BRA - fund EABOLMS TIDNING Worsdagen den 7 november 1963 —— = LT den 7 7 november sp = = : genomgående tendensen när 'de kommunala instanserna i höst fastställer nästa års ut- debitering, är att utdebiteringen ts "ett allmänhet tednderlag måste man skatteskruven för att. få peng- arna 'att räcka till de nödvändiga utgifterna. Till. stor. del beror detta på att staten vältrar över en allt större" del. av utgiftsbördan på landsting" och kommuner, Denna d uppmärk d Bertil, Jonasson i Ekshärad (ep) å höstens remissdebatt. Hr. Jo- - nassori betecknade denna utveck- ling” som” "ytterst olycklig, Det är .sinå ;”skattesvaga kommuner- na som "drabbas hårdast och ge- nom”, "att kommunalskatten - är proportionell — i motsats till statsskatten som . är progressiv — medför detta en skatteöver- vältring tagarna. Den enda lösningen på pro- blemet är en bättre statlig skat- ”teutjämning och det, är att hop- pas att 1958" års . skatteutjäm- d itté skall I med förslag till förbättringar. De till- läggsdirektiv som utredningen i våras ;dick från. finansministern " kan émellertid leda till: att 're- sultatet "inte blir vad man: an- nars hade: anledning att, hoppas. 1950 War utdebiteringen . i ge- : homsnitt, 10 kr till landsting och komniuner.. I dag lär motsvaran- de” utdebitering ligga mellan 15 . och 17 kr, ja, det finns t.'o, m kommuner . som har ännu högre utdebiteringar: ' Denna, utveck- ling kän inte få fortsätta, Här föreligger 'svåra . orättvisor: som |- riksdagen bör se till att få un- danröjda. Hr Jonasson kom -: på: 'sitt anförande ån: på ; slutet en an- «nan samhällsfråga som, inom den närmaste framtiden; "kommer att pocka . på . sin” lösni g." "Det är den” S£riställning : av i arbetskraft som kan” bli följden av rationa- liseringarna. i skogsbruket. Här hotas en 'hel grupp av männi- skor av ' arbetslöshet, . Det är människor som .ofta nått en ål- der då det är svårt att börja.-om- "från: Sören Dét är. människor] . bort de värsta 'skönhetsfläckar- na från 50-talets' socialt” negativa "linje, I ”Besked”' försöker höger- ledningen precisera” "något — som. kallas ”ägardemokrati”, Détta be- grepp strider dock mot den prak-|' tiska högerpolitiken, skriver par- tisekreterare Gustaf Jonnergård i oktobernumret av Politisk Tidskrift (CUF): « Mellan den ideologi, som hö- gern' byggt upp kring ägardemo- kratin;' och den praktiska: höger- politiken har man : alltså ett di- rekt motsats-förhållande. Det är | inte någon unik situation för hö- gern. Den tidigare argumente- « ringen kring den egendomsägande demokratin hade samma karak- tär. "Under 1950-talet fram över 1960 års val sade högern t.o.m. att hela högerpolitiken var en politik för ' vardagsmänniskorna -— fast den i verkligheten var en politik ensidigt för de högsta in- komstgrupperna. Det: direkta spänningsförhållandet mellan hö- gerns' handlingspolitiska innehåll |. och högerns argumentering - är alltså inte någon nyhet, : Det kan knappast "vara möj- ligt att högerledningen tror att »det är ett borgerligt samlingspro- gram som presenterats i Besked, Högern wet att dess privilegiekon- servativa alternativ "inte har nå- gon möjlighet gentemot social- demokratin, : SOCKRET OCH SKATTEN Sockret fortsätter att bli dyra- re, och höjningar: har skett utan att de delgetts allmänheten. Det har uppgetts, skriver Jordbru- karnas Föreningsblad, att Sockerbolaget av KF och " den enskilda handeln underrättats om att någon offentlighet inte be- hövs,” sedan 'man fått möjlighet att nå en