-— oo EAHOLMS TIDNING Fredagen den 8 november 1982 = TT fredagen den 8 november 196 =. Religionskunskapen och gymnasie- Centerkvinnorna gick vid sin « konferens i Stockholm . nyligen med skärpa emot den inskränk- ding av timantalet i religions- kunskåp som majoriteten' av gymnasieutredningen tillstyrkt. . Det var som bekant främst centerrepresentanten i utredning- en, riksdagsman Andersson i Brämhult, som reserverade sig för större utrymme åt ämnet. Även ett par andra ledamöter ansåg att religiomskunskapen i våra skolor är av sådan bety- delse att gZymnasieutredningen inte bör komma med förslag som reducerar skolans möjligheter: att delge undervisning i ämnet, Med rätta" hänvisar centerkvin- norna bl. a; till: wårt allt livli- gare deltagande i det mellan- dolkliga samarbetet såväl som i uppbyggnadsarbetet i u-länderna. Ökad förståelse och ' tolerans människor och nationer emellan är ä vår. tid av största wärde, heter det, utredningen - Detta kan knappast uppnås på internationellt. plan. utan . kun- skap om religionerna, som till stor utsträckning präglar även andra länders beteenden, reak- tioner och värderingar, Frågan om religionskunskapen togs också upp i höstens remiss. debatt av centerns förste vice ordförande hr Eliasson i Sund- born, som underströk vikten av att elever bereds möjligheter att just genom orientering 4 religi- onskunskap analysera och disku- tera några av de, konkreta livs- situationer och problem som de själva kan komma att ställas in- för. Man noterar med tillfredsstäl- lelse, "att' frågan hålls levande. Utredningsmajoritetens förslag är negativt på denna punkt. Detta bör också påtalas av alla som will slå vakt om något som för unga människor kan vara av allra största betydelse redan vid starten, men måhända än. mer "i deras kommande . värv. ' — Störstöckholmsproblemen Hr Grebäck (ep) N ill i inter- pellation 'till inrikesministern ha en -befolknings- och bostadsbe- redning för en sammanfattande översyn av Storstockholmsområ- . dets speciella problem. Interpel- |, lanten önskar. också få en re- dogörelse från regeringens sida på området. De åsyftade förhållanden kan enligt ”interpellanten sammanfat- tas i'en. för. stor folkmängd i de” kanske mest - betydelsefulla "uppgifterna i' sammanhanget å åvis lar primärkommunema, Ett visst samarbete mellan kommunerna finns, bl. a. beträffande region- planeringen,. wilket är. av stort värde, Däremot är det tveksamt om man bör etablera kommunal- - förbundet eller liknande för upp- gifter av: den omfattning som --här 'kan komma ifråga” och' en direkt sammanslagning av kom- förhållande = till : bostadstillgång munerna. bör- direkt avvisas, 'an- och sh ikationskapacitet, ser iånti 11 : Nettoinflyttningen till Storstock-] Möjligheterna , att lätta på holm var.åren 1960 och 1961 12,000-—13.000, — vilket = kraftigt överstiger ' 1950- "talets både” me- deltal och toppårssiffror,. . Området. är beträffande stat liga förvaltningsuppgifter och se- kundärkommunala angelägenhe- | ter delat i två områden, av vil- ket det ena är delat i, två der lar av det andra erinrar. inter- pellanten.. Den: administrativa indelningen beträffande statliga uppgifter ' prövas: nu inom stor- " stadsutredningen. X Det: har inte angivits om en ändring i detta avseende" "åtföljs - av: ändring när det. gäller”, de sekundärkommuna- la uppgifterna. 