na förfogar över sina väljarska- I kärare mo - Fredagen den 15 november 1983" : Det, senast valet gav ny fart åt debatten” om de” "borgerliga partiernas "samverkan eller 't o m sammanslagning, Den mest hög- |: röstade agitationen för 'en sam- manslagning. förs som alla vet av högern. Folkpartiet. och cen- tern har på 'ett mer praktiskt och mer realistiskt sätt närmat . sig "problemet. Inorn dessa par- tier anser: man, alt en' samman- slagning a av. högern och mitten- partierha” " skulle wara till skada för dem, samtliga, Den kunde endast, bli till nytta för social- "demokraterna. Däremot finns det ,de 'somr-anser att ett visst sam- nde mellan centern och folk- är. "tänkbart, De socialde- presskommentarerna rmast vid handen, att: man > Conterpartiet a och | framtiden ; samgående, är detta otvivelaktigt ett uttryck för. en ganska allmän opinion inom högern. Om å andra sidan det blir lika "många pro- "tester inom andra partier för ett sådant samgående, kan man härav sluta, att det inom dessa partier saknas verklig resonans för' koalition med högern. "Mycket tyder på att självstän- dighetskänslan är - starkast . ut- bredd inom centerpartiet. Denna attityd innebär dock inte isola- tionism, I stället är det ett tec- ken på att man inom centerleden har en stark tro på att det egna « partiet -skall.- kunna- göra ytter- "ligare framryckningar på grund- : val av sin egen politiska linjé. Man" ser med tillförsikt mot fra : Den ' medleimsökning, tid. på seinem krattt håll gärna vett .' borgerligt 'enhetsparti, Däremot ” motarbetar man öppet ett .s de” mellan och". folkpartiet. På ' borgerligt håll. bör, man kunna dära en del av reaktionen hos” socialdemo” kratiska pressen. . SS Ingen 'kan med bestämdhet säga, att den "eller den parti- koalitionen skulle få det och det resultåtet. Det 'är såsom Walde- "mar, Svensson i Ljungskile. sade "i ett föredrag för någon tid se- dan" ingalunda” så, att partiledar- .sam ror 'och kan kommendera över dem ' som "en ' militär befälhavare | .: över "sin" trupp: Endast ' ett” val kan . ge' besked om nya vägar gillas, eller ' ogillas av väljarna, Analyser: av ;väljaropinionen på grundval av samtal med enskilda personer - blir! alltid osäkra. Har opinionsundersökaren : själv "en egen ' åsikt” kan han knappast |. undgå att ställa ledande: "frågor. Många” "människor hemlighållér sina” politiska” åsikter. Ir ”sådanå fall: uhdviker - de att gå -emot opiniorisundersökaren, Dennes undersökningsresultat blir ' därför starkt, beroende: på hans" egen personliga” inställning. i a Men också om vanskligheterna är stora, saknas dock inte'helt möjligheter. till .en' bedömning av opinionen, ' Om: derirena - höger- sinnåde tidningen eler Åndividen efter den ändra deklarerer att nu är tiden inne ' för ett 4 politiskt som centerpartiet: kunnat notera i höst måste betraktas som baro- meter. för "utvecklingen, Centern har nu haft flera. goda .vwval. i följd, Det .är sant att den inte lyckats wvinna större terräng i landets" tre "storstäder. I landets övriga städer" har den däremot "efter hand gjort stora inbryt- : ningar, inbrytningar som började i.de mindre tätorterna och där- efter fortsatt i allt större städer. - Skall man döma efter den ten- dens, . som varit rådande de se- - naste valen, står centern nu. redo att erövra verkliga ”brohuvuden” . också i storstäderna. . På centerhåll är man fast över- tygad "om att tiden arbetar till centerns favör, : Valrörelsen har efter hand allt mer flydtats över a televisionen. Vad detta be- tyder för ett parti, som saknar "press i Stockholm, Göteborg och på (lera andra håll i landet är inte svårt att "förstå. De två senaste' valén”har i stor utsträcka ning varit TV-val. Som sådana har de varit något nytt i svensk valrörelse. Våra partier