"te finna.skäl föreligga till några » värvsärenden: så får detta inte Arons rna — Torsdagen 21 november 1963. = LT Torsdagen 21 november 1963: LT.=- + Trafikförsörjningen: Em ny v inriktning av trafikpo- litiken : : föreslås av regeringen i proposition, ”sorn + nu "ligger på riksdagens bord. -SJ skall bl. a. få full' ersättning för förlusterna "på trafiksyvag: bandelar, vilka utgör ungefär-hälften 'av den to- tala banlängden. I förslaget för- mutsättes, att nedläggningen av "olönsam - järnvägstrafik = skall » fortsätta. Inom det lönsamma bannätet skall SJ ges frihet. till företagsmässig ” konkurrens - med övriga trafikgrenar, I en rad motioner från cen- terhåll har olika yrkånden ställts » I anslutning till trafikpropositio- nen, Genomgående har man un- derstrukit " vikten av att.de i propositionen . förordade 'övervä- " gandena "i . olika - fall" inte leder|. « till sämre”, örutsättningar ": för "järnvägstrafiken "med "åtföljande, ' nedläggningar, Dessa I i sin tur kan föranleda sämre .trafikför- sörjning på många håll. . I en partimotion. förordas bl. a. a. utredning av frågan :om upp- byggnad . områdesvis. av en för Person- och styckegodstranspor- ter, avsedd trafikorganisation i samverkan mellan SJ och den enskilda företagsamheten inom trafik- . och transportbranschen. Vidare anses att vid översyn av vägplanen konkreta förslag och planer upprättas för både riks- vägnätet och länsvägnätet.' or I centermotionen yrkas. ”ytter- ligare att frågan om införande avs k genomgående faxa eller annan metod, som eliminerar nuvarande "olägenheter "vid ”om- Jastning'och byte av trafikme- del upptas still förnyad prövning. KOL : Bolagen. och markförvärven - Bertil. Jonasson " i Ekshärad (cp) - hade" frågat jordbrulksmi- |" nistern om denne uppmärksam- delning vi nu har mellan olika ägarekategorier när det gäller - skogsbruket 'får.. inte 'rubbag i mat att mindre jordbruksf: heter som” ligger intill bolags markinnehav' i ökad utsträckning |: överförs i bolagens ägo utan” att bondej, dbruket får mot ad markkormipensation, . Jordbruks- ministerns svar gav upphov; till en intressant debatt i första kam- |- maren '' häromdagen. Debatten kom att omspänna :hela' frågan om äganderätten” till jord och skog. Jordbruksministern kunde. in- åtgärder för att förhindra den utveckling som hr Jonasson: på- talat. . Dessa förvärv av mindre "enklaver. Äåntill . -bolagsskogarna kan väntas komma att öka, sade -'hr Holmqvist, och . det är. -en utvecklin; "har att räkna med. "Hit lis hår man medgett sådana förvärv. på upp till: 20— framtid 'Den' enskilda. ägande- rätten till jord och skog måste | tryggas.” "100 KOMPLETTA JULKLAP-' : PAR” | Leksaker som är. livstarliga för/ småbarn. 0. inte attraktiva för större barn bjuds ibland ut av postordefirmor, Jordbrukar- nas. :Föreningsblad - har tittat på en sådan låda som enligt annonsören ' skulle innehålla ”100 kompletta julklappar för 14:70 "plus portoavgift”: : "Den bestod huvudsakligen av små vassa saker, skjutvapen, vis-" selpipor o..dyl. som 'mammorna "varnas för att ge sina barn. » Två dockor” utgör utan tvivel det bästa i hela paketet men mot- svarar på intet sätt "beskrivning-' en i . 30, ha” datan, "att. räva k = sation” med” annah mark, . men . denna arealgräns kan mycket väl komma att fördubblas . i framti- "något "emot: "ätt man ' skapade större srationellare skogsenheter, r men det fick: inte gå till. på det sättet ”att.