. direkt får . provision, på sin resegrupps för- |-täring på olika restauranger. - , | Det. Jär vara: med- toppmöten som” med billiga cigarettändare. Fastän man vet att de inte fun- gerar kan man inte låta bli att försöka en gång till, N Erlan- |. blivit a Tysk vägröjare för funktionalism av h "Det" sär! alltid människan, ” som arkitekten. bör tänka på vid alla sina” planeringar och med i sina idéer,, Med” mera "konsekvens än många av sina arkitektkolleger vinnlägger sig Västberlin-arkitek- ten professor Hans 'Scharoun som ("dessa dagar fyller 70'år om att förverkliga funktionanalismens teo- retiska program, d.v.s, att bygg: inifrån” utåt så att fasaden av sig själv afipassar sig” efter byggnadens funktions. att SE Som vår tids festa. byggmästare är. också: Hans Scharoun, som är född i Bremen, nödsakad. att häv- da, sina” verk mot 'sedvänfans'; 'och traditionöns. makt, Ett stort antal ivlingsprojekt premiera des "med första pris, men "sedan fick" de "ligga kvar. i-skrivbords- i' allt större. omfattning ta hänsyn till samhällslivets sociala problem- |t: ställningar vid 'sina bostadsprojekt, Han mwutvecklade sig till en väg- röjare ' för modern stadsbyggnad och fullföljde ” sitt ' kanske ; mest kända | projekt: ' satellitstaden Sie- mensstadt, Såsom den främste rte- presentariten "för funktionalistisk | yegnadskonst I .Tyskland väckte Scharoun efter det andra världs- I kriget uppséende- bl a med sina projekt, för Mannheimer National- Theater och . Stadttheater Kassel samt med Helgolands" återuppbyg- gande, cs RE Men professor. Scharoun tycker inte. om publicity . och offentliga hyllnirigar. Trots sina stora fram- gångar har han förblivit anspråks- : lös och varmhjärtad ” och! vuni Aktuell VII man undvika, att en sk försvarsmakt förvandlas till ett redskap i någon "slags tysk re- vanschpoliuk, så är det bara att bygga ut den gemensamma marknaden till en även militär gementekap. Ställ alla nationeka styrkor i Europa under gemen- samt europeiskt kommando. Det måste vi ändå fönr eller senare, om vi skall klara oss själva, Den saken begriper man i Frankrike, naifonen, 'som & dag intar tät- platsen i europeisk integrati Uons- politik, ' Nordvästra Skånes Tidningar Trois att de tre oppositions- ledarna krävde att den tidigare uttovade parlamentariska 'kom- mittén omedelbart skall tillsät- tas, ville hr Eilander inte ge något löfte om detta. Denna ängslan in i det siata för änsyn gör inget gott irkryck. Ju for- tare denna trista affär. blir helt uppklarad på det politiska pla- :| net, desto bättre för klimatet i "kommentar. sina 'elevers, kollegers och vänners tillgivenhet och uppskattning. Den- ne tyske pionjär för funktionalis- men har "vunnit internationellt er- kännande på grund av sitt oavlåt- liga strävande -att tilldela hemmet, människans bostad, ”den- största vikten inom ramen av det allmän- na stadsplaneläggandet, ”grodd- cellen "av: dét ' organiskt-vordna samhället är hemmet”, säger pro- fessor Scharoun i en av sina' pu- blikationer, Han är; övertygad. om, att arkitekter som genom sitt ar- bete ;bidrar till att befästa ' och stärka ' sådana groddeetler utför ett etiskt värv. 'Detta' värv -här Hans Scharoun. ägnat en stor del av, sitt mångsidiga livsverk: Få Era änz Orihner”. j lådan" och" genomfördes aldrig, ef-|'— I tersom hans banbrytande idéer var alldeles "för mycket före sin tid. Professorn måtte nu. känna en viss mest Uppseendeväckande” skapelse, : er Philharmöni:s nya kon nee "Scharoun : är sedan I länge rest dent: för Berliner Akademie 7 der Känste (konstakademin) » och pro- fessor; för: stadsbyggnad vid. Tek- niska” högskolan i. Berlin: " Redan som” "läroverkspojke umgicks ? han; helst med "arkitekter och bygg- nadsflöretagare," Sina studier