. över 44 miljarder dollar, ;te alls om' dessa tillställningar, som :ARETS BILDER ' od Onsdagen den 20 november 1963 Onsdagen den 20 november 1963 Namnsdag i dag: = PONTUS Solen går upp kl. 8.09 och ned :I morgon: Å HELGA Kl 156 går 'upp kli. 8. 11 "och ned VÄRLDSREKORD I SKATTE- "" + PENGAR Förenta staterna har. lagt fram en färsk redovisning som får det - att svida i”hjärtat "på åtskilliga miljoner | amerikanska skattebeta- -lare — influtna skattemedel för. det gångna budgetåret uppgår tilll- närmare 106 miljarder dollar, Summan” är världsrekord, Inget land i världen har någon in haft så många invånare med så mycket | pengar. Som om det inte vore nog med den statliga inkomstskatten med- delas. också. att. kommunalskatter- na under samma t'd uppgick till i I GOETHES GÄSTUR eh När : den store skalden Johann -Wolfgang: von Goethe en t'd: fun- gerad3 som stat minister, hörde det ' till hans plikter att då och då ge mottagningar för fr nde gäs- ter.i We'mar, t.ex. främmande di- plomater. Själv tyckte Goethe in- -- För "sista | gången: Jag kän. ner e& inte. Och om ni fortfa- rande fortsätter att besvära mej, så kommer ni verkligen att lära känna mej.sa stal så Å mycken tid. En dag kom han emellertid på en finurlig idé. för at" bli av med gäster, som. inte brydde sig om att tiden led mot midnatt. NS — Ni måste absolut se min fina klocka -här på kaminfrisen — ett alldeles. underbart ' konsthantverk från Bologna, brukade han -. säga joch drog med sina gäcter fram till detta den italienska 'urmakerikon- stenz mästerverk. " Det slog inte. fel att: någon av gästerna då anmärkte någonting så här: "— Ett sällsynt: "vackert ' ur,” ers excellens — men klockan står ju! Kan den inte gå? - — Jo då, alldeles utmärkt svå- rade - Goethe — men "man 'måste Årets bilder, Svenska turistför- - eningens bildkrönika, är nu som förr genom sin mångfald av fris- ka, levande fotografier” en trevlig och lättillgänglig samhälls sspegel av Svenskt. vardagsliv. Det är ett stort stycke. . Sverige som kameraögat fångat = ett stycke land som vi tycker ' om och känner oss hemma i. Tonvikten i årets kilder ligger på den klara, konkreta bilden. Det mest skiflande miljöer och förhål- landen. Boken är faktiskt ett opre- tentiöst men mångsidigt uttryck för mycket av det bästa i svenskt kynne och liv och något av det i svensk natur. Årets bilder är sammansiälld av ett stort tävlingsmäterial som fo- tografer, landet runt har ställt till den, Därför brukar jag kalla den N vitt och mor till sju barn, Nu har Jen vacker dag för 'e : neth' Kronqvist från Bromma" vis- ; | tats hos sin farbror! på dennes gård ” histor'en -” .” Vv : Förtroliga stunder: " ”Road läsare”, Analog kan lämp- Ligast översättas med -”likartad”, D v 8 så likartat att orden nästan sammanfaller vad betydelsen be- träffar. . För "att ta ett exemp ”Denna händelse är på intet sö enastående: Ett analogt fall inträf- fade för tio år sedan”. Med hjärtlig älsning, . : ”Gallie? H ”Nygift”. Nej, när det gäller van= iga ”blandade” bjudningar är det. mycket ' oartigt att bjuda bara. ena -maken, Även om ni -inte känner; vederböran&2s fru;: ber ni också: henne vara välkommen, Ni kan ju säga något i stil med: ”ätt det ska 'verkligen bli roligt att få träffa er fru också”. Med hjärtlig hälsning. . ge den en Iten puff... Då går mitt gäst-ur.” avsedd "verkan. . En liten puff... så giek den — och gästerna också. FÖRSENAT JA Vv 7 "En dag skickade : John : Miller i London ett friarbrev till: flickan som han var förälskad i. Han fick ja. Det 'var bara det. att fl'ckans svarsbrev : anlände » först ' härom dagen, och Miller postade sitt fri- arbrev för 42 år sen, . " Under mellantiden har har inte hört av sin älskade. När