oe = LTR den 23 november bop = F örsummad Ecklestastikministern anser —. - det framgick av hans svar på hr Boos (cp). interpellation i ären- det — 'att det mest ändamål utbildning det numera är. statsbidragsberät- tigad såsom ebildning I inom hus- ligt arbetet. - enliga måste vara att frågor som har samband med ungd Jad I Stockholm har alltså löst problemet med domsledarut- [Ma rön på vislysk cancerkongress I Måinz i november. linda går det att med hjälp av iderna” ”fördubbli — ett be- På den ”Tyska kongres- sen” i Mainz framlade två läkare » utbildningen handhas av ett och samma centrala ämbetsverk, Vi- dare ansåg hr Edenman att den- na wutbildning måste ses från ren yrkesutbildningssynpunkt, De fria organisationerna och kom- munerna måste samarbeta mer för att nå goda resultat, Stockholms stad har i. höst i anknytning till en av sina cen trala yrkesskolor på vårdområ- det' börjat 'en ettårig yrkeskurs för ungdomsledarutbildning, er- inrade hr Edenman, - Det var en nyhet som hr Boo även pekat på i sin int lla- - nisationer bildni; genom att få den att inom = yrkesutbildningens + ram sortera ' under wvårdområden i konv ll bemärkel i på universi i Västberlin strål- ni i dr E. Krol ki och dr E, W. Gerstenberg resultaten av sina mångåriga forskningar på Med rätta ansåg hr. Boo alt utbildningen av ungdomsledare inte kan jämföras med mtbild- ningen inom vårdområden, De uppgifter en. ungdomsledare har är rikt differentierade, men de omfattar knappast i någon -mån uppgifter. i ordets anlig be- 'märkelse,' . Vidare påpekade hr Böo med lika . stor rätt att. en rad orga- har kvalificerad ut- av "ungdomsledare. ': Och hildni. tion, Interpellarten undrade om nya grunder för statsbidrag har införts, I så fall ansåg interpel- lanten att nya.vägar öppnats för en vidare "och effektivare ung- domsledareutbildning, : Men ifråga om Stockholmsfal- let underströk hr Edenman att det formellt ligger så till att yrkesutbildning inom ”vårdområ- "att. utformningen av denna ut- bildning måste ske sedan: man hört sig: för hos dessa mngdoms- organisationer, När kan statsrådet Edsonan utlova en. grundlig ' konferens mellan ' statsrådet . och ungdoms- organisationerna? Ungdomsledar- utbildningen är en . fråga som brådskar, s tter sig allt” annat än ljus. För . nänvarande . finns det' omkring 130.000, man, ' sysselsatta inom skogsbruket och enligt arbets- tyrelsens pr lär varannan skogsarbetare i norra Sverige och var tredjé i' södra Sverige "bli friställda fram till . 1970. . Lokaliseringsutredningen har dock kommit till något and- ra siffror, - men: även . i "deras UNGDOMLIG DÅRSKAP : Kvinnan och 'samhället —kring detta ämne utbytte några -damer tankar i: ett: radioprogram . på måndagskvällen. Ystads Alle- han da. kommenterar; . - Ett par av dem, utrustade med mycket bestämda åsikter och 'di- sto röster, hade klart för sig hur samhället skulle omdanas så att inte. männen fick så mycket att säga. till, om! Men de frö de för- sökte så, föll tydligen inte i god . jord 'ens i den lilla kretsen kring » radiomikrofonen, En av de inter- vjuade tonåringarna blev. uppen- barligen - rädd inför visionen av de maskuliniserade kvinnorna 0: förklarade helt frimodigt, att hon föredrog kärlek framför pengar! Man: "tyckte sig riktigt öra hur de aggressiva -fruntimren' blekz .. nade ”—- eller var det: isom de kippade efter andan inför denna ungdomliga dårskap? A- PRESSENS. FÖRLAG - -tycks ha säregna umgängesfor- mer med de tidningar som är be- roende av dess ekonomiska stöd, anmärker Upsala Nya. Tid- ning: Tidigare har berättats hur dess » direktör, Bertil Nilsson, på egen hand gjort upp ett avtal med en ”stockholmsjournalist som . skulle ”sätta sprätt” på Ny Tid, Avtalet som ingicks utan kontakt' med tidningens ledning, gav intrycket att dess styrelse, direktör och re- daktion skulle' ställas under ve- derbörandes övervakning, Nu meddelas att hr Nilsson dessutom ”j ögonblick av.» affekt” - hotat iktö Kaj Björk med upp- Bilden” av den ”mäktföllkoni- lighet. ned vilken LO: is ”förtröen- deman” agerat ” i follen av” ”tid- Är det meningen att ”importe- ra holländska, sjuksköterskor | till Det. förefaller så, "att döma av ett uttalande ,i radio av den so- cialdemokratiske riksdagsmannen och arbetsniarknadsexperten Nils Kellgren. 