— RN ned kl. skaffas, Forsdagen den 14 november 1963 Torsdagen den 14 november 1963 Namnsdag i dag: - EMIL Solen. går upp kl. 1.55 och 15.57. 1 morgon: LEOPOLD går upp. kl. 15.55, . Solen. 7.58 och ned kl. : "EN KAMPANJ MOT AGA i de” danska skolorna har star- tats ”av "den: socialdemokratiske folketingsledamoten Wilhelm Du- pont. Skolaga är en undantagsföre- teelse i Danmark, och i köpen- hamnsområdet är "den uttryckli- gen "förbjuden; Dupont: vill nu att en lag” från 1938 som tillåter aga för svårare rseelser skall, av- tre rapp på byxbaken. Lagens. strängaste be] = Ja, då var det färdig- - totat för den här ången, skul- ' le frun kanske villa vara snäll och visa mej var dörren är. . straffning av bråkiga skolbarn är Undervisningsminister Helweg- Petersen medgav i princip att aga är gammalmodig och lovade att ta sig en titt på problemet. Men han frågade s'g vad som kunde ersätta agan' som straff för ' allvarligare disciplinbrott." En veckas "avstäng- ning kunde inte betraktas som en förnuftig och" populär lösning,” an- såg han. De avstängda skulle kom- ma "efter i skolarbetet,” och dess- utom. skulle 'en "sådan extra "löv: dag möta det allra starkaste mot: stånd ” från hemarbetande mödrar, trodde han, ', Överlärare (Stinus Nicbon, ord :New Yorks grundare har fått staty = 350 år efter; det Peter Minnewit, längre, fram känd under namnet Minuit, lämnat sin födelsestad, den västtyska småstaden Wesel, av- täckte stadeng borgare med ve derbörlig högtidlighet den här sta- tyn, Denna senkomna hyllning äg- nades Peter enär han 1626 köpt det nuvarande - Manhattans jord från indianerna för 60' gulden, uppfört därstädes, fortet New- Amsterdam. och på det viset inte . bara blivit guvernör för kolonin New-Netherlands | 'utan grundläggaren av i handen. staty till mötesplats: det. stämmes möte, . H = i 4: är dä för. kvinnor lever Jängre' än 3 Jen hours”. F.lmen -ka'las för. en F örtroli gå stunder : ”Mathlas” skulle” gärna vilja veta vem som har skrivit en sång eller psalm där en strof börjar ”Jag väl signar livets vackra glädje” och var den står. På (förhand tack. ”Gallie” "”Vänligen” + Det är sant att det under första världskriget kom ut en serie felaktiga kopparmynt, av vilka de. flesta förstördes, De få kvarvarande befinner sig dock alla i privat — eller museiägo, varför en tvåöring med största sannolik. het saknar Samlarvärde, Med hj lig hälsning. ”Gallie” si förande i de, danska lärarnas riks förbund, villé e som avskräckningsmedel. : — Det finns ingen. anledning att sätta i gång. en debatt nu när vi inte har några klagomål ö öm a saken, sade han.» GRÄT IN SKVATT | | : ' Mina herrar, ' ni'ska ' gråta en skvätt då och ' då. Hjärt. Jag och magsår kommer annårs at - er i en för tidig grav: « tv I Så säger åtminstone en psyk! ar ter i Hollywood; | som bl. a. anser att s yflmer är finfin terapi. Det än, menar han; av Susan Hayward-fi ilmen - ”Sto- ”fyra näsdukars-film” dvs man under förestö ningen... sade kar'ar.: Pe lö er. upp många tid "sedan :'och" språkade'" t'llsam- mans. med : några . goda" vänner” då resonemanget kom in på förhållan” sade: den 'erfårna gamla damen. vi a betet som har'a!t bevaka allmän" "också New ' York. Bildhuggaren Hermann Kunkel har utformat den berömda nybyggaren, ' och: satte honom på ett:fartygs', tet. stiliserade bog med - ett slags lina . Under tiden har don illa: sta- dens kärlekspar redan valt Fetars ”Klockan ; 8 ker för: &ej "själv: — vid New-Ycrk-ahoi!” heter det då |" DYGDENS, LÖN? . Vårbiträdet Majvor Olsson + på Nipgårdens" ålderdom: hem i Ram- sele har