2 Särskild Juppmi ksarmhet., anser "interpellänten mås! Fen 5 åt att ar , tiets allmänna försäkringar HÖGERNS STÄLLNINGSTA GANDEN : i mera väsentliga frågor i riks- dagen rimmar dåligt med par- om samarbetsvilja, anser Nerikes ven . Allehanda: ” taktiska ” kohistoriska stoff, Man har svårt att förstå den- na partiets kluvenhet såvida för- klaringen inte är den att högern med samarbetstalet förutom rent spekulationer = endast avser en valteknisk samverkan. Ett av högerns syften: är utan tvekan att. framställa sig som det i politiskt hänseende samarbets- villigaste partiet inom oppositio- nen, Därmed tror sig förmodligen högern kunna vinna anhängare bland väljare, som = visserligen röstat med något av mittenpar- tierna men som kan tänkas hysa sympatier för den så kallade block= eller samlingspartitanken. En sådan taktik från högerns sida behöver inte väcka oro hos de båda mittenpartierna, efter- som :högern knappast kan om- sätta sin nuvarande politiska kurs i praktiskt handlande utan att avslöja ihåligheten i sitt tal om samarbete inom oppositio- nen. . " ÄMNET KYRKOHISTORIA DRABBAS HÄRDAST i det förslag som gymnasieut- redningen lagt fram, finner V äs- ternorrlands Allehanda. Detta ämne föreslås överflyttat till ' historieundervisningen me- dan religionsundervisningen sam- tidigt skärs ned: a + tanke på det kyr- kiosk & söm tillförts historieämbetet, vore det natur- ligt att vänta sig, att detta ämne fått ett ökat timtal i den årskurs, den första, där detta ingår. ökning vore så mycket mer befo- gad, som eleverna i denna åre” kurs har att ägna sig åt ”ett all- sidigt studium” av allmän oc svensk historia från omkring år 1000 ända fram till 1815. För he- la denna epok anslår den nya timplanen två -veckotimmar un- |" ' kan der ett läsår! Som jämförelse nämnas, att historieundervisning- en på reallinjen nu kräver två veckotimmar i de två första ring- arna- för att från äldsta tid nå till 1815. faan allmänna linjens simplan anslår tre veckotimmar i två år : ilitisk - "Tidskrifts' förslag som presenteras: : : bygdsungdomen genom att Åt samma period! be- ex -överbefolkningen är i stort roende av den. ekonomiska pansi och Jr vån i landets övriga delar. "Ifråga om lokaliseringspolitiken i.stort bör deri begärda beredningen el- ler. utredningen "kunna tjäna som . kontaktonrgän ' och remissinstans . Storstockholmsområdet,: (GXMNASIEUTREDNINGENS " br BETÄNKANDE «vc. jär föremål för granskning i i Po- (CUF) senaste nummet." I sin ledande artikel uttalar. sig. tidningen” på det: Hela taget positivt” om det i Vad: "man": "givetvis. noterar som : ipecellt- vel. principiellt tillfreds- ställande i:utredningsförslaget är den demokratiska”prägel det har. Det skall bli möjligt för alla som vill. och har förutsättn” ngar att klara kurserna. att. komma in på gymnasiet. Ungdom från glesbyg- den ges också större möjligheter :än nu -att få. gymnasibutbildning - genom” att : befolkning:underlaget för en gymnasieenhet kan min- skas' beroende på sammanslags ningen. av nuvarande tre: gymna ”sieformer "och på den" föreslagra samordningen "med fackskolorna; gymnasieorternas "antal ': kommer att inte oväsentligt kunna ökas, vilket betyder mycket-för-lands-- av- stånden till skolan . förkortas. Förutsättningen för en mera de- mokratisk tillgång till gymnasie- studier är emellertid = dessutom att vi får ett studiehjälpsregle- mente som är mera tillfred:stäl- lande än det nu gällande och be- träffande den frågan har ju stu- diehjälpsutredningen nu i höst presenterat en: lösning. "Det ligger i "samhällets intres- se att den som kan tillgodogöra sig en utbildning också får så- dan, fortsätter tidningen, Det gäller vidare att få till stånd en avromantisering av = gymnasiet, og hävdar Politisk Tidskrift vidare: Det får inte vara så att det är något = socialklasstänkande”-- som vägleder, när det gäller för nå- Washington i november.” I slutet av oktober i fjol stod Förenta Staterna och Sovj ri på diplomatiskt språk brukar kalla att hålla initiativet, Under tidiga- nen vid atomkrigets rand, sedan den ryske Tegeringschefen Chrusj- tjov 'i hemlighet placerat långdi- stansraketer på Kuba för att vä- ga ner ”terrorbalansens” vågskål till sin fördel, - President ' Kennedy och hans rådgivare insåg allvaret i denna t ing och att ögonblicket ford- rade kraftiga motåtgärder. Fören- ta Staterna krävde ett tillbaka- dragånde av de ryska vapnen, men dörren lämnades öppen för Sovjet att förhandla. Vad som följde tillhör historien. Chrusjtjov drog tillbaka sina raketer 'och de ytterligare. förstärkningar som var på "väg, hejdades. 