-'allt, större fö ä kallas för ägobyte. Om man avser att iäföra liberalare "politik . i dessa, innebära att man blir & + mera släpphänt mot bolagen. Den? för- | Imening i.länet om vi säger att " ning vara allra bäst om rege- sne DEN NYE HÖVDINGEN - för Kristianstads län «låter "vänta på. sig. "Arbetet.,kom- |... menterar: |Wi tror oss tolka en” allmän det nu måste handlas snabbt, In- te utan fog tycker man sig ha varit utan landshövding så länge att det kan vara -på tiden att nå- got sker. Och inte är det väl hel- ler så ont om kandidater att ing- en står att uppbringa. Med hän- syn till "de problem som länet står inför skulle enligt vår me- ringen inte så mycket sökte bland pohtikerna utan kanske hellre letade ' fram en verkligt duglig och handlingskraftig industriman som har intresse och vilja nog för, att helt och fullt satsa på att förnya näringslivet i länet. Under alla förhållanden lär man i Kris- tianstads län sätta värde på att få en landshövding som ägnar sig "FRÅGAN HUR ÄLGJAKTEN, "lokalt skall kunna regleras så, Till vavdelnfngelr för våld” hör först. och - främst --”en garanterat |' ofarlig '. säkerhetsluftpistol : med gummiförsedda 'pilar”; Nåja,” pi- larna. var en enda, men det bör räcka för? att fördärva" synen” på ett öga. åkjutkraften är nämli- ar . : - produkter här i landet: ursprung- ligen' var, knuten till slott och herrgårdar, fick den en relativt allmän spridning i framför allt södra och mellersta Sverige, -- . . När . handelsträdgårdar började etableras avgjordes lokaliseringen oftast av närheten till konsumen- terna. "Odlingen 'kom därigenom att. koncentreras £ill och "omkring större: tätorter. Företagens place- ring lokalt bestämdes till icke ringa grad av transportmöjlighe- terna . till stätortens ” centrum, där produkterna, såldes på salutorg i minut och i större "städer: också å parti, >” Närheten . fin marknaden spelar alltjämt sin stora roll för produk- | tionens lokalisering, Ett starkt ut- vecklat transportväsende . och : ett omlågt marknadssystem har emel- lertid "radikalt. förändrat 'utgångs- läget. Produktionen " har alltmer förflyttats till områden, där kli- matiska och andra odlingsbeting- elser möjliggör effektiv drift en- ligt: — rationella . odlingsmetoder, Gamla kända" trädgårdscentra. om- kring mellansvenska städer vika för. tätorternas expansion. I stället utbyggs specialiserade 'od- dingar. inom härför lämpade om- råden längre mot 'söder. ialodlarna av bl har klarat. marknadsförandet genom egna försäljningssystem ' med. di- stribution till detaljister över hela landet. Grönsaksodlare och frukt- odlare avsätter sina produkter an- tingen genom: egna förs: ganisationer eller i parti 4ill' gros- sister. - » Därigenom ; har nackdelen med det längre avståridet till kon- sumenten eliminerats, ho Ifråga : om" köksväxter och bär har ett växande krav på lätt till- redda halvfabrikat; skapat utrym- me för”en expanderande konseiv- industri. Större delen av odlings- arealen för köksväxter och kanske även wvissa bär torde i" dag an- vändas . för . kontraktsodling för konservindustrins - behöv." > Såväl / förekomsten ? a zen "ganska kraftig. -S sak ; med ”pilbågen.i, elegant utföran- "der: Det enda :man kan. trösta sig med är ”att' leksakerna är så Slarvigt - ihopkomna: av -skört ma- terial, "att de snart går” sönder. Handklovar, låter inte