. spekt för sina föräldrar. - sig som en löpeld. ' Torsdagen den 7 november 1563 gen den 7 ber 1963 Namnsdag i dag: | INGEGERD Solen går upp kl. 7.39 och med kl. 16. 12. I | morgon: VENDELA Solen går upp kl. 7.42 och ned kl. 16.09. "BARA MISSAR FÖR FARS s . SKULL Av. kärlek och respekt för sin far och mor — som de annars skulle ha överglänst i titlar — har brittiske premiärministern sir Alec Douglas-Homes fyra barn avsagt sig sina adelstitlar. Premiärministerns son, den 19- årige. lord Dunglass, blir nu bara David Douglas-Home. De tre dött- rarna förlorar 'sin hovtitel ”lady” och blir båra miss Caröline Doug- las-Home, - miss Meriel Douglas- Home och! mrs James Wolfe-Mur= ray.” en " Sir Alec själv avsade sig sina titlar för att kunna bli medlem av underhuset; Barnen hade inte be- hövs' avsäga sig titlarna, men i sin antökan, vilken inlämnades redan den 30 oktober, "framhöll de ' att denna dikterats av kärlek och re- "SMÅ 'STJÄRNGOSSAR rr 2 . ENGLAND : : > Engelska tonåringar har - hittat på ett nytt system. för att redan i förväg förvissa s'g om, kvällens nöjen — de ”betygsätter” sig själ- Vans iv en ee ES VE En 'pojke eller. flicka med ;en stjärna. på rock- eller kappkragen hör till hålla i handen-klassen — deras "jämnåriga ” med en "rad av fem stjärnor är så avancerade de kan: bli; De första stjärnorna "siktades. i jämnvägsknuten Ewindon, för någ- — Gå hem till mamma med vår gycke, så får du hittelön, och så delar vi den sen. stjärnor, och jag vill gärna veta i förväg vilken inställning de poj- kar jag träffar har, Nu vet man ju vad man kan vänta sig av kväl- len, sa en annan flicka, . : . Men en socialvårdare trodde in- te att systemet skulle hålla i sig. .— Det är bara en tillfällig idé. Hitt'l's har jag inte sitt någon som är blygsam nog att ha- bara en stjärna, eller frigjo.d nog' att ha fem, kommenterade han. r POLERAD GRANAT el Mr George ' West hari45 år haft en souvenir. från första världskri- get stående. i vardagsrummet och varje vecka hat Mrs West polerat souveniren, en grej som maken plockade upp i en skyttegrav i Belgien.. Häromdagen fick "familjen be sök av en polisman och souveni- ren förevizades med 'den påföljd att polisen ' raskt tog och grävde ner den i trädgården och skicka-' de efter en desarmeringspatrull. Det var en "livsfarlig granat som polerats i 45 år... DET VAR EN GÄNG a en gammal pensionerad banmäs- tare vid en privatbana, som. wid sin avgång ur tjänst: fått en gam- sent." 'Den gamle £ d banmästaren använde / den "som, sommarstuga. : ”En' dag stod han, inbiten" piprö- kare -som -han,' var, utanför. sin sommarstuga i hällande regn och sög på sin -:snugga: En förbi asse- rande” bekant frågade höngr ,var- för han inte satt inne i? ”stugan” i stället för att stå” ute i regnet 'o. fick följande 'svar: = .. fll ”.— Nä, den förbaskade, järnvägs- ra Veckor sedan. Idén har'. spritt och jag blir aldr'g besviken när jag har en fräff. med någon av dem. — Jag drar gränsen - vid två i i stjärnor tycks trivas fint med mig] et styrelsen | har ju förärat mej en vagn med bara en kupé för ”Icke sökare? > : BEKYMMERFRITT ie — Barndomen ' var i alla: fall en underbar tid — allt man behö- ver göra för att gå : ner: i vikt, var att ta ett bad. 4 r mal personvagn som avskedspre- | ' : bil. vars bakruta testats med vär- > men på, så att det: ovanliga och helt | .. | otryckbara . ordet inte skall / "dyka jka och Överste? FR — Visst: Men nu spetsar vi | med NE Charlton Heston får i Samuel Bronston's ”55 Dagar i Peking” sitt. stora genombrott hos svensk filmpublik. Han spelar i filmen en - dådkraftig "amerikansk marinmajor, som leder försvaret av den . inringade diplomatstaden. N re sälj = Mja, sa "Mac, jag "måste nog |: fn styrelsen först, Doktorn svarar : - ”E G”. Ni har i ett noggrant och atförligt brev beskrivit olika besvär och undersökningsresultat samt de besked ni erhållit från den under- sökande läkaren. 