'Han' tillät att ryska ' fartyg inspekterades. Han förbjöd Castro att ingripa mot amerikansk 'flygspaning över Ku- ba, Den av Chrusjtjov framkalla- de krisen. var över, men världen har 'inte” Tiktigt varit densamma sedan dess. Uppgörelsen om Kuba har inte gjort slut på det kalla kriget. Inte heller har den ändrat «| de politiska åskådningarna på nå- gondera sidan, de' kommunistiska > | målen: eller. krisen och dess upp- : lösning medförde ingen ändring i läget i Berlin, Laos eller Vietmam — och "ännu: är Kuba" självt, ett problem; en . främmande kommu- nistisk cell på det” västra halv- klotet. Inte heller satte kubakri- sen" punkt. för upprustningen: el ler avlägsnade risken för krig.” Men : konfrontationen har haft en rad utomordentligt betydelse- fulla efterverkningar. En' direkt följd" är "den heta" linjen mellan de" båda stormakte i ett kris- läge, Den heta linjen. är emeller- tid :.mer än blott och bart en te- leprinterförbindelse, Att den kom- mit till i är” ett” teckeri på vilja att undvika sammäånstötningar, En: dan” villighet” existerade ' "inte -.i Kreml!” före” Kub "då: Chrusjtjov tydligen. tvivlade” å att Förenta Staterna : i verkligen. ämnade för- svara "sina ;vitala. intressen. Den ryske ledaren kan: inte längre hy- sa några tvivel 'på den punkten; hans ' beredvillighet - att undvika en uppgörelse med atomvapen kan dateras tillbaka till vad han lärde sig av sitt kubanska äv fyr; Krisen ledde ”ocks "andra åtgärder, som i”sin tur har fått vittgående återverkningar. - Prov- savtal dertecknades av Moskva! men” kraftigt : fördöm- des av P king, har fördjupat den rysk- kinesiska: konflikten så i att nu bara ett rent formellt erkän- nande saknas av den, ideologiska, politiska '. och: ekonomiska bryt- ningen mellan "de två kommunist- länderna; ” "mellan två kommunis- tiska system, Sovjetunionen har bekymmer för sitt jordbruk och sin: livsmedels- försörjning, Det ekonomiska' läget även utanför jordbruket. är” inte tillfredsställande. 'Förekomsten ' av en fientlig kommuniststat i öster känns också besvärande, Det finns alltså skäl för Sovjet att intresse- ra sig. för ett närmande till. väst- världen, Bara” tiden kan :' utvisa vilka ' motiv" och vilka mål som blir ledaride.' Det är emellertid ett faktum att efter kubakrisen ' har några strålar av hopp brutit ige- nom det kalla krigets gråväder. . Särskilt ' anmärkningsvärt är att det skett en förändring i vad man Det omdisk "gon att söka sig till gy t; de besöket i föräldrarnas kanske välmenta Sovjetunionen av en delegation men missriktade ambition att skicka sina barn till gymnasium därför att dessa däri skall svenska riksdagsmän ställs på fr id få en högre social status, fastän barnen inte är lämpade för och inte heller vill ägna sig åt en sådan studieinriktning, är det i grunden ingen som har intresse av att underhålla, Det väsentliga är att var och en får möjlighet att välja den " I ett brev till inbjudarna utta- lar talmanskonferensen sin upp- skattning över invitationen, som sägs ge svenska riksdagsledamö- ter ett nytt tillfälle att knyta värdefulla kontakter i Sovjet. Emellertid hänvisas - till interpar- studieväg och det studiemål som passar till vederbörandes