1 ärvs Tisdägen den 12 november 1963 —— = LT Tisdagen den 12 november 1963 LT : = Försvårad fastighetsbildning Takten i den yttre rationalise- ringen inom jordbruket är snabb och det är all anledning att räk- na med ;attiden' kommer att Aravar 'upp ytterligare i'fram- som självstö dig brukningsenhet och jorden läggs till en annan fastighet finns det i regel kvar ett bostadshus och en :bostads- tomt. Offa” kan detta hus vara i sådant. skick att det mycket väl kan utnyttjas som bostad även sedan jorden styckats bort. Enligt: nu gällande lagstiftning är det ernellertid. svårt att utnyttja sådana bostadsfastigheter, Svårigheten”. består i att ingen kan medverl till: finansieringen av ett köp av en dylik bostads- fastighet, Lantbruksnämnden kan inte finansiera inköpet då det inte är fråga om en jordbruks- fastighet och inte heller från den statliga bostadslånesektorn går det att få hjälp. Denna situation medverkar säkerligen till att för- dröja och fördyra den yttre ra- tionaliseringen i jordbruket. Om det gick att sälja ifrån bostads- : huset och tomten till 'en köpare som fick statliga lån till förvär- . vet skulle denna utveckling kun- na påskyndas, Rune Gustavsson i” Alvesta (cp) har tagit upp problemet i riksdagen och i en interpellation till" inrikesministern frågat denne om han är villig att medverka till sådana ändringar i bestäm- melserna för det statliga kredit- stödet 'till bostadsbyggandet så att stöd kan erhållas wid förvärv av en bostadsfastighet som ny- . bildats i samband med den yttre rationaliseringen 'i jordbruket. . Från ' socialdemokratiskt håll vill : man gärna' göra gällande "att takten i den yttre rationali- seringen är -för långsam, Här finns nu ett konkret exempel där man kan wisa sitt intresse för att underlätta denna procedur. « Gränskränkningarna ökar "ar alldeles uppenbart att gränskränkningarna kring: de svenska kusterna har ökat, fast- slog Emil Elmvalt. (ep): i den riksdågsdebatt, "som " följde. på hans fråga" till” försvarsministern' om vad som kan göras för att hindra kränkningarna: av vår neutralitet; ” : Unde 1962 rapporterades en- dast två fall av kränkningar, : medan det redan i år har före- i . emellertid, kommit, nio fall. ; Försvarsminis- tern ville inte för sin del:;säga,| om detta "beror på ökad före- komst” av kränkningar eler om det beror på bättre beredskap från : svensk ' sida, att den beredskap som finns mot sådana övergrepp, är fullt tillräcklig. : : Hr Elmvall -var inte lika be- "låten, Han menade att. gräns- kränkningarna kan wara syste- matiskt ”iscensatta för. att skaffa upplysningar om vår försvars-]' ' beredskap. Det bör därför mötas med : skärpt bevakning, Under FÖR BRÖDFÖDANS SKULL : . behöver i dag. inte en driftig person Kr egén företagare, kon- . staterar', Gefle Dagblad. Det .« exportsvårigheterna är på mångakanda sätt bekväma- re och tryggare att vara anställd: Ur -lokaliseringspolitikens" syn" vinkel::borde "det; emellertid, inte na öka duktigt folks intressé” eget företagande, Inte minst där- för att undersökningar av den industriella "företagarverksamhe= | ten visar att företag i mycket stor utsträckning förläggs = till företagsgrundarens egna hemort, " Man kan invända, att viljan att stanna "på hemorten inte alltid sammanfaller med det som från en ' ingående lokaliseringsanalys skulle vara den bästa platsen för den planerade verksamheten: Men hur. många av de fram- gångsrika företag som vi i dag har i vårt land skulle ligga där de ligger, om ' strikta lokalise- ringsresonemang skulle ha fällt utslaget? MER MAT BEHÖVS i en'ledare hänvisar ” Jord- brukarnas "Förenings- blad till uttalanden av dr Mau" ritz .Bonow i KF och den