'I så fall-en märklig po- litik. -Det -är- intel. änge sedan in- rikesministern Rune” Johansson ” bestämt gav -uttryck för den upp- fattningen att "dessa": problem skulle de svenska myndigheterna snart. ha. löst; tillgången på. sjuk- sköterskor i vårt land skulle inom en inte alltför "långt ' avlägsen framtid väsentligt öka och: mot= svara behovet. Statsrådet -förut- satte "uppenbarligen att arbets- villkoren skulle bli sådana att en alltför stor avgång av sjuk- : sköterskor hindrades: - Att ta in holländska sjukskö- terskor' — som ju uppenbarligen måste genomgå en omskolning 0. även lära sig språket ordentligt för att kunna förstå och förstås 'av patienter och kamrater — vittnar sannerligen inte om att "mer till en” .förtidspensionering ' denna kategori; | SÄDANT LÄDER SKALL SÅ- ”". DAN SMÖRJA HA | Skogsarbetarnas framtid. . prognos förutsätts en Letydande avgång ”, av skogsbruket, > Hur skall det nu gå "för dessa människor som mer eller mindre blir berövade sitt livsuppehälle? Den frågan kommer inrikesmi- arbetskraft. från nister Rune Johansson att få tal" ställning till sedan frågan om ” skogsarbetarnas framtid 'aktuali- serats, i riksdagen av centerpar- tisten Bertil Jonasson i Ekshä- "rad. Hr J onasson menar att man så långt det är möjligt bör bereda . den: i skogen friställda arbets kraften sysselsättning i hembyg- den, Vikiidning och . omskolning i förening med "en, aktiv syssel- sättningapolitik kan göra en hel del i denna situation. Det kom- "dock under alla omstän- "digheter att finnas människor som är för gamla för 'att börja” om 'på nytt, men som ändå inte "nått pensionsåldern. Bentil, Jo- ”nasson | frågar innvikesministern om denne är villig att medverka av : Även” om . utvecklingen inte kommer att 'gå så snabbt som förutses" "id, prognoserna - så. kom- mer” det" "att uppstå "problem i den riktning :som hr Jonasson . påpekat och det är angeläget att de samhälleliga insatserna för. de människor som drabbas av ra- tionaliseringen är klara att sät- tas in när behoven uppstår. ordspråk; . lyder ett: gammalt som förr ofta citerades i samband med bestraffning erinrar Hal lands Nyheter: » Det rinner osökt fram ur min- net när. man. .läser meddelandet om att rådhusrätten i Härnösand ålagt en sextonårig yngling, som vandaliserat kyrkogården där, att under: 22 veckor nästa sommar tre Ummar i: veckan utföra 'träd- gårdsarbete -på : kyrkogårder. Pojken får" betalt "för "arbetet, men pengarna användes till att betala den. skadegörelse på .gra- var och gravstenar, som han or- . sakat. Trilskas ynglingen med ar- betets. utförande förverkas en villkorlig dom, som kombineras med .åläggandet. Denna straffutmätning ,är unik i vårt land men borde nog tilläm- "pas i större utsträckning företrä- desvis då det gäller unga 'van- daler, som "kanske ofta av reni|: - tanklöshet begår liknande brott. Genom att åtminstone i viss ut- sträckning kompensera uppkom- men skada genom egen arbetsin- sats får de klart för . sig dess omfattning. Och hårt eller bru- talt är inte ett sådant ”straff”. I bästa fall kan det kanske t.o.m. |" ge vederbörande en känsla av att - ha: rehabiliterat sig efter en be- gången dumhet i ungdomligt o- . förstånd. | Namn: nsamlingen till " förmån för kri vi på statsrådet Jo! prog "eller tro på de styrandes förmå- ga ätt lösa 'problemen varit väl- grundade. gymnasiet har kritiserats som en ”utomparlamentarisk” aktion och i vissa kretsar mött hårt mot- -- den