begåv- ning. ”Prjaktikerna skall gå sin väg och teoretikerna sin och bå- da studievägarna:' skall vara li- "ka mycket värda även ur social synpunkt. DU KAN HJÄLPA = RÖDA KORSET iska . . komster som lämpligaste möjlig- heterna för kontakter mellan par- lamenten. Därför har det sven- ska deltagandet. i utbyte av de- legati ti e- gen regi begränsats till några få, Bbl. a, ett besök i Sovjet. Brevet slutar med en förhopp- ning att riksdagen får återkom- ma i frågan. Ingenting sägs om Wennerström, och det var ju hel- ler inte nödvändigt. Adressaterna är" både intelligenta och välun- . derrättade. sk i' parl res (0: POSTGIRO -900800 FF (Helsingborgs Dagblad) re år de många att det all- tid varit Sovjet som satt inne med nyckeln till lösningen av interna- tionella problem. Den uppfatt- ningen finns nu inte företrädd i Washington, även om mycket be- ror på vad Sovjet företar sig. Men det är idag framför allt Förenta Staterna och dess ajlierade som trycker på, som har initiativet. Det finns utsikter till att Sovjet i da- gens läge kan' vara beredd till fredliga lösningar. Från ameri- kanskt håll söker man. tålmodigt och beslutsamt att övertyga Sov- jet om faran av förnyad aggression | Kubakrisen - en vändpunkt? | och fördelarna av ett fredligt sam- arbete. Den tusenåra freden har inte brutit in, nya kriser kan väntas. | Aktuell K kten som politisk Men atmosfären har änd » tem- peraturen är mildare, hoppet om en avspänning större. Denna ut- veckling, liksom den djupa klyftan mellan Moskva och Peking, är utomordentligt viktiga, omen, Det minsta som kan sägas ett år ef- ter händelserna kring Kuba är att mycket skulle ha varit annorlunda om inte Förenta Staterna då ha- de mött krisen med fasthet och styrka. " . Thomas J. Marshall. Lå |. Oktobervädret var länge uruselt och himlen grät strida tårar, d. v. S. regnet mer eler mindre skva- lade ner. Var det händelsevis en något så när vacker dag, så reg- nade det i stället på natten. ”En middag gick jag den nästan kilo- meterlånga raden till. vägen med mopeden lätt på foten och i för- hållande till åren tämligen gan- ska spänstig (just då). N Ryggen höll också på eftermid- dagen; ' nen "när 'det' blev ' kväll blev. det annat av, Det gällde då gå över ett uppblött och klabbigt betland. Fötterna blev. kilotunga lerklumpar och gång efter annan måste- jag stanna — nu höll inte ryggen längre, Jag fick stanna i flera repriser och känna Tyggens vånda — "hade gott behövt den flygmaskin som ' alltibland skåda- des i skyn och som .vad wi fick veta sysslade med jordbruksgöro- mål, sådd av det ena eller andra. | Det gick ju inte att kömma i jor- —| den med" maskiner. Efter alla dyst- ra och tyvärr: sannspådda profe- tior i TV och radio randades änt- ligen. vackra, od Vvs uppehålls dagar... arr "Solen skiner, på höns och ka- niner”, som :. barackkamraten Bengtsson från Ängelholm brukar ha; till gängse talesätt. "Det . blev fullt pådrag på betfälten på, Väst- raby gård, Kattarps : kommun, Skå- ne, Närmare bestämt. beläget 1 mil söder' om Ängelholm. eller (vilket man . vill). norr! om” Hälsingborg. Samt. (förut omtalat) ägt av 'det mäktiga” Sockerbolaget, Ibland kom man på.s, k. ”drömrutor”. Sådana med dålig ”betväxt och mistor: Då gjorde” de. värsta, 'storslitarna över hundralappen på" dan i förtjänst. Men man kunde också ha oturen att hamna i ett räligt lerhål, men ändå kan man inte klaga på för- tjänsten. ON N 3 -- Men också detta” arbete här. sin teknik och metodik, Dessutom fordras en god och vältrimmad fy- sik. Betorna på Västraby togs den 31 "oktober i år. Tidigt. Man 'säl ger att det. denna: gång ' var! en mera jämngod och ”elitsbetonad ar= betsstyrka (45 man) samt lättare jord.. Annars brukar