fran- ske ”jordbruksministern Pisani om behovet att öka världens livsmedelsproduktion. Den sena- re har t.o.m. antytt att det kan bli si och så med livsmedelsför- sörjningen inom de sk, utveck lade länderna: " Det är ganska intressant att ta del av dessa uttalanden från två så erkända experter på in- ternationell handel med livsme- del och jämföra dem med :den inhemska diskussionen om en påskyndad ». minskning av den |. svenska jordbruksproduktionen. En dylik åtgärd vore ju i o. för - sig svårbegriplig mot bakgrund av världens skriande livsmedels- behov. Men förespråkarna för en begränsning av vår. livsmedels- produktion har även motiverat |. sin inställning med de nuvarande för. jord- bruksprodukter.: Man har bla. åberopat de starkt protektionis- tiska : importregleringarna inom EEC, vilka ,i nuvarande läge är mycket . besvärande - för vår ex- port, .EEC- kommissionens egna, beräkningar, som sträcker sig fram till 1970, tyder' emellertid på att det fordras kraftansträng- ningar inom Europa för att hål- Ja takten med..den ökade, kon- |. sumtionen av animalier. Och om Pisanis ; är riktiga, och vi sålunda får en underskottssituation för li del. så I EEC-regl enlighet med sin konstruktion in- rna i Han ansåg). : som omöjligen ens i : - förutsägelser I . te längre att lägga hinder i vä- gen för import, RR sommaren har förekommit trå- : larflottor utanför Gotland, som ” enligt uppgift haft plats för till- sammans 4.000 man under däck, underströk hr Elmvall, och så- dant” bör vi se upp med, Han undrade, om man inte kunde utsträcka den svenska territorial- . gränsen till 6 eller 12 mil. På detta: svarade försvarsmi- nistern. att ' förslag i den rikt- ningen föreligger från chefen för marinen; Saken skall behandlas av regeringen. Hr Elmvall var nöjd n med detta besked. Det kan finnas fler Wen- nerströmare i vårt land, och de- ras '- uppgifter; kanske: :behöver kompletteras: på ett eller annat "sätt och. då" får” det inte vara alltför enkelt att:skicka en båtl! av: något slag ' föratt skaffa den pusselbit, som kanske saknas för att mönstret skall gå ihop. . LOKALA LÄNGSIKTSBESKED : Varannan ' skogsarbetare '.. är snart överflödig,” trummjas' som en slogan i in i'svenska folket se- dan. en tid? Hillbaka. ”Skog.bru- kets arbetsgivare hävdade emel- lertid "nyligen, -”att ryktet. om skögsarbetärens-hästkörarens iga frånfällé'i i tredjedels takt . hur snabb en "att. . bli, frågar Ekvall i RLF-tidning- - Inte kan det. vara ra orimligt att den frågan ställs till olika stör- re företagare inom skogsbruket, tekniska omvandlingstider kan arbeta med korta ettårsplaner - beträffande "sättet att få virket ur skogarna, 1 varje fall skulle lokalt utar- betade och meddelade beräkning- ar beträffande företagarnas vän- tade behov, av olika kategorier arbetskraft för något som en femårsperiod framåt vara 'av stort värde för de skogsverksam- ma i bygderna, Det kan invändas att detta. inte är någon lätt sak, men varför skulle det vara lätt på arbetsgivarsidan, när det sanner- ligen inte heller är någon dans på rosor för många av dem som alldeles i jåns var så oumbärliga bland arbetstagarna. Och håller man i minnet de insatser, som; av och till gjorts i bristtider för” att skaffa folk till skogsbruket, så förefaller åtgärder på den mänskliga omtankens plan inte vara omotiverade, nu när situa- tionen på sina håll är omvänd, Behövs inte en konkret mot- vikt mot. psykosdrivande larm- signaler, vilka rentav på håll kan äventyra den rekryte- ringsbas, som företagarna kan be- höva för efterträdare till de två återstående tredjedelarna i sko- gen arbetande" fram till 1970 — eller vad det nu i verkligheten kan visa sig bli. sina | Sydfrankrike antydde general de alt' han har för avsikt att ännu huruvida nyval skall äga rum in- den utgår 1955 eller om han tän- ker” koppla 'presid alet träffande en = författningsreform. Terminen för hans återval' liksom också för hans planerade Amerika- besök torde bli beroende av hans position inom den närmaste fram- tiden, Den -rätta bakgrunden för både ett presidentval. och en USA- resa .måste vara så :vald, att den sammanfaller med en period av lugn och politisk - framgång: i Frankrike; Det vore ju dålig taktik att välja. ett datum, som ligger inom en period av prisstegringar, strejker 'och annan ' social och por litisk” oro.- : Enligt senaste parisinformationer ser det emellertid ut, som om USA-resans tidpunkt redan preli- minärt bestämts att äga ' rum i början av nästa år, sannolikt nå- gon 'gång i februari. För ett par månader ' sedan - lät ide Gaulle ge- nom sin informationsminister med- dela att han visste att han ”var skyldig president Kennedy ett be- sök”, Nu i slutet av oktober lät generalen ” ånyo 'betona, att han ”i dag mer än 'någonsin” tänkte på den svarsvisit han var skyldig USA:s president. Det står alltså utom - allt. tvivel, att general de Gaulles amerikanska" resa -icke kommer att. kunna skjutas. på en alltför avlägsen framtid... 7 a i Under Iden ovannämnda provins- resan" i. Syd-Frankrike kom" de Gaulle -bl a in på frågan om den isolering”, som hans motståndare i in- "och utland påstått att han utsatt Frankrike för.” hävdar ' häremot, "att : Frankrike aldrig varit mera ”omsvärmat” än just nu. Om han hänvid tänkte Hå alla penningsugna wtvecklingslän- der,.. som sträcker wut tiggarpåsen efter fransk" u-hjälp,. så hade -han rätt. :Men eljest måste det nog sägas, : till de” "Bamla västliga vännerna har blivit "ganska" kyligt på den sista tiden. Icke "ens det tysk- franska vänskaps- och samarbets- fördraget i år. riktigt . bra "i" lås, sedan Adenauer försvann från le- darposten i Bonn, '.. Det kan alltså icke förnekas, att de. Gaulles strama politik lett. till en viss ”isolering” utåt, men - det kan å andra sidan icke heller för- nekas, att denna ”isolering” stärkt Frankrike i roll. Det låter paradoxalt men kan dock med ett enda exempel bevi- sas, Utan Frankrike kan redan av rent geografiska skäl en västallians av NATO:s karaktär icke existera, De övriga västmakterna kan icke acceptera att Frankrike står, eller ställer sig; utanför alliansen, Det vet de Gaulle; och han vet också vilket pris han kan begära för sin medverkan. Redan 1958 riktade han till Eisenhower. och Macmillan sitt krav på att ett 3-: maktsdirek- torium skulle upprättas inom NATO, som skulle ge Frankrike medbestämmanderätt i ' västerns politiska och ' militära = strategi. USA:s soch . Englands vägran att 'uppfylla- detta' krav förde till att de Gaulle inledde en hård politik, som praktiskt taget satte käpp i hjulet, för hela NATO-maskineriet; dessutom inneslöt denna politik ett intimt - närmande till Väst-Tysk- land.” Nu torde de Gaulle räkna "med, att han gått så Jängt' som mödigt var för att uppnå en så stark po- sition, att han kan förhandla. på nytt. med, britterna och amerika- narna och få sina krav beaktade, Vilka krav han nu kommer att ställa, vet man ej — de Gaulle brukar ju icke i förväg förråda sina ' planer, 'utan väntar till dess han vet, att framgången är säker- ställd. Man är därför tv hänvisad till gissningar och diplomatisk tec- Gaulle .i ett offentligt anförande, en gång ställa upp i presidentval Dock uttalade han sig icke om, . nan den nuvarande presidentperio- : med. '!en ny folkomröstning be-- politiska, ekonomiska och sociala |" - Generalen |". dess. världspolitiska av