det loc- ” Kande? . Stackars - iden "unge som blir fastlåst i:ett par sådana, (de är av ”barnstorlek? ”) och inte har öjligheter att själv komma loss, Varför . skall ”pang-pang-eländet fortsätta från TV-rutan till barn- kammaren och varför skall man på detta” sätt. försöka lura en god- | trogen allmänhet?" sort i att bättre balans uppnås mellan "älgstammens storlek / och: till- gången - på: tjänligt vinterbete samtidigt som kraven på en från biologisk synpunkt riktig av.kjut- ning tillgodoses, här länge dis- kuterats, Svensk Jakt, Sven- ska Jägareförbundets tidskrift, reagerar mot missbruket av ett par ”konstiga ord” i denna dis- kussion: ,... I - Enligt ” vedertaget "språkbruk betyder socialisering för- statligande.. Socialism ' är nämli- gen en sammanfattande benäm- ning på en grupp närstående sam- hällsåskådningar, vilkas -kärn- åt länets angelägenhet och som inte är främmande för tan- ken att bildligt talat kavla upp ärmarna. Synpunkter som man helt: kan instämma io ; BEHOVET. AV SAMORDNING : och överblick inom” regeringen är uppenbart, 'men" onekligen ha- de andra utvägar att komma till rätta med denna brist legat när- mare till hands, skriver Han- delsatidningen-apropå' Olof Palmes inträde i regeringen, där han skall bli ”samordningsminis- er”: Man kan dock knappast gö- ra några mera vägande invänd- ningar mot detta" alternativ: För en ung och ambit'ös poli- tiker måste befattningen te sig närmast idealisk. Den är inte di- rekt jämförbar med hr Skölds uppdrag som ekonomisk samord- ningsminister i slutet av 40- talet. Hr Palmes befogenheter blir sä- kerligen avsevärt mycket mindre. Men hans inflytande kommer att växa ' successivt, allt eftersom de äldre statsråden drar sig tillbaka till vä de och nya träder i deras ställe, Den som äger överblick över det po- Itiska skeendet och över sta- tens verksamhet, har ett stort försprång framför sina kolleger. Denna befattning blir vad in- . nehavaren gör den till. Hr Pal- me kommer säkert aft göra det vdi mesta möjliga av den. , punkt är förkastandet av 'en- skild äganderätt till produktions- medlen. Med socialisering följer helt naturligt centraldirigering 0. central statlig förvaltning. Under de senaste årens diskus- 'sioner i älgfrågan —- och minst när det gällt den plane- rade försöksverksamheten i vis- sa län — har emellertid förslag |: i; om Idjedentralisjering” av beslutanderätten till de regiona- la och lokala jaktvårdsorganisa- tionerna och en motsvarande minskning av de centrala myh- digheternas inflytande betecknats som försök till socialisering ' och centraldirigering, Kan detta ' möjligen ha” sin grund i. oklara . begrepp om or- dens innebörd, eller är det en följd av brist på bärande motar- |. gument? If Vs. o Si oo a . Modul var påfrestande! Jag vet inte hur den . muntration som inte |: föreningar: som” könservfabri- kernas' placering 'och utvecklings- möjligheter torde i framtiden spe- la: en" "avgörande roll. för i träd- gåräsproduktionens lokalisering, ” På” grund-av bristfällig" statistik är det svårt att med siffror. på- visa de förändringar som -sker. En viss antydan ger dock de officiel- la, arealinventeringarna , 2943 och 1951 samt, de under 'senare "delen av 1950-talet företagna begränsa- de : trädgårdsräkningar' för " "vissa områden, som .verkställts mnder verkan av trädgårdsel | Trätärdsg Eftersom odlingen av trädgårds får . rd