EAROLMS TIDNING | I = LT den 14 november "LT = =. Kristendom" Namninsamlingen 'för kristen- domsundervisningens bibehållan- och kultur Det gäller ingenting "mindre än Ari st framtida ställning de i muvärande omfattning . £ymnasiet har framkollat ' något av en ”folkstorm i skilda. läger och wäckt livlig diskussion, där många."är för och . många ' emot. Kulturradikalerna rasar över att kyrka och frikyrka i en samord- nad aktion” ler en direkt fråga till svensk. > folket om kristen- dormsundervisningen i det nyå gymnasiet. Från kulturradikalt Håll | menar man, att den. samkristna aktionen vill slå vakt 'om ”utantillrabblan- de” av katekes och. Psalmverser och kallar det ett eländigt försöl att vinna stöd av ”wanekristna, konservativa, och allmänt ' kris- : tendomsvälvilliga. Ett formligt krig är igång i tidningarnas in- sändarespalter över hela landet, och man: skjuter, med de stora kanonerna på kyrka, präster och . kristendom 'och fblandar. in se- deslösa påvar, häxprocesser, hus- förhör och ; konfirmation, , som 't o m ansetts kunna vålla Ppsy- kisk skada. Man menar det vara fel att: vända sig till folkets dju- pa led: med : det här . frågan, Kristendomsundervisningen på : gymnasiet” är. ”en "skolfråga häv- dar nian, som : skall -avgöras av experter, : vilket" "påstående "nog tt granskas en smula, Frågar: om 'kristendomsämnet RR i. vårt land. Vägen till ledande poster för män och kvinnor inom . svenskt kultur och samhällsliv går genom gymnasierna, och här- av följer att om kristendoms- undervisningen ' reduceras eller .skjutes åt sidan kommer kristen- domen på lång sikt att reduceras och trängas bort hos vårt folk. En sekulari d skolundervis- ning betyder sekulariserad 'ung- dom och sekuleriserat folk. - Visst kan kyrka och präster- -skap, med rätta, ibland 'kritise- ras. Visst är kyrkans, splittring påtaglig, men kristendomens ställning som hörnpelare i kul- tur=: och samhällsliv är höjd över varje diskussion. Om kristendo- mens ställning som grundval för samhället är man enig över alla demokratiska partier och alla kyrkliga fraktioner, Kristendomen är grundvalen och hörnstenen i den västerländska kulturen, Utan kristendomen skulle vårt kultur- och samhällsliv inte ha haft den struktur, som ” det har idag. Man kan som bekant inte. såga av den gren man 'själv sitter på utan att störta ned från! trädet, Likaså kan man :' inte försvaga eller skjuta ' "kristendomen åt si- dan utan att samtidigt den väs- ”terländska. kulturen brakar sam- man, Kristend är hörnste- i gymnasiet är inte bara en frå- ga förs lärare, . gymnasister och föräldrar, "med barn i gymnasiet utan: en fråga för alla” svenska medborgäre, Här äger - Senecas ord sin tillämpning: Vi lära inte - för skolan utan för livet. Frågan är större och djupare än man i allmänhet tänker sig och öppnar . ytterst allvarliga perspektiv. Frå- gan om en tillfredsställande kris- tendomsundervisning är:av in- tresse för hela svenska folket. ”VÄGNATETS KONDITION OCH ÖKADE TRAFIK : har medfört”en ökning av v has- tighetsbegränsade sträckorna och vi har här och var fått - långa samräianhängande = ' "begränsade vägsträckor, som ' tydligtvis ska- par vissa problem, skriver Sve n- ska; 'vägföreningens. tid- skrift: Den största olägenheten med I = vårt system, varom vi är, ensam- | - ma, gäller just de dubbelstrecka- de linjerna inom 'fartbegränsat ” område. Här kan man inte med |. spärrlinjer markera en : sträcka, där omkörning ej bö "ske, och