Gener; al de Gaulle kentydning beträffande de Gaulles aktuella planér, men vissa tecken föreligger, 'som' är "intressanta ' nog. Bland de wiktigaste" kan man räkna ett 'uttalande 'av Adenauer i sam- band ” med " dennes. avgång: "Den gamle förbundskanslern förklarade, att de Gaulles veto 'mot Englands [Har de Gaulle trumf på hand? Under ' sin senaste ”eriksgata” i i inträde i EEC egentligen icke var riktat mot England utan mot Mac- : millan personligen. Adenauer hade fått detta överraskande besked vid sitt avskedsbesök hos de Gaulle, . Genom att nu offentliggöra det gjorde Adenauer utan tvivel de Gaulle" en stor diplomatisk vwvän- tjänst. " Den franske statschefen » ville tydligen på detta sätt låta Macmillans efterträdare förstå, att "det nu blåser en mildare vind från Paris. Ett förestående besök hos Ken- nedy och en vänlig vink till Eng- |: land och dess nye styresman — två fakta att ta fasta på, Kanske innebär de Gaulles nya giv också, att han vill göra bördan en smula lättare för förbundskansler Erhard, som onekligen råkat i en' svår klämma mellan Paris och Washing- N. P. S. Gynnsam fioårsprognos för "USA:s. Washington i novémber ; :Om tio år kommer - Förenta Staternas | folkmängd att ha ökat till. 227. milj; från 190 milj idag, och bruttonationalprodukten skall ha nått 904 miljarder dollar; räk- nat 4 1962 års priser, mot 554,9 milj dollar i fjol Dessa siffror. har räknats fram av. en grupp experter vid National, "en" "enskild" Planni ing "Association, : amerikansk : ; dorsknin gsinstitution 'som , har, en speciell avdelning. för ekonomisk, projektion, . » En sådan " utveckling . som: Iden beräknade : 'skulle betyda en ytter- ligare ökning av 'levnadsstandar- den, ;eftersom” folkmängden” väntas är "1973 Då ERS priser, -Det skulle" inneb a en ök- ning. "med : 2200 on eller med att Frankrikes förhållande fa statlig. och ' kommuna; tjänst, mer dan sysselsättningen” i fabriksindu- strin .. procentuellt ' "reduceras på grund ' av "den tekniska utveck- lingen, med fortsatt mekanisering och. automation. Antalet <verksam- ma" inom”. jordbruket: beräknas " näringsliv - | minska också i absoluta tal. Totalt väntas : antalet "tjänstemän, ' tekni- ker och personer i fria yrken att stiga med hela 12,55 milj mot en ökning av bara 2,5 milj för kate- gorier som direkt arbetar i pro- duktionen, -Ytterligare . 20, milj måste beredas arbete under, tio- årsperioden 'och den samlade ar- betsstyrkan blir därmed 90 milj. . Arbetslöshetssiffran anses kom- ma att, variera . omkring 4 proc, mot 5,6 proc. f n. De flesta ekono- mer anser att 4 proc är en tolera- bel nivå på' en, så rörlig arbets- marknad ; som den . amerikanska. Procenten arbetslösa bland de "icke yrkesutbildade väntas "dock fort-' farande ligga över 4 proc." Arbets- . | veckan, beräknas minska från. 40,5 timmar f.n till 374 timmar 1973. Industriproduktionen "förutses sti-' ga" till 212,1. proc. med . 1957—59 som basår, jämfört med 1182 proc " Siffran” 900, miljarder dollar för bruttonationalprodukten 1973: kan tyckas' hög;” men: det är ingalunda något... svåruppnåeligt . mål. "Det förutsätter 'en årlig tillväxt av 4,6 i | proc, som wanlig under åren 'när-' mast efter: andra världskriget. . Om: kalkylerna . håller streck ekulle nationalprodukten nå . den runda summan en. biljon "dollar, dvs en v miljon miljoner år, 1976. ROMANEN OM MEDMÄNNISKAN. ”Valev Uibopuus'.. ”Markus hjälparen”: nya: oman , romanens sista" sidor, (LT:s. förlag halvt: förledd "till affär spion, för halvt.: inb, 33:—) är, förmer än en br 1- förd av. fästmöns, syster, iklädd ett jant skriven bok aven seriös och; mognad författare: den är ett mäs-' helt nytt,:rationellt :och