har nog efter dessa val lärt sig att val- rörelsen i TV 'måster 'underbyg- gas med fältarbete, Centerpartiet har en fältorgantsation, som är överlägsen i varje fall de två "andrå borgerliga partiernas. Detta kommer icke att bli utan bety- delse vid. nästa val oe + Viktigast ” fär emellertid, att "centern fören politik, som” ”up- penbarligen ' kommer att väcka] N NT EN :VÄLBEHÖVLIG.. LEKTION.” i växtförädlingens arbötsmeto- der och möjligheter h r Epr ij sen :nödgats ta in spalter i form av en professor Åke Gustafs: utgör ett genmäle till 4 jordbruksmedarbetare i debatten om : Svalövs” Marikorn..—-Profé sorn skriver bl 'arto te oa Trots detta kan 'jag inte förstå hur::én av: Expressens medarbe” tare, Ivar.:Peterson, i en artikel | tisdagen 29/10 kunnat, lämna di- rekt oriktiga uppgifter om :sor- ten och 'dess odlingsvärde. Hans utfall är inte bara illasinnade, de utmynnar på ett par ställen - i felaktigheter, t. ex, då han sä- ger: ”Nästa år kommer denna kornsort inte att utbjudas. ” ' Professorn tillägger, att kring kornsorten Mari, som han själv sysslat --med, - har: det -i- år varit stort ståhej, inte minst i Expres- sen, därför att den ganska oför- skylt kommit i förgrunden på grund av de usla väderleksför- hållandena och deras inverkan på skörden I i I Sydsverige. a RISKEN FÖR ATT VAR KON- KURRENSFÖRMÅGA försvagas är så betydande att Konjunkturinstitutet . varnat ” för kostnadsökningarna. Konjunktur- institutet "pekar glädjestrålande på den stigande ” exportvolymen men glömmer att tala om hur] denna ..stegringstendens kunnat bibehållas, skriver dr C, R. Po- korny i tidningen. Företaga- ren: Våra : stora stålverk har Kun- nat få in order endast till priser som många gånger nätt och jämt täckt löpande kostnader. Sak samma gäller också i fråga om varven. Men hur länge kan fö- retagen gå i land med uppgif- ten att' sysselsätta folk trots rå- dande 'underpriser och utan av-= brott stigande överkostnader? Hur länge kan vinstmarginaler- nas krympning fortsätta? Och var hamnar vi när man i stället för vinster kommer att få räkna med förluster vid fortsatt drift? Dr Pokorny' pekar också på vår svaga valutaställning: . os I den mån de pressade priser- na och de stigande. kostnaderna försämrar vårt näringslivs både lönsamhet och. konkurrensförmå- >ga är det fara värt att valutare- serven blir alltför hårt åtgång- en. dan nu då och då sneglade på valutareserven och detta inte minst när det gäller att hejda stark". oo hos väljarna. Bl: a har ' centerpartiet i höst poängterat sitt! krav på rätt till - utbildning, fbostar :pch arbete för "alla medborgare; .bavsett var de - bor, på landsbygd eller" i stad. En väldig folkomflyttning pågår -£å n.. De -stora-årsku krigsåren: börjar q komma upp r en själv- är”'sak, "att de” håller . på sin till utbildning, arbete och bostad. Tiotusentals av dem har å Centerns ungdomsförbund, fått orientering” om den politiska si- tuationen. » Dagens politiska situation är oviss "och labil, Detta "gäller 1 nog framför allt regeringspartiet 'som den senaste tiden haft motig- heten, att själva regeringen. dab- bat sig flagrant i åtminstone ert par fall. Centern kan för sin del med tillförsikt se ' mot framtiden — oavsett hur partikonstellatio- nerna kan forma sig. . DEN URMODIGA IDEALIS- . MEN Det är de ideella föreningarnas attityd att spela ut sin. egen för- träfflighet, som inte är av denna världen, på bekostnad” av om- "världens dårskap, som "jag fin- ner mest osympatisk, skriver Bo Cavefors i Kvällsposten, R e fo r- matorn (IOGT) svarar att vi behöver människor som engage- rar sig, annars förtorkar samhäl- let: Vi måste kunna 'uppröras av medmänskligt elände, Det är inte beskäftighet utan mänsklig med- känsla som kommer det att brän- na till inom oss