vidare kan man ej med” denna enda markering taläå om vilken . hastighetsgräns som - gäller; Är det då 'inte bättre att. skylta hås> tighetsgränsen - genom” upprepade "märken? I så fall är man oför- hindrad att markera de farliga avsnitten med spärrlinjer, Man uppnår också en annan fördel, nämligen en smidig anpassning till. trafikförhållandena. Under en del:av året kan exempelvis 70 km. vara att föredraga, under annan del 90 km. Man kan vi- dare lättare växla mellan frifart och begränsad hastighet. En om- skyltning är inget större besvär, men en samtidig ommålning med ändring från dubbelstreckade be- gränsningslinjer till spärrlinjer vid fri fart eller vice versa är en omständlig procedur. Den lär väl knappast ' kunna ske på längre sträckor i:'annat - fall oftare, än då trafiken slitit | ner och utplånat de målade :lin- jerna, d. v. s. en gång per år. , DET RÅDER STOR PRAST- "> BRIST 0 . - i svenska kyrkan, erinrar S m å- lands Allehanda. Äldre pensionerade "präster har ryckt in, dispenser har getts åt ett stort | antal predikanter, och ändå kan - gudstjänsterna på ; många håll endast med nöd och näppe uppe- hållas. Vad är orsaken t till den- na prästbrist?: en Det kan "inte gärna vara ' det ekonomiska, ty- prästens lön är jämförelsevis god och : ämbetet är alltfort hedrat och aktat bland allmogen. "Man "har påpekat att rädslan ' för de stora krav, som prästämbetet i våra dagar stäl- |” ler på sin utövare," skulle vara” en avskräckande faktor. "Det kan vara möjligt, men unga män; som brinna: av nit och' hänförelse 1å- ta i allmänhet inte hejda sig av sådant. Den troskris, som den all- männa nivelleringen av.de and- liga värdena. åstadkommit, - har helt visst en' andel i prästbris- ten. Vidare har kyrkan. och dess ämbetsinnehavare på sina håll blivit en sten, som man Föne spottar på. Det finns en /'visser- ligen liten men mycket högljudd klick," som begagnar varje till- fälle att svärta ner kyrkan och es ämbete, mem å ondomen har det trångt ä samhällslivet och får sig ett allt snävare rum tilldelat, Säkert av- skräcker det många från: att gå in i kyrkans gärning, slutar tid- nen i vår kultur, och därför kan man inte acceptera. gymmnasieut- redningens : förslag att- placera kristendomen 'som ett delmoment - under . rubriken ”Övrig kulturell orientering”. Vi tillåter främ- - mande trosbekännare att. bedriva + sin mission i vårt land: moham- medaner, '. buddister " och :mormo- ner, kloster. uppföres - etc, Skall vi, då inte i: rättvisans namn se "till "att svensk ungdom får ” en tillfredsställande” -undervisning: den -kristna läran? Om kunska- per saknas beträffande 'de reli- giösa och etiska" grundvalar, på - vilka. den' västerländska kulturen i stor utsträckning vilar, finns det, allvarlig risk för att okun-|i- iohet 1 blir en inkö t för livsåskådningar, som är" helt fi- entliga mot dessa grundvärden. |" Utan ett fast fundament av .så-F dana kunskaper blir individerna lätt andligt, rotlösa och mottagliga för; impulser av destruktiv art, Vidare. - förbåller : det - sig så, det. yppersta inom konst och tteratur har Bibeln eom' inspi- rationskälla och inte kan förstås utan "Kunskap om dess gestalter. Vem kan t ex utan bibelkunskap förstå Rembrandts berömda tav- -lor Jeremias gråter över Jerusa- lem och Moses sönderslår lagens ”tavlor; operan Simson och Delila och . vår egen Erik Axel Karl- ' feldts Dalmålningar på rim med El a Jone Havsfärd? Att ställa svensk ungdom oförstående