betstyrkan på Vi traby få äta .Mårtensgås, in- nan';dena” päckar sina prylar och reser hem - — ; eller till ett annat ställe. | Betinspektören hade för sig att skicka oss till nästa sockerbolags- gård, : som hette" Marieberg och var belägen vid Landskrona och hade en areal: på 700 tunnland. Där fanns 60 tunnland betor, men 'bara en (1) betarbetare, : Sedan ändrades : ordern från högkvarteret” och vi skulle,' boen- -| de och ätande på Västraby, per bil transporteras ut till lantbrukar- na i Kattarp för. att bärga deras betor, som allå så gött som stod i jorden.: Man har väntat: på gott väder och betupptagningsmaski- nen, men den senare har inte kunnat arbeta i den blöta och se- ga skåneleran. Överallt finns det stora arealer: sockerbetor i jorden, men det finns också många willi- ga betarbetare, så någon panik behöver det inte bli. Sedan Väst- rabybetorna tog slut har en del sökt sig annat håll. Vi, ett 10-tal man, fortsatte jobbet på Hasslarps boställe som också tillhör Socker- bolaget och är beläget alldeles utanför samhället med dess pam- piga sockerbruk. Bostället, som är på 100 tunnland, har ända till i dagarna haft egen förvaltare, som emellertid nu flyttat och nu bru- kas stället tills vidare under 'Väst- raby.' Hasslarp 'som förutom sin sockerindustri också har småin- dustri, är ett relativt ungt sam- hälle, som växt upp i seklets barndom i samband med järn- vägsbygget Höganäs—Åstorp. Plat- sen hette förut Lyckåker; men namnet ändrades sedan till Hass- larp efter några gårdar i den äng- den, BREV FRÅN SKANE och Sockerbolaget, dess ägare. Det har trots sin stora ägovidd (1.100 tunnland) aldrig varit något her- resäte bebott av ädel skånsk adel, men däremot ägts av den på sin tid store jorddrotten Olsson i Rög- le, som ägde en avsevärd del av nordvästra — Skånes . åkermark - början av detta sekel, Konsul Olsson var också en driftig indu- striföretagare med händerna ' fulla av uppdrag. Han var den. tongi- varide, kommunalt sett, i' Häl- singborgs stad. Något corps de lo- gi kan inte upptäckas på Västra- som sådant med metertjocka mu- rar och där vi:hade. vår: matsal, visade sig vara gårdens gamla me- jeribyggnad. Det gick också mera ihop' med konsul Olsson, som var en näringslivets främjare "och" fö- regångsman. Han började ' sin ba- na' som fattig waktepåg på Rögle: Någon gång för 50 år sedan köp- te Sockerbolaget utgården Västra- by: Här "finns 15 fast anställda, däribland . flera "som: är: födda på gården" "och varit i-tjänst där-40 år och mer. År 1957 då Socker- bolaget, firade sitt :50-årsjubile- um var också ordnat en' trevlig festlighet på restaurang Parapeten i ' Hälsingborg: för” arbetarna " på SSA:s gårdar och bruk och bland de" 200 inbjudna fanns också. fol- ket. ': från s Västraby.' Trotjänarnå tallrikar, land, ' Det gäller främst dess syd- västliga halva eller Malmöhus län. Här möter man Eurcpa. Länet är högindustrialiserat (främst i Sve- rige), har: ett. högratisnellt jord- bruk, livlig handel och goda för- tjänstmöjligheter. + Samhällena lig- ger : bara ' någon - kilometer från varandra. — man bor nära var- andra. ' Järnvägar korsar landska- pet, man undrar dock om inte en del 'är färdiga att läggas ner. Det går. en stark 'folkström från nor- ra och även östra" Skåne. hit, Med bil och tåg åker-man miltals till sam! &9:- "och tätbebyggelsen här nere, Råvaran går samma väg. Om det i allo "är. så klokt och rati nellt återstår att'se. sne Skåne odlar också potatis, här kallad ”panrntofflor”.. Ännu. finns en del kvar i jorden av den varan och i skånetidningarna . antonse- ras efter potatispleckare. Som om de besitter handlag och kondition kan göra vackra dagsförtjänster. Kullabygden är ju också en : po- tatisbygd. oe