uklonens- lokalisering 7 Gunnar Ledin, lantbruksstyrelsen cirka 8.000 ar, Göteborgs och Bo- hus län med 'cirka 3.000, Öster- götlands län med 2.800 och Kri- stianstads län med 2.600 ar. Till 1951 hade ytterligare ut- byggnader skett i Malmöhus med 3.500 ar, Stockholms med 2.900 ar och Kristianstads Jän - med : 1.900 ar, Därnäst följde Östergötlands |: med 900 ar och Västmanlands län med 600 ar. on Arealinventeringarna i slutet av 1950-talet är genomförda på annat sätt än de här nämnda "och där- för icke direkt jämförbara. Mate- rialet måste" därför bedömas med försiktighet, ' De "redovisade siff- rorna tyder dock på en ytterligare stark. utbyggnad av växthusarea- len i Malmöhus län, en. märkbar ökning i "Kristianstads, . Blekinge och Hallands" län samt Älvsborgs läns. södra del, "en mindre ökning i Kalmar, Örebro "och Gävleborgs län medan övriga" områden har gått tillbaka. ME "För bänkgårdar' redovisas över- allt en' tillbakagång med genom” snittligt minst 50 Procent.. Undersökningarna & ger också" viss vägledning: beträffande: odlingsin- riktningen. Köksväxtodling " under glas dominerar i Hälsingb 'gs- och Därnäst kom Stockholms län med | Odling av köksväxter på friland i handelsträdgårdar föret därutöver ifråga om blomkål, sal- lat, fädisor och kryddväxter, För de åden, som ä in- officiella arealinventeringar täcker, redovisas en areal av cirka 2.000 hektar, ' varav närmare hälften i Skåne. A : ev Fruktodlingen som inkomstkälla syns i Mälardalen och andra tra- ditionella mellansvenska fruktod- lingsdistrikt ha förlorat 4 betydel se, Yrkesfruktodlingen är i dag starkt koncentrerad till Skåne och framför: allt Kristianstads län. Yr- kesfruktodling av ' betydelse -före- kommer därutöver , huvudsakligen i Blekinge, . Kronobergs, Kalmar, Hallands och" Skaraborgs län: t" .Husbehovsodlingen av. frukt är dock omfattande i hela södra och mellersta Sverige. ' Odlingen . av' bär, framför. allt jordgubbar" och" vinbär, har liksom köksväxtodlingen blivit en -in- I.komstkälla' för mindre jordbruk, Odlingen sker till' stor del enligt kontrakt med konservindustrin, Då de flesta' och största konservfabri- kerna finns i Skåre har den. i na- turliga "lokaliseringen av" "denna produktion huvudsakligen blivit ” i da "och omgivande landskap, Kristianstadsområdena samt i Ble.|- kinge. I övriga områden: är: od- lingen av: blommor. och krukväxter mera "framträdande. : Särskilt do- minant är "prydnadsväxtodlingen i Älvsborgs, Hallands,” ”Fönköpings,| : Skaraborgs och Gävleborgs län.” Bänkgårdarna :. används delvis till köksväxtproduktion och i öv- rigt till" planduppdragning. ri. Frilandsodlingen : av köksväxter har'. övertagits : av framför: allt "Skåne och i: Göta- lands kustlantiskap samt 3 vå Öland och Gotland: Den ' totala arealen köksväxter på "åker beräknas "av Jordbrukets utredningsinstitut 1962 uppgå till” 13.500 'hektar, - varav drygt hälften skulle” vara utnytt- jad för: kontraktsoälingar” till kon- servindustrin. ” pot öd Stockholms; Göteborgs "och Bohus, "Jordbruket i " Färskvarumarknadens '. behov 'av framförallt" j rdgubbar ' tillgodoses av odlare "i vissa "koncentrerade odlingsområden i skilda ' delar ' av | landet "från ' Skåne” och: upp till Hälsingland, - Plantskoleproduktioren utökades starkt » under” avspär ingsåren "i samband med senaste världskriget. Från 1943 till. 1951 ökades arealen från 640 till: 1.740 hektar. Produk. tionen 'sker huvudsakligen- i lan- dets sydligare delar, medan i mel- lersta och norra Sverige jämsides' med viss produkbion en omfattan. de återförsäljningsverksamhet be- drivs. För Malmöhus län redovisas en areal av . 