Fal | aa I morgon: ”lers "upptäckter beträffande. nya . du:triell betydelse . a i Fredagen den 15 november 1963 i | Fredagen den 15 november 1963 : Namnsdag i dag: VE LEOPOLD. CT - Solen går upp kl. 7.58 och ned kl. 15.55. Solen går. upp kl. 800 oc ned kl. 15.53. SD och = Är der inte mycket lät- tare att skaka- min medicin- flaska, pappa? : on - VENUS SKALL RESA. TILL se :: TOKIO 2:00 fs . Franska regeringen skall låna ut den berömda Venus av Milo-sta- tyn. till Tokio för nästa års olym- piad, ett ne na rt ee . Den armlösa av världens mest Venus av Milo, en INTE, PENGAR, MEN ÄRAN . Frågan är om inte årets pr sta- gare i kemi, professor Karl Zieg- ler är gladast över äran. Han' be- höver "knåppast -Prispengarna. Hans amerikan:ke advokat .Wal- ter Monacell',' omtalar. att patent och ' royalt'es -På - Zieglers uppfin- ningar redan inbringat honom mil- jontals :dollar och att. de troligen | kommer . att "vara : lika inkomst- . bringande -i framtiden, Han berättade 'att han skämtsamt a Son Sedan de. d'sku den grekiska konstens, storhet, är: '.”22 år”. .Fastare byst kan erhål v Zieglers första patent, en av, de sköna te: kvinnor som' las i vis att .han . gärna skulle ta en' bild konsthistorien: känner. ' Den' har .relser som ] l 'som är beiägen på bröstkorgen un- der ' bröstkörteln. Rörelser: som ör hit ä av professorn när denne förtjänat sin första miljon dollar. Något. år senare träffades de på I nytt i: Kalifornien och Monacelli påminda. då nobelpristagaren ' om sin anmärkning tid'gare, = ” — Det är litet för sent nu, små- |. log Ziegler, och berättade aft han under det gångna året fått 3,5 mil. joner 'dollar i royalties. '- : sö Hans' upptäckter används av ett flertal "amerikanska "bofag, Zieg- plastmaterial har haft en enorm i och! kom mer" avt"” få: det" i ännu högre grad i framt'den. ST Te + >" SÄKERT TECKEN -. » . "En (tant frågar lille Göran om det; är en bror 'eller- syster han fått. RA - td : — Det blev en jänta,' svarar lille Göran. Vi har redan köpt puder. fan -| vackräste statyer | honom att göra! när "man tänker på vilka k "flesta gifter, sej” med. sv upptäcktes” år 1820 på ön Milo" i Egeiska havet det omöjligt ' att utan personlig undersökning ' avgöra vad som kan orsaka den speciella känsligheten i ert : bröstkorgsskelett. ' Sannolikt fö- religger intet samband mellan: det- ta och: ögonkatarren; men för att | ” ”:vinna . klarhet, — -. och främst: för att ni skall Jli återställd — rekom- menderas ni att tala raed en läka- re personligen, denna gång. ej en- berömda 'och .dast med avseende på ögonsymp- tomen utan för "sökning, > "cs av några: bönder. Man” ansåg att ' "statyn hade klarat £'g undan mass- närmaste. hudklinik för undersök- "ning och behandling. 2 förstörelse av” antika ' monument som : beordrats: av ägaren ' till en kalkfabrik.. 0 fenoy cs PO) tet 'av: andra "århundradet 7! före Kristus av: en :okänd konstnär som" tg fest fyllär "en" tugnande 'och" avslapp- - Statyn tillkom förmodligen i slu” nande, medicin som” användes: vid Ira en lång rad nervösa besvär. += =. ”Mallorol och ' Librium har .- Doktorn svarar ”Orolig undrande 53”. Tyvärr är en allmän under- ”Flicka: 25”, Ni kan vända er till |' ”En som boppas på svar”. Prepa- en. inspirerats av. en betydl'gt äldre staty! to Föes tr "Venus av Milo, en symbol för . alltid vart en av de största attrak-. "+v |tionerna för besökare på Louvre- + museet i Paris där den står un- "der ständig uppsikt. . " : HON VILLE HA EN NY. BIL .— Hon tyckte min bil var skab- big, sade "en biltjuv i häktnings-|:'. =: su ppe 1 LÄÅNGVÄGA "inte stjäla, men då sa hon jag var |” En ung amerikansk :medborgare feg, Då for. vi till Heden och tog döpte under veckohelgen' i Mota- S jla av kyrkoadjunkt "Ragnar Bolin. |" "'-Kvinnan nekade, förstås, till att Barnet: fick namnet "Scott, Dar ha provocerat stölden, men . hon : Modern ' Mrs Cora. Welscl : hade; ändå åkt med 'ett .s'ag,, Nu satt) i, La. Jolla, i: Kakfprnien.. I ia g med ', Motala gästade hon.