artigt bu-' gande ' beteendemönster: : som "en terskott rakt mot” hjärtpunkten av" liten folkhemsk -mänskomanick :— det som . händer mänskligheten :i' bortbytt, "besegrad :' till > blivande” dag - — lika förbryllande, lika själv-) klätterlakej ' med ” framtidens” pres- fallen och ödesdiger som Dostojev-' sade” byxveck, : skijs tydning äv oss männi kor. Ja" man kan gå :så långt att man: i Uibopuus ' 'ot'dsnl'ga "hjälte . denne valhänte Markus som "inte kan åse 'ett lidande' utan att genast ingripa, med risk att han därmed Författaren Valev': Usbopuu är estländare, :vilket' bör uttolkas så att han upplevt ' Europa; kastvin2 dar handgripligare än vi. Det är vidare sikt kring hönöm,' ler -ho- ”risonter; Det. "Stockholm "där hans ås'do ä'ter både sina egna och sis roman utspelas är vår "världsdel o. Ina närmaste intressen — igenkän- inte Grönköping; de” männ "skor ner en modern variant av furst han ger kontur avtecknar sig" mot Mysjk'n, eller Aljoscha Karamasov. Men det märkl'ga är att konto- risten Markus i Stockholm "förblir, man ”Markus. en helt självständig f'gur, en pro; dukt av en: annan tid” och" miljö! Man känner att han är en av os3. Att vi borde lära något av ”honom, alt det vore möjligt, och att-vi tukorsning: » egentligen kunde , alla vann något om vi gjorde” det. nämligen hos ägarna till stamps- firmorna.' Införandet av stamps ökar inte konsumenternas. sam- manlagda köpkraft med ett öre. Stampsen kan följaktligen rent tematiskt inte .stegra totalför- . Att stamps, (rabattmä te. skulle fördyra - varorna är -ett precis lika dumt påstående som om någon: :— vi :« nämner ' inga namn, 'men det fanns faktiskt sådana för något år sedan — vil- 1e påstå att en 3-procentig oms inte fördyrar varorna. "Enda skillnaden är att den oms som stampsen utgör hamnar i smar- $a privata företagaren fickor, | - ken) in-[, säljningen' av. "varor det allra bit- tersta. De köpmän som hinner först kan vinna en vis omsätt- ningsökning, men så snart syste- met sprider sig, är den fördelen -borta. Kvar står en belastning som i sista hand får betalas av konsumenterna. Det är hela 'san- ningen om stamps. "(Fri Köpenskap) Men Uibopuu vet bättre än "att skriva en tendensroman:: som "den. borne berättaren med sitt still- . samma, laddade. tonfall | och” sin "starka men valda "realism; vet han hela tiden slutet på historien: hur det fina själsliga” maskineriet som styr våra altruistiska , impulser, är dömt att smulas ned i en' verklig- het vars första dogm är den abso- luta personl: ga egoismen hos en- var. : Markus hjälparen; "han | "som var den enda i folkhopen som tog hand om olycksoffret i rännstenen, som därmed fick en avsigkommen mil- jonärsson : och narkotikasmugglare på halsen och gav honom tak över huvudet — som därmed kom i konflikt med sin fästmö och sam- hället, miste bostad och tjänst, och ända fortsatte att grubbla över "|hur man skulle förena alla dessa matsatspar — honom möter vi på R " mänskl'gheten och inte mot en spe- ciell: nation. Därför. äger hans ro=- lparen” en gåt- full : slagkraft: . när man: läst den känner: man under några ögonblick närvaron av en svindlande möj- -Eghet — just här i vardagens” ga- . vi alla bli riktiga människor. "Om inte. sida pda just om inte, Vikande' e marknad. "för efterrätterna ” Dessertätandet. är på tillbakagång och dessertvanorna har .. ändrats, Vi äter mindre desserter nu än för bara några år sedan — fram- för allt på vardagarna — och vi vill ha enklare desserter som inte tar lång tid att tillaga. Pudding- ätandet minskar och i stället ryc- ker sådana produkter som frukt- konserver och glass fram skriver Fri Köpenskap. På landsbygden har man andra matvanor än i städerna — man äter kraftigare mat och mer ofta dessert till hu- vudmålet. -Minskningen i dessert- ätande är därför störst i städerna och då främst storstäderna. Mat- vaneundersökningar visar att barn= i fjol .