del av butikerna genom butiksradion: Undras om inte skälet hemlighetsmakeriet är ett Ana mid Inte bereda att be- höva tala om prishöjningar som uteslutande beror på världsmark- nadspriset, sedan man ondgjort sig så mycket över den inhemska jordbruksprisregleringen. .o Vad sägs förresten om att slo- pa den extra sockerskatten som en liten. present åt konsumenter- na? Den, skulle så osökt lämp- ligt kunna tas samtidigt med den dödsdömda kaffeskatten och te- till helt : tullen, tycker Föreningsbladet, g på de mindre inkomst- , större glädje kanj|'? Komminalskatten stiger som ' arbetat i många år, inte sällan under dåliga lönsamhets- förhållanden, men som : ändå fullgjort en : ' samhällsgagnande uppgift, Det går inte bara ' att lämna dem därhän. En' aktiv 1o- kaliseringspolitik i stil. med vad som föreslagits "av lokaliserings- : utredningen kan hjälpa : till: att lösa sysselsättningsproblemen för denna grupp. Under alla förhål- : landen har samhället ett ansvar för dessa.; människors framtid. Även om .skogsbrukets rationali- sering "inte kommer att gå på långt när: så snabbt som vissa . experter påstår så finns det här sen samhällsgrupp ” för. vilken . framtidsperspektiven ter sig allt annat än Musa. . . LANDSBYGDEN ETT ENDA; >. FRITIDSRESERVAT in - Fritidsreservat skall det tydli- gen bli av hela den svenska landsbygden, befarar Tidskrift "för Landtmän, :. Lund, hänvisar : till: -generaldirektör Lundgrens -i lantbruksstyrelsen | . utredning med bl; a. vidklyftiga frågeformulär 0 om folks's semester- vanor: v FPolkhenimets. väldiga frilufts- reservat "skall grundas ' på. de många öde hemmanen och ,stu- gorna ute i bygderna, det. förkla- rade hr; Lundgren redan" i bör- jan av, sin ämbetstid... På ett ti- dgt stadium ” förvånade , han många "genom: "sitt dominerande - intresse « för just fritidsfrågorna, - vilka man har: för sig knappast bör lösas inom Jantbruksstyrel- sens ram. »> Planerna - Kar ' självfallet varit i säck innan de: kom i påse, och kräver. på sakkunskap hos inne- havarna av statens högsta ämbe- "ten är för "länge sedan . slopade. Ack, det är många” år sedan bön- derna ' reste ”borst” för: att' landet begåvats, med" en” "rådman" "som ”jordbruksminister, 's > suckar, ” den citerade f-lantbrukstidningen. ” . inte kan bli ännu sämre har tyd- ligen varit devisen för "TV:s un- derhållningschef Åke” Söderqvist, när har i söndags tillsammans med några kända” "muntergökar presenterade ” ett. nytt söndags- . Program, kallat ”Fasad”, Eller är ””det' helt enkelt 'så att Kan anings- löst litat på "det proféssionella 'skämtarnas förmåga "och bara "blivit en Iekboll för” deras an- strängda och amatörmässiga för- « sök att i "brist på : inspiration åstadkomma ” åtminstone en liten uppvisning av... rudimentära min- nen av vad de en gång i sin bar- naålders kraft” funnit vara lust tigt? ; Det är inte lätt att vara rolig, och det blir naturligtvis inte lät- tare för att man har det till yr- ke, men visar det :sig alldeles . omöjligt får man väl ändå göra ett försök med omskolning. Den infantila nivå och, den smaklös- het som. utmärkte : programmet ”Fasad” är tyvärr inte något e- nastående i sven:k TV-produk- tion just nu. "(Svenska Dagbladet) Ingen brist : på utsäde: av vallfrö Stockholm (TT). Någon brist på "utsäde av "de viktigaste ' vallfrösorterna ' synes inte föreligga för året.att döma av fapporter från landets jord- brukskonsulenter, som "inkommit till Sveriges fröodlareförbund. "Så här tidigt på "säsongen måste