--fru”'Anne- ” Marie! Riné, '-t:d'gate ' sekreterare" na vid Svenska ”handelskåmimaren San Francisco. Då fru Riné "åter- |. domstolen. i: Göteborg. . Jag ' ville. 'en. kärra, som :var. värd 15.000. täger hon: Jag har, ing? MN = INTE SÅ: UNDERLIGT i". ”— Att de aldrig kan hitta på nå | vände" till” got annat uttryck är ”den rodnan- | Welsch att flyga över'och döpa sin "ino VT Iföråfödde här, 0 PUR Öd ; Om "ett par dagar flyger Scott lar de Daniel: och hans - mamma. tillbaka | "pel "Kalifornien" va "Nordpo!en, " de bruden”. : — Det 'ö . väl inte så konstigt; de lh d fekt och av dessa har :speciellt Li- brium visat vid depressionstillstånd. 3 +. . 'såmt vissa andra, som ni får anvis- ning 'vå' genom skrifter i mödrä- gymnastik;' -och-. allmän hållnings- och mn och: avslapphande" ef- sig: vara till god. hjälp | utsträckning genom ”rö- |; ärker den muskulatur. r' framför "allt simning, nsgvmnastik. , ': TILL DOPET : i a Motala lovade - "Mrs gone ttyNube Filip, JAG kör hem i kväll t, + -/-HUR SKA JAG. KOMMA J DET..KAN JAG NOG - 3 |: ÖVER ÅN UTAN ATT, VÄTA NER Meg 22 od HJÄLPA DEJ. MED in , ansik e ni j rat att det inte blir mera: ri det skulle 'bli' modernt ;, Jodå, de "| amerikanska tonåringarna har gått för den naturliga ' makeupen 0, "| 'har : alltså" rakt kort eller. halvz långt hår och varken puder eller läppstift. Naglarna får möjligen ha blankt ofärgat nagellack. Meri till :| fest kan det vara tillåtet med” lite skönhetsmedel; trots allt! ; +: LOPPSTOPP I YSTAD « ' : Loppor har stoppat klockring- ningen i Ystads S:t: Petrikyrka. Klocktornet vimlar 'av ohyra som duvorna har skakat av sig där up- pe till klockornas klang; Ringaren har inte längre lust att: dagligen bli överhöljd med loppor som drå- sar över honom under "ringningen. "strejk: och :£i kla- In gning Han' har : gått i förrän : tornet" och :klocki sats från lopporna. Kyrkorådet har överlämnat frågan ' till de kommu nala myndigheterna, som rå att någon "rensning : inte" kan: bli Mr . av förrän den tilltänkta Festaure- ringen av kyrkan kömmer i gång i början på nästa år. Till dess, får Ystads-borna klara sig utan klock- ringning och lopporna fri i kyrktornet, s 2 0 LIKA) LITE — Men min ängel, gudinna... . ” : .— Jag ber "dig, Jåt . bli «dessa smaklösa jämförelser med :varelser, | som har lika' litet som jag. ". utan plan, Jning.: - TT (Bertil Ohlin) "Dessa avancerade filmer och pjä- ser har:i.alla fall” det goda med sig ”att surmera -tycker "ungdomen inte det är ett dugg spännande att skriva fula ord på plank. - 3 Mon fa (Kar de Mumma) :]' Förre . Dramatenchefen erna, ' MAN UNDRAR utan hus: och utan håll- ' Karl Ragnar Gierow jobbade i sin ung- . : oa on :| dom "extra på posten under. 'feri- Naturligtvis. kallades han :| Post-Gierowlk”." SNS a (Pekka Langer)" Nu när riksdagen är igång medl arbetet igen kan det kanske passa att erinra om den nyvalde danske folketingsmannen : som :' gjorde sin entré, på Christiansborg och visa-" - I des runt av -'sin partiordförande, Den nyvalde såg sig litet för- undrad omkring. + 0 oto. "Jag vet precis” hur ni. . känner det, sade partiordförande: Under första halvåret undrar ni över att ni har blivit inva!d i den här för- , samlingen.