»dustriområde tre kilometer ”T EANODNS TIDNING "= Torsdagen . 21 "november 1963 - Nåmnedag i dag: Solen går upp kl. 8.11 och ned kl. 15. 4. . . I morgon: : CECILIA Solen går upp kl. 8.13 och ned kl. 15.43. -— "Ha ni möjligen sett en liten fet man i svarta bad- byxor som stirrar på vackra flickor? Doktorn svarar ” 3, G . Det företat- hoppade runt husse tills han änt- ligen begrep. —' Värkar, kom hem fort, stod det på lappen. Tommy Coe hann just i tid för att föra makan till sjukhus där en. liten flicka snart såg dagens ljus. «er vara mycket klokt att nu, då er son själv dragit upp frågan, söka kontakt med läkare, för de symp- tom han >: besväras ' av, nämligen darrhänthet och vissa okontroller- | bara ryckningar i armarna. Lämp- ligen bör ni tala med en invärtes- medicinsk specialist, som efter sin undersökning kan säga ' huruvida EreeNprs 1281 (Utmärkt, min. , . Nå vad tycker ni? CC färg, da 123 ska NE ar ni alb oerhar — Hon skall få heta Toby, Berät- bör företagas non utredning | : | STORJÄGARE tar mamma, ” "”Essy 40. år”. 1. Vid av olika Storjägaren Nimrod . kan vara stolt över 'sin sentida ättling Riz- zieri Vanin.' a "Variin fick syn på en kanin som kom skuttande längs Piavekanalen utanför Vened!' € på eftermidd ”FATAL FÖRVÄXLING MH "Vi vet inte om mot-varande' an- ordning har: aktualitet ' hos oss — själva dyker vi så sällan — men grod: klubben: i'. Galway på Ett skott small och haren tum- Jade runt, När: den :stolte jägaren gick för att hämta sitt byte upp- täckte. han” att kulan gått- igenom haren och. träffat en fasan längre | bort, Passerat fasanen och slutligen fällt en "tvåkilos gädda som sim- mat ' jalldeles under vattenytan - i kanalen. . ser RENA : DISNEY-HISTORIEN , Klockan var. fyra på morgonen när ' nattvakten Tommy 'Coes. fru i Miami fick - kraftiga värkar. Hon var ensam hemma med paretz' fy- ra barn 'och hunden "Toby, medan "Tommy Coe patrullerade på ett in- från hemmet." : Det värsta var att paret Öve in : te har telefon.” . "> : i Mrs Coe klottrade ner riågra ord! på, en ”papperélapp, fäste den vidi ”gatukorsningen”. ”Tobys halsband! och sa "spring till husse”: oi Inte” många minuter senare bör-' jade Tommy Coe gräla på hunden; som han trodde eprungit tiemifrån: Irland har beordrat sina :medlem- mar att iföra sig ljusa, färgspra- kande huvudbonader när de dyker i Galwaybukten. ' Anledningen är "den att två” av klubbens medlemmar nyligen mås- te simma” för: livet när några jä- gare på stranden 'började skjuta | efter dem.' Skyttarna trddde 'att det var sälar som' dök upp Hill ytan.” s "Likheten" kan i fö ta” ögonblic- ket onekligen. också vara förvil- lande när en grodman ' i sin tätt åtslutande . svarta... eller mörkgrå gumm hätta blir, synlig i vatten- brynet, . : un "SKULLE ; BEHÅLLIT HUNDEN . Att: det. kan ha sina risker att göra sig av med sin vakthund har en : lantbrukare ? i ' "Branteviks- trakten "på: Österlen fått erfara. Hunden bet ihjäl ett par' höns 'var- för:. .