'Ni kan vara för- vissad om att er doktor har abso- lut inte dolt någonting för er — det kan inte vara fråga om någon can- cer. . Undersökningsresultaten ? är mycket fina, men 'sannolikt har ni en viss grad av tarmkatarr, vilken ständigt irriteras av den starka oro och psykiska spänning ni. befinner ätt att hålla "kontakten med psykiater och var inte rädd att dok-' torerna inte talar sanning för er, « De ' beskrivna temperaturförhål« landena är helt normala ” « ”Undrande” Ni kan rekommen=. deras att genomgå undersökning av ejakulatets ;spermainnehåll. , Detta göres numera 'vid de flesta större kvinnokliniker; dit ni kan ringa för upplysning. I vissa fall sker under- sökningen vid den medicinska kli- niken. " :.> Påssjukan,' kan om' den angriper testiklarna, medföra total sterilitet. hos mannen genom att den förstör de spermieproducerande ' cellerna, och har detta skett kan inget in- I upphäva den inträffdae ska- dan. "ORDET 'PÅ DAKRUTAN: " När en brittisk "bilförare härom- |" dagen slog på värmen. i sin. vagn |... blev det imma på bakrutan. och i imman framträdde ett. fullstän- |" digt otryckbart ord. . =. Bilföraren, som . var: en anctän- dig person 'slog genast-av värmen igen, och ,då försvann ordet. : : Men varje. gång han: eller, hans passa- gerare:' kände: sig frusna "och: där- igenom. bli ev! tvungna at sätta på värmen, kunde .'de "åter | förfärliga "ordet. på "bilen S . Förtvivlad vände” sig nu i den | redligé 3 mannen. till en verkstad 0. bad att få ordet bortt ättat,: men vå trots villiga" försök misslyckades' man med det. Ordet "hade skrivits på en. .plastskiva : som var, "placerad mellan dubbla rutor,: varav en var aplilterfri, Bilförsäljaren, ' annars så talför, kunde ' inte, upplysa om : i hur 'detta hade gått till. Men null”. skall bilägaren få en ny il —' en upp igen.' SPETS PÅ DRINKEN : ; Jo Ni har: väl hört om den där |" drinken som kallas "Wennerström, frågar röst i telefon. - : — Jo det tror. vi nog. är det inte fråga om.en blandning av j vod- ett par sömnpiller, . . DAGENS SKOTTE ' ' Mac köm in i en affär och "und-] rade om han kunde få satt på ny borst på en gammal tandborste. Affärsinnehavaren svarade att detl- tyvärr inte g'ck, men att han ha- de mycket Bill ga tandborstär” att Nb Lr — Styrelsen? el — Ja, :sa Mac, det är nämligen ' klubbbens tandborste, => 4. i (ER Så bra FRE ora vers TA Y. Greasir up Iman allså fvungen V I Git Ge sejända Ätut jå - Ar rer ala Br FSD GF NIGEn ) Pp OCh fa breven... > 5 Smitisami, SarSimon: | och j K M- "ÅA Jo av AV K Herr Simon har ringt ee E och meddelat han. Ef sjur, a N = 322 sne oerer BLEM .A ”/ JAG HM > HAR. - | | [7 TVÅ PERSONER ? ETT HG LE NISKT 1 GE DEN år ERT < PRO - SOM KÖRDES” sd (VAD SKA VI GÖRA MED DE Två LNICKARNA 2 DOKTOR PILLE HICKAR DET HÄR KAN NOG DÄMPA IJUDET EN Mora fa Äter DET JU RIKTIGT TREVLIGT, SÄRSKILT OM DOM KUNDE HICKA E "underskott, PIB KEPMNAGEN tra I gatubelysningen, Som det nu är, händer; det att herrar- Ina antastar” sina ;egna, fruar. " En fördel med 35-timmarsveckan vore onekligen att man skulle "få oy tgnE fem timmar på sig för att deta efter : en" parkeringsplats.; : : ; (Charlie Norman) . KN Levande varelser indelas" i män, kvinnor och djur och logiska, olo= .giska och zoologiska” varelser. : ; (Cello) ” Jag är. så dålig i tyska, & så jag måste ånvända hjälpverb. ” (Hans Alfredsson) : UR KASERNLIVET Käptenen: = Jag. j mit ett nytt' reglemente Korpralen: — Jo, kape ;N te det t gamla & än. MISSLYCKAT att korpralen. håller på: smed :det gamla reglementet i undervisning en, Vet inte korpralen attidet kom- jag, men dé dummingarna” ka in- fråga fanns. uppe" hos . för, Pojken a tills: han förklarade att kronan i den lilla pojken i i eniav de bakre bänkarna i salongen. Men han hade tydligen glömt: instruéra ' pojken” ordentligt, | ett: förskräckt | PÅ TIDEN Och så var det hördes då en röst: ”. st direktören I Sing-Sing som talade till fångar=, na och meddelade dem att de näs- ta dag skulle se statens guvernör, mitt ibland sig. Ur, fångarnas led -— Nå, äntligen! Det var san-' En sk. trollerikonstnär . avtalade omedelbart . före sin föreställning med en liten: gosse "om: assistans | uu Oo; jag har bara. 15 öre kvar. Det ' blev "stort :jubel bland publi- ramåtsträvande ung man nerligen: på tiden att den också blev, fast! . ” VADHALLNING . .