inför konstens ;' storverk .' genom en bristfällig skolundervisning för- tjänar endast beteckningen ”kul- "turrealisation”. - Den samkristna aktionens upp- läggning som . fråga till: hela svenska folket är ingenting "att rasa över, Det är inte märkligare än t ex en folkomröstning, som är fullt legitim i. ett demokra- tiskt samhälle. Vårt folk har ett 1.000-årigt kristet kulturarv" att förvalta. " Det måtte vara ' hela folkets sak att "bestämma : om kristendomen alltfort ' skall få utgöra grunden för vår kultur eller den skall degraderas till ett delmoment i övrig kulturell orientering, Ingen tvingas att skriva under namnlistorna, som de frivilliga i 1. rna hk New York, i november. Sedan några veckor är Broad- Wwaysäsongen i fullt sving och för närvarande överväger de seriösa pjäserna” bland premiärerna, "Höstens första pjäs på Booth Theater är ett experiment: Edgar Lee Masters Spoon River Antho- logy,': dramatiserad för scenen av Charles Aidman. Spoon River ut- kom, 1915 'och är Masters främsta verk. Det består av en samling självrannsakande gravskrifter på fri vers där de avlidna invånarna i en liten stad i den amerikanska mellanvästern. skildrar sitt och stadens : liv med en : avslöjande uppriktighet, :Aidman, som är skå- despelaré ? från. Californien, står även . för” regin, Scenbilden . är spartansk, ' huvudsakligen några gamla bänkar mot en ' enkel blå bakgrund. De sjuttio döda invå- narna i den lilla präriestaden som kommer till tals i denna. ”drama- tiska revy” spelas av fyra skådet spelare; kvinnorna av Betty Garett och Joyce van Patten; männen av Robert Elston och Aidman själv. Aidman har med små medel skick- offras för att.. tillfredsställa en svartsjuk grevinnas hämndlystnad. Keith Mitchell spelar greven, vars platonska - kärlek" till Lucile inte tolereras av den societetsklick som skriker skandal först då otroheten kliver över klassgränserna. Hans iskalla hustru håller sig med en helt ståndmässig älskare och fram- ställs av Adrienne Corri. Alan Badel excellerar i sin tolkning av kvinnoslukaren Hero, grevinnans redskap, i den förförelsescen som är pjäsens höjdpunkt, : St James Theater inleder sä- songen med John Osbornes Lon- donsuccé. ”Luther”. Pjäsen ger en mäktig halvepisk exposé i tolv episoder ' över. denna ' märklige munks och reformators liv, hans kamp med Gud och ' världen, Luther . framställs som en guds- beråsad. man, en plågad ' Pro- , stark i sin svaghet. Tony Richardsson regisserar. och Albert Finney spelar huvudrollen med en låga som "lockat fram teaterkriti- kernas mest ”utspekulerade super- lativer, ” Hans. kanske . starkaste scen är ett I halvepileptiskt anfall: di [ Spelöppning på Broadway | ett. ”förklarat” ögonblick under Pjäsens första episod. Denna se- kvens blixtbelyser Osbornes tolk- ning av Luther som en dubbelt besatt man — besatt av sin Gud och sin mänskliga skröplighet. På Plymouth Theater ges Arnold Wesker's komedi ”Chips with Eve- rything” i regi av John Dexter. Pjäsen, «som haft stor framgång i London, är en skarp kritik mot klassystemet inom ' det engelska flygvapnet. Styckets centralfigur är överklasskadetten Pip, som spe- las av Gary Bond och som väcker officerarnas ovilja genom att hell- re visa 'sig solidarisk med sina kurskamrater än sin ”klass”, Pjä- sen växer också ut till ett angrepp mot det "engelska: samhällssyste- met. ”Man:' skaffar sig ungar och |. får leva på 'stekt potatis”, utropar en "värnpliktig | bittert i- pjäsen, Rollistan