få't ett mycket fint bevis på att hon är omtyckt. Av en pen- fått ärva hela hans kvarlåtenskap, |- 22.600 - kronor." Pens'onären : Ernst "Vilhelm T/'dén : hade: muntligen testamenterat pengarna till fröken Olsson. därför att ”hon -giort s'g särskilt omtyckt av alla på, Nip- gården”. ': Kammaradvokatfiskaläm-' na arvsfondens intressen har i det här fallet hemställt att inget klan- der ska ske för arvsfondens räk- ning" mot” det muntliga | testamen- CC SUCK 0 Je Sme-Johan har varit i delo med sn gumma och 'sitter nu och tän- + "— Ja ä'så le ve käringar, så ja tål m'g inte själv. Snaårt! EE . behålla - rottin en |. ägga | : . Det var. dr Will: am rn Bryan ir, - 1: som kom ut från en föreställning gråter upp "minst fyra. näsdukar : —"' Att. gråta ut då och då är|-.. | det bästa-som finns: för "överstres- arbetar och: strävar och ger. våra så NH sionär som avled i april har' hon |; Jag Sersaken så, Qt Fenmest överflödige ljänstemannen ien omk 2 a fn «ÖP Jen sam Fal Hoen ser Sin AV VET ordnade 1277) i Ar ni lnie också av den meningen ? : ; 2 2 NOG LURA SKATAN ten: Helena, Rubinstein satt för en | >. DEN HÄR GÅNGEN SKA JAG JAG ÄR LYCKLIGTVIS I SÄKERHET 5 : Vid ett Årafikförédrag i Helsing- ör nyligen kom ' föredrag hållaren När man hänvänder ög till ett ministerium: för : att få. genomfört, en sak, och ministeriet beslutar sig att, gå in för denna: sak; "då är det att likna vid elefanternas kärleks- liv: .1,' det "är . mycket : besvärligt. 2. det: föregår' på "en" hög ' nivå, 3. med ett.'mäktigt trumpetande,' 4, och det varar upp till 24 månader innan man: ser något "resultat, . "SA KAN MAN OCKSÅ GÖRA: Mister : McDonald var: affärsman till professionen. En dag förde han ' förhandlingar. om leveranser. till en kommunal institution och hade kommit till. en uppgörelse ” med ordföranden i styrelsen för den institutionen. berömda emellertid - att insåg: givetvis McDonald" grad :kunde påverkas :a randen, Han beslöt" därför”; sa sin tacksamhet” genom att över- lämna, ,en låda -' z tolv "shillinös = till 'den mä mannen, Men. denne skakade huvudet. i ” i Jag tar inte "emot han. ss tär i McDonald fann tonfalle övertygande och beslöt att försö- ka én annan linje. ". 72 c& = Uppriktigt. sagt," sar » hän, vär det inte min mening” att” shilling; st Det var ju en annan sak, |de ordföranden, älskvärt Teende — = ee Greve Ekeblad FM 4 Stola, gav den- na titel till, en av i hpnom själv. om- tyckt” men av. "folket i trakten illa tåld: inspektor, - Följande ,, söndag Ivar greven yrkan. Dagens”. text handlade +; "om" , den", orättfärdige gårdsfogden;. Greven , lär ha spär- [rat upp ögonen när prästen avslu- tade. > exte denna originella härang; i i Och husbonden 'p orättfärdige” gårdsfogden: och säde ”Si Jag ill: göra dig till kamrer”! fått en -mycket -skön och mycket ung flicka till: ordsdam, Hon :frå= gade: - en = Säg mej, när ni. var ung vad hade ni för intressen då? - "ne Jakt och kvinnor! "ti — Så! Vad jagade ni då?. : "— Kvinn "En dam . stod på :' Skansen och” suckade längtansfullt, : ket pengar, att man kunde köpa en elefant! sa hon; '— Vad. skulle du med. en eler 'fant till? — Det vet jag inte, Jag bara ön- skar att jag hade så mycket peng- ar. oc : ee han +. ala all hade fannit en ut- (40) . — Nej, sa John allvarligt. Nej, jag vet då ingen. Jag har frågat Her- man oach jag har försökt få ett lån på banken, men de går inte, De går helt enkelt inte. —- — Om vi säljer hönsen, då? - = . — Sex hönor och tio kycklingar! Om vi får elva kronor för dem, så blir de då inte mer. Med det jag har blir "de femtiåtta