— en ökning med. nära, 80 |. | procent... + : | Aktuell - Poldckerna skulle helst ge att Tysklands delning blir perma- nent, medan ryssarna troligen föredrar ett återförenat ”neu- tralt” "Tyskland. Status quo är bara det näst bästa för ryssar- na. Och polackerna vet alltför väl vad som brukar bli priset för en tysk-rysk vänskap — deras eget territorium; . . Helsingborgs Dagblad Varken i Peking eller Mosk- va kan man utan fara helt non- chalera de varningan och med- Engsförsök, som hittills utan framgång gjorts av andra kommunistparitier. . Ett 'fak- kommunistblocket numera nått den gräns, som inte kan över skridas utan att resultatet blir totalt sönderfall. Mao > och Chrusjtjov har all anledning att beakta denna ödesdigra omistän- dighet, och mycket tyder på att de även är på det klara härmed. Aterhållsamhet är. inte liktydigt med försoning — -det är uppen- bart — och ännu har inte det sista ordet uttalats i replikskif- tet mellan Moskva och Peking. , Sydsvenska Dagbladet . Efterfrågan på konsumtions- nyttigheter klan till följd av lö- nehöjningar 1964 bli så stark att: den allvarligt "hotar bytes? balansen och minskar utrymmet för investeringar. I så fall blir en skattehöjning 'aktuell nästa år trots avt det är valår. Professor Carsten "Welinder Ula Lindström Vär” troligen bortkopglad ” från! NIB. Hon skall enbart ägna sig åt. famil- jepolitiken, "uppger regeringsor- ganet '5t; 'T.. Kunde 'det'inte vara nog för henne att: ägna sig åt enbart familjen? :« or a " Växjöbladet. Vi har kommunister i riksda- gen, i landstingen och i full- mäktigeförsamlingarna och som en följd av detta måste wi dras med dém som' likvärdig part i t ex radio .och television, Men någonstans" måste . " naturligtvis det demokratiska : självskyddet "] sättas in och det bär emot tän- ka sig eflmänna medet till orga- nisationer, som - direkt arbetar på att underminera och till sist vräka omkull. våra fria institu- "tioner: Demokrati får trots: allt inte vara detsamma som flathet och oförmåga till försvar. . ; Sundsvalls Tidning Skolstyrelsen i Sundbyberg skulle ge sitt förord vid till- m | sättandet av en tjänst som ekol- direktör. Majoriteten (s) kom l|' underfund "med at styrelsens ondkörande ' (sj) var den lämp- 'Ilgaste. Han saknade visserligen de pedagogiska meriter som fö- reckrivs för uppgiften, :medan] na. Alltså, begärs dispens. På lfärarbåll kan möjligen det inträffade föranleda en undran om det inte finns någon dispens från :'kravet på rätt pantyillhör righet. - : Upsala Nya Tidning Man undrar varför de på sin öd så omtalade spikmattorna i praktiken aldrig nylweas. De är enligt — experisens - uppgifter mycket effektiva, och" använd? ningen av dem är inte förenad med tillnärmelsevis sådana ris- ker som uppkommer i och med an man blockerar en väg med "] familjer oftare än hushåll utan barn ' äter ' dessert :— puddingar, krämer och soppar är vanligare där det finns barn. Det är fram- för allt i den "yngre generationen som dessertätandet minskat. Unga familjer . med förvärvsarbetande usmor har enklare matvanor och dessert har blivit något man ofta hoppar, över på vardagarna. Äldre hushåll är vana vid att ha dessert till dagens huvudmål och en mer koncentrerad konsumtion faller på dessa. Generellt kan man säga att ca 75 procent av hushållen äter dessert på söndagen mot 50 pro- cent på vardagarna, Dessertpulver — dvs puddingar och såser — har en totalmarknad som omsätter ca ca 10 miljj'kr per år med en