ägaren' 1 avliva den.” Däri-- genom kora - "gården att. etå- utan bevakning: "och i, tnabb följd har lantbrukaren blivit av med gäss, utan lov. .Toby gav sig inte utan: ankor, höns och” kalkoner. H usmödrar rosar . informativ reklam Direktör Stig Svensson överräck er . ICA:s Stora -Husmorsros till. kontaktman Rune En gelbrektsson, Svenska - Teclegrambyrån-Göte- . borg, . "och reklamchef Sixten Bergsten, Linoleum AB Forshaga. N (mottagaren). . Att husmödrarna önskar att re- klamen skall vara informativ av- speglas mycket tydligt i resulta- ten av den tävling, ”Husmor ser på annonser”, som "Sveriges stör- . sta tidning ICA-Kuriren, med när- mare 800.000 prenumeranter, nyli- tiga än de” artistiskt vaffinerade och suggestiva. - i . Ett intressant exempel är den annons, ”Avt välja räv”, ecm vann tävlingen och tilldelades tidning- ens .”Svora Husmorsros”, publiccrel av Lincleum AB Fors- 3 person vars hem vid kri . fast anställd vid tiden för anställ-' iningens början . eiler Den är faktorer nedsatt njurfunktion bru- kar man rekommendera saltfattig kost, En saltrik föda 'innebär att den förändrade saltkoncentrationen i. blodet måste kompenseras och detta medför påverkan på blodtryck och njurarnas kapacitet. . :2.; Diagnosen betyder: Icke" gif- tig körtelsvulst, som tagits bort, -3. Lucosil är ett infektionsbekäm- pande medel och användes vid ka- tarrer . av olika slag. Huruv.da glasögon . bör användas ' jämt. eller ej kan endast avgöras efter indi-; viduell undersökning av ögon än, kare. "”Nyliken 48 år”, Follidrin är ett kvinnligt könshormon, som ofta or- dineras för att minska klimakteri- ska b besvär. ne RA TUPPLURAD vit. grundligt lurad på grund 'av sin otroligt naiva godtrogenhet. 13090 kr' inalles : kostade honom hans troskyldighet. Det praktfulla bondfångeriet innehåller . många dråpliga avsnitt. av vilka historien om ,”t'pstupparna” ÅAar priset... Sva- randen; också : han boråsare 'och i samma ålder som den lurade, hade berättat att man med: hjälp. av im- bollstips. "Men «+ det- nen -skulle ;placeras. Tupparna..an- skaffades — mot riklig ersättning | — men inga med spanskt blod utan elt, vänliga! svenska 'tuppar. Sva- stång an- bringades en tvärslå” som? utrusta- des med tre kapsyler' fyllda med havrekorn och märkta med de tre :| olika" t'pstecknen. "Tecknet" på” den kapsyl till v Iken tuppen” g'ck för latt äta” skulle placeras på ; tip3- kupongen. Den stackars Turade ibo- ; - råsaren insåg faktiskt långt ' om t länge" sammanhanget och ingav, an- '”HEM” I DET MILITÄRA ; ' Med. ”hem” mom. 60. förstås eget herå för den person som bildat så- En "medelålders [boråsare har bli” t porterade' spanska tuppar hade 'stor |. - chans att vinna framgång på fot- | måste + vara | > Ispan ka tuppar vilka hade särskild |": näbb för hur de magiska t'psteck- | randen "demonstrerade ockå' för - .. :I den godtrogne hur tupptippningen [skulle gå till: > På. en dant, och för den perJon som icke bildat” eget hem, hemmet: för den” makten samt lots- och fyrpersonal vid ti- den för den pågående tjänstgö- ringens början för militärmyndighet Mppgivit sitt. sporter på järnväg.) UTE EFTER ”' värnpl ktig ' skrik och sprang. «öv vederbörande | aldrig sett en murare förr, ' så om |: . le . (Ur reglemente "för militärtran- | or resenra KRATTA” vöv | bu NÄR JAG SUUPPER VATTNA SKA —-VÄ/A SÄLLE FÅ HJÄLPA MEJ ATT > ec Yanuk.n PINGO ; fig. ANDR ÄR säle 3 2 HAN SOVER, MEN NU SKA JAG. GÅ > EFTER HONOM / Ye / FÅ HONOM Å/ HÄR ÄR HAN = JAG KAN TYVÄRR INTE AV HONOM FÅR VI VISST INTE VAKEN I " MÄRKLIGT. Två murare" stod. på en. bygg- nadsställning och putsade fasaden. Så småningom kom de fram till ett fönster, Innanför stod en mycket "Jätt klädd ung dam, Då hon fick "syn på männen gav hon till ett |. — Bevare mej väl; sa den ena muraren till den andre. Har hon FIN KARL” > Köks-Mari har fått fästman 'o, "Tskildrar hans fullkomligheter' för | husan: -— Å sådan uppfostrån han har — Nu vill min för. ta man gfta fått! Vi va i Stadsparken ; å drack sej med mej igen, men jag miss- kaffe, å tänk att mär han "slag? . | deras egna vapen, men har ni överst: igande 30 Procent vi .