kronor. De år hopplöst — — sjattinie kronor har jag på bankboken. Hundratrettisju kro- nor. De blir inie hälften. — - — Om vi kunde sälja ett par not, men de är väl inger söm vill ge nåt för dem nu, Nej, jag vet inte hur vi ska klara de. — . — Men vad blir de om vi inte ” betalar? — — Di stämmer oss och sen kom- mer di och tar båten av oss och gå är vi av med alltihop. — '—A, du ska se att vi hitar på , DÅt, — oreda Men det gjorde vi inte, Hur vi Så blankt havet ligger pre Av Kerstin Göransson I Ljungman funderade tenn vå inte på råd, Och det hade ' inte' gått många dagar förrän fjärdingsman kom med stäm- ning, Och om vi inte kunde betala inom tio dagar, så tng.de båten. John. gick umkring på Sä!bådan och hade inte ro' med något. Han sa att det inte lönade sig att för- söka få lån Men han skulle i alla fall gå till banken igen och så till gästgivarn, som ibland brukade skri- va på åt folk han kände, Men det syntes på John att han inte själv trodde att'.nan skulle lyckas, när han gav sig "väg till stan med fis- ken. Ett par tunnor saltströmming hade ban ned sig också Mer ha- de han inte' hunnit salta. Och det var inte något bra pris på salt- strömmingen heller Så nog såg det mörkt ut, > När .han kom hem såg jag ge- nast att han inte fått några pengar. Då var det slut med oss; då. Och ändå var det inte mes än hundra- femti kronor, som fattades. - Det var något John -ville fram med. ået såg tag. Men det var inte lätt för booom, Jag undrade. om Till. slut väg. Och jag. örsökte fråga ut ho- nom, men han liksom bara slöt, si inom sig själv andå mer, +: var det bara två dagar kvar. Då sa han plötsligt. på mor- ron: mn ” : — Maja, några dunkar. De är inte så många, men nog skulle man få en fyra? femhundra för dem — 2 jag vet var de finns Och så såg han på mig, som om jag hade hans liv i min hand. Och kanske jag på' sätt och" vis hade det. Jahn. hade ovat mig att. inte ta någon del i smugglingen vidé- re. 'Uch hällit det, hade han: Skulle jag ”u uppmana honom att. börja igen? Var inte det också ett: sätt att göra slut på vårt nya liv till- sammans? Jag svarade inte då satte utt stryks Men der gick iång- samt , oca långa stunder blev jag stående med kläderna i händerna utan att göra sågonting Hur skulle det så med oss alla om jag sa nej? Och om jsg 3a 18? utan” fort- John teg och jag teg Dagen gick. Björn höll vå med skötarna och Per var. väl också där och hjälpte honom. Lärda och Harry var nå- gonstans vid klipporra och lekte. Men Joatin: bara wsatt där. Satt i stuzsn, satt på bron, Och när jag ulck dörcbl såg ban på mig men i a sa ingenting. Kil slut gick det inte längre; Jag "måste , — John "de är vå och tar rätt på de inte barna med dej, eller Per — ': - Joh svarade inte. Han resle sig barå sca gick ner till båten Men bäst du far nare hirde jsg motorn st satte ler sig som en. tjock hälsan. tur. skulle der bli I is? - inte förrka oå kvällen dagen: däri ora "Joha tillbaka. Och. han 8 viktigt pelåten at" Men jag kun- e inte vara alad. é om den eaken. att an for och K kar. Men kanska de! där var. ett parli, som biivit kvar scdan' långt tillbaka. Jag ville inte fråga wtan tyckte 2et Jat att inte röra vid det ävnet Mer jag märkte alea- rig att John höll på med smuggling Det såg gå ut som om "det var fis- ke nea uden. oo Det sat som om' turen "vänt sig. Det ' blev bra med! fisk och ändå var det viktigt goda priser. Och då undrude jag 'tand. on 'det ”verkli gen var för' fisk Johv fick betalt Och m- nte straffet skulle komma på aägot sätt. Till sit trodde jag "att det inte hade varit orätt i att Smavgkla. - ” å I trodde jag det berodde på att'k. TIvar aå .