inför allt det onödiga. lidande, som spriten är orsak till. : Helnykterheten är inget ”mo- raliskt: alibi”. Man blir inte bätt- re än andra för att man är hel- nykter. Men under vissa förut- sättningar blir man kanske bätt- re än .man själv skulle ha varit om man hade använt alkohol, . därför att man underkastat sig en . disciplin för att kunna ut- nyttja . sina egna förutsättningar så bra som möjligt. "Helnykterheten är ingen skryt- . attityd, den är en förnuftig livs- föring, som eliminerar en av de stora hälsoriskerna i det moder- na. samhället. Om vi inte ansåge, att helnykterheten från den en- skildes och samhällets synpunkt har avsevärda” fördelar skulle vi ” givetvis inte propagera för den. : Det' vore lyckligt om man rte-I Samhället behöver i dag mer än ' någonsin en frivillig bered- skap till personlig insats för ge- mensamt bästa, Vi kan inte i alla .J fulla... Berlin i november, Lise: Meitner, den världsbekanta atomfysikern ,som sedan. 1961 är den 7 d:s.'I likhet med den be- hennes dotter Iréne Joliot-Curie hör Lise brytande insatser inom naturve- tenskapen, Tillsammans med sin hon seklets största "upptäckt inom den fysikaliska vetenskapen: atom- kärnans klyvning. De två forskar- ha som då var rätt unga samarbe- tade ' så -idealiskt "med varandra att de genom" djärv "utveckling av en hypotes lyckats med att avslöja en av naturens svårast åtkomliga hemligheter." Lise Meitners andel därvidlag utgjordes i huvudsak av att hon genom outtröttligt försöks- arbete intedde och genom nya fysikaliska eräkningar säkrade upptäckten. : fo : " ; 'Levnadsvägen för. den' finlemmade kvinnan som trots sina framgångar och - sitt världsrykte alltid bibehållit. sitt ' anspråkslösa väsen, "återspeglar på ett förunder- ligt sätt en bit kulturhistoria. Hon i Wien år 1878, I Wien växte. hon också:, upp tillsammans med. sex syskon, och i Wien studerade hon Det var. under en tid då det var ännu mycket ovanligt att en flicka ägnade sig åt vetenskap i synner- het, på : det fysikaliska området, Hennes promotion år 1905 war en uppseendeväckande : händelse Lise Meitner ; var. för. resten den doktorsgraden: en " Det var alltså. åtski det första världskriget gåvade. flicka” i, Wien. j v skapli Pyrke”. -B de för. hennes fortsatta levnads" bana. blev "sedan mötet. med fysi- kern. Stefan Meyer, som var bland de rsta som sysslade med radio- denna be- rjade : sitt dare utbilda sig i teoretisk fysik for. Lise Meitner: 1907 till Berlin, av höhorh iförda kvantteorin! Det var också - Planck som hänvisat den unga. vetenskapskvinnan, som var mycket intresserad av det ny- upptäckta -; fenomenet ”radioaktivi- tet”, till dr Otto Hahn som då var assistent vid "Berlins kemiska in- stitut. .Men föreståndaren för in- bosatt ” i Cambridge, fyllde 85 år: römda ' Madame Marie: Curie och ' "Meitner till det fåtal" kvinnor i världen som gjort ban- - mångårige medarbetare, den tyska . kemikern , Otto Hahn, förberedde späda, föddes som dotter till en advokat, andra studentska .som i Wien Jagit a år före” aktivitetens problem. För att. vi- Hi där: Max. -Planck" just börjat hålla : sina , första föreläsningar , om .den = Homlysikern Lise Hele H Få i röken! samarbeta i imed.i Otto ' Hahn, som Skulle” någon 'wilja överraska « sina gäster med att bjuda på en tids- typisk måltid från något förgånget tidevarv så bör det inte' stöta på oöverstigliga svårigheter. Tala bara med : Tore ' Wretman, - Stockholms- krögaren som inte bara wvet allt om mat av i dag utan också har möjlighet att trolla fram historiska måltider från de flesta århundra- den sedan medeltiden. De ' historiska recepten återfinns i Tore Wretmans samling antika kokböcker, som allmänt anses vara världens finaste och mest värde- Dir. ' Wretman har samlat kokböcker i snart 