- (Jarl, Kulle) : "Man ska ju slå sina fiender med LE sökt bita en "mygga? ( I arbetslivet 7 har de äldre ” det | särskilt väl förspänt eftersom” de -I genom sin " erfarenhet "och "mognad rv har en förmåga att " förstå som många gånger är överlägsen "de yngres. Att de äldre skulle vara mer glömska än de yngre, som det påståtts, beror delvis på att de har så mycket mera att glömma, Meh ” PORTION : ;tille Frans har för första gång- en' fått: gå med pappa på ”restau- [rang och. vid” hemkornsten frågar mamma: vad han fick äta. : — Dom, kalla” "de portion, sa lille Frans, men de vå kö bullar å å 'po- : ut "RÄCKTE > Pelles pappa kom hem från ”job- bet och" frågade var Pelle fanns. — Jag har, skickat' upp honom för att; lägga" sig, svarade en sorg- sen moder. . -— Va, är han sjuk? : —' Nej. Men du måste få veta å — din'son'— har stått Loch i svurit på gatan.” Jag hörde det själv, oo ' .Pappa störtade -vredgad upp för trappan, men halkade och ramlade baklänges ned, När allting Jugnat sig sa mamma: '. ! > — Det räcker, Adolf, nu har. han fått "en ordentlig lektion. -'-' ÖVERGÅNG AKTUELL Den ene brandtalaren suckade o, sa: Te : — Jag har föktiskt rjat ändra fattning om kapitalist br -—- Jag, varför det? > — Jag" har haft 'tre tipstolvor i rade: - ml ol ' DET' VILLE HAN INTE ” — Har du upplevat något som du inte vill önska din värsta fir ende, säger du? tänker att han bara är ute efter sitt kaffe på fatet, blåste han inte pengarna som” jag gifte mej med på't som en ann stackare gör, utan honom för. ". ve han vifta påt. me hatten 1! detta skall man inte förväxla med svagt minne,” H aa, som producerat den i sam- (Amerikansk Pskolog) : 21 med AB Svenska" Telegram” byrån i Göteborg. gen arrangerat, De annonser som däsarinhorma har mppmärksammat är snarare de enkla 0. öppenhjär- — Ja, Jag har prickat in en >= Svurit! Jag sk "minsann lära v 5:a vå. femtitusen, ' honom svära, Så blankt havet ligger Ab. Kerstin Göransson- Ljungman — (46) 7 ; Men vi: hade' bara varandra att ala med om alla dessa saker. Och — vi tyckte och tänkte detsamma, Vi förstod nu att det inte var kriget, som var det svåraste av allt. In- genting var så förfärligt, som att ge app utan strid. bi slavar utan att försvara sig "Att ge sig för en övermakt, sedan mar slagits så län- ge man förmådde, måste vara svårt, men man hade ändå sir heder kvar, man hade ugit stälning Man hade slagits och förlorat Men att bara böja sig för botet! Nej. då hade man ingenting kvar. Inte ens rät- ten att säga sig: Det är våra fien- der, som gör oss detta. Man ' blir lyhörd, när man .sit- ter ensam vid havet. Och när man hör . radion lägger man märke till tonfallet i rösten. Man hör tve- kan och osäkerhet, hör mod. och förtröstan. Vi. har hört missmod och tvekan hos några. men hela massan av det svenska folket. som oo män i vapenrock, i i diskussioner och möten, har kommit oss, att förstå att vårt folk är berett att offra och strida som aidng förr. Och jag vände mig full av för- tröstan. Till slut hade också det "värsta av den vintern gått. Den blev lika lång .och svår. och kall som den förra. Det var som om kriget rik- tigt tramkalade de hemska vint- rarna och .