gamla kräftsjukd rnas område, wvilka torde ge fullkomligt nya insikter om tillväxten av elakartade svuls- ter, På Rudolf Virchows tid i för- ra seklet. gick: man mt från det riktiga antagandet at kräfttumö- rer. kännetecknas, genom sina 'cel- lers ohejdade förökning. Man viss- te emellertid ingenting om hur denna förökning försiggår och vil- ka lagar den' rättar sig efter. Men nu har Krokowski 'och Gersten- berg genom”. röntgenologiska och kliniska samt statistiska undersök- ningar fått reda på att kräftsvuls- ter förökas enligt vissa konstanter som går att beräkna, . De båda (läkarna gick ut från förutsättningen - att > tumörecellen någon gång delas i två dottercel- ler, vilka''i sin tur delar sig i fyra, därav. uppstår "senare åtta, sexton och så vidare: Nu upp- täckte de att intervallerna mellan två cellgenerationer alltid var un- gefär . lika stora. Om; 'alitså 1.000 kräfteeller behöver, 60 dygn . för att fördubbla sig; kommer de fort- satta " fördubblingarna alltid inom samma intervaller på 60 dygn. Så= grepp som präglats av de båda kert beräkna när någon tumör kommer att ha nått en viss stor- lek. Följer man fördubblingstidernas kurva bakåt, alltså till sjukdomens begynnelse, kan man beräkna tid- punkten då sjukdomen tog sin början. På det viset har de båda forskarna t, ex. kunnat konstatera, att em kräfttumör på lungan som hade en diameter på en centimeter då den första gången blivit syn- lig på röntgenplåten redan hade 30 fördubblingar bakom sig, Dess- utom gjorde de den viktiga upp- täckten, att varje cancerart har sin speoifika .tumörfördubblingstid —- den varierar mellan 30 och 200 dygn —, att sålinda mag-, tarm- eller leverkräfta utvecklar sig.var enligt sin egen lagbundenhet som emellertid alltid förblir densamma. Krekowskis > och ' 'Gerstenbergs forskningar öppnar: nya möjlighe- ber för den framtida kräftbehand- lingen. Man kommer: ti, ex. att kunna utan” större- svårigheter skilja mellan: godartade och elak- artade' svulster. Om nämligen en tumörs fördubblingetid inte mot- svarar den för tumören specifika, tas, Vidare fblir.'det möjligt att En gammal. god vegel ! i Skåne är att sockerbetorna bör vara upp- tagna till Mårten, d. v. s. den- 10 november." Men det är inte alltid det lyckas, Inte i år då det fanns åtskilliga både större och. mindre bitar "igen, Men man tar det med mera -.lugn, "sedan vädret; blivit visserligen; : kyligare, ”. men "ändå mera normalt, ' Sedan fälten: hun- nit torka upp kan man på många håll. använda sig av betupptag- ningsmaskin "och. det finns också en viss anbetsneserv att lita” till; Jag "och min barackkamrat Bengts- son från Ängelholm ' kom - från Sockerbolagets — Västraby lantbrukare. i "Höja, en halv” mil österut. från Ängelholm, för att ta upp 2—3 tunnland av de söta röt. terna söm; maskinen gått bet. på Sedan 4 en "tid. hör Höja församling genom” "inkorporering till Ängel- holms ”ståd. På grund. av efterfrå- gan' på tomtmark. Om det var så lyckligt eller om folket här var så glada att helt apropå bli stads- bor” och ' skattevägen få bidra till dyrbara saker i själva stadsbebyg- gelsen är en annan' sak. Vår lant brukare som visst inte kunde skyllas för att vara 'kverulant, om- "| talade att” det var några tjänste- män på orten som 'duperat folket "| här. Bönder och arbetare hade in- te tyckt om att denna rena lands- bygd "blivit stadsmark.' Hur som helst kom vi att dra betor i Äng- elholms stad, något vi inte någon- sin tänkt oss. ? - Om själva arbetet är inte myc- ket att säga, Betlandet var: lerigt och klissigt, men det har det va- rit överallt" härnere,. På lättare jord tar, helt naturligt, maskinen upp betorna;" Vårt värdfolk var alla” tiders, vilket helt vederlägger halländska 'vanföre- ställningen att skåningen är dryg och svår att ha att göra med, När vi vid slutuppgörelsen frågade vad vi: var: skyldiga för” maten