är lång och förutom Gary Bond spelar i huvudrollerna bl a Derek. Fowlds och Ronald. Lacey samt Dallas Cåvell 'som grym och snorkig Mlottiljehef,' cn. ligt lyckats fånga präri sfären och förmått. ge en scenisk enhet åt dikteykelns disparata element, ”Det . är som>: om en kärleksfull och grubblande amerikansk folk- dikt. plötsligt fått. liv på scenen”, skriver en; kritiker, På den -« - nyrenoverade Royale] 'Theater har Peter Coe satt upp Anouilhs ”Repetitionen”.". Det är en "modern sedekomedi vars hand- ling.på ytan löper i samma spår som "den "' Marivauxkomedi .: som Anouilhs huvudpersoner repeterar . 1800-tals kostymer, ' Temat - är i bägge fallen en komplott mot den "rena kärleken,-men Anouilhs version är '!: mörkare ; och. .bitt- rare,..även om > den "har. boulez 'vardkomedins " försåtliga > förkläd- ilnad. Jenifer Hilary, en - Ung .ny- komling' på 'Broadway,: spelar "den enkla "ofördärvade" flickan ” Lucile, som har. hjältinnans roll i Mari- vawkomedin och" | Västysklnts 5 ordhrak i i slöpsleren. Dässeldorf i november. ' Eget initiativ och anpassning ef- ter moderna . produktionsformer kommer att garantera den "tyske jordbrukaren hans existens och in- komst även i framtiden, Detta ytt- rande från officiellt håll syftar till den process "av rationalisering och omstöpning, som : det västtyska jordbruket £. n. undergår. 7 Det är -huvudsakligast tre fak- torer som bestämmer: denna -ut- veckling: : sedan : sekelskiftet 'har Tysktand ' alltmera industrialiserats, efter andra” "världskriget förlorade landet plötsligt ' en stor del av sin vars -oskuldösttyska - områdena | och - odlingsareal” genom. förlust av: de slutligen” skådas. på ledarplats i senaste num- ret av "Sunt: Förnuft. Ledarskri- benten konstaterar att våra instru- ment att testa "folks värderingar av den "offentliga ” "verksamheten inte. är ' särskilt effektiva: I” stort sett sker en' sådan bedömning bara vid valtillfällena och inte ens då har väljarna så särskilt störa möj- ligheter att påverka den offentliga verksamhetens inriktning” och ut= formning... .. —.. Denna brist. på- uttrycksmedel för väljarna i de ordinarie valen skulle enligt Sunt ' Förnuft i. viss mån : kunna ersättas : genom "ett ökat: bruk” :åv -' folkomröstningar eller andra metoder att pejla opi- nionen i' speciella frågor, Just med hänsyn till den offent- liga verksamhetens : starka” tillväxt och ökade inriktning på att förse medborgarna . med ”service” ” av olika . slag,. framstår - behovet :av sådana opinionspejlingar som sär= skilt angeläget, Och det är verk- ligen synd att författningsutred- ningen," som haft till uppgift att anpassa '. vårt statsskick ' till det moderna samhällets krav, så lält- vindigt gått förbi hela detta pro- blem;,- skriver Sunt Förnuft, >” Men också i ett annat avseende visar sig marknadsmetoden över- lägsen, när det gäller att tillgodo- se folks behov, Marknaden erbju- dér”&n rikedom på ' alternativ och har en: förmåga att möta: folks med.” Den ' som” "önskar se" kris- ”tendomén all världens väg skri- wer inte under, men den som vill slå 'vakt om det kristna. kultur- arvet och önskar. aft - -det: arvet skall "gå vidare -till "ungdomen enligt mottot i Eklunds psalm ”Ungdomen kristnad är Sveriges "vår, ' Sveriges framtid. och hälsa” tar, emot namninsamlarna och skriver på "listan, LÄRARFRAGOR " VID AVVECK- LINGSSKOLOR - Lärare vid kommunala avveck- » lingsskolor får rätt att i viss ut- sträckning övergå till