« deras spår följde torka och nissväxt om somrarna, > Ännu i början av april låg isar- na. Långt ut i segelleden kunde vi se att vattnet gick öppet. Vinden hade blåst aordost rätt länge och brutit pp :sen därute och flaken hade drivit in mot den fasta isen och tornat upp sig till väldiga pack- isar. — De är sätväder och sälvind, sa John, . Och han spanade ut mot isar- na. En dag blev han ivrig. , — Se, sa han och pekade. Ser du, därvte år de säll De" vore inte mött oss i, föredrag underhåll- ” mungsprograia 'och bälsningar från så dumt att få en säll Både tran och. kött och skinn! Och ännu är jag väl inte för gammal, —". cl Bössan nängde färdig på sin spik. Den anade han »seti vill och gjort ren och oljat am kvällarra, Har fick ner den, drug på stövlarna och trö- jan. Så haivsprang han ner mot isen. Uppe från fönstret såg jag > hur han iörsiktigt smög sig mot de små svarta fläckarna därute, Jag und- rade om han skulle skjuta eller för- söka komma så nära att han kunde klubba sälen. Vär måste vara un- gar också. Det lönade sig bäst om han Kunde komma åt dem. Gärda och jag höll på att tvätta. Det tog sin tid. Jag kunde ju inte bli stående vi fönstret och "vänta hela dagen Det gick icte så i fort att komma 'npå sälen. » ' Medan jaz höll på att hänga tvät- ten sände jag en vindstöt, som rik- tigt skakade stugan. Jag såg. upp, det hade mulnat, Och på björken märkte jag att vinden sväng! Den var sydvästlig och kom allt kraf- tigare svepande in över skäret, : Nu. kom väl "vinden ' galet ' för John, Sälen skulle märka honom, innan han kom inom skotthåll. Jag gick ut på klippan för att se hur det gick, Långt därute, skymd för sälen av ett tort isbjock, såg jag John rakia; röra sig. Han var nära "djuren, Men] så säg lag ..agut annat: Et bråsvart band -av vatten mellan" den plats där fohn var och den fasta isen! Isen bröt! Vinden, som kastal om, förde isen ned sig! Ut mot havet! Hjärtat I:ksom stannade i bröstet på mig. Jag släppte skjortan, som jag hade i handen, och sprang John! Det gällde John! Jag vet inte nur fort jag kom ner på isen, Då: vörjade jag ropa. Jag förstod nog att det inte kunde höras. men jag skrek ändå" Kanske skulle vin-]' den föra min röst ärda fram till John + oc - Inte förrän jag var nästan ute vid iskan en, märkte John vad. som hänt. Han vände om och sprang inåt. Det stora isflaket han var på hade väl hunnit en tretti meter ut. Där stod vi vid var sin kant Havet skilde oss åt. Havet som kunde vara det grymmaste av allt. Jonn satte händerna för mun och ropade: . — Vänd om, Maja! Tänk på bar- nal. så föll hans armar ner 'efter sidorna: Herre, ske Din viljat — Jag sjönk ner på knä i ismodden Och bara såg ut mot John. Jag visste att .han inte kunde simma mer än ett par tag Att han skulle få kramp långt innan han nått fram till mig, om han kunnat simma. Att jag inte hade orkat dra upp honom.i om han nådde fram, Jag visste att Vi sick. inte ge upp hoppeta Kan> jag ugenting kunde: göra : för - satt hjälpa nonom. : Hastigare och hastigare bröts 4 isen sönder och fördes at av vind. och ström.: Joha 'stod alldeles stilla och bara pekade upp mot 'Sälbådan.' : ” Jag hörde Gärda komma 'sprin- gånde