— Han har verkligen -muskler, den karl'n. Med dom kan han sät- . samt gav honom en krona och :en fribiljett mot att han skulle" hjälpa -|honom vid ”trolleriet";:' Sedan gick han upp -:på” scenen och bad en herre ur publiken läm- na en enkrona som han trollade skred in i en bokhandel och sar. ra böcker om "trollkonster, -—O Har ni .en bok" som : heter z ”Konsten” att leva på sin lön”? tu Nej, svarade bokhandel med- hjälparen; men vi har många and- ta full fart på ett stort diesellok, att han inte kan det. «| Tare, . > M ,. — Jag slår vad om en hundring, — Här har du näven, men jag kan ju tala om att han är lokfö- » ning. De var i den åldern att de | . När. de inte hjälpte John med fis- ”golen sjönk nästan var: kväll ner - mig den lila blå klänningen under " ”narnä kvar 1 många år. ' blev : mörka och långa. John var en on Jag kände, det som om till och med pojkarna märkt ait det var nå- got galet. ' Men det var väs inbill- hade det travligast för sig själva ket höjll de till nere vid bryggan och ökan. Det var alldeles som om de undvek både mig och John. Per hade jag ännu. Han kom till mor; ' när oån gjort sig illa eller de stora pojkarna varit elaka och han inte fått följa med Lilla Per! Det blev, en varm sommar och i ett lugnt avb stilla hav och sky- arna glänste som guld Men inte en enda gång satt jag ute på klippan Bara iag blundade kunde jar se för vattenytan vid foten av klippan Och vid ”lekstugan” låg porslins-: bitarna" och de runda slipade ste- Det började bli höst Kvällarna Så blankt havet ligger Av Kerstin Göransson- Ljungman jag "nte — måste sparas till båten. Ljus fanns inte att köpa Så vi fick, sum så många andra, skaffa en kKarbidlampa om 'vi inte ville sitta . mörkret Och det kunde vi inte! Ensamma som wv; var därute på särbådau kunde vi inte: leva : mörkret, största delen av dygnet under de' nemska vintermånader- na. : N N Många gånger välsignade jag kar- bidlampan, men jag var alltid rädd för 1en Rädd att den skulle ex- plodera ach rädd för att vi skulle bli ihjälvsade Björn och Fredrik var i skolan i stan Det kändes svårare än van- ligt att följa dam, in - Det skulle bli så tyst och underligt i stugan, när de rariv Lelle Per som ingen- ting begrep skulle leka i sin en- samhet på zolvet, John skulle ar- beta med sitt Hav och.jag skulle gå där tigande med tysta förebrå- elser. ; Det blev också så, som jag tänk- te. När isarne kom, slutade John snål .på fotogen. - Det han kunde skaffa + bur ban glorde det, vet förstås at de sig Uttil havs Halva dagena låg ban på kökssoffan, Visst var det en del han hade kun- nat göra 'Skötarna' var ills' farna. men sarlartia hade liksom inte haft någon «ust. att sé til .redskapen Fisket ar vara någo att skylla på. Det var en annan fångst de MHänar de på. - Spriten säldes för dyra pengar eller byttes bort mot annat; Smör, kaffe fläsk "och såpa Tobak smuggiade de också. Det tjänade de bra på. Och hur de höll på och smugglade, sålde, bytte och köpte, tycktes, let alltid bli penga; över Vart de sen tog vägen vet jag inte. Men en gång hörae. jag Söderman och John tala ;jom böter. ”Omkost- nader” sa Söderman och ryckte på axlarna, ' Ett "ag undrade jag. om de tänkte flytta in till stan, när det blev -vin- ter uch le ingenting kunde göra ute i skärgårdea Men dei blev ingen: ting av med det. De! var istället som am de var glada åt att hålla sig undan när vote hbiand kobbar: na "och skären, där ingen kunde komma åt dem. . Och så blev det så att vi gick där den vintern också vid sidan av värandra utan några urd, : Det var tomt efter Elsi Vad jag än arbetade med, tärkte jag på henne ach iag mindes än det ena än -det andra hon sag ellex gjort Så behändig hon var, när hon såg till Pen SÅ: tstig, när hon "gjorde efter "mig 'ach försökte skura och tvätta. Och :å ora det gick för hen- ne att njälpa till med maten Och ofta sjöng hon Några gånger kom jag på mig själv med att gå där och småprata med henne, som” öm hon fortfarande” var med mig. =: — Per talade ofta om Elsi och iat- sade att hon var med honom och lekte Det :vai "synd om Per att va- ra så