svaret kom, var. han emellertid fortfa- rande ungkarl — och han beslöt att söka upp henne.” : Han fann henne också, men som NN han' saksökt : postverket med! krav på ersättning för > 'sin. : förlorade tv d sedan. ett telefonbud från släktingar i Små Jan : -—'Nu har kossan” lämnat. sig Kenneths klocka...” Sommaren 1961 hade unge Ken- i Crimslös -Optik Tidning, som' : Kontrollerat ”;' alla instanser”: Medan Kenneth hjälpte till ' med ”höbärg- ningen, upptäckte han plötsligt att han tappat '. sin ”armbandsklöcka,; som han just fått i present av sin far. Allt letande var förgäves — tills nu telefonbudet kom; : + Klockan hade hittats "i s' tallrän- nan i ladugården! Tydligen hade den fö jt med i en höbnge upp till höskullen, och när höset "så småningom "matades, ned till båsen, slöks : den av' någon av gårdens kor.' Ja, sedan gick klickan ”den naturl'ga vägen” — och så beford- rades den” till Brommafamiljens urmakare Stig' Wahlgren," Horns? gatan 1. ' — Jag trodde: knappa” I mina'|; öron när "unge Kenneth" kom in med sin Arsenalklocka och berät- tide vad som hänt, säger hr Wabl- gren — men det kändes ju på luk- ten att den varit med på ett la=- gårdsäventyr.. « Så det var rätt spännande att öppna den. Men det befanns att verket inte var - det minsta angripet. Bara en skruv i verket hade lossnat — fast det var väl knappa:t kossans fel... Sedan STF:s förfogande. Boken är re- digerad av Olof Thaning och vid den detaljen klarats upp och stål- boetten och stållänken putsats upp, ”Gallie” i + Klockan visade sig "ofelbart då öl I då L (CE Aha, ou Far Få I ,; Ham stickorna! I be. i I Vad ska det bir ÅA. J KK": EP nYyJUmper OM ENergin - fäcker lilla ” FARNAP fall en fevärmare I Ar. 0 FAN K. A.. a La Alfa AR ToRET DE ÄR JAG GÅ a I. ÅEfTER VATTENSLANGEN / (arom ig 3 SC HA SÄRART åå KAN JA Lie Å nitTSAMMANS IGEN! L , EE ON | G .De flesta: kvinnor bar sju åld- rar: Baby, liten flicka,: äldre flic- ka; tonåring, ung: kvinna, Vv kvinna. ung kvinna, ; - .Svinet bar på grund e av. v. sitt a snus- kiga” levnadssätt. med . rätta ;- fått detta namn." od (Nils Linnman) > : Vacker röst kan man "knappast säja att hon har. Sist.hon sjöng i kyrkan var det åtta personer som bytte religion. Ni - (Pekka Tanger) Bot JUST DET . . fe Den där kyrkklockan går fel. — Det finner jag vara alldeles i sin ordning, Kyrkan ska inte bry torget i i' Göteborg äförd 7 full blåt” ra. En kamrat Döl. Vem" har gett daj ra i händerna och” såg på solned: gången. " M I Är det inte | underbart, Ha- rald, det är som rött guld, Natu- rens eget härliga måleri! Det å- i Ja, det är just det jag ble rar på, sa hån, om det är bräckt, : Unga paret satt och höll varand- . på 'en' nog :så äkta westernmiljö Inspelningen av Sandrews ”Wild West; Story” -— med Carl-Gustaf despelarna Harry Harris och Ge- Lindstedt .4 huvudrollen — bjuder] rald Mohr, vars lilla Renault har hästkrafter 'som inte hör till fil- i Filmstaden med 'salooner, cow- längst "bort är amerikanska Skå Ö ” är den, som är ibokens verklige | vrvalet äv bilder har fotograf Pål- "” berättare "och' som, för 'oss in i de Nils Nilsson medverkat, gick klodkan utmärkt. sig om det timliga! skinka' eller tomatsås. ' :; boys .och hästar... De två herrarna |. es KR : . den äntligev kom up : (45) : så gick stormen. över Holland ch Belgien. Nästan var timme hör- de vi nur 4vg och" pansarvagnar | "nådde ull nya områden; så var det Frankrikes tur. X M:lioner hemlösa. svältande flyk- tingar drevs efter vägarna, trampa- des och sköts ner Det ena landet efter ' det andri gav sig för över= makten. Men ännu väntade vi John och jag aade liksom inte mer något eget - liv., Vi var: bara en del av ett folk, som väntade på att få för- svara sitt iand. sin