|som Per. fast han inte var mer än Let nade Ju gällt att "för ;barna. <Livet..var g hårt och den; som inte svala de sina, den gick sv Uch nn synd för barnas skull var kanske nte någon .synd. Per var mte nktigt lik de" andra | harna. Det hade>jag märkt redan när nan hörjade gå och:tala Först liten tll: växten, men sen förstod jag att det måste. vara något, annat. När 1ag ville att nan. "skulle: heta Per, tänkte ijag på far,” men; "hah «den "av barna 'som minst liknade tar. Tyst och stillsam" gick han omkamng Visst hiälpte”han till så mycket han orkadej' fiskade, rodde och stretade ' med de”andra. Men det var som om hän' i tan- karna noll på med något” annat, En sak tyckte han. om att 'syssla med;, det var med motor. Ingen kunde få den gamla hackiga. foto- genmotorn att så så iämnt' och fint tretton ir. aär den såldes. Han för- stod motorer så som somligs : män- niskor tårstår djur: "de få: frarå] det ailra bästa ur, dem Och den nya motorn! Den "betydda allt..i världen -tör. henom I timma, kun- de aan olja” och puisa den” Det dröjde mie "många . veckor :innan båten viydae ban sg Inte så myc- ket om; ohn gladdes åt båten, dess smäckra linjer, och präktiga virke. John tppskattade skickligheten hos den ”:om .byggt båten och han skröt med: nur bra .hon vakade i grov För :Sonom' yar.: motorn underver- ket, som han aldrig tröttnade på "att sköta och putsa. : Per , skulle: nog aldrig bli n en bra motorman skul- le, han ;"1. Kanske. maskinist. Vi fick-aog vara tacksamma om Björn och lille, Harry stannade som fis- kare vå sälbådan” ' . : Ett helt år hade Per spart sina små slantar I5le var de varken många eller stora, men han förstod sig vå at få dem att växa När ute vid åe itörre, skären och ploc- kade smultron 'och blåbär: Sen gammalt” hade vi kommit överens om ätt. tarna fick, behålla hälften av de:vengar de fick för" bärplock- ningen. Pen andra häilten gick till hushållet som betelning för att de fick "skicka bären til: stan med båten och att den som var inne sålde dåren. Uch det var”inte lite bär. Per plockade. Des såg jag på de” pengar jag fick. : En dag gå nösteri följde Per med in till stan. Det svrter att det vär N sparat så det..var värtid, låg han med ökani. nästan sista turen innan isarna kom, ” Asken; där -Per.-brukade ha sinar -: pengar, stod på bordet i kammarn, tom och utan lock. Så jag förstod att det. var viktiga köp i görnin=. gen; Jag undrade vad det var han" ivrigt för Jag nästan" gissade på ett per stövlar. "Han: drömde väl att ban 'skulle få vari med om -åljak! på förvåren, |. När nan com tillbaka på kvällen, gav han sig knappast tid att äta,- innan han försvanr ut till barac." ken, pojkarnas rum, som blivit. så fint under den goda tiden .med smuxzggliazen Där var både bräd- fodrat och kamin, så pojkarna bod= de där tela vintern. De hade: till ' och med själva målat baracken bås de 'n- och utvändigt. ” - Per hade purit in ett par stora paket dit. Oet'såg inte ut som ' stövlar uch inte berättade, han vad det var Sen såg vi nte mycket : till Per på «n lång tid Det-var knappt att han hjälpte äl! med vad han skulle eller att han kom. och åt utan att si fick rova på honom. Björn skrattade och sa att det : var vågra dumheter Per höll på : med 9en att det bara var bortkas- tad id och bortkastade pengar. Men när barna fick som, dj. ville kan våsile alt om deg Men själva något. viktigt det gällde, Pet vm så svät dl inte, KA ek. — Tänk. om man -hade så: myc-; ou
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.