30 år och sam- lingens många värdefulla nummer ställer - han regelbundet till för- fogande för bibliotek, olika utställ- ningar etc, Nu i höst har hr Wret- man åtagit sig att ställa ut ett antal unika kokböcker i samband med den 'tfraditionella författär- Funch som äger rum i samband med Bokens Vecka, den 9—17 nov. I . sartlingen. återfinns världens äldsta "tryckta kokbok, De 'Honesta Voluptate, som skrevs av påvens bibliotikarie Bartolomeus Succi och trycktes för första gången år 1480 och sedan nytrycktes år 1485, 1500 och 1530 — Tore Wretmans exem- plar tillhör första upplagan. Där finns också världens dyraste kok- bok Le Oatissier Francoise, som trycktes år 1955 och numera finns endast i 29 ex., av vilka 25 åter- finns på olika bibliotek. Detta är bara ett par exempel på dyrgripar iden wretmanska samlingen, som 'började skapas den 3 maj 1955, då dir. Wretman be- fann sig i Paris: I-en boklåda hittade han en kokbok; La Cuisine Bourgoise, som visserligen inte var så gammal d(tryckår' 1867) men är perter, som ska” förbättra sam- . hället åt 053, Dessa experter kan var och en på sitt område vara , utmärkta tjänare, men de kan in- "te ge de värderingar som mås- "te läggas till grund för samhäl- lets utveckling, menar Reforma- Antika kokböcker | tika kokböcker har stegrats enormt, I; dag. finns många - samlare "som specialiserar" sig på denna typ”av litteratur och det” gör. att priserna att äg! I bokssamling iden utsträckning jag borde. Jag räknar ' i. stället. med att: det får "bli en lämplig syssel- sättning när jag. kommer : in" pensionsåldern: ” ag — Att samla och studera gamla kokböcker. är” inte - barå fascine- rande för en fackman. Som Trestaw- rantman får man på det sättet ett helt annat perspektiv på kokkons- ten och folks matvanor. Med kok- böckernas - hjälp. kan man . spåra de olika ' rätternas historia: och se hur recepten har ändrats. och an- passats efter: den allmänna sma- ken. Kåldolmar i, ex,' räknas väl av många som -typiska represen-1| tanter för läcker svensk husmans- kost. spr - urspdungligen från Turkietoch har hämtats hem av svenska soldater. Men' Tore "Wretman" ägnar. sig inte ”bara åt gamla kokböcker, Många andra värdefulla böcker med” anknytning till kokkonsten finns i hans samlingar, som t ex en kassabok från köket i Versail- les år 1737. I den prydligt hand- skrivna boken finns varje enskilt inköp noterat. | Om vi håller oss till den svenska delen av Tore Wretmans samlingar kan nämnas att han i sin ägo har orginal av ett stort antal kungl. förordningar om utskänkning och gästgiveri under de senaste år- hundradena. — Det kommer att ta flera år alt gå igenom och katalogisera mina samlingar, som befinner sig iständig tillväxt, Jag försöker bevaka bok- auktioner och inkommande num- mer på antikviteten och dessutom landet — kåldol så professor ? Emil Fischer, doktor”, si 3 henne 1912 till si 4 extraordinarie” professor. . 1 | också . ätt "Sverige är dock "inte ur-|] rna kom |” får jag ofta fina nummer av vän- torn, liga. människor. Dahlen Berlin, t Inter förrän .; 1922 fick Lise: Meitner.” kvalificera sig för- docentur: Hon var” en" första sassistent vid Berlins universitet, 1926 blev ' hon i Aret 1938 "gjorde" ett: brått. slut på hennes ”fruktbärarnde arbete i Berlin: [Såsom varande, ”joke-arier” hon nödsakad att i hemlighet |? a 3 i lämna Tyskland för att komma till Holland. : : Därifrån. emigerade”, hon fysik... | Samtidigt (fortsatte bon "att | trä sedan, i, Stockholm finna sitt andra vetenskapliga "hemvist som: vara många år. Sedan, hon varit - -verk- sam vid Nobel-institutet för. fysik, erhöll hon 1947. en. professur vid Tekniska. högskolan i Stockholm och förestod där det . fysikaliska förskningslaboratoriet samt. avdel- ningen för. kärnfygik.. Från