oakom" mig. Orörlig låg jag där på knä och såg .ut möt John. Var det så vi skulle skiljas? Havet, som . förenai oss ute på Sälbådan,] skulle till slut skilja oss Åt." oc ost Långsamt "vörjade ” "mina tan- kar arbeta. - Ingen båt. kunde jag komma åt. Skötbåten” låg uppdra- gen på laiid och ökan var-fast- frusen 2 isen vid. sjöboden. Nej, det fanns ingen'ing jag kunde göra. Baz ra stå där och se isfiaket med John föras alit. längre "bort. Jag kunde inte mera se hans ansikte. Han var vara en suddig prick i allt et gravita därute i stormen, som :og till. 74 Gärda sökte" få mig med . i land. Hon' grät och vi stödde var: andra. Vi var ändå två : "| det nopp:: ske var tarteden redan öppet, då kom det säkert fartyg den vägen, de skulle ta upp John. Eller en flyg- maskin skulle komma och se ho- nom och skicka hjälp. Ännu fanns] hi "| Balkan ' var i fara för krig. Vi: «> Men + "mitt hjärta visste jag att John hade sin sista uppgörelse med livet, att han böjt sig för det han kallade livets sista yttring, döden. "Och jag var inte med bonom. Ännu i flera dagar, hoppades Gär- da 'på räddning, Och jag ville inte säga enot henne.” Radion stod jämt 'påsläppt. Kanske skulle den ge oss ett vudskap från John Hur många” gånger nade vi inte hört om fiskare och säljägare, som ' räddats efter flera dagar på isen. os a Ett par. veckor: framåt hörde vi spända på alla nyheter, John kun- de'ju ha kommit” ombord på något fartyg, som inte hade redio och som inte kom -fiil namn" på länge. Det sista ' Soppet slöcknar. inte så fort och ätt. se + Men aldrig kom. Ubdskapet” om Johns räddai Så hjälpte hon mig lå san mot tand, upp till stugan. ++ vi: Inte; förrän jag kom, in, ; kände jag att jag vac alldeles” stelfrusen. Gärda fick oer mig vid elden. ”och hällde; I aug hett” kornkaffe och talade till. nig mellan snyftningar-| sa, at. . Ingenting vet jag om hans sista stunder. Mina tankar sökte honom, liksom tag tror att hans sökte mig. Ännu. nör jag ' då och då. Johns sista ord äll mig: Ske Din .vilja. var som om vi inte kunde fatta rik= Det dröjde" ett. pår, veckor, in- nana Gen ssista..isen Iössade krint älbådan. pch: var dag. lyssnade vil.., i "radion, ' inte aade vi längre” något ” hopp om att få höra från John, = men var gång nyheterna kom tänk=, te vi, kanske... - Det var annat vi de. i Hela” visste inte nycket om länderna där ' nereå Det var mest Grekland, vi' hört om, och dess kamp mot det: stora [talien, Och vi kände: med ' det .appra tolket, som inte gav upp.” Så "kom Jugoslavien . också med i'. striden. Tyskarna trängde in i alla länderna och lade "dem under 'sig.' Det ena foiket efter det andra för-: lorade sin trihet. Vi hörde det utan att längre förstå: det som lästes. Det var så otroligt alltsammans, "Mer,och ner talades det i radion: -: om Amerikas hjälp till: England. , Vi hörde med ett halvt öra, det.” i ' tigt det som sas; hur det var vän=!. tade vi hela tiden på att det skulle .: komma ett meddelande om att John blivit räddad. Men vi kunde inte. heller släppa tanken på det; som. hände ute i världen. Det var som ' en skogsbrand, som stormen förde . vidare. Skurle ett vindkast föra den till ass också? Hur skulle vi två -: ensamma kvinnor ute på skäret veta det. För var dag var det lika ' .ohyggligt att släppa på radion, Och. "ika omöjligt att låta bli.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.