456 hektar; för: Kri- stianstads län" 196; Jönköpings län 141,: Stockholms län 127 och Hal- lands: län :109 hektar, Veinge sta TOnse samhälle är järn«= vägsknut och med en aning stolt- het eller lokalpatriotism kunde de gamla. :veingeborna - tala om att ”snälltågen" stannar bara i städer- na och vid Veinge station”. Många sådana järnvägsknutar har (ibland is- hällen, köpingar och .t,.0..-m. ka byrån wid Alnarp. ; Växtodlingen under glas har all tid dominerat i Malmöhus. län, Re- dan' 1943 "fanns :där närmare 30 procent av landets' totala odlings- yta under: glas, eller 14.000 ar, got tillnyktrat fyllesnack, ett för- "sök attsamlaihop några trådar ur "det ”geniala” mönster. som en våt, nattlig sammankomst: vävt. Eller om små barns bemodanden : att vara ' elaka, riktigt, riktigt elaka — ty små barn vet ju ing- -et om den konstfulla satirens vä- sen eller hur en karikatyr med sting tecknas. Så räcker barnet å stället ut-tungan, ' Tag som exempel” "inslaget med ' prästen som gavs i Gamlin-regi. Det fanns inte tillstymmelse till udd i den sketchen. Inte det .min- sta av, parodisk elegans. Numret "blev enbart plumpt och dumt. Nu' förlitar sig också. runda- bordsherrarna till egen skådespe- ”larförmåga; ' det kan väl. sägas att hur lustig texten till. präst- sketchen än varit hade resulta- tet ändå "aldrig blivit särskilt ro- ligt med amatören Åke. Söder- - qvist i prästrollen, 'Ja, där sitter de; fem herrarna — de var sex " förut, men” Jan öjvind Swahn kanske har åter- gott till sin vetenskap? — och räcker lång tunga åt sig själva -öch åt: publiken åt vissa förete- elser i samhället. Längre än till grimaser — 'och de är mycket ansträngda — når aldrig - pro- grammet. Det kan därför ifråga- ” sättas om det har någon som helst mission att fylla, om det i sin konstlöshet vad humor och utfö- rande beträffar inte bör tas ur repertoaren. , : ; Den dragning åt snaskert som visza nummer gärna visar upp. — i ett desperat försök att ”kryd- da” anrättningen? — ökar tvek- om denna sändnings het presterades runt trädes- bordet bäst. skall karaktäriseras. Den påminde stundtals om ett nå- berättigande, (Gunnar Falk Sv. D.) städer... Men kanske får ran till- lägga, det har. då i regel wvarit fråga .. om» gamla handels- :. och marknadsplatser. :- Veinge har. ju aldrig varit någon:sådan. plats — före . Västkustbanans tillblivelse på 1880-talet ;.' fanns .. överhuvudtaget knappast någon bebyggelse. Sedan växte" samhället upp på den gam- la boställsjorden, och också inte med någon amerikansk fart, Någon industri "att tala om har heller aldrig . vunnit :terräng på platsen, gott. Invånarna” har alltid varit ambitiösa och ordnat det väl för sig med sanitära och andra sam- hälleliga åtgärder. Samhället är beläget på en höjd med god ut- sikt över nejden men. har också (troligen. av samma. orsak) haft långt. till grundvattnet med åtföl- jande . olägenheter, vilket 'föran- ledde någon humoristiskt lagd scc- kenbo att . kalla" samhället ”Vat- tenlösa”. Men detta. är länge. se- dan och nu är vattenfrågan löst. Signaturen kom härförleden ge- nom samhället samt upptäckte vid genomfarten att detta ändrat sig betydligt de' senare