i Onsdagen den 20 november 1963 é [ » kontroll länsstyrelse för närvaran- - förslag om anteckning i hembrts- : mängd nytill! ställt sig avvisande till ett inom "mun m. m. I ett yttrande till läns- system innebär det föreliggande förslaget » anteckningar ” uppgiftsskyldighet,. "ringen kan även försvåras, exem- föras” på” 'ra andra skattskyldiga, som äger " fastigheter och driver rörelse inom "en. mängd församlingar... medger - skattskyldige upprädtat fördelnings- "met i övrigt är heller knappast | tender vi ” FEAROLMS TIDNING "= FA Länsstyrelsen i har som bekant i dagarna i remissvar till k. mt. . rättsa' vädet förslag till förenklat taxe- ringsförfarande ifråga om inkomst i annan kommun än hemortskom- styrelsen i detta ärende av hä- radsskrivaren i ids fögde- ri:E, Linton går häradsskrivaren emot de i förslaget framförda syn- punkterna och redovisar idärvid ett oförgripligt sätt sin mening om ki- neseriet i 'skattelagstiftningen, en uppfattning som han säkerli inte Avstyrkt taxeringsreform — rande läge nödvändigtvis skall be- höva genomföras, Till integrenns de de änger Föräldramöte för|- Båstads samreal | -Föräld: den tilltänkta nyordningen bl. a. med pågående utredningar röran- de fastighetsskatt ne nin En uppbördsreform 'och därmed också en genomgripande - förändring av de lokala skattemyndigheternas or- ganisation och arbetsuppgifter — även den nära berörande det nu aktuella ämnet — är vidare före- stående reden vid årsskiftet 1967/ 68. Enbart sådant är omständighe- ter som mera talar för en utred- är, ensam om, Om förslaget säger häradsskrivaren följande. =: PJämfört med nuvarande utan tvekan en:del förenklingar framför allt ur taxeringssynpunkt, Även om sålunda nu ett mera en- hetligt förfarande ur vissa Syn punkter vinnes, synes dock försla- get innebära att en mängd nytill- kommande arbetsuppgifter samti digt: ålägges taxerings- och debi- teringsmyndigheter, och säkerhe- ten i det nya systemet göres be- roende av hur. dessa ofta svårbe- nt ner — de" bl, a. omfattande och noggrann underrättelseverksamhet — under många gånger pressande arbetsför- hållanden och tidsnöd för dessa ing ! än för en det- reform i berört hä de år 1966 i ' samrealskolan rare för de nya eleverna i 1:4- orna, som inskrivits detta år. San dan klassföreståndarna adjunkter- na H. Ungfeldt och I. Karlsson ta- git emot i sina och man prövat ” pulpeter 7 och - annan” ut- rustning, samla rektor Bjärup presenlerade l:a klassar nas övriga lärare samt: alla till. städeskomna målsnän Jför war andra och gav en pedagogisk sam- ing av synpunkterna på och "därmed också rubbande i för- tid utan tvingande skäl av. nuva- rande ordning, som dock trots en viss omständlighet i tillämpningen vill synas tills vidare 1 och inlärningens problem och hänvi- sade till skriften ”Läsa och lära” av. skolpsykolog Henry Egidius, vilken skrift jUiligare på länsskol- d av 1970-talet jordbrukare: | "får det bättre än dagens Kanske det övriga Vä Ypa nar”något att lära av den nuvarande situationen på jord- brussområdet i” Sverige. Ty när det gäller den internatio- nella handeln med jordbruks- -produkter bör man tänka läng-' re än dagens läge. I Västeuro- pa och framför allt i EEC-län- derna är, man rädd för. ökad . import, bl a från Amerika, Man har överflöd på jordbrukspro- deiter och äv rädd för kon- kurrensen. Men utvecklingen ' kan i Västeuropa gå samma väg som i Sverige — mot en strukturförändring ” med '. ett som de skattskyldiga under årens lopp så småningom torde ha