fackskola, om statsmakterna bifaller fack- " skoleutredningens förslag i den- na riktning. Detta är en för bå- de skolan och lärarna lycklig lösning. Det är emellertid nöd- vändigt att komplettera utred- ningens" förslag i några avseen- den framhåller Skolvärlden: För det första måste tidtabel- len för behandlingen” av dessa frågor bli en annan än för be- handlingen av fackskolebetän- " kandet i övrigt, I det senare fal=- let kan man väl räkna med för= skiftande önskemål, som inte ens den mest raffinerade servicedemo- krati kan' efterlikna, Med förbätt- rade metoder att ta reda, på vad folk" ill: ha, kan man förvissa sig om att "den offentliga verksam: heten blir utformad så, att, den passar flertalet, Man. kan 'också sex till att. denna, majoritet blir så stor som möjligt, men ' de udda önskemålen och de udda kraven är svåra att tillgodose inom ramen för en offentlig verksamhet, fattningsbestämmelser i kraft ti- digast fr.o.m. 1 juli 1965. : Med den' takten skulle övergångsbe- stämmelser för avvecklingssko- lornas lärare kunna tillämpas först fr.o.m, hösten 1965. Av- vecklingen av de högre kommu- ”nala skolorna har emellertid re- dan inletts i viss omfattning. Re- dan i höst och hösten 1964 måste man, av allt att döma vidta åt- gärder för att bereda vissa lä- rare vid -»högre kommunal skola annan tjänst . under påföljande läsår. | För dessa lärare skulle fackskoleutred. föresl av + övergångsbestämmelser som trä- der i kraft fr.o.m, 1 juli 1965 va- ra verkningslösa, ”-Servicedemokrattös Brister. Begreppet Servicedemokrati skär-> ee Även J mn jenna punkt borde” det gå: att: förbättra servicedemokra- tings" sätt att fängera,: menar Sunt Förnuft: De - som; vinte är tillfreds med de tj nster, som det offentliga ställer till” förfogande; bör” där så är möjligt "ges chans att. söka and” ra vägar att få sina” kräv tillgodo” sedda. Ett område där; en: sådan generositet mot de uddas önskemål borde vara självklar är t ex sko- lan, Den negativa och ' avvisande attityd, som, visas mot alla tenden- ser, till utbrytning från det, offent- liga skolväsendet, rimmar illa med servicedemokratins "ideal / att för- "söka (anpassa sig. till. vad. folk vill ha. föröina Det har nyligen i i "England gjorts en opinionsundersökning om folks inställning till den offentliga verk- samheten, som kan" vara tanke- väckande i” detta sammanhang. Bl a frågade man därvid "ett antal föräldrar, vilken skoltyp” de valt för sina barn, offentlig eller privat. 90 procent av svaren föll på den offentliga skolan, 10 procent på den privata och de senare kom till övervägande del från folk i de högre inkomst- och socialgruppér- na. Så ändrade man frågeställnin-. gen och kåd föräldrarna ta ställ ning till följande alternativ. Antag att staten skulle ge ett bidrag som; . täckte a) hälften eller hb) större sen delen av avgiften till privata sko- : lor skulle 'ni vara'-intresserad "av ett. sådant system? På den frågan a svarade 36 procent (a). resp 46 procent ”. (b) att. de "skulle vara intresserade och de" var mu jämt fördelade mellan inkomst- och : so-1"" cialgrupperna, . " Sunt "Förnuft, påpekar." att "det säkent "finns "anledning ' att. ta sun! dersökningar av det här; slaget med en god nypa salt. och vad som eventuellt är. sanning ii Eng- land. behöver £ ö inte alls gälla hos ' oss. En möjlighet för andra skolformer att konkurrera: på mer likvärdiga villkor med den offent- liga skulle hos oss säkerligen inte leda till en så