åren. Vuxit ut betydEgt. Åkerlyckan mellan de båda infartsvägarna från kyrkbyn har nästan blivit ett helt kvarter, likaså har bebyggelsen sträckt ut sig mot Laholmshållet. Av något äldre datum är bebyggelsen vid Nebovägen : upp till ' utsiktstornet och naturparken, som direktör Jo- el Paulsson en gång skapade. Nu förgätet och bontglömt! Samhället." är ibåde' stort och vackert, tycker man, när man blic- kar ut över bebyggelsen. Sedan erinrar man sig, hur det såg ut eller war på 1920- och 30-talen, Då kom bönderna körande med hästar och ”kistevagnar” för att hämta" gödning (”köbegössel” het- te det), kraftfoder till kreaturen och höll då till hos Gottfrid Lars- son, Man minns gott alla de många föreningsmötena och politiska ba- taljerna på hotellet. Numera är det ganska stillsamt 'med sådant ganska: raskt) vuxit upp till.stora | fast läget annars är, tycker man,|- I där, inte mer, av ungdomsfö ningar på platsen. Vill inte” gå, säger man, Hotellet tjänar. som kommunalhus sedan ett tiotal år, så fortfarande debatteras det väl — men troligen mera lugnt och städat. I gott minne är. också det lilla kaféet i hörnan mitt emot stations- planen med” vägar runt om. Det kaféet . hade : gott. renommé, "En vänlig och rar tant serverade här gott kaffe med :sju sorters kakor till för :— ja, 50-öre, : Så mycket kakor: fick: men. aldrig. på något annat .kafé.: För. 50 öre. Gissa. att vägfararna' såväl 'som ortsbor tog in, divv. 9 satte cyklarna upptill den”. långa, långa ' kaféstugan för att pigga upp sig med en ”java”. I synnerhet om det var vuskväder eller kallt. : | : Genevad är den andra tätbebyg- igelsen inom Veinge kommun. Ock- |. så "detta samhälle. har vuxit. ut, Vuxit upp kan man också säga. Pål: senare ” år har . bostadsbeståndet klättrat uppåt Daggeberg. Genevad är . industriort. "Med "ett ”mödernt tegelbruk, som haf god avsättning för sina produkter, Men de flesta i de arbetsföra åldrarna torde haj: sin sysselsättning utanför samhäl- let. —-i-Laholm -eller' Halmstad. | -: - > OT | 206.000 kronor. De övriga bygg- naderna i((tjänstebostäder o. dyl) hade byggmästare G. Palm, Äng- edholm, som entreprenör, allt för en summa av 100.400 kr. Snitzelladan wmuppfördes av Slö- inge" träförädlingsbolag — medan de andra byggnaderna var byggda av..tegel. var denna av trä, Den kom att rymma 3.000 ton snitzel (torkad betmassa)). Man salar om ödegårdar och öde- torp. Genevad har haft sin: öde- fabrik, - Det - forna - sockerbruket. Som slog igen 1928 och sedan stod tomt och stilla i åtta år. Man minns emellertid höstens socker- kampanjer, då fabriken war ett stort upplyst komplex, som spred sivt sken över slätten," Hur kom Genevads sockerbruk till? kanske någon undrar. Histo- rien är, i konthet följande! De halländska - lantbrukarna var in- tresserade. av. betodling. Hallands sockerfabriks AB "konstituerades den 26 maj 1906. Aktiekapitalet var 174 miljon kronor, varav 700.000 kronor till betodlarna för teck- ning. Så köpte man 33 hektar jord i Genevad för 80.000 kronor. Där skulle den halländska sockerfabri- ken placeras, Fabrikens kapacitet beräknades till 800 ton betor per dygn. Så satte man igång med ameri- kansk fart det stora bygget år 1907. Det blev färdigt samma år. Det utfördes 'på entreprenad av Skånska cementgjuterieta filial för .” I ordna med att akuta operations "1 fall' kan kommas under behand | jund. när "han talade: om kredit garantier åt småförelagarna, den” dagen” har det "hänt något vä sentligt- 4 vårt” a för stela pol arbetstid "råder... tiska liv. 4 - . ns : Lille Per i Lantarbetaren. | Aktuell det är ett nationellt intresse "att vara 'intrasslad i världens affärer. När skall de se att det ligger i deras natio-|- nella intressen att internatio- nellt samarbeta med USA? Skall bomber och vete framstå som 1960-talets symboler för den fria världens splittring? Den frågan oroar Washington, Lon- don och Bonn — kanske kom- mer den ' till och med att oroa Paris, - son : " Dagens Nyheter. |2 Fransmännen har lämnat det Nordafrika, som de byggt upp till modernt land, I deras ställe kommer Nasser. Hade man vän- tat sig den' utvecklingen, när man skrev under det berömda Evianfördraget? Nordvästra Skånes Tidningar. - MN - . L a. "Det. har påståtts att socker- betsodlarna i Sverige har ett Positivt: intresse av abdt sockret blir dyrare. Är det så säkert? Även om de skulle tjäna något på att priset går över övre pris- importavgifterna; och 'det är £. det totalt "blir någon vinst, Sä- kert är dock. att jordbruket to- | k, mnadsindex och. påverkar utlös- ningarna av '3-procentregeln" i för ' ' jordbrukarna ogynnsam riktning. al Jordbrukarnas- Föreningsblad, & Det har påtalats dte iga gång- er att något måste göras radi- kalt för att lätta på sjuksköter- 'skebristen, men det får inte bli så att personalbrist- skapar" nå- |. got slags resignattonsinställning, i så att alltför lite görs i avvak- tan "på att bristen skall lättas. Nog bör det vara möjligt att på fler håll än som' är fallet ling även "på . obekväm tid. Det | är dock inte endast ino sjuk- MM vården: som ; denna obekväma » Helsingborgs Dagblad. för "minoriteter, cerade på alla områden — sam- hällskritik, teater, mnderhållning. Det. är lika fel att hålla fast vid ett Nationalprogram i TV -— som man inbillar sig skall kun- na tillfredsställa en masspublik — som "det 'var att hålls fast vid sett centraldirigerat enda kunna tidningen riksdan . slet "skjortan: av ' Hed- kommentar Det kan med fog sägas att inte kännas någonstans, inte in= amerikanskt | nebära något ingrepp i de eg- na personliga vanorna. Utifrån sådana förbehåll blir debatter europeiska halvstormakterna in. meningslös. Västerbottens-Kuriren, - : Det är barockt att dessa iro- niska skäggubbar skall behöva drabba den majoritet av Sveri- ges folk som inte vill bli störd när den smälter pannbiffen på söndagsaftonen, men likväl har rätt alt bli underhållen. Aldrig har behovet av ett P framstått tydligare. 'Btt P 2 för det avan- iksprogram ti ljudradion. :Radi- on har hunnit växa sig mogen, klyva sig, differentieras,'förfi- nas, Nu måste dot vara TV:s | tur, - - : Nöt Stockholms-Tidningen. ' gränsen förloras å andra" cidan Det finns möjligheter, skrivor”> Jan Myrdal i Stockhollms-Tid- n,.. mycke svårbedömbant om ! yr; ingen, att arbeta som intellek= tuell, att uträtta någonting som ulturskapare i Sverige; vi har Italt förlorar, eftersom socker- vår relativt stora ytirandefrihet priset snedvrider . världsmark- | och ett starkt kulturmedvetande inom folkrörelserna: "För dem 'som brukar skämta med bönderna bör'det påpekas utt det är Lantbruksförbundét, om går med på att förlora 80.000 : om året på att hålla. en kultuntidning, Inte LO. Och ' det är i och för sig en skaridak Och» det bör sägas just i | Stockholms- Tidningen". : nn Säger: alltså Jan Myrdal just "Stock: lms-Tidningen.'