— och sedan undrar ni över 'att de andra har, blivit' det, 7 VÄNTAN . SA = De fick vi:st vänta länge på - våning innan de kunde gifta sig. — Javisst, När bröllopskortet till .jsist kunde tas, satte tidningen 'in det under silverbröllop. NT 2 V Av. Kerstin (41) " Så ' kom isen och världen blev " borta för oss igen. Riktigt kunde jag aldrig värja mig vid att vara ' fånge 2å Sälbådan. Men det hade - inte lär.gre den där fasan med sig. . Det aade gått bra så många gån- ger, både när barnen föddes och när Je var små att det hade varit - dumt att ängslas nu, när de började bli. stora. Gärda och Harry var i stan. Det var redan andra året Har- "ry sick + skolan. De bodde hos Anna, de mea Det var god plats ' hos henne au Hon fick aldrig mer än den :enda flickan. Margareta, och non:nade gift sig och fått sitt -" eget, Oen Herman var ju inte hem- . ma så mycket Egentligen tyckte Anna att det .var ett sällskap med barnungarna ach roligt att ta hand om dem, Och iag visste att de hade det gott, : "Till slut kom en dag'då Per, "röd och ivrig, kom in i,köket bä- rande på'en stor låda Dagen innan Så blankt havet li Göransson- Ljungman jag frågade honom vad i all sin dag han höll på med, svarade han att det skulle jag aog få veta, när den stunden kom. Ock nu var det tydligt att den hade kommit. Så mixtrade har en stund med den hemughetsfulla lådan och drog in en «råd, som hängde ned från taket, genom tönstret. Så tog han fram något, som jag visste var. hör- lurar och satte på sig så höll han på en stund tilll Stoit räckte han mig så rurarna och sa åt mig att sätta dem för örona. Lite tveksamt gjorde jag det" = vo TN - Då hörde lag någon spela! Det var både pmno och fiol. Det var så underligt att jag "måste sätta mig. Tänk, jag hörde" någon spela, kanske + Stockholm 'Här ute' på Sälhådan| Visst hade jag hört ta-, las .om radio ' Jag "hade till och med nört den en gång. Det var på hotellet, när: jag sålde smultron. men'då hade ljudet kommit ur en stor rund skiva. Anna: bade segt att det vore allt bra roligt med NT parat, bara de' fick elektriskt jus. En med -urar förstås, inte som den på hoteilet. Da RIS "Och nu, hade: Per gjort en radio! Utan elektricitet. Jag förstod inte mycket, av, det,. men nog tyckte jag van, var iInktig: Per förklarade och visade, men jag begrep inte mer för det. Han talade om ele- ment ocb batterier, motstånd och antenn, surar och jord Men själv förstod han väl vad det var, för annars fade nan väl inte kunnat sätta ihop alltsaramans » Den radioapparaten betydde myc- ket ör uss. Jag vet inte för vem den betydde mest. Det var väl för Per.' Han hade stoltheten av att ha zjort den också. Men kanske var dan i ala fall viktigare för mig. Vi. var ju inte.längre av- stängda trån världen Den kom in till oss i' köket på Sälbådan Den kom "nes dagsnyheter och väder- leksrapport. V. kunde veta lite om hurdant vädret skulle bli. Fast det var nte så sött herrarna i Stock- holm gissade alla gånger. Radion kom med Guds ord till oss, som nästan aldrig kom i kyrkan. Men mande för mig, så långt bort från som am: jag var Gud närmare vid hade han tlittrat på taket och > spänt trådar mellan gavlarna, När en radio. hon tänkte skaffa 'en av- många Kånger verkade det så främ- det tag tänkte och kände. Det var havet än vid radion, Den kom med sång 'acen musik. Med föredra och teater. : SN CN Inte hade vi så mycket tid att sitta stilla vid radion:och lyssna. Men nådra 'stunder blev det alltid. Det var synd att inte mer än .en i taget kunde höra på Eller 'två, om vi 4elade på luren. Och” om de andra talade ' och rörde sig i köket, sar det nästan omöjligt att höra någonting alls. Och änså. be- tydde radion mer än jag kan -säga. Men «n sak förstod jag nu: Inte skulle Per stanna -länge. kvar ute hos oss på Sälbådan. Han drömde redan vm ett annat: liv. Ett liv bland motorer och maskiner, . -. Jonn uch Björn hade stora pla- ner. De satt lär om kvällarna och talade uch räknade och funderade. De tyckte inte, att det var bra med fisket. Det skulle: kunna bli mycket mer iönande. Inte skulle fiskrarna arbeta var för sig och så, 'när det. plev en bra :fångst, fara in med. den till stan” Blev det mycket strömming för en, blev det för nästan alla Och då blev det inte förtjänst på fångsten ändå Ibland kunde det hända att det blev så mycket fisk att det inte alls var lönt itt kosta på den ben- sin til] stan; utan de'.