Stock- holm. "underrättade". Lise. "Meitner i ett. berömt telegram . de amerikanska (kollegerna: om: den avgörande, till ragelsén inom. den : inoderna, .experimentfysiken: Kärn- klyvningen, : som: -kemikern” Otto insatser,' men "hon har alltid. vägrat "medverka Mid: utveckling. av Någon stack i min hand - : damtidning och bad mig - -— myc- et indignerad — läsa en artikel där, en artikel som handlade om att ”skam går på guldkrog”. ';" Vad det hela rörde sig om var «att Wennerströms städhjälp ha- de gått på restaurang med sin familj, tydligen för, att ”fira” de 'judaspengar hon enligt den kvinn- liga skribenten inhöstat för sin " bragd. Liksom den som gav mig tid- » ningen observerade jag först och ' främst att. det.:var en speciell damtidning som publicerade den kvinnliga skribentens synpunkt- ter på att'”skam går på guld-|' krog”. Jag må då säga att ”kvin- . nor, om artikeln ska anses re-|' . presentativ — men det vet jag "förstås redan att den, inte är = "för vårt lands kvinnor, är bra Skulle städhjälpen |. egendomliga. måhända sitta hemma och sörja? Skulle hon skämmas? Skulle hon ” för tid och. evärdlighet inte våga gå ut? (WLn i Skånska Dagbladet) | Aktuell - För Bonn är det av vikt att knyta förbindelser på nytt öster- ut. Tack. vare . utbytet av hän- delsbeskickningar kan detta gö- ras utan att Hallstein-doktrinen kränks — den fastdlår att Väst. Tyeckland ej får ha diplomatiska förbindelser med någon stat som har erkänt Östtysklahds suve>: ränitet. . Undantag görs dock: för Sovjet. Utvecklingen är intres- sant och följs med påtagligt in- tresse både i öst och väst, . en Sydsvenska Dagbladet Sveriges. öde. är oupplösligt sammanknippat med Euwopas. Därför är. Europas enhet Sve- riges största intresse och' främ- sta "uppgift under 'den tid, som närmast ligger framlför oss.” "Nordvästra Skånes Tidningar = och den ständigt fbjale välljärens '-— personliga ”öventy- gelse;. egentligen ; uppstår ” och befästs. Väljer. men parti efter sin åsikt eller åsikt: efter parti? Den ' politiska» åsiktsbildningens psykologi "och betingningar skil. jer sig säkert inte stort: från andra ;;. fasta -. gruppbildningars med deras förmåga att hios med- lemmarna väcka subjektivit furbt ärliga "övertygelser och 7 lojali- teter . inåt. och ' lika uppriktig aggressivitet "och misstänksam- het utåt” mot nkurrerande gräpper.: . rr len . Dagens Nyheter. :-Vem' vet, kanske det ligger Jen "hel deå i talesättet. n fördummar! , t olika nivåer Pp också bara män- niskor. : Vilket. bland annat, be- tyder att också de: 'kah ha fel Men alltför ofta, mycket värt, att” "erk medlorgare av. "ångest skuldkänslor om de råkar dröm- fel i PEN ;samnjanhäng'. | ;; säger "de sanställ : I det: minsta : man kan” LSäga.? : Alla a LO: 5 tidningbaffärer är så klå- tidningsman” "måste ta pannan” och: undra bur: bä ansvaret egentligen är. fun- exempel på" den gamla satsen, na "sköta "en ti en yrkesman; ” i: Hr Hjörne i oönbirge Posten [GI har gråtit" igen ; Detta meddelas” vår: läsekrets . endast därför! att anledningen denna gång ' är: lika | allvarlig ecm varje gång hr Hjörne grå- ter. Han sörjer nämligen alla nedlagda tidningar i trygg för- vissning om att hans egen tid- i ning har sill på det torra. Den- na gång är gråten blandad med bitterhet mot ”herrarna i Stock- holm”, auktoritativa muttalanden om: «hur tidningar bör göras och inte göras !och ett allmänt hyck- lande om hur bra: egentligen Ny Tid (s) är, varfö ör skall den lägga ner? | SA : | Örebro-Kuriren ekonomiska frågor hos eleverna n | skall man sätta" en lärobok” i jn | samhällslära i händerna på dem, " Sunt Förnuft Det får inte bli så att parti- boken betyder så väsentligt mycket mer än meriterna, att den minst lämrplige får en be- fatthing bara därför att han