under veckans lopp, svarade vår anbets- givare att den kostade O8S ingen- Betorna i Höja kom' alltså upp till Mårtensfesten. Sista leveran- sen brukar vara ”lillejulafi BREV FRÅN SKANE - till"; en on”; gånger, alltså 1 grentad”! Det är emellertid inte så". mycket” bets transport nuförtiden, .Betodlingen har minskat också ” i. Skåne, Bet- priset anses. för lågt: och "kostna: derna för höga. ågra foppskördar | får man mera ' sällan i denna" del av Skåne, Betodlingen , har betytt mycket för "det skånska. jordbruz ket, Det brukade, bli fina spann= mäålsskördar efter” betor.” Det var Under” hästarnas tid. Nu gär. det tunga ghaskiner. över, jorden. och det är inte riktigt bra, upphör den: Ingen vet. SKR | ” Betodlingen" fordrar också myc: land har "det : sett kritiskt ut, när "det gällt ” skaffa arbetskraft. En god hjälp har dock de många . danskarna varit. och "dé har vanan inne: Sockerbolaget har investerat . mycket” kapital på sin 'betupptagningsmaskin .' Hilleshög och även om den inte är fullkom- lig har den: betytt mycket. : Men under blöta höstar- fungerar den inte; i varje "fal inte till belåten- het. Hösten 1957 var en "storreg- nens årstid och det fanns betor till leverans i januari månad 1958, nå: got ganika mnikt.' Odlarna erhöll en del av sina betpengar efter: ny- året och det blev, ett himla” vär sen i deklarationstider; : om . "de pengarna skulle höra aill 1958 års inkomst eller ej. Skattemyndighe- terna avgjorde att alla -betpengar- | na skulle innebära" inkomst från odlingsåret. Alltså 1957, vilket väl också. var viktigt.” ” x Xx Men om” ne Skånes jordbrukare strejkar 'och inte odlar några be- ter, vad ska då Sockerbolaget gö- ra av sina 'hypermoderna fabriker och förnämliga apparatur?” Jag ställde. den frågan : och fick ' till svar att man ncg inte är så oro- lig på. den kanten. Fabrikerna kan ju alltid användas till något ända- aktiegubbarna inte från pinnen :| för :det.. De är såpass infiltrerade i andra företag, så ide ' har säkert sitt på det torra, När.t. ex. äng- elholmsfabriken lades : ned. 'sålde man tomtmarken' till staden "och som man här nere kallar dagen före julafton, Betbilen tog 7 ton fullastad och betskopan, 1 ton ät stånd. Det synes dock inte ha gett - avsett resultat: aktionen verkar att få mycket stor tillslutn'ng, större än från början väntat, Man bör tolka detta som ett uttryck för att den ' kristet-religiösa "|. grundsynen har ett starkare grepp "om människorna än man ibland ” kanske "tror. Att "denna opinion kommer - fram på sätt, som nu sker, bör icke "heller möta några invändningar — i synnerhet om "man tar hänsyn till att gymna- sieutredningens betänkande än- nu icke nått längre än till re- - misstadiet och att det ännu drö- jer avsevärd tid innan några be- slut: fattas i regering och' riks- dag. Aktionen kommer icke på något sätt överrumplande. (Blekinge Läns Tidning) «| ten, . tjänade stora pengar. Fabriken i Hälsingborg . har . blivit. magasin och de andra nedlagda småfabri- kerna har fint rationaliserats bort. De högre tjänstemännen har san- olikt andra tjänster vikta för sig. Värst bleve det nog för den lägre tjänstemannagruppen. ”Socker” ger god aktieutdelning och det går fö- re högre betpris, anser man, Från konsumenthåll " har man. fram- fönt tanken att avveckla sockerin- dustrien och köpa billigt utländskt socker , (som just nu inte är bil- ligt). Våra wänner danskarna, som är fina på affärer, skulle säkert inte se illa på en sådan söcker- "politik. Betodlarna i Skåne anser, att' sockerskatten (20 öre per kg) skulle tas bort och läggas på bet- priset, Som man ser är det många och delade meningar om socker- näringen, Som kan ge anledning till många framtida meningsutby= | Charles. kan med säkerhet kräfta ateslu= | ; Betodlingen: är på. retur, kaliske a är : ett "obehagligt redskap, man på grund av fördubblingsti- derna kan