=' sn :Statsanställd. | ag då « man får "läsa. iv att fruntimmerna i : Mån: kön säga, att: lönest ringen , på" frn utveck- lngsstadium" tenderar att brom- sa ratiomaliseringen inom han- deln; Men man. kan också säga, att den: ger ”trivselbutiken ' på hörnet” "ökade "chanser ' i ' dess ansträngningar vatt hävda ” sig mot jättarna, fi Att. disciplinproblem "är svåra är ju konstaterat." Om . lärarna | skall kunna. förverkliga skolre= formaltorernas i många avseen- den ' säkerligen alltför' sbora 'op- itimism: måste de i. högre grad få koncentrera sig på vad som är pedagogiskt centralt. Sker inte detta är det utopiskt att tro att lärarna skulle få tid väg- deda enskilda individer i större utsträckning och effektivt pre- sentera nytt stoff och nya pe- dagogiska metoder, — ” "Sydsvenska Dagbladet. i Det beklämmande med "den svenska debauten om alkohol problemet är, att alla nog vill ha mera nykterhet och ”milda- re alkoholseder” — men det får menskap”, .skap med Gud och gemenskapen med skilda från Gud och bortdibrna från hans ansikte, Och :gemen« ' skapen mellaå människorna blev." så fullständigt ödelagd, att bro” der dräpte broder. Sedan, dess har delta arma släkte varit plå- get under hat, fiendskap, mord och krig. - feTT ORD. sön PA: VÄGEN "Flera gånger. i detta kapitel 7 inner vi det vackra ordet ”ge ” Synden ” ödelade vår. "gemen . människor; ' «: blev : Det är "Frälsarens mål att återupprätta denna gemenskap: När den eviga kärleken blir allt alla, då är gemenskapen full- komlig. Då skall ingen kunna skilja oss från Gud. eler från varandra. Ordet här visar "oss syndiga - människor vägen till denna ge- menskap. Denna väg leder till senternas kapital, - landet. Ss år som £ dsf briken byggdes, bildades SSA — Svenska Sockeraktiebolaget.. Med 97 pro- cent av de svenska sockerintres- des. sockerbr 1.350.000 kronor, Den Charles,” AE ljusét från 'den helige Gudens ansikte, Det är en svår väg för en syndig människa. Så länge vi är i djuset från andra och jämför loss med dem, blir vö in- te så dåliga. Men mär vi står inför den helige, tullkomlige. Guden, blir allt i oss svart. Syn- den blir ett förfärligt lidande, och skulden blir gränslös. Från syndarens' själ tränger sig ett top: ”Jag är förlorad”! Många kom ett- stycke in i detta ljus men vände tillbaka, ty ide ville inte Öövengiva sin , synd: Men :de som ärligt för- bliver i det skarpa och genom- trängande ljuset upplever Guds frälsning... De har kommit- på " Genevads sockerfabrik kom att Guds operationsbord. De ' har. bli den modernaste i, landet och |kommit in i helgedomen. De har den enda som använde sig av den | kommit in i Jesu Kristi frälg- s. k, ”Steffenska förvällingsmeto-|ning. Där de står i det rann-: den”. . Driften ombesörjdes genom | sakande åtta ångpannor. Miåtkinerna var|ström från Golgata. Så länge de till stor del levererade av -sven- |] förbliver på denna plats, wid- ska verkstäder. Det som ej kun-|låder ingen fläck deras liv, ty de erhållas från dessa, importe-|Jesu blod renar från all synd. rades från Tyskland, det: verkliga | De har kommit ån å gemenska.- la | pan med Gud och äger gemena utrustningen kostade i sin helhet skap med varandra; ljuset, - rinner ' livets "Därför: förbliv där, - broder pch syster, förbliv där i i dag!
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.