frihet. Och än- då "fick vi sara 'se på. Det var hårt att vara gammal just då. er . Sommaren blev kott. och het. Det var nästan bare juli, som var som- mar. Den sena. kalla våren gjorde en? satt oci att potatisen blev 5 Fat torkan redan ' börjat. Blaster slokade 1 sol- hettan och den styva jorden hade en sård. sprucken yta Vi var oro- liga ör potatisen. Det var ju den Så blankt havét ligger "äv Kerstin Göransson: "Ljungman vi hade att lita till, för det var då- ligt ned pengarna, '' John orkade inte fiska som förr och jag dög inte mycket till i en båt, det hade ' ag aldrig gjort, men nu "sådde: ag int. mer skötar och åror. För det mesta var det Gärda, som .var. ned, John, medan jag stannade hemma och såg till flic- kan, vi fick inte heiler så stor till- delning mo'orhränsle Vi måste spa- ra på det och använda den gamla skötbåten, on: vi ånnv hade kvar. Den hade dånga segel, men man kunde : alla fal] sevla med den om vädret mte var för hårt, Det var inte så många som hade sina gamla sköt- och skri båtar kvar och på motorbåtarna var det inte lätt att sätta segel, Dyrt var det också och inte seglade de bra heller, Vi var glada åt den aamla båten, som vi inte använt nå 'änge. Det värsta var att det var så dåligt med strömmingen, Det be- rodde rog' på dev kalla vintern Fångslen var dålig och fisken liten. ) : . med sitt -meddelande hurshöma hade krigstärlist på Norra Atlan- ten, av den till fyrtiotre man upp- gående busa'lunnger bade" åtta räd- dats. Inga namn.” Mer . ännu "hade vi hoppet att Fredrik, skullé” vara en av de åtta, - Några dagar senare kom. listan med , namne? på de räddade Fred- rik sar. inte med bland dem” Vår äldsta och vår yngsta son hade vi förlorat i detta krig, som var en'strid för rrikeren. Och så kom vinterr igen "med sin is och kyla. Denna hemska kyla, som aldrig varit så stark som den första krigsvintera och som blev lika svår den när sista. Vi. nade det dåligt med "veden, sämre än något år förr Vi hade inte orkat ro omkring och söka bräusle 'så” nycker under somma- ren. Reumarismen satte åt John och gjorde honom arörligare än förr. Och jag mérkte-rckså hur. värker tog, när vädret . blev dåligt. Vi kände kanske ' mer ”av' kölden än . förr och vj höll ass gärna /' till spisen både fohn asch tag. =. ov cs — Vi får väl göra, som di sa den gången och elda opp baracken" Poj- karna Sehöver den inte längre Men de är ju synd så trevligt. som där är och brädfodrat och allting — : — Nej, pojkarna behöver den ne | Då sar get vastani bättre med tors- ken. Vi la ut långrev och ibland fick vi bra med fisk, Det var inte heller ' så hårt arbete, fast man fick vara app + fivgrarna, när man ag- nade Så strömmingsbitarna, et Det var svår! med ransonerings- korten, när man inte hade bud in till stan och. 3et hände ju inte så ofta. Vet gällde att passa på så man hade både bud till stan. pengar och kuponger ati ta ut på samtidigt. Det var inte så latt alla gånger, dett Det blev nöst, dagarna blev kor- ta och vinden hård och vass Och hela oösten stod regnet som spön i backen. Potatisblasten ruttnade och det var nätt att vi kunde ta upp potatisen. Inte blev det mycket och dålig var den också Så det såg inte så soigt ut för oss. Och det var svårt att få ut mjö" i förskott. Men något måste vi ha att leva 'på hela vintern,' när vi inte kunde komma till lastlandet, John köpte en säck kålrötter också det var ju gott ätt vi hade den, det blev billigare än att köpa potatis. Gärda var ärnu kva hemma och lilla Svea började på att gå Från Per ach Björn hade vi brev ibland. Det var inte att tänka på att nån av dem skulle hinna hem; innan isen”kom, från Fredrik, som gick på värmen med Djursholm, hörde ; Jag visste "ac vi båda tänkte på