det endast röra sig om uppskattning- ar ifråga "om ' den. "aktuella frö- skörden men man får en vägled- ning vid - bedömningen av” tills gången må :' frö. . , En försiktig kalkyl av totala tillgången på frö, (skörd plus la- ger). och beräknat behov ger vid handeri ett överskott på drygt 10 procent (omkring 4.500 deciton). Däremot förefaller . tillgång och behov "att balansera någorlunda ifråga om klöverslagen, En oviss faktor är dock det aktuella frö- behovet, Den minskade kreaturs- hållningen och den ändrade tekni- ken vid foderberedningen har sannplikt förskjutit relationerna som |: <<: | gamla. i stridas" av fastighetsägaren. ” a Paris Paris håller + på att Prvätta an- siktet”. — Sekelgamla" byggnader vars' patina i många fall till följd av smuts, som den växande tra- fiken framkallat, blivit helt matt- svart, rengöres - och får tillbaka sin uUrsprungligafärg. Det är en lättelik « rengöringsprocess "som är i gång och som just nu ger Paris en ny färgton — -Seinemetropolen har - blivit - den- svartvita staden. byggnad ' reser .'sig en nytvättad sådan vars färg oftast är ljusock- ra.' Kontrasten erbjuder en fasci- nerande syn — en ny nyans i Paris ansikte, a " Initiativet? till den stora ”an-' siktstvätten”. 1 Paris togs för någ-" ra år sedan av. kulturminister An-= hunnit tvättx: ett flertal offentliga byggnader” och privata fastigheter. Monsieur Boquet i 'det franska kulturministeriet lämnar uppgifter om” dessa arbeten: 50 LITER "VÅTTEN. -PER KVADRATMETER, Man hade flera tekniska. « möj- ligheter att välja på när mar be- stämde sig för att. börja tvätta' de byggnaderna. Kemikalier kunde” exempelvis : utnyttjas; "men vem . kunde, . garantera ; att . dessa inte” 'skulle'. "skada ' byggnadsmate- rialet . och” verkningarna bli 'syn- liga först efter flera år? Man kom etter överväganden | till "det resul- tatet, att «vanligt vatten .nog var det säkraste” "rengöringsmedlet och det" använder man” nu. Vattnet som "skall rengöras och lossnar inte smutsen på alla ställen effek- tivt tar man "borsten till hjälp. : » För ring av en Kvadrät- meter väggyta går det åt omkring 500-600 liter "vatten, Räknar man ihöp alla; kostnader för arbetet — vattenställningar och annan :. ut- rustning, löner; 'ete. —' får man en slutsumma: 'på . 11—12 "NF per kvadratmete - Detta ” innebär, att eller åffärsfastighet då: nomsnittligt "kostar omkring 40,000 - Paris! ge- INF. Varje år ålägges/ ett antal fastighetsägare. på: olika håll i sta- den. att rengöra sina husfasader. Kostnaderna för : arbetet skall be- - ”Ansiktstvätten” av.de stora” ot- fentliga "byggnaderna kostar: emel- lertid åtskilligt” mera än 'motsva- rande utgifter för en privat ; ; fas- a : När; den berömda. Made- leine-kyrkan i Paris” hjärta 'ren- gjordes. krävde arbetet sex veckor och ' en: kostnad av 500.000 ' NF. Rengöringen : av. huvudfasaden och de störa” ”pelargångarna på gårds- sidan å Louvren kostade en miljon NF. Att tvätta gårdssidan” av Pa- lTais Royal: krävde en kostnad. på 300.000 NF. och . rengöringsarbetet på Place" de "la Concorde slukade 550: :090 NF, ee : - NOTRE DAME SVAR TVÄTTAD. : "Bland övriga "byggnader som tvättats hittills kan nämnas: Fran- ska Akademiens fastighet, 'Natio- nalförsamlingens palats ' mittemot Madeleine på andra” sidan Seine, Gare du Nord, Stora Operan m, m. Däremot wet' man ännu inte hur man skall förfara med Notre Da- me, Katedralens byggnadsmaterial består nämligen av-en stenart vars rengöring. är 'sammanknippad med speciella, tekriiska