d ”Kägelholm " har ' också kallats ”lergökastad”, med vad "rätt eller anledning ska inte diskuteras. Men annars har stan växt till sig (och upp sig) "och kan ”ståta 'med två varuhus: Epa' och Domus. Det sista som 'är KF:s ' invigdes för någon vecka sedan ' och till hög- tidligheten hörde att den som den dagen händlade för minst kr. 2:50 fick en tårta på handeln, Nu ryk- tas att Epa sålt sin fastighet till en bokhandlare. Vad det nu kun- de bero på. En sak verkar märk- värdig: Hur kan två stora varu- hus existera i en inte större 'stad? Eller kanske rättare: hur ska småhandlarna kunna ' existera? Trots all reklam 'och påstådda för- delar för konsumenterna verkar det lite skumt med de stora, allt behärskande varuhusen. » Charles. ' Det är genom att glömma sig själv som man finner sig själv. Ingen generation har talat mera om sex och förefaller att ha haft mindre roligt 'av den. - En asket är en man som vet att förena det onyttiga med det obehagliga.” En taktlös man är inte by. Det som jag ett tag misstänkte |. fick då som förtjänsl e ken. silver- - faktor har upphört, kamrarnas Mika sammansättning är borta, och konstitutionsutskottets kon. troll har av en lydig partina- joritet satts ar spel. Regeringen har stödd på en majoritet, ä även om den är aldrig så minimal, möjtehet att genomdriva prak- tiskt taget vad som helst. Ett sådant system, där balansen inom maktutövningen gått för- lorad, kan lätt få en bismak av diktatur, Det enda svaga kor- rektivet är regeringens eventu- ella förmåga av självbegräns- ning, Hur långt man kan gå i brist på sådan självbegränsning är fallet UNa Lindström ett drastiskt exempel på. Nordvästra Skånes Tidningar. "Det nyss påbörjade budgetar- betet kommer "att ske under pressen av det samhällsekono- miska kravet på stark återhåll- samhet, I den mån nödvändiga refor- mer inte ryms inom den snäva budgetramen, tår en skattehöj- ning övervägas. Den utvägen får inte hindras av att det är valår.' Stockholms-Tidningen. Ser "man på representantska- pets uttalande och på LO-eko- nomen Rudolf Meidners analys av läget med dessa fakta i min- net, är det påfallande i hur hög grad LO:s utspel är inriktat på att försöka förmå ”fäckförbun- den avt inte falla för frestelsen att. utnyttja situationen till dör nehöjningar som det, skulle var ra -tekniskt möjligt. att pressa fram, men. som; bara: skulle le- da: till balånsnubbringar' "vilka ytterst komme ' att "drabba" lön- tagarna själva. Vad LO har ut- talat kan.läsas söm en: "nästan patetisk" vädjan till "de "egna imsdlemmarna, om besinnirig. Om kommentar om man får döma av förspelen i Ny Dag. Någon ökad slag- kraft lär knappast växa fram ur ' den kraftmätningen. Är det in- te nu hög tid att de svenska kommunisterna beslutar sig för att låta partifinman träda å lik- vidation? Något mera positivt alternativ till det nuvarande lä- get är svårt att finna, Östergötlands Folkblad. Den undantagssituntion, I vil- ken Man på många områden finner de handikappade, är ott dåligt uttryck för solidariteten i ett samhäke med hög stan- dard. Ett första krav på sam- hällets insatser för dessa män- niskor måste vara att de inte motverkar den enskildes strä- vanden att klara sig sjädv. Västerbottens-Kuriren. Om den andliga åldern inom den' svenska televIsionens hjärna. truster behöver vi inga uppgifa ter. Inga stora skägg kan dölja att den är låg. : Svenska Dagbladet. För ”tredje mannen” löntaga- ren och konsumenten har löne- höjningar en "baksida", Höjs lönerna följer priserna med, he= ter det ju. Egentigen är detta med löner och Inkomster ett tråkigt kapitel. Vad tjänar dot > till att höja lönerna när lev- nadsomkostnaderna stiger lika mycket eller mer, Ja, den