samma sak På Fredrik och Hårry? som a'drig -.mer behövde: något. ' På Per, som vi knappast fick räkna på mer åtminstone skulle han: väl ald- rig -komma : tilbaka till. Sälbådan för att-bo. um Biärn kom hem igen;| när nibtäctjänsten var | slut, var inte neller så säkert. Och han skul- le ändå bara vara en. En enda.» " Gärda längtede tillbaka till stan. Och det var ju inte underligt Hon hade ju varit i stan alla de vint- rar hon gick skolan sen var hon hemma ett par; år och 'så var hon tillbaka 1 stan Stan drog, Jag kun- de se att non tyckte det var svårt med ge långa vintrarna ute på bår. dan. Men bliflickan fick väl stan- na hos'oss Gärda kunade inte gär- na: henne med sig: om hon fick plats; [EJ + Hur »det skulle bli meå' pengar bekymrade > mg Gärdåa måste allt ge ass ite nl Svea. När inte Björn var hemma,. blev det ju inte myc- ket med fisket När John var en- sam '»ev det'ju bara. lite fiskat runt skären, inte :blev det-något att ta till stan. det "räckte bara åt oss Jjjälva "Och vi var inte nog gamla -för foltpension, Det skulle väl ol ett oar knepiga år Ord vt bara inte åt opp all potatisen. utan den .rävkte till 'sättpetatis, så var” så lite som möjligt... Och: v hade kålrötter varannan dag » Jag : gick" där och''ri knade : ut alltsammaris under: den” långa vin- tern. Om 'vi gjord å-och å, då skulle det nog gå. > — Om vi inte kunde "komma an stan var det bättre: att- inte :ha så många höns.” I'vå, tre stycken :var lagom för agg till pannkaka åt' oss och Svea. :Så kurde jag sälja" de andra.. Def: var väl sju, åtta' hönor kvar; . Det i :kuile 'bB rätt mycket mjöl. och en bra fäskbit för, de pengarna. Kaffet fick vi väl avstå från if värsta fall. Anna skulle nog bli slad; om hon fick använda våra kort och vi klarade: oss bra med kornsaffet, som förr i världen. Men nog var det gout med en, riktig kaf- fetår. är nan satt där vid elden och hade .det kallt och svart och ensamt runs Sm. Redan vid julti- den började jag undra. om jag skul- le ha råd att köpa kaffe, Där. vi kom '€l) stan på våren någon gång. Om det sk alle finnas någo! kaffe då. Fenom radion: visste, .jag. vad man | kunde ff ut på korten. .De låg 108, Anna, hon hade lovat att köpa ut! sånt som: häl: att spara. Vi. hade fått hennes kafferanson med nss'ut och hon skulle istället ha våra kart stt ta av på vintern Det var må.sga nya svårigheter med Det hade qunsann nte varit lätt att få matvaror med ut på hösten. Ha= de inte. folk varit så "hjälpsamma, vet j ja inte nur det bade gått. | "Vi lyssnade i radion som aldrig förr. "Vi visste” åtminstone ' något om vad som nände. Det var inte som under förra kriget, när vi inte under hela vintern visste, om vi "hade krig eller fred. Om Sverige var svenskt och fritt. Va on ot Men 'vad som var. underligt var ' att söra om allt sor "hände och inte veta någonting om vad folk sa om det. Vi visste inte, om' andra tänkte som 'vi. Men vi kunde näs- tan' förstå av vad vi hörde i före= dragen att de gjorde det. Vi kände - hur försvarsviljan steg mot oss ur. radion. :". .. Från , Danniark” och Norge kom : inte många nyheter Men det sa oss ackså något. "Och ibland kom det, ett. par ord. som visade hur svårt de nade det. svårt andligen och "ekamiigen Vi led med våra granåtänder” och vi märkte hur vil: i Norden ändå hörde ihop. Och hur hatet. mot förtryck och våld, rättslöshet och godtycke växte hos oss aila, -.- Vi kunde känna "hela vårt folks offervrlja, är uppgif" 'erna om för= svarslånet kom Och vi gladdes åt att svenskarna stod enade « sida vid > vå ingenting; late förrän radion kom fe £ längre, =. det värata Klärah Jag försökte äta att "ho å längt borta från soda le ae tå vr NÄ
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.