-var bäst att ta hem ien ach salta ner den med en sång. fngen sammanhållning var det heller. 'Det kunde' hända att When | ett par uskare kappkorde. med en liten . usel fångst, komma först och tå de” bästa, serna; fast de kanske had strömming att det inte all: sig. Det hade, varit. bättre öm. en av dem ragit nådar det kanske” kupnat bli”någo «Den; som bodde ' närmast stan, kom först : och fick" kanhända: de bästa' oriserna "innan ”fiskhandlare och " uppköpare' kom : underfund med nur mycket fisk det'var, Eller kanske att de som 'kom 'sist,. fick mest betalt därför. att det inte: bli- vit så mycket fisk; som man väntat. Det var en slump alltsammans.. Och det hade de iu rätt i 'Det mesta här i livet beror ändå på en slump. Björn tyckte att alla fiskare skul- le "slå ihop sir: fisk i en enda"hög och dela” mkomsten' lika.” Ibland vardet ju den: ena, som hade tur, ibland den andra -Det kunde väl ta ut variannat Arbetet var. ju. ändå detsamma. antinger man fick något eller ej. , + oven EAT '— Nej, sa John, somliga är lata, de skulle ailtrd. ha” minst; ström- ming ach åndå”tjäna lika” mycket som de andra = 7 ov om Och det var ju också rätt sagt. Det var roligt att höra dem ' sitta där "ramför alden”och tala om det: ta Men bur det skule kunna bli| a : | förtjänsten, Di brukade ligga här unde jag inte .. — Förr 'i, världen, så John, bru- kade fiskrarna slå sej ihop och fis- ka i stora lag. Ligga ute på en bra plats hela sommarn. Och så 'salta ner all etrömmingen. Sen delade di på Sälbådan och vid Kopparhögar- na och vid kobbarna' ute vid Norr- djupet, -- . . stl tt sv Ja, 'på den'tiden hade di ju storbåtar och sandpiggar ått segla med. Di kunde lasta en; hel 'del, Och i värsta fall kunde ett helt lag ligga ombord. Och de behövdes många man för 'att segla dem, så då var de ju lättare att få ihop ett ordentligt lag. Di kunde inte reda sej annars, På den tiden var de också förtjänst på saltströmmin- gen, men nu är de nästan' bara den :färska som lönar sej. De är något annat nu — med motorbå- tarna.. Ni gäller de att komma. in till stan med den färska strömmin- gen. De är de som. är: de svåra. Tänk, om vi kunde få en. stor 'båt, som körde runt och tog opp våra fångster — kanske vi kunde möta båten på ett bestämt ställe. — och så for in till stan och sålde allt- kunde wgen bjuda under ach and=" 5. ra, ' utan” grössisterna fick betala samma .pris åt oss alla, Om "man; ändå kunde få de andra alt'förstå' att. de skuile lön: ji Man vi får väl försöka avl fars runt och tala med dem, Bara isen går opp! — - "Det gjorde 'de också, En del av. fiskrarna var nog med på det, men ade nära till fina vatten eller in 151 sir var inte så ange- lägnå.: De sora bodde långt ut i havsbandet, 'sota vi, var ju för en gemensam båt, men de: var inte så många. Och skulle det verkligen lö- na sig, borde ju alla vara medi, "John och Björn körde allt opp .. en hel del bensin sommarn därpå - för att tala med fiskrarna i trak= ten, men "inte kom de till. något resultat, De flesta tyckte nog att' det skulle vara bra, men inge kom sig riktigt för. ' . : : Den” sommarn var det ovanligt mycket strömming, inte i manna minne hade den. gått till: som det året, Gång på gång hände det att' John kom hem med: lasten och vi fick salta ner strömmingen Men då ' var" den inte längre' prima. Nån ' gång stjälpte de den över bord, ' ' Mest för att visa uppköparna att de - inte tog vilka priser som helst. Och sammans. Och. så skulle var och en få betalt efter hur mycket han: "ade skickat — : og ; — Ja, de -vore inte "så dumt: aål det blev ett dåligt år. Bara för att det var så mycket strömming! Ne
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.