accep- kerat. De provisoriska reformerna på detta område har på senare år va- rit många. Kanske har de varit allt för många. Även om det all- männa talet om ”lapptäcket” 4 tax- erings- och skattelagatiftning inte får tillmätas allt för. stor bety- delse, innebär det dock kritik. Det bör kunna ifrågasättas om - inte den nu uppkomna frågan bör in- lemmas i. ett större sam: skolstyrelsen' i Båstad köpts 'och överlämnats till hem och "elever : jordbruk, som fölid bl a av flykten från jordbruket, omorganisation, an- . både i y och 6:e samt 7:e klasserna 4 folk- skolan. Bland intresserade lyssna- re märktes finske folkhögskolerek- forn Pesonen från folkhögskolan i . till nya tiden "och trots tekniska förbättringar re- sulterande i en produktions- i stället för ök- Varpasjärvi, som bekant Båstads finska vänort, , " Efteråt samlades man i proviso- tiska gymnastiksalen, ' som; j annars användes för de gymnastiktimmar, som ej kan placeras i; k- gymnasti ”, salen vid torget, Där hade emel- myndigheter 2 praktiken I att fungera, För att kommun inte skall gå miste om skatteunderlag föreslås bl. a. att taxeringsnämnd i hem- ortskommun som åsatt taxering vilken berör annan kommun; skall underrätta "denna kommuns taxe- ringsnämnd därom. Då redan nu pråktiskt alla underrättelser taxe- ringsordföranidena emellan passe- rar den lokala skattemyndigheten, |' blir det denna myndighet "som i väsentligt ' ökad " utsträckning '. får la och för I 1 till ve- derbörande " taxeringsnämndsordfö- rande överlämna inkomna under- rättelser" för att ' därefter sedan desamma i föreskriven ondning återställts verkställa - erforderliga i : taxeringslängden, Risk synes härvid föreligga för att taxeringsnämnd "kan bri . Kommunice- pelvis då fastighet bytt" ägare un- der inkomståret, > ;Såvitt avser debitering av an- nuiteter å avdikningslån, torde den de utövar ifråga om dessa annui- teters redovisning omöjliggöras' i det föreslagna" systemet om 'inte ett "särskilt" underräbtelseförfaran-= de härvidlag kommer till stånd. Beträffande wissa- juridiska per- soner torde mutredningsmannens kommunens taxeringslängd om den andra kommuner berörande taxe- ringens” fördelning ' å. dessa kom- muner och däri ingående försam- lingar inte alltid kunna genom- -sätt som. avsetts; - För exempelvis domänverket och fle-. inte i dens antecknings- inkomstlängt kolumn: erforderligt utrymme för angivande ' av - sådan ' fördelning. Möjligen kan den frågan lösas, exempelvis :genom .. ett av. den förslag, som därefter: prövas . och ev. rättas av - taxeringsnämnid, om det nu :kan prövas lämpligt att förse längden med dylika bilagor, Det föresl anteckni tillfrodsställande, enär - inkomst- längdens anteckningskolumn - nor- malt i'åtskilliga fall redan är i viss mån belastad med olika upp- gifter och med nya ofta spatiösa anteckningsmoment . kan: befaras inte längre medge önskvärd åskåd- et. För ett genomförande av för- slaget framtvingas en ny ordning åfråga om tillämpningen av skat- éesatserna rörande '"utdebiterad kommunal inkomstskatt. Tre olika alternativ 3), 3) och e har där- TS sila des äte tiv synes + Samtliga dessa alterna behäftade med större eller mindre svagheter, it; j Alternativ" a) leder sålunda bl. å. till betydande svårigheter för debiteringsmyndigheten, alternativ ib) åter kan i vissa lägen medföra förluster . för statsverket och är därjämte behäftat med andra 'all< varliga olägenheter, och alternativ cy slutligen ” skulle . komma "att medföra en icke oväsentlig omför- delning