revolutionerande utbrytning som dessa siffror an- tyder. Men det räcker med att konstatera att det på: detta om- råde finns en möjlighet till alter-|. nativ, som med nuvarande system hålls tillbaka, I en servicedemokrati bör dessa alternativ inte tryckas ned utan beredas en rejäl chans. På dettal. liksom på andra områden av den offentliga verksamheten bör det vara en strävan att hålla dörren öppen för dem som vill pröva andra vägar och andra idéer, fast- slår. Sunt Förnuft, förändras marknadsläget successivt genom' Europeiska” ekonomiska ge- menskapen, ' År "1907 registrerades i Tyskland , odlingsareal om sam- manlagt 30,1 miljoner ha, 1962 ha- de den. gått ned till 12,6 miljonér ha till följd av "förlusten 'åv de östra provinserha och på grund av att landsbygden” allt mer avfolkats till förmån. för :industri och stads- byggnad.: Sålinda är det lätt att inse, . att jordbrukets': produktion under, de. gångna åren'inte ökade i samma takt som den industriella produktionen." Samtidigt försiggick en ändring i Tysklands yrkesför- delning: Vid sekelskiftet var näs- tan hälften” av. alla yrkesutövare sysselsatta: i jordbruket, : idag är det. bara. 13,3. procent, sn Det ändrade läget kräver idag, enligt vad man får höra av väst- tyska: jordbrukare; rörlighet åt alla håll: ändring "av . driftsformerna, koncentration til och 'synner- ligen.” lönsamma "produkter, väl överlagd anpassning efter markna- derna” Bondgården” söm "ett "slags självförsö ände ' företag som pro” ducerar : aliting "har : överlevat sig själv. Det ”är- den; högt specialise= rade. gården, "som hör framtiden till, "gården" som genom 'sin pro- duktions modernisering och inten- sifiering utvinner den största möj- liga avkastningen på en sektor, De tyska. statsmakterna stöder sådana . +. koncentrationsrörelser. Hovslagaren t...ex., vars existens är hotad, eftersom det finns bara ett fåtal hästar i, byarna, erhåller medel till att bygga en bensinsta- tion. .Han lämnar : sin lilla egen- dom. om några hektar till en stör- re "bonde,. som. .genom förvärv .av denna areal, kan ytterligare ratio- ve naliséra. sitt "företag, Eller -indu- striarbetaren hjälpes med att byg- ga sitt hus, om han ger bort den lilla "åker han ' hittills vid sidan om sitt fabriksarbete brukat utan större framgång. Sådana åtgärder, som naturligtvis helt och hållet beror på ägarens fria beslut, skall motverka ,Jandsbygdens : ”avfolk- ning. mn. er (Forts. ” Fd. ' Fazad, Stockholms försök' att driva - söndagsunderhållningen i TV vidare, blev en .fadäs, det "var en mycket utbredd mening. Men den fortsätts, senast under Miteln. Segment, Om den kan sä- gas, att den, - om nu detta är möjligt, blev ännu "värre, ett 'be- klämmande prov på smaklöshet, obefintlig humor . och . avsaknad av intelligens, Fazad kunde 'kan- "ske förarga en och annan.' Seg- ment inte ens det. Man endast skäms på TV:s vägnar, Inte ens det . förhållandet att de självbe- . undrande = skägg'ga herrarna, amatörer även som. aktörer, ha- de' bjudit in en dam till sin ”aka- demi” kunde avhålla 'dem från ”lustigheter” på ett nära nog ex- krementalt plan. Lägg ned smörjan i TV, innan Programmet helt skämt ut sig. Det finns väl alltid någon film på lager att spela 1 stället. | Aktuell - "komn Det förefaller som om Ken- nedy och hans rådgivare för närvarande” bedömde woron i Fjärran östens som en större fara för världsfreden än den europeiska spänningen. Därom vittnar bla, att Kennedy — efter överläggningar . med. . den. nye brittiske premiärministern i de- mentar finns exfarenhöt — och där finns säkerligen också vilja att hjälpa till så att' vi. kan få dugliga bostäder. Nordvästra Skånes Tidningar, Studentlivet bör anpassas till de krav på demokratiska ar- cember — beger. sig' ut på en omfattande resa i Fjärran ös- tern, som går till bl & Japan, Australien. och den nya.