tillhör det rätta partiet. Vad : Bär reflex eller lampal kommentar som "och mä, "attt ex ett statsråd handlat att allla nmjänniskor tror sig kun- I Vill men skapa fördomar i|' tjänar det att utbilda sie sevärt mycket genare? ” » Helsingborgs Dagblad :;: De politiska ungdomsorgani- sationernas. huvuduppgift är. att genom studiecirkelarbete, debat- ter, ' mötesteknik, 'och så vidare, utveckla det allmänna, politiska kunnandet. . Det. är trots allt. mera fråga tom att förmedla in- sikter än färdiga åsikter. Sam-. hället behöver väl den skolnin-' gen och har anledning att se till att den' får så stor bredd som möjligt — det är 'ett livs- villkor i en demokrati. : s Nerikes Allehanda | Åsikterna om va å som är ro= at här i världen" måste natur- ligtvis gå i sär, men producen=' terna torde. sa nolikt känna på sig st något är på tok eftersom de ser till att'personslen i Sve- ' riges Radios telefonväxel fö stärks . inför helskäggens sön- |dagsövningar. Får man - tro' stormarna in över de stackars telefonisterna' med samma häf- tighet "sam orkanerna 'i> Kari-. och skyddas Idessutom av en. orubblig övertygelse att: de är stora humoridter, Nn Gara iserbjudanden bar börjat - » | uppträda alt oftare och i:en mångfald : varierande former in-: om affärsreklamen,;..Den : som köper TV. av wisst -märke, har: dhams att få- n. transistorradio, inköp 'våss, dag. i den. som, gör vis har ' "väl: dessa” diskutabla reklammetoder smittat - av.: sig från :fördomsfriare amerikanska förebilder, delvis är ide alt be- träkta. som '. utslag. av en allt mer, hårdnande konkurrens” om kundernas gunst, "Sedd i sillt' rätta såmridnhang > tig, därom är man helt överens i ansvarskännande tsar såväl =litiom köpenskapen öm reklam. |ETT. ORD: ee PÅ VÄGEN | 1 PETR. 3 Herren Kristus "skolen I hålla”. helig i edra hjärtan. : Det ä ; detta som är så svårt; Du : vill gärna vara din egen herre och göra det söm du själv vill: Men du är inte. så fri som du trior.. Ingen av 'oss är strk nog att leva fritt: Två makter om- giver oss. En av dessa tar ,;led- " ningen, av wårt' liv. "Vår frihod ' består ' däruti, "att vi kan välja vilken av dessa vå som vi vill tjäna” ee plot Livet visar, "ätt; det är så. De gom skryter mest med sin frihet är ofta: de' mest bundna under synden och Satan. Därför finns det endast :en frihet, Och det är friheten i Kristus. Där blir människorna” fria att leva enligt livets lagar. ' Där blir örbytt é kärlek, a Hållen Kristus helig! Gör det nu! Du tar fel, när du tror, att han blir en tyrann,, som 'ruinerar din 'Tycka och för Ingen älskar dig som han. Han dog för dig, och han har sökt efter dig intill denna dag. : I denna stund kan du byta herre... i . . - Vilket ombyte! : Ordet 'här säger loss, bur det skall gå till Du' skall hålla honom helig i. ditt hjärta. Du skall säga synden farväl och inviga ditt liv åt honom. Du skall överlämna dig åt honom. Du kan inte själv kasta ut din gamle herre. Du kan inte själv rena ditt hjärta. Det är fyllt av onda tankar och fustar. Men allt detta skall han klara, han som har all makt i himmel och på jord. Du skall endast öppna för honom och låta honom över- taga herraväldet därinne. Hur fri och glad skulle du inte bli, om du finge honom till Herre! Hela livet ”Hlir då en enda invigning åt honom; Den av 0s3 som är honom mest: un- den politiska vägen blir så av= | sgtockholmspressen ' sveper lhalk- ' kiska sjön men genterna rubbar . de inte. De är tunga i gumpen. - lg -Handelstidningen so är utvecklingen emellertid iolus= dig in i ett tungt trälararbete. .. dergiven är mest fri och lycklig, i kostnadsstegringen. lägen lita på att vi kan hyra ex- . s . | . | | . Å i . 3 | - | ooh enn rg NE oe SR rr a - mer får omen RT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.