na- vionalekonomin, den gör sanner= ligen skäl för nammnat ”vaten- skapen om det eviga eländet”, — Gehå i "Skånska . Dagbladet. Orden stress "och jäkt, Borde inte på något. sätt få höra ihop med jakt eller fiske, Både jak- ten och fiskat skall vara en rc- kreation och en avkoppling från - vardagens "id och ävlan. Uta i naturen skall det råda lugn och avspändhet,- glädje ' och trivsel. Det är en sak som borde vara' självklar, inte endast dänför att sågade. "trävaror har : utvecklats gynnsammare; än vad man räk- nade med i höstas; Av det be- räknade ' utbudet för . 1963 ! av sågat virke på export :har:nu 95 'procent 'sålts, Det är. den högsta siffra” som uppnåtts un- der de "senaste tio åren. Till följd" av' den aktiva' byggnads- verksamheten i Sverige har 'vi- dare leveranserna! av trävaror inom landet överträlfat förvänt- ningarna." Prisutvecklingen har som sagt. ej varit lika gynnsam, Det: kraftiga ; prisfallet -ihösten 1961' Har inte till fullo kunnat återhämtag.. sp tee Förbundskontakt, organ för Sydöstra Sveriges skogsäga= 0, res förbund. ; , ba Det | har inte fallit de gamla förbroendemännen in att deras insatser kan vara ett hinder för framgångar i valen och att de på'så sätt spärrar vägen för de unga. Men det wore 'oklokt av de unga att driva sina krav ur- skillningslöst.” Även de gamla bör ha sin chans. Men de unga borde verka för en större fri- möodighet bland medlemmarna inom partierna som förmådde dem att sortera att de förbruka- de krafterna unga som gamla. Personlig trygghet kan och bör inte' förenas med politiskt för- troende, Det är tron på en så- dan harmoni som 'gör hela vår politik gammelmansaktig, Handelstidningen.' Det kommer tydligen att bli ett intensivt partislagsmål, när den kommunistiska partikon- gressen samlas vid årsskiftet — jägaren eller fiskaren själv mår bäst därav, uten också därför att man också då når det bästa : resultatet. "Kring lägerelden. NN (ETT-ORD PA VÄGEN | HEBR. 12: 14—29, Nej, I haven kommit till — en , högtidsskara, : i : Vv. 22,:23. "Antingen vi med högtidsskara skall. tänka på änglarna eller Guds församling är inte lätt avt avgöra, Huvudsaken är, att det här säges, vad -:vi kristna har nått fram till.' Då vi mötte Kristus, gick: vi än vill en "evig högtid. - Världemänniskorna måste på alla upptänkliga sätt skaffa sig fest oda nöjen. När därför en kristen går en biograf, teater och Idanssalong förbi, förvånas de och tror, att kristendomen är mörk och dygter och glädje- fattig, Ty de vet inte vad en kristen äger, De wet inte, att kristendomen är en ständig hög- tid.” . Under de stilla nattimmarna med fötterna fastllåsta i stocken i. ett -mörkt fängelse och med blodiga ryggar sjöng apostlarna högtidssånger. Såsom fånge på en ensam .ö upplevde Johannes allt det här- liga som =<Upperbaretseboken berättar för oss, . Under svåra omständigheter, i sjukdom wch fattigdom har kristna släkte efter släkte sjung- it högtidssånger mitt i livets grå vardag. Hur kunde de göra detta? : Jo, en sann kristen bär fest- glädjen å sitt hjärta. Dag efter dag får han sitta til bords hos Gud. Han får ta emot förlåtelse för alla synder. Han får se, att barnarätten och arvsrätten har ' Kristus vunnit åt honom av ba- ra nåd. Han får itro, att Jesus Kristus är med honom ella da- gar på den farliga färden ge- nom världen. När sedan livet här är slut, tar Gud och äng- larna samt de fullkomnade rättfärdiga emot honom i den himmelska härligheten. Halleluja, min själ är fri! Min träldomstid är nu förbi. någonting annat än en man som Ännu några ord om Västraby säger vad alla tänker, Bär reflex eller lampal På tand och hav min sak är klar, . Där Jesus är jag bimmel har,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.