— och hotade — statsbildningen Ma- Haysia; . Västerbotten-Kuriren Två belgiska medborgare re- ser från Elisabethville till Stock- holm "för att få ersättning för lösöre, som förstörts och såvitt de vet av svenska FN-soldatec, Utrikesdepartementet +» mumfar något om att Förenta Nationerna "och inte svenska staten är rätt adressat men lovar skicka ären- det till militären för utredning, Det är det minsta man kan be- gära.. Att. döma. av. belgiernas uppgifter är det möjligt att an- svaret . drabbar några svenska militär pel fiser som man vet nam- net : på. . Skulle delta visa. sig vara fallet kan UD. inte nöja sig med att hänvisa till FN utan bör förvissa sig om att det bel- giska paret inte även (där stöter på svaret att det kan wi tyvärr inte göra" något åt. "Int minst för" den kommunal. politiska debatten betyder, tid-|' ningsdöden en utarmning; De olika, . Jandsändarna. språkrör. med intresse "och möj- [gheter att följa upp de dokala |” Även rikepolitiken bör bedömas ur andra. Jaspekter än hivudstadens. Stark 'centra- lisering är över huvud alltid. av onda. När presskören omfattar många -— och självständiga — organ avspeglar den 'opinionen. Blir det endast några få tid- ningar kvar förlorar debatten å vitalitet och mångsidighet, De. mokratin hotas på Många iom- råden, en följd bl a. av att tid- ningarnas antal minskar,-' = Sydsveriska Dagbladet : problemen. : "Den situation vi hamnar it är)” djupt olycklig. ' Mänskliga ochlr andra” tragedier har: följt tid- ningsdöden, . Och 'känske värst av allt för. svensk” demokrati och "svensk samhätlle;' vi är pål! väg: att. få en" obotlig rubbad balans melfan dé opinionsbil- kratterna... Är ' det ' "att "statsmakterna startar er "analyserande utred- ning? Dagstidningsdöden fär "för länge sedan en ” somhällsangelä- dande '- snart dags genhet.. | Hondelstidningen | | Stockholms-Tidningen Ivar och: en vet warför Ny Tid nu: måste medläggas. Beskutet härom är en följd av LO:s inköp år. 1956 av Stockholms-Tidnin- gen och ' Aftonbladet. 'I .köpe- skilling och driftsförluster torde den affären i dag ha kostat sina ägare in'eim -fackföreningsrörel-' sen betydligt över 100 "milj. kr. -JÄven tom LO per år till sin s k tidningsfond i okligatoriska ext- ra avgifter av sina medlemmar inkasserar c:a tiotalet miljoner betsformer som vi uppställer för samhället i övrigt. Det kan då bli en god skola för kommande insatser på ett vidare fält. "+ Dagens Nyheter Jag har ingenting emot att man visar samlag, onani, sodo- mi och wad som helst på bio, Ibland har jag en känsla av att det vore nyttigt om man gjorde en film med enbart sam- lag och. visade den tre veckor i följd i TV .på . karuselltid. ' Kanske skulle det få folk att” sluta. betrakta. samdlagsscener som något, sensationellt och för- bjudet, så att vi sedan slapp anmälningar till JO och den trista debatt o om moralens förfall som förts i ””Tystnadens” bak- vatten. H . Docent Jochim Isracl, leks tor. i sociologi vid Stockholms universitet... Skönhetefläckarna är ännu | alltför stora och många för. att det svenska välfärdsbygget skall