full- gjorde 'han'i- Berlin, vår med: i första världskriget « och från :1917 röstalen för arkitektur -vid Berliner Akademie och började att la — "En underlig historia är den om de två syn kalistiska byggnads- arbetarna Gävle som genom ar- ”betsförmedlingen fått besked om att de -måste ansluta sig. till (byggnadsarbetareförbändet, för att 'kunna - hänvisas till 'by d. för minne. och tanke "Alla ”Hölgons dag r de heliga Minnenas dag, den da; sg "då försam- "lingen : högtidlighåller deras åmin- nelse,; som "räknas till de stora och vars nam alla tjänniskor känner, Sankta” Birgitta, . Gustav. nm” "Adolf och Martin Luther för 'att nämna några namn. "Men i vå > firar : icke endast deras minne, som fått «ina ': | namn. inskrivna, i. kyrkohistorie -kringstrålade av! ärans och beröm-']. melsens skimmer uta. även. deras, som världen icke, känner; men!'| i com du och jag viskar i dag inför Gud och minnas med tacksamhet! Många går i dag ut dill sina käras. gravar. för: att emycka deras sista vilorum här i wärlden och för att tänka på, '(abt' deras ' själ, att. han' eller hon, som de älskade 'och sak-' nar. har 'gått .i förväg hem till Gud, ' Alla - Helgons dag; stor och strålande är den festen! salig den! syn. den skänker . oss! ros ;2, Våra heliga och förpliktar. ) Vi kör ju icke endäst: med ord "och i tankar fira -våra heligas och käras, minne, vi bör även sträva efter att följa dem efter i tron och i goda ' "gärningar, De heligas uppgift går Å arv, ljuset "skall 'gå vidare från släkte till släkte. Det är wår kristna plikt att föra ljuset; vidare: Det är trångt för kristen- minnen bete "i Malmö. 'Det' är alldeles nödvändigt att Arbetsmarknads- "styrelsen föranstaltar om en or- dentlig utredning av hur den tjänsteman vid arbetsförmedling- en' i Malmö, som figurerar i i affä- ren, 'sköter sin tjänst. Arbet:för- medlingarna "skall självklart in- "te ta några order från fackföre- ”ningshåll — deras :uppgift är att förmedla anställningar. .. domen genstädes i den tid,' vi upplever nu, :De' finns, som "vill släcka de ljus Herren Kristus tänt | - i världen, Det: gäller: för oss att icke ' förtröttas, att hålla. ut och |: icke misströsta. Låt oss tänka på |-: dem, som «varit före oss. De hade sannérligen "' större: svårigheter ' än vi på trons och helgelsens väg. De hade det värre, Men Gud lät det gå uppåt och framåt för dem, Han skall alltjämt genom både - mot- |: > : nedgång föra sin kyrka vidare. ”Ty Herrens ljus ej 'slock- nar ut, fast det i mol sig dölj 7 Vilka skall segra till sist? Som- liga svarar; De som har det bästa förståndet! Andra säger: De som har. de starkäste: "vapnen! "Spmliga' menar De som; har-de flesta per! garna! Men! Jes svarar: De som har, det bästa hjärtat : Hans eget liv” och: hans trognas kamp intill döden visar "oss? detta. . 7 3. "Våra heliga och kära | minnen "skall vi” tacka Gud 7 . ka Tiden” "präglas av 5 t och oro; Vi har så lite tid, till, stillhet och inre samling” Öm" vi ger akt på de heliga minnena; kan de skänka ccs något av den själens- vila, vi alla behöver, Tiden ' ställer 035 kristna inför krävande : uppgifter. Då: är. det "stärkande och . upp- muntrande att tänka 'på, hur Her- ren i forna dagar skänkt de” sina kraft. Dagsläget kan fresta till kla- gan och ," hopplöshet, , , De, heliga. minnena vill lära ' 038s, att tro på Gud och tacka och Tova' även. i nöd” och , trångmål. "Och när vi stannar inför våra kära dödas minne, då märker vi, hur' tankarna går 'uppåt till Gud och upp tåndelsevärlden, som vi Ännu. icke sett men som vi just, inte kan låta bli att tro på trots Glöm därför icke våra” "hele a minnen, förgät "aldrig dina. kära dödas föredöme. och bed Gud ge- nom minnena tala till didt bjärta. - Där. hos” min . Frälsare - Där är mitt hem. . Där får :jag honom "sej: >> Bo i hans hem, Cr Där får jag se därnäst = Dem, som jag: älskat mest SN :| kommer. a'4 bedrivas "med er- > | forderlig kraft ' och : målmedve- AN tenhet. Oppositionen har här en N viktig" bevakningsuppgilt. : : | ! Svenska Dagbladet I d : Ni frDet varkingen. I. oberörd. Tage när vi tänker på våra kära döda, |. ' -Ira som ansåg att det finns tendenser | tänkandet... detta land. En regering som hade något alt dölja skulle handla gom 'regeringén Exlan- der gjort i Wennerströmalfären, , on , Dagens Nyheter Beträffande de skador som Wennerström tillfogat Klet svens- ka försvaret kan man muppen- barligen ännu inte närmare be- döma omfattningen och följakt- ligen inte heller storleken av de erforderliga ”reparationskost- naderna”;. Adt det rör sig om stora belopp, ' vilka icke tillnär- melsevis .. kommer " allt . rymmas inom . ordinarie försvarsbudget, kan dock inte betvivlas.: Av're- geringens försiktiga kommenta- rer. i detta 'stycke kan det fin- nas anledning befara att repara- tionen, om den. visar sig mycket dyrbar, icke” i: alla avseenden |- ErxWander. som lyssnade till folk- pårtiledarens: ord - om” stalsråd som "inte: :iakiutagit rikets sann- skyldiga : nytta. > Formuleringen är hämtad "från grundlagen och kan vara liktydig med ett krav att vederbörande skall” frånkrä- da sina befattningar. delst 2975 får se de första civila by resgästerna. Eskilstuna-Kuriren Huruvida en blivande ingen- jör läser någon timma kristen- dom mer eler mindre i veckan varje betydelse, Det är i stället så att makihungriga kyrkopo- liker både inom stalskyrkan och frikyrkorna i dexa spörsmål Sett en möjlighet att föra all- mänheten bakom ljuset och be- fästa sin makt, För en wadikal människa är det en samvelssak att motarbeta dylika strävan den, Hallandsposten (fo?) Det finns tyvänr” tendenser inom handeln et gå så långt i arvengeorande av Trestelsenillor, att man kan ha skäl att fråga om samhätlet "verkligen utan in- vändringar kan acceptera syste- met och tillhandahålla sin räls apparat som straffexekutor, Sys stemet för köpenskapens varu- exponering och butikskontroll måste nu komma upp till debatt och prövning utifrån medbor- garrättsliga synpunkter. Mt Västerbottens-Kuriren Treglasfönstren ger. pralotiskt ljudisolering — men de ger bygghenrarna extralån hos sta- ten,» och husmödrarna extrabe- svär, ''Bostadsstyrelsen - borde slopa den. fortsatta möjligheten till extralån på förekomsten av treglamfönster i stället för att konservera dem. enligy förelig- gande. förslag ill: nya Fineber stämmelser, EEE Ar ' Byggforskaren: ingenjör ' vän > Bengt” "Malmsten > "Kan" de vågade ecenenna a ”Tystnaden” tänkas påverka den s, k, :moralen bland kiopubli- ken? Denna. fråga har Ingmar Bergman själv besvarat. i, just ”Tystnademn”;. Filmen. visar hur ;Jen av de två kvinnliga huvud- personenna, "Anna, i én'varl kärlekscen, Pggad av denna syn, eler i varje fall. oroad av vad How fått bevittna, går hon raka vägen till "en "kypare som' hon nyss blivit serverad av! på: en bar. Hon ger sig Iroppsligen åt honom, Genlom alt ange sam- som "upphov till An- : "Löften 'är billiga "särskilt 'om man; inte - behöver "hålla "dem; Fjöllårets stora socialistiska dlag- nummer inför valet i Stockholm var ett. upputiat borgerligt för- slag om Järvalfivets omedelbara människor snabbt beredas »blo= städer; hette. det, men 'ätvnu "i 'dåg existerar drömstaden inte ens på pepperet. Tvärtom har man fått veta, att' militären ti- digast 1970 kan utrymma föötelt, expi'oallering. Där skulle 150 000 | Å nas förbindelse, med : kyparen har:Ingmar Bergmån själv med- | gelb - vilken - effekt,' som vissa synintryck, kan ha hos en' del människor. = o.ccc Gustaf Bertland i Växjöbladet : 2 3 Nä man fyckas, ter" sig livet mycket behagligare. Man: kän= ner : dällfrediectälldsa - med sig själv. Nothing succedza like success” » Säger engelsmannen. Genom att nå 'en smula fram- gång lägger man en grund för som: därefter" kanske omkring ytterligare framgång. +: Rektor Gunnar Gaddén . bebyggelse framfördes från cen- terpartihåll 'vedari 1944, erinrade hr Hansson, och påpekade att många av de propåer som nu står i 1lo- kaliseringsutredningens . betänkan- de är välkända som gamla center- « .Harmoniskt samhälle "Stora ' tätorter ' med en' ohejdad. befolkningskoncentration: förefaller vara modellen för våra samhälls- planerare ” ' och — bostadsbyggare. Små företag "inom ” näringslivets olika” områden frånkännes exi- tensberättigande it de sto- hete hr Hj - fastel - hh, till visst "Orter .som får en sådan stämpel kan så. småningom bli avfolk- ningsområden även om de inte var det "dessförinnan, Stämpeln kan förhindra bostadsmyndigheterna att lokal får bevittna: en ohöljd saknar enligt vår övertygelse ' ttagell ingen vinst I bränste eller ' , , bevilja nya bostäder med statliga - lån, ny industriell verksamhet 'sö- ker sig inte gärna till sådant om- råde. ' Man ska med andra ord inte bortse ifrån den psykologiska be- avsen p da som ig 1 tend tvdel förhä serna och nedklassar framtidsmöj- ligheterna för mindre tätorter och landsbygd. s . Örestad typexempel Hm Hansson anförde propagan-. dafr: kring projektet Örestad i id jon: En uppgift för politikerna är att som ett skrämmande exempel: utan att det finns någon säkerhet för ' Där är mig evigt bäst, SS Saliga hem. styra utvecklingen inom landet så att det resulterar i ett harmoniskt samhälle, Med bästa vilja i wärl- den kan man inte säga att kon- Den utpekade ' tjä har: enligt den syndikalistiska re- dogörelsen förklarat att man god- "tagit påbudet om viss organisa- tionstillhörighet av omtanke om arbetarna; man hade erfarenhet "av att det blivit tråkigheter vid "arbetsplatser där syndikalister "fått arbete. Sådant händer ty- värr, men det 'kan självklart inte motivera. att den statliga. arbets- "förmedlingen engagerar sig som medlemsvärvare för den största fackorganisationen.:”" vr TT (Gefle Dagblad) i Tokaliseringsutredningen- -kom med gamla" centerkrav "I riksdagené remissdebatt uppe- höll: sig hr Hansson i Skegrie (cp) främst vid. 'dokaliseringspolitiken och underströk bl:a, behovet av en aktiv lokaliseringspolitik kom- binerad med en effektiv skatte- utjämning och" vänligare bostads- politik gentemot . glesbygder och terna är så självklara [4 hanget att de knappast behöver |hr Hansson, Det innebär en ”hälso- påpekas, sade hr' Hansson. mindre. tåtorter. Försvarssynpunk- centrationssträvandena leder till harmoni, snarare till motsatsen. . gillrättaläggande — Jag hälsar med största till-' fredsställelse det positi itetet frågan på tomtmark redan hun- nit trissa upp jordvärdena till för- fång för, den normala bebyggelsen. Till atctiv. lokaliseringspolitik hör förutom att. stoppa folkflykten och ge' den kvarvarande befolkningen försörjningsmöjligheter 'avt en'ef- fektiv komnwinal skatteutjämning åstadk ”utvecklingsområden”, som lokali- ” sade seri sam tillrättavisning av den kom- mitté som för något år sedan i -:Krav på en"aktiv fokaliserings- politik som kunde motverka kon- centrationen = till storstäder ' och främja spridning av näringsliv och bygder, Den utredning som sysdlar med dessa frågor bör komma med för- > slag som syftar itill förstärkning av de skattesvåga kommunernas sitt betänkande :'använde ordet|TUtan en sådan skattereform blir ”avfolkningsområde” om' samma | andra åtgärder lätt endast halv= denna tänkta jättestad har efter--'
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.