upp- delning på över 30 olika enheter. Den vwerkliga floran 'finns hos puddingarna med över 25 enheter, varav 1—8 svarar dör. 70 proc av (Forts. å sid. 7) tum är att upplösningen inom |. andra sökande hade de. meriter-' - Slg nåd. "kommentar tunga ” föremål. ' Givetvis måste vissa anstalter vidtas innan mean lägger ut spikmattor, men be- stämmelserna får rimligtvis inte vara så rigorösa att detta vär- defulla medel förblir oanvänt. > Svenska Dagbladet "Postverkets rutin gör alt ex Pressbrev inte. sällan kommer edressaten senare till handa än ett samtidigt avsänt ' vanligt brev, Att postverkets. kunder får betala tre gånger så mycket i Porto för ett brev, som adres- saten måste vänta på, hör till de postala mysterier som vi ännu inte kunnat få förklaring till. . Företagaren att det. skulle tre avancerade sexavsnitt till. för avt hålla liv i handlingen, Utan dessa skulle publiken helt och definitivt ha somnat och filmen blivit ett ekonomiskt fiasko, : Men den var ju så djup! | . .Ge i 5. Dp. 5 Finånsminister "Sträng håller nu på att grubbla över någon- ägnar sig ' åt: mysteriet med skattefriheterna. på ' Kattegatt? Eller. skall: vi skriva" Skattegatt eller Kattegaltskatt? Pål i Västerbottens- Kuriren : ” Prémleobligationerna får här danefter ingen vinstdragning på måndagar, för då är. inte data- maskinen i.fonm. ;, ' som med människor, att den inte av att vila. enes stöta Göteborgs tenkon - men du kan ej tvinga honom: att dricka. : Detta" var i. gamla tider en förmaning imot människaris upp- skruvade anspråk att. vilja råda över. allt iv. i I bilåldern. gäller. ej det.. Och hon i. TV-åldern fås alt svälja det mesta, "voor dt - : Nordens Karlsson. (ert ORD nog PÅ VÄGEN I haven blivit lösköpta —-— med blodet av ett felfritt Tamm utan ' fläck; ; nn. : Co Vv. 18, 19. . > Detta brev "är skrivet till de' kringspridda 'judekristna, Ordet utan” fläck: bade en ” särskild klang för dem. . Tanken gick: genast tillbaka till den förfärli- ga nalen i Egypten. De såg för sin inre syri familjerna samlade" i herhmen, där påskalammet var slaktat. Utan blodet av tammert skulle de förstfödda vara döds- dömda, Nu kunde de sivia tryg- ga och glada liksom de övriga. | Lammets blod hade räddat dem, Men hade förebilden en sådan betydelve, hur måste då inte'de vara trygga som är fösköpta med Kristi dyra blod: :- Hör det, bävande själ, som skälver "inför- dom "och" straff! Hör det du som känner dina många fel och vet, att både Gud och människor kan anklaga dig för dina synder! Han som gav sitt liv i döden har köpt dig fri från allt det som du fruktar för. Både den synid, som du har gjort, och den synd, som bor i. ditt hjärta — alt blev lagt på honom. Han är utan brist. Inger kan anklaga honom. : Han" var och är sådan som Gud ville ha dygder tillräknade dig. Vilken gåva! Vill du ta emot den? Här gäl- ler ingen förtjänst. Här blir det endast fråga om, huruvida du som är en förtappad : syndare tar domen på dig och går till Kris- itlus på allt sitt eget. Det kostar. att bi frölst av bara nåd. Det. kostar att leva ett helt liv på en annans räkning. Men det är ett saligt liv. Vis-" serligen får jag aldrig något tilf godo. Men så kommer jag heller aldrig i skuld. Ty. jag tillhör honom som köpt mig. 'Och han har lovat att äiva' mig tillräck= Efter att ha sett Ingmar Ber g- mans ”Tystnaden” förstår man; . ting som kallas ”mellanöl”, men ' är det. inte viktigare att han -. Det är tydligen med maskinen : :Du' kan leda hästen till vat" beträffande, människan så kan. 2 CA PETRI: 18—25 — med Kristi dyra blod, såsom” .om, blodet av: ett felfritt -famm ' honom. Och nu blir alla hans
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.