svårigheter, De flesta byggnaderna i Paris som rengjorts är'kalkstensbyggnader, -Den rika konstnärliga utsmyck- ningen .som 'är så karaktäristisk för "de flesta offentliga byggnader i Paris framträder efter tvätten i | sitt LurSpröngliga” skick 'och deras | mellan klöver gräs samtidigt 's 'som fröbehovet minskat något på se- nare år, .. Medelskörden av ; timotejfrö sy- nes vara' något lägre än normalt, 275 kg pr hektar. Högsta avkast- ningen, 500 kg. rapporteras från Halland, ' den lägsta, 100 kg från Norrbotten. Kvaliteten torde vara rätt nor- mal, dock sämre än normalt bl. a. i Södermanland och Bohuslän. Örebro län, som har särskilt stor fröodling av" "detta slag, svarar för en kvalitet som är något ojämn och som helhet/ kanske något un- der normal; Av rödklöverfrö ligger- medel- skörden sannolikt omkring 275 kg pr, hektar. Här svarar, Östergöt- land för högsta siffran, 400 kg. Västerbotten för lägsta med 75. Bästa kvalitén har fröet från Got- land, ' Vad '' alsikeklöverfröet be- träffar ligger avkastningen i ge- nomsnitt vid 300 kg pr. hektar. I Östergötland, "som av tradition är det viktigaste ' odlingsområdet för detta fröslag, varierar hittills kän- da fall mellan 300 och 700 kg. ' Vid sidan. av en nästan svartgrå.” dré- Malraux "och hittills har man - några . sprutas under högt tryck mot ytan |. - fasaädtvätten' av ' n vänlig bostads- |". tvättar ansiktet” ne "Det är flera miljoner france som går åt när Paris tvättar ”ansik. ljus-. och; skuggeffekter blir så- " tet. Det : visade sig att vatten. var det bästa rengöringsmedlet (t, v.) - "Hittills har byggnadernas ”an- dana som de”var, när byggnaden siktstvät! ” endast omfattat Paris var. ny. Inte minst i kvällsbelys- ning erbjuder de "tvättade bygg- naåderna en fascinerande syn, : ”.- där också behovet av dylik ren- göring varit störst, - i | Aktuell Värdet av. de frivilliga ung- domsorganisationernas arbete har ofta omvittnats. Man bör emellertid komma ihåg att den samhällsnyttiga — insats, dessa gjort som karaktärsdanande och uppfostrande element, är resul- tatet av den fria och frivilliga karaktär föreningslivet — har, Ungdomsorganisationerna är minst av ellt betjänta av en in- blandning i sina arbetsuppgif- ter. Framför allt bör de betacka sig för en statlig ungdomssty- relse vilken känner sig som ett överordnat organ och handlar därefter. - ” Helsingborgs Dagblad (h). Jag förvånar mig storligen över att vi äldre; som i skolan hade både kristendom med re- : | ligionskunskap,- morgonbön, hi- storia och allt annat egendligen kunnat klara oss så pass hygg- ligt som wvi gjort, med tanke på vad dagens snillen predikar, Så vitt jag kan bedöma, har vi in- te haft någon direkt skada av vare sig det ena eller det and- ra. Visst var det ibland tråkigt och meningslöst, tyckte man då,! men. livet har i alla fall visat Försämrat. penningvärde bromsar — När. det från issa opinions- bildaride ' håll alldeles” särskilt på- talas nödvändigheten av. snabbhet i " bortrationaliseringen ; avi. de mindre gårdarna. kan det. vara på sin plats att i'första hand rekom- mendera lem :som "leder den eko nomiska'; trecklingen rt "larid att bromsa": "penningvärdeförsäm- ringen," arniförde” jordbruksutskottets ordförande” vhrs Hansson dT "Skegrie ra en” talet” n som nu isker etta :iden..mest. effektiva bromsen. på jordbrukets storleks- har bland :an= nat den” gångna mmarens” > dåli- ga "skörd"? av” brödsäd givit belägg för, erinrade hr' Hansson. -Skörden är i år cirka '300.000' ton mindre än fjolårets' och. i mycket hög grad otjänlig " sön "Fmänniskoföda : på grund av groddskador. "Hade" vi haft .- ett. avspärrningsläge skulle hela. vår " beredskapslagring sav brödspannmål: gått: åt: för att; :gel- | fastigheten; :. Hans Å :sparkapital ” är rationaliseringen en "någotsånär tillräcklig ” Tansone- ring. De huntfriska " röster som "nu höjes för en snabb utradering av de mindre jordbruken, och ned- läggning” av”. några” hundratusental hektar» åker- bör, observera "risker - 7 skörd av br dsäd leder. till 'en' betydande import av. brödsäd, ; At ENSKILT SPARKAPITAL,. Den som "äger ' en + Jordegendom har också Jen strävan ' att "spara för " att; amortera 'skulderné - på därmed. placerat i en värdebestän- dig form som inte reduceras takt med penningvärdeförsämringen. | Det" utgör den 'form av pensione- ring :på ålderdomen han valt. fe ”, Det är" förklarligt ”om "man inte gärna 'säljer "sin "gård till granhen för. abt” stärka "dennes "Jordbruk. Det. innebär: ju, att: man får isitt sparande” kapital dösgjort” är. fas- tigheten. : Om dat "placeras i bank förminskas "dess' värde årligen i takt med penningvärdeförsämring- Gö : - Stockholm + (TT). Faa . Elever får inte "besöka" ”restau- rang utan målsmans sällskap, ele- ver får inte besöka offentlig dans- tillställning utan rektors tillstånd, elev får inte 'ordna. offentligt sam- kväm i förhyrd lokal om inte rektor givit sitt medgivande, I " Regler 'av det här slaget finns fortfarande kvar i ett. 40-tal' sko. loy över . hela Sverige, skriver SECO-aktuellt, organ . för 'Sveri- ges” "elevers - centralorganisation, som vidare fastslår att det här rör sig om regler .som inkräktar på elevernas fritid; d. v. s. regler som. gäller endast elever och som är ' utfärdade 'av skolan för att kontrollera elevernas förehavan- den under den tid de inte uppe- håller sig i skolan. SECO har all- tid vänt sig mot regler av det här släget, tillägger tidskriften, och det är mot den ovan skisserade bak- grunden som onganisationen i bör- jan av höstterminen tillskriver elevråd, rektorer: och skolstyrel- ser i de skolor, som ännu har kvar ordningsregler, vilka inkräk- tar på elevernas fritid, Regler' av det nämnda slaget bör stutgiltigt försvinna, menar man. I alla skolor finns och måste finnas regler ' men de bör gälla enbart livet” inom skolan, heter det vidare. Med totalförbud för skilda saker utfärdade gv skolan står ingenting att vinna. | "SECO wänder 'sig inte mot att det finns regler som reglerar ung- domens" fritid. Vad man vänder sig mot är att man åstadkommer specialregler för skolungdom, Reg- ler av antytt slag bör, i de fall de kan motiveras, gälla alla ung- domar och bör följaktligen utfär- das av polis eller, barnavårds- nämnd. Dessa myndigheter är för Övrigt, de enda som har möjlighet att kontrollera reglernas efterlev= | nad: Skolan saknar dönna möjlig- |" «] förklarar SECO. De hö inte hem- het. ' " Regler ' som” att: elever är för- bjudna: alt utan rektors tillstånd ordna cfifentliga möten eller sam- kväm i hyrd lokal är ur demokra- tisk" eynpunkt + otillfredsställande, ma-i en.skola'som ser sin 'upp- gift. att fostra' demokratiska och ällsmedvetna individer, And- ra regicr. som exempelvis en väst- samrealskolas. förbud för elever ati besöka 'offentlig dans- tillställning ; utan. målsmans' och rektors tillstånd, utgör uppenkara intrång -på individens och famil- jens frihet och Hjälvständighet, I he- svensk . ter det slutligen. =, 7 1 terna, ratt vi haft både glädje och nyt-! ta av vad vi den gången Järde. . Ge i Sydsvenska Dagbladet, "Demokratin — framställs som den nya auktoriteten, den' sa- ken är fullt klar. Och därmed är wi tillbaka till den gamla ig0- |da tiden. Då var prostarna de stora auktoriteterna. Nu är det demokratins uttolkare, som bli- vit det nya prästerskapet. Namn och "person har man - bytt, In- nehållet är så där tämligen det- samma. a "Nordvästra Skånes. Tidningar. I dagarna har "British Medi- "I cal Journal generellt varnat för- att : använda . långtidsverkande sulfapreparat hos kvinnor som är eller kan bli. gravida, och anser det påkallat. att på nytt pröva. alla. sulfapreparat i fråga om de fosterpåverkande effek- En . illustration till ett alltför länge, alltför litet | beakr tat problem i spåret på under- medicinernas' välsignelser: i ot Dagens Nyheter. ”Préssfönstret” i Tv Pär för- .| visso inte" så bra” att det' inte skulle kunna bli bättre”, Så ut- talar sig 4 Röster i Radio-TV två av de för programmet an- svariga som svar på några kri- "ltiska betraktelser från tidnings- håll, Omdömet skall förefalla blygsamt men är motsatsen. Sanningen är att programmet förvisso” måste bli, mycket bättre för att. kunna ' pi bra, ” Upsala Nya Tidning. T själva verket. är det ett oro- ande drag i det moderna ”sam- hället, detta att vi ständigt ma- tas med underhållning genom masskommunikationsmedel. Det är för all del också kultur som tillhandahålles, - men även 'den presenteras gärna i cellofanför- Antagandet om att bina genom de "akustiska signalerna förkunna- de sina dansstegs begynnelse och slut för de andra bina fick dr Esch snart bekräftat vid d ytterligar re försök, ' När ett bi hittat en ny plats för nektar och frömjöl, flyger det med detsamma tillbaka till sin bikupa för att ge de andra bina. ingående anvisningar rörande det upptäckta bl terfältets avstånd, ' riktning Mäinchen i november. . : Bin kan faktiskt ”tala”t. Visser" ligen utgörs deras språk bara av rytmiska smattrande ljud, men det är akustiska signaler som . tydligt kan höras. Det är zoologen dr Ha- rald Esch i Miinchen som- gjort denna intresseväckande upptäckt. Hittills har forskarna ansett :'att bina gör sig förstådda med var- andra bara genom de :karakteris- tiska danserna, som i åtskillig tid varit kända, Det trodde också dr Esch, Men då han åter som många gånger förut höll på med att iakt- taga ett bis dans, tog han — på grund av en plötslig intuition, — en bit gummislang som improyi- serad lur. Han kunde: då tydligt höra rytmiskt smatter som i be- stämda avstånd upprep Han GF Bin kan ” ”tala” | samt kvalitet. Biet gör det genom sina dansstegs riktning, längd och hastighet. Eftersom bikupan inne i allmänhet är mörk, får bina an- vända sina känselspröt för att för- stå . dansspråkets detaljer, Någon felaktig uppfattning skulle emel- lertid förmå bina att flyga åt fel håll, för långt , eller för kort och till en mindre givande matplats. Därför begagnar bina — enligt vad dr Esch utrönt --— akustiska sig- naler för att komplettera sitt dans- språk. Av smattrets hastighet lär sig bina förstå dansstegens hastig- het och därigenom även hur pass givande den upptäckta fyndplatsen är. . ” Ett försök kom att bekräfta den- na slutledning. Med hjälp av ett dött bi som påsatts en liten mag- net av dr Esch förespeglade for- skaren under det han spelade det på ju t smattret en konstaterade att'det dansandé bi- et lät förnimma det smattrande ljudet så snart det började dansen och "likaså när dansen, slutades, mycket givande fyndort på ett be- stämt avstånd och i en viss rikt- ning från bikupan, De andra bina (Forts, & sid, 7) - kommentar betydligt |" packning, inför öron Som blivit döva och ögon som blivit blinda av övermättnad. Hur mycket ägnas , mer än splittrad upp- märksamhet, blir mer än för- ströelse för stunden? . Östgöta Correspondenten, — Filmeensor Eklund säjer att en man som Ingmar Berg- man, vilken har ecklesiastikens förtroende till den grad, att han utnämnts till dhef för Kung- liga Dramatiska toatern, bör strängt taget stå över all mo- ralisk eller smakdiskussion. — Gott, I så tall behöver Bergmans filmer strängt taget inte visas för censuren så länge han är chef för Kungliga Dra= mealiska teatern. Kar de Mumma, Är det här ett privat slags- mål eller får vem' som helst vara 'med? Irågade en sång en man i Delsbo, . Snart ha vi inom Oppositio- nen anledning att ställa samma fråga . till våra socialdemokra- tiska vänner, "Man får ju knap- past någon möjlighet ' att 'figh- j tad, när sossarna slåss inbördes så att hårtestarna ryka. Nu tänker jag inte i första: hand på. sossefruntimren. Där skulle man inte ha skuggan av en chans, Harry Hjörne i G-P. . " Tage Erlander- är, människo- vänlig året runt, då det gäller kamraterna i regeringen, Han är människovänlig inte bara un- : der vänliga veckan, Han kastar inte något statsråd över bord. Om någon" hoppar av, så sker ' det frivilligt,. under. villkor att en + sjövärdig. Tandshövdingstol finns inom räckhåll: .+ - | ;Pål i Västerbotte SN Den . myckna” vytrökiskan" radio och TV är "över huvud taget "en > kär.” och .beprövad , skottavla för svensk :insändar- kverulans, För den. yngre ge- nerationen torde det emellertid dessbättre stå klart, att man i morgondagens samhälle ,'svårk— - gen kan klara” sg utan gedigna kunskaper i något eller några" främmande språk, » Korrespondens.” 2 | ETT ORD 3 > PÅ VÄGEN | ' HEBR, 12: 113. Se på Jesus, trons hövding och NA «= fullkomnare, : . ' Kristenljvet liknas 'här vid ett "IHöpande på itävlingsbanan.; Det är sålunda fyllt av arbete och kamp, Detta får vi inte slömma, "Hindren äro många, Gör motstånd, min själ! Satan dig nåden ej unnar. Men det finns' kraft tillräck- Kgt' till seger, nämligen ,hela Guds fullhet. Och denna stora gudomliga kraft tillföres oss ge- nom att se på Jesus. Därför uppmanas vi aut se på honom, medan vi löper på tävlingsba- . nan ic oc . - Vänd dina ögon till honom just nu! Se honom såsom Arons höv- ding! Vilken wäldig tanke, latt han var den främste i frälsningens stora - gärning! : Se på honom där han före världens grundläggning tog sig an syndarens sak. Se honom där han' följer sitt fotk under det gamla förbundet. Se honom där i krubban såsom ett litet barn, född in i. vårt släkte såsom Människosonen. Se honom på korset, där vårt långa skuld- brev blev utplånat genom blo- det. ' Se honom på påskdagens morgon. Se honom på pingstda-- gen. Se honom i ditt eget liv. Långt innan du sökte honom, sökte han dig. Ja, han är trons hövding, annars hade inte vår tro blivit född. : Men han är också fullkomna- ren, eller som det kanske hell- re bör översättas: förelöparen. Han har själv varit på täv- lingsbanan. Han har gått vä- gen genom livet och är frestad i allt, Se honom som din förelöpare, och du skall finna vägen. bland avtagsvägarna! Synen på honom skall också förmedla en gudom. lig kraft till ditt svaga liv, Se, se, Se och lev! MRF Al
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.