anses färdigt. Är det inte något av en skandal att så stora bris- ter alltjämt: skall vidlåda wäl- . färdsstaäten när. det gäller "attt ge de gamfa bostäder. io. sjuk- vård? = 3; - . Redaktö Nils Andersson (9) iv st T. i Djuret: är | krigsnamnat på en | flicka från Hollywdad,' som varit med:i, en, enligt samstämmiga, uppgifter, "dålig fil i i Djuret är dessutom liksom tusentals” and: ra: i hennes ålder kär Prestey... ; Två "reportrar" från iv mötte på Arlanda och begick en tuff utfrågning. . Djurets : ristningar med manen , blev. . behållningen av. den intervjun. Säg. sedan. att monopolet inte verkligen. utnytt= jas ör kulturell upplysning!, a . Aftonbladet : ETT ORD i PA VÄGEN a PETR, 2: 13—25 vit helade”, - i "VV. 24 " Ja, Jesus fick sår. Alltsedan evighet måste den-' na svåra uppgift tynga -honom. : Under. det gamla förbundet följde han det”, hårdnackade folket. on som ett litet hjälplöst, fattigt människobarn., Det kalla stallet var en "symbol av den köld, som den kalla väderleken skulle mö- ta honom med. För hans skull måste föräldrarna fly till" ett främmande fand; ” Under barndoms- "och mung- domsåren, ja, hela livet igenom såg människorna i honom Ma- Och likväl var dessa sår som "Genom håns sår haven I bli- | : Julnatten” lät hän sig: "födas rias son, född utom. äktenskapet, ” kr är utgiften i huvudstaden ' så betydande att' finansiella ränni- lar vid sidan av Kuvudfloden, I stora ” som : Jtill. Göteborg . eller små : som ” Hill. Uddevalla, anses kunna .toleras. Svenska Dagbladet - "Det" behövs” en nyorientering av samhällets sjukvårdspolitik och det är av allt att döma sta- ten som måste ta initiativet där- tilll. Sjukförsäkringen och -av- gifterna . för - olika vårdformer måste samordnag till ett totalt system som ger andra vårdlor- mer än den dyra slutna kropps- sjukvården 'ökad + attraktions- kraft. Eljest kommer vi att drabbas av ..den ena vågen landstingsskattehöjningar - efter den andra," utan att därför få någon rätsida på de olyckliga bristproblemen inom vårt sjuk- husväsende, — - : ; Sunt Förnuft Även om kommunallpolitiker- na inte har tillgång till hus- mödrar att placera i byggnads- nämnderna "skulle bostadskon- boende till råds i alla fall, till exempel genom: att' vända sig små rispor, Djupt därinne bar, han ett hjärtesår, som blödde mer och mer, tills det kostade. honom livet." Att” han 'bar män” niskosläktets bottenlösa synd och skuld var det blödande så- ret." Att inte ens Fadern kunde läka detta sår gav Jesus en tung känsla av ensamhet.- Aldrig har väl ett svårare rop nått Guds öra än det som kom från den korsfäste: -”Min Gud,, min Gud, varför har. du övergivit mig”? Vem kan. tänka på den smärta, Som han med ett sårat hjärta ” Här för våra synder led? Ty här fed den oskuldsfulle, För att läkedom vi skulle Få utav, hans dyra sår. När vi nu står där och ser Frälsaren . lida, blir våra egna sjäfasår läkta. Allt detta gjorde han för oss, Nu skall vi slippa lida för våra synder och slippa . taga ' det straff, som synden medför. Nu är vi frid för evigt. Så lägger vi våra sår intill hans, och vi blir läkta, Då blir vi aldrig Itrötta på att tacka honom, som frivilligt steg struktörerna kunna fråga del|ned i vån djupa nöd och wann åt oss läkedom och lycka > O, Lamm, för alla kval du led - (Helsingborgs Dagblad) till Fosmodersföreningarna, I Där Tack, tack i evighet! 4 os —— sven on Ar RAR Rn EID Rn an rna
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.