ensam” Han var blek och klen. Inte som de andra tarna. Ibland var jag orong:för. att jag skulle mista honsm med. Det var. anderligt "att John inte brydde ag om Per, Han tyckte ba- ra att poiken var best ärlig. Elsi ha- de "väl varit det av barna: som han var kärast i. Mer att han inte alls o-ydde- sig om Per, det för- stod. jag inte Hela vintern - malde samma tan- kar i huvudet på mg: Var Elsis död ett straft för att John var smuvzglare? Var det ändå orätt att smuggla? Kanske var det så An- nars ade de väl inte tjänat så myc- ket pengar. Men kunde Gud straf- fa 2ss genom att ta vår lill flicka från oss? Var det ett led, : Guds outr«nnsakliga vägar att John köp- te dockan "ör - syndåvengarna och att Flsi sen 'Irunknade för dackans Hade John på å det viset: själv v dödat "Elsi ”—' genom det liv: han: förde? Och var det min skule också? AUt mer grubbiade jag över den saken. Kanhända gick Johns tankar lik- nande vägar Eller tänkte han” på ett helt annat sätt? Att 'skulden' var min. "Visste han hur mycket mina tankar f-rut hade sysslat med-Mag- I nus? Var Elsis död em dom överi; mig, som tänkt på en” annan man till att. begära nonom? Ingen, in- gen nade jag att tala med; Utan-. för sar det bara storm, is och snö. Och nne i stugan satt John. tyst och »itter.: Det var som snö runt honom också. I "början av december ; bi irjade Per på att tala om julen. Han” var stor. nog att ha att minne av julen innan. Många sånger sa hån? — Snart är de jul då kommer Elsi med ljusena och då blir” allting så roligt, så rcligt — "" Jag unde inte alldeles "hoppa över juien. För Pers skull måste det bli iu! det året med Och er ach jag styrde och 'ställ- de till iulen Vi bakade pepparka- kor av ien sista sirapen och vän- de och tittade på fläskbitarna i ti- nan. Vi klippte pappersremsor” av ett brevpappersark att sätta I ljus- staken ach vi gick ut tillsammans för att se vilken . enbuske; ” som skull? Pockam som skulle bada ” julklapp... Dei | julgranstjus hade jag sparat sen året innan' och ett halvbränt gren- ljus. Och små. röda äpplen hade jag köpt sista gången jag var "istan och gömt. undan, ' så att Per inte skulle se dem förrän det var jul. : . Så. gjorde vi oss ändå en jul i. "ensamheten, Och när John såg, hur det lyste" av: : glädje och för- väntan å Pers ögon; . så "måste han också vara med” att.fira julen. Per fick en gammal hammare och spik av John och det'var' en härlig röda "mössan och vantarna, som jag "stickat åt honom, bleknade alldeles bort vid sidan av så fina och riktiga saker. Per drömde” génast' "om att göra en båt alldeles själv: och fara | längt, långt ort. 3 Allting ser ite bättre” efter jul. Dagarna blev: allt ljusare. och för var .dag, som "gick, visste man att våren kom närmare. Och att isar- na skulle smälta och världen vak- nå omkring osst no -t " Och visst: blev det'vår det året med, den” tri dje? våren; sen kriget brutit ut, "Detsvar: "underligt första gången på, våren! vi for in till. stan. "Vi nänt där sedan hösten. Vi 'visste inte ens om vi själva hade krig eller fred eller om det. kanhända var fred i hela världen. " Men kriget fortsatte ungefär eh. som när .vi for ut till Sälbådan på hösten, Bara värre. Det hade kommit närmare, '. : I Ryssland var det revolution och tsaren var fånge. Det ryska folket svalt. och ropade på bröd. Fred- och bröd. Och för att få det slogs de och mördade. + vi Hos ox i Sverige "hade somliga blivit rikare och andra ändå fat- tigare. Också här ropade folk på bröd. På revolution. Skaror av mag- ra, utsvultna, arbetslösa: stackare drog genom gatorna. Ned med gu- lascherna! Fram för folket och re- voluti Död åt kapitali ! Leve Revolutionen! Leve bolsche= vismen. ' Vi - förstod ingenting, visste knappt vad de talade om. Vi kun? de inte se mycket, som ändrats d S lite dyrare och svårare att skaffa. - -John sa att det fanns pengar att tjäna. I Finland var det oroligt. John och hans bitlag talade om frakter, om vapen och ammunition, skulle bli de; basta iulträdet Fem väste iu ingenting am det som Sverige: Kanske var allting ännu ” '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.