av. skattebördan,' om , vars konsekvenser utredning saknas. ::; | Ifråga om bl. a, olika myndig- heters möjligheter 'att kunna på- taga sig de nya arbetsuppgifterna vill förslaget knappast synas kor- det” förhållandet ”exem- rekt. Vid pelvis då fastighet är belägen utan- för - innehavares hemortskommun föreslös I i kontrofteyee. under -sär- skilt . » omständigheter att 2 call förse . taxerings- ib) jänsbyrd. i fastighetsägarens hem; ortskommun - m til Faskigheten, upptagande Send samt åsatt ”Länsbyrå | torde oicheta. faxerings- fastighe xer on en medverkan i det Lokal skattemyndig- jet får förutsättas. tiken I Utan tvivel kommer 3 Pryiken vid ett genol omförande avin Den åtskilliga Pn [komna arbetsuppgifter som här avses får även förutsätta feform som den nu. fö- ilken still sina prak- tiska konsekvenser "icke än a "ra särdeles vi som dock vad d het kommer att i sin)” Undervisningsrådet Lennart Sandgren, Stockholm, tillsammans med . värden vid läroverkslärarnas länsstudtedag i Varberg," rektor Gun=' . : nar Lindén, ;- i SE Intormation om. det blivande gymnasiet på Varbergsmöre a . Det nya gymnasiet var-studieämnet när omkring 350 läroverks- och andra lärare på måndagen hade dragits samman ' till Varberg. Gästföreläsarna var många och tyngdpunkten låg i det föredrag, som: ' 2) för ut; '-undérvisningsrådet Lennart gr: och dish Sandgren, höll om det nyligen presenterade - betänkandet, . mycket - komprimerad frågestund hann man också före lunchpausen :' ställa några naturligtvis rätt kritiska frågor till hr Sandgren. På ef-. "Vid "en d Det är en väldig mängd krav som man vägt mot varandra. Man har bla gjort undersökningar över de önskemål, som tre grupper har på det nya gymnasiet, De är ”avnä- marna” —d v s det svenska arbets- livets representanter, eleverna och samhället som sådant. Man lever också uppe i en sjudande utveck- ling. 1920 gick 3.000 elever till gym- nasierna, eller 2,5 procent av års- kullen, 1950 var antalet 9.000 eller 10 procent och höstterminen :1963 var man uppe i 25 procent. Be- dömningarna har gjorts så, att man 1970 ' räknar "med 50—60 procent — jämfört med tidigare större års- kullar — och 1980 kan antalet ele- ver i gymnasierna beräknas till in- emot 75 procent. . + Yrkeslivets krav har fört in fack> och tekniska skolor i bilden på ett nytt sätt, Dessa skolor har i dag 10 procents: andel av årskul- larna . men' andelen kan: beräknas bli fördubblad i. den nya. skolan, Relativt sett ' minskar den huma- nistiska -delen' men inte i absoluta tal, ” "Man: förordar" också ett system av" "olika utbildningsmöjligheter ”utan ' stopp”. Eleverna bör kunna byta från ett ämnesområde till ett annat relativt lätt — i vissa fall utan vidare, och i andra med komp- letteringar. Det rör sig hela tiden om en 'enda skola, naturligtvis med nya krav på lärarutbildningen. Di Ör I debatten gjorde sig dessa självklart gällande. I länsskolnämhn- tiska ämnen fått mycket litet gehör. Därtill genmälde hr Sandgren, att denna vägning alltid är svår: och till syvende och sist en ofta mycket personlig värdering, Från yrkesli- vets håll hade kritik framförts över » att för Jitet utrymme givits ”deras” ämnesområden. Det å för det ” (Forts. fr. "sid. 42 terligare , kroppsreaktioner skall undersökas. De fullständiga arbets- r A vill den ;yska” for- skargruppen - tillhandahålla - bilfa- brikörerna för att orsaken till det onda, "dåligt fjädrande" karosserier och säten, framdeles i största möj- S. AA | Der, med sammanlagt 10 gruppföreläsare, frrgningsförslg . "den hade mari t ex tyckt, att este- | man förslaget i ämnesgrup> das, sägs från det hållet. ' Förslaget har givit eleverna en i första ringen relativt bred bäs av gemensamma ämnen. Denna bas är ' kortare i andra och ännu kortade i sista "ringen. Samtidigt som sagt ' möjligheter 'att byta mellan de för- hållandevis få valmöjligheter som lämnats, men också rätt 'myckei av utblickar över ämnen, som inte hör till elevernas tillärnade spe- cialiteter, matematisk för: humans nister, språk för tekniker os v. — Utredningen har gjort sin värdering, -var och en kan : strängt taget ha sin om vilket : ämne och hur mycket av ett ' ämne som är värdefullt och till . sist blir det statsmaktens sak att avgöra vilken värdering som skall - stadfästas, . sade nnder- visningsrådet Sandgren! | " Lärarutbildning ” Även lärarnas utbildningsfrågo. diskuterades. Den ligger under spe- eialutredning ' men ' denna - fråga ställdes: Vilken garanti har vi att satsning i dag på utbildning för denna nya skola 'och dess undervisningsgiv verkligen håller streck” om 10—15 år? å — Ingen. alls, underströk hr " Sandgren, Det är fel att över- huvudtaget tänka sig en sådan garanti, - Samhällsutvecklingen "> ' går snabbt; i vårt eget land och ” internationellt. Nya krav kan lämna oss en ny bild av sko: Jan, som vi måste skapa och då måste lärarna utbilda sig där "efter. Dessutom betonas att alltför mån- ga skäl talar för att det nya gyma nasiet genomföres på en gång över hela landet, oavsett om til' exem- pel Halland vid denna tidpunkt har fått sin gruvdetkola, Det blir — det ” är ett av skålen — alltför kom plicerat att ute pa falten lata sKoI= ledningarna brottas med bådd gym, nasieformerna under" någon Jängre praktiskt livet, som eleverna utbil- . : - ning. =. Det , är chefen för Jordbrukets utredningsinstitut i Stockholm dr Sven Holmström som - understry- |: - ker detta. I Amsterdam vid'den stora . amerikanska livsmedels- och Tanfbruksutställningen svarade han för det kanske 'mest uppseende- väck örandet. Med Dr Svek Holmström, chef för jord-' |: brukets utredningsinstitut förutser " ökade exportchanser för 1970-talets . jordbrukare och varnar för ytterlj« gare nedbantning av det svenska jordbruket. sig på v vissa även för andra” länder begärliga produkter, ' . Överhuvudtaget påpekade z dr. Holmström, får vi på 70-talet i Väster räkna med en stor be-' punkt från Sverige, där man i mot- sats till övriga Västeuropa och trots all rationalisering inte har ökad jordbruksproduktion framhöll .han det inte omöjligt, att också övriga länder i Västeuropa, kanske inte redan på 60- talet, men väl på 70- talet, ' skulle komma i samma si- tuation. Därför. bör man redan nu ; räkna med en sådan strukturför- ändring inom . det . västeuropeiska fordbruket.. elda så ne I vidgat utbyte av livsmedel ' "Representanter från" 18 länder på båda sidor Atlanten deltog. ' Dr Holmström är glad över det stora intresse som. man : visade för: det svenska jordbrukets ”nya ansikte”. — och . dess 'konsekvensér. Den långtidsprognos för” .det västeuro- |' Peiska jordbruket" som ' han! gåv i sitt. tal' diskuterades livligt av €x- perter från olika länder; Dr Holm- ström förutser ett vidgat interna- tioneilt : handelsutbyte”” på . jord- -"bruksområdet. Den' stigande lev- nadsstandarden kommer nämligen att medföra större konsumentkrav på ökat varusortiment, "varför man även ? iäuder "med ett eventuellt jordbruksöverskott blir tvungen att importera andra:varor än de man rraducerar Å' andra sidan kan det- an” så "Made mn Eran or aut iglärke” exvort; folkningsökning, högre standard, större konsumtior. — och: kanske en' ny struktur i jordbruket. Da- gens ” överflöd av jordbrukspro= dukter har kanske försvunnit me- dan den ekonomiska konkurrensen ökats och export- och importpro- -129.55 "Väderlek,, 7.00 Nyheter, Därefler: Andliga sånger, på grammofon. . sö Lå 7.25 A RADIO och TV | ONSDAG: 10.05—10.30 Skol-TV. 1305—13.30 SkolsTVi> rd kade Einstein rätt? vt ba ord till yrke, 19.30 Aktuellt, 2025 Sa apport från 'nyhetsredaktio- 2100 0” Syndens lön, Alfred Hitch- : orcock presenterar en thriller, 2145 TV, radio och vi. Vett och > stundom ovett om våra medier i etern, =" 22.15 Aktuellt. : 23I0-—22.45 Från Riksdagen, : sn DANSK TV. I15—9.40 Hvordansborg, Inden- ön og ndenrigspohtisk sam= unds orienteri - 13.30 Biodlere, 5 (Ekot TV) 20.00 Aktuelt. 20.20 I krydiild, . 20.55 Hans Kur Synger. y 2115 Dansk-svensk keglebillard. form SVENSK TV. 14.00 Novemberböcker, , ' 14,30 Lucy Show, . O Fanorama, 6.10 Antes Super Show. 18.00--18.30 En sångstund med nor= ska radions flickkör, 19.05 Träna med TV. 19.30 Aktuellt. Väderlek,” Ett program av fot 1 Sven Hörnell som berättar om fåraherdar och havsörnar, 2025 Nordisk teater. I TV: Lära- ren. Pjäs av Arne Garborg. 2225—22.40 Aktuellt. DANSK TV I15—9.30 Walter and Connie. 11 lektion, . 13.15-—23.40 Pan ”Gexdes. Et fors fattarportraet, >. 15.45 Kig med mor. 16.0) Foik som går på g: . 16.05—16.30 Alle vi bön T Buls derby. 4." 13,30 Spor.sor entering. 20.03 Aktuelt. 2020 Edvard Grieg. Lars "Geisler "(violonoel) og Friedrich Gärta ler (klaver) bpiller, '' 20.30 Nordi k teater 4 TV. Lere- "ren Skuesp 1 af Arne Garborg, 6.20 Morgonandakt. av stor Per- Olof Lundberg, : 2 5.30 Nyheter och väderlek. 'Däref- ter: Grammofonmusik, ' , blemen fått helt andra Därför gäller det för Sverige att gå försiktigt fram. Det räcker inte med en knapp självförsörjning utan ” | export. : Vi får akta oss för ytter- ligare nedbantningar. I' stället bör "| vi" bibehålla” vår : produktion "och ' räkna "med "ökad livsmedelsbehov i framtiden: Vi bi alltså fedan nu anpassa ' oss" till en "eventuellt ny europeisk situation "på jordbruks-' området. med de (exportmöjligheter detta nedför. "7: Fre "Vi får! alltså inte ensidigt inrik- R ta öss på "en 'viså näringsgren, även om > konjunkturerna - inbjuder "till det, tillägger. dr Hobnström. Om man i ett 'and har en betydande del av livsmede -sförsörjningen grundad på eget jordbruk, betyder detta; att man” inder alla förhållanden har ” säkrat en stabil: sysselsättning för en sektor av befolkningen. Och den sektorn" inkluderar inte bara' jord= brukarna utan även dem'som för- ser jordbrukarna med produktions- medel och tjänster. samt slutligen dem som förädler jordbrukets" rå- På Centerungdomens 'kursgår , Föreningsgården Merns slott har barnavår var -118.20 Löpsedeln. 12150 Väderlek. : -10.09 Melod:iradion. : 7.30 Nyheter. . Därefter: Sjungen till Herrens ära en ny sång. 7.40 Morgonandakt av pastor Mar- "tin 'Lönnebo: : 8.00 :Nyheter . och väderlek. 8.15 Småbarn:kvarten, + -. 8.30 : Vardagsmorgon, : » (Repris.) 8.35 Sändningsuppehåll. . 11.09 Nyheter, :- 11.05 Matbörse u. 10 ”- Programläsning. Därefter: "Musik under arbetet, ' i 22.30 Nyheder,. 2 PROGRAM 1 | 1.00-—5.40 Nattradion, | : PROGR, RAM 1 5.00 Nyheter, da 000-540 Nattradion, i 5.55 Vardagsmorgon; 5.00 Nyheter,” SS 6.00 Nyheter. » Därefter; Grammo= 5.55 Vardagsmorgon, ” | fonmusik, . 6.00 Nyheter: Därefter; Gr 6.20 Mi dakt av. pastor Per- fonmusik, Olof Lundberg. 6.30 Nyheler och väderlek, Däref- "ter: Grammofonmusik, dög Mat för 083 som har bråttom, 7.00 Nyheter, Därefter: Grammo- »fonmusik, rt 7.25 Almanackan, "17.30 Nyheter. Därefter: Sjung om Guds ”r.ka' kärlek, 7.40 : Morgonandakt av Gunhild Wijkman, 8.00 ' Nyheter ' och väderlek, . 1845 Småbarnskvarten, : : 8.30 Hemmets magasin. [9.00 Valssviten ur Richard Strauss' '”Rosenkavaljeren'. N 940 Skolradio, 11.00 Nyheter och' programläsning. "Därefter: "Mus!k under' arbetet, : 11.50—12.00 Lokalt över Göteborg: ” Göteborgsnytt med : ”Siskhamns Sverige,.. 12.25 Väderlek för landdistrikt. 12.30 Nyheter: Luncheko' 12,45 Väderlek för sjödistrikt. Där- efter: Lätt. på grammofon. | 12.58 T.dssignal, - : 13.00 Börsnoteringar, ” 13.10 Skolradio, - : lr 13.35 Musical-matiné Aa 14.00 Föräldrarnas brevlåda, i 14.15 Teatermusik.-. == +: 15.00 Riksronden. : 15.10 Radioteater: ' Lilla : Amirka. » Radiopjäs av Peder Sjögren, 16.20 Jugoslaviska lärarkören, 16.45 En molekyl bland miljoner,” 17.00 Nyheter. - Sjörapport, . | 17.19 För: flickor och pojkar, 17.30 Grammofonmus k, +" KR 18.25 Meddelanden: 18.30 ; Nyheter, Dagens eko. 19.00 Nyheter. och väderlek, ” 19.05 Vi som. vet mest, i fö 20.00 Dragspelsgänget. 20.30 Vill vi.ha gemensamma upp- fostringsregler? — ..- 21.00 Journalen och Sport. i dag. 21.30 Riksdagen i dag. ” 21.40 Litet annorlunda, ” 22.00 Nyheter. s 22.05 :Nattredaktionen. 1,09 : Nattradion.” 2.00 Nattens melodi. 3, 00--5 40; Nattrad. om. erna PROGRAM 2 540 Melodiradion. . : , 5.50 Sena:te nytt, " Därefter 1:min. Före vatje hel timme t.o.m... 17.59.) .; 6.00 Jobbardags. me 8.30 Melodiradion. '- « 7.15 . Matbörsen.' 7.20 Melodiradion, 11.00. Sändningsuppehåll, 12.00 Friluftstips, 12.05 Det ska vi fira! 13.00—13,05 Reg onalradion: I dag 13.05 Melodiradion; «7 ", 13.35 Sändningsuppehåll. 15.00 Siesta «yen 16.00 Melodiradion. 16.30 Pop 63, 20 on M 17.00 Melodiradion. > 18.15. Regionalradion. - 19.05 Radiopoeten. Mi KR det. Kursen valde I barnavå och” behandlade” flera "aut just nu avslutats en d da rekurs. Ledare för kursens uu del- tagare' var riksombudsman "Lars- Gunnar "Andersson, Stockholm, Bland det rikhaltiga kursprogram- ” met märks Ungdomsprogrammen, Sveriges Radio, "Sambhällsfrågor, En blick på vår värld samt Program- inriktad ”nykterhetsverksamhet. Ett fall. "Det "visade sig att kursens re= sultat'i de olika fallen blev samma svar som den riktiga barnavårds- nämnden hade avgivit. ” På bilen ses tre hallänningar, som bevistade kursen, fr v Sören Pihl, Skällinge,. Birgit Johansson, Långås och Lennart Klasson, Skäll- inge. «el enereese mycket intressant inslag i kursen lertid tilltalande dukats vid små- bord 'för : ett: 75-tal' målsmän och lärare, som deltog. I anskhutning till samkvämet lämnades informa- tioner om rese- och måltidsbidrag, tipendier - samt om fria läroböc- tid fn. över blir det ' alltid "men den plandras bli korttidig. > , I Varmed några fakta oci Syns punkter från en intressant die= dag och om ett mycket omfattanda utredningsarbete levererats. HN har tidigare redovisat -självå betänkans: dets huvuddrag och vi får även Christa Abel fr dia myndigheter, & ouva- Fr till detta referat, ker, som först. i år införts och dr för intr de kommuner. Rektor redogjorde för systemet att från ett upplag 'suc- cessivt tillföra eleverna böckerna när 'de skulle under terminen på- börjas, 'vilket förutsatte en lärare, som ständig handhavare och ' som sådan hade ämmeslärare Appelgren verkat, Ordföranden i Karups fullmäk- tigeförsamling Gösta Göransson framförde å de närvarandes wäg- GLADA FRILLE - cc kom 'en gång för länge sedan susande på cykel nerför en sk Him- labacke 'och då uppenbarade ? sig helt plötsligt en polis framför ey- keln och skriker: — Stanna, stannal Ni . inget lyse! : "Då vrålade Glada Fr! Ile: — Se upp, ur "vägen! Jag har ingen broms heller! hår ju en ÖR ss prene nar ett tack dj skola, rektor och lärare för gott omhändertagande av skolungdomen vid samrealsko- lan i 1 kva 19.20 "Teån-Paul” Sartre intervjuas 19.06 i Eu daktionen: aktuella av Karl-Olof. Nordelius. ; 20.00 Onsdagskonsert.” " . 20.40 ca Musikaliskt intermezro.' | 20.55 ca Onsdagskonse H lar.40 Behöver 5? nutidsmänniskan meditera? :etict i tas 22.00 Nyheter, : 22.05 Kvällsandakt. + - 22. 40-230 30, Grammofonkonsert, PROGRAM 3 | 18.15 Pop nonstop. ' 19.00 Nyheter och väderlek. 19.05 Kvällssagan!" "CU 19.15 Melodiradion. M 19.59 Senaste ny! 20.00 Har ni hört den förat? 20.30 I dixieland, 5 ca i 20.59 Senaste nytt." 20.50 Senaste nytt. 21.00 Melodiradion. 21.30—22.05 Erbo och Kjermman yri- der klockan tillbaka. Därefter: Senaste nytt. "117.40 Grammofonimusik, > " 118.15 Ett öfolk återvänder er. "11820 Löpsedeln.” > jus :11825 Meddelanden.” 16.00 Melodiradion. 20. 210. Some. Postwar British Wri- 11.50—12.00 Lokalt över Göteborg: | Tapport. ” Göteborgsnytt.. med 'fiskt 20 ES tspelet i Stadst et. - rapport... - egon "Dagens dikt, '. Därefter; Lunch« 12,00 Klockspelet i Stadsh 4. | musik; -. . . Dagens: dikt, Därefter: Lunch» 12.25 Vädenlek för Janddistrikt, 12.30 Nyheber. Luncheko, 1215 Om ' | nötkreaturleukosen ' i ]12.45 Väderlek för sjödistrikt, Där= efter: Lätt på grammofon. 12.58 Tidssignal ' " 13.00' Börsnoteringar,, 1310 Skolradio. 13.35 Lätt' musik. 14.00 Fritimmen, föga 15.00; Riksronden, . 11510 Gunnar Björnstrand läser ett ' ., Iapitel ur Tre män i en båt”, : v2115.30. Nord.sk ton... .: + )16.10 Trädgårdskalenderri, > ” wuhns: ' 16.30 Nicolaus "Bi ” 16.40 ” Andaktsitund "av kyrkoher- "ide Frithiof Wide, Ps jen; 287:1-4; 597:4, 5, 17.00 Nyheter." Sjörapport. 17.10 Barnens brevlåda, 1 18.30 Nyheter.. Dagens "kol. 19.00 Nyheter och väderlek. 19.05" Express "19,05. Därefter: - GCrammofonmusik. 19.30 Hur skulle ni döma? . 20.00 Glad såsom, få .. " 20.45 Föräldrarnas" bi 21.00 Journalen, 4 ” 21.20 Musk för, 21.40 Sport i dag ' » 121,50. Väderlek. "7. 22.45 Melodiradion. + "123.00 Nyheter, Därefter; Melodira= ”dion.” (Forts). 0. 5.40' Melodiradion:" 5.59 Senaste nytt. Därefter I min, före varje hel: timme t.om. kl. 17.59.) . 715 Matbörsen, 7.20 Mel "19,00 Har ni hört den förut? 9.30 Melodiradion. 11.05 "Matbörsen, ' 11.10 Melodivad'on: ” 12.00 Det får vi höra. 12.05 Det eka vi firal 13.00 Regioralradion: I" dag. ” 13.05 Melodiradion." ts 14.00 Siesta.”! 15.00: Melodiradions brevlåda, 15.30 Melodiradion. =: 16.30 Pop 63 oc 17.00 Melod radion, 18,15 Regionalradi on, H 18.30 Jazzglimtar från USA. 19.05 Radiopoeten. 19.06 Kulturredaktionens' ektuella. kvart." . 19.20 Bo Bergman läser dikter. 19.35 Nathan Milsteln” och Walter . 2210-23 30: Nattövnine. "PROGRAM 3 "11815 Pop monstop. 19.00 Nyheter och väderlek. 19.05 Kvällssagan.'! 21.00 Melodiradion. = ” 21.30—22.05 Jazzvärt på' platta. Därefter: Senaste” nytt - , i— Felet med. er karlar är att ni tror att kvinnor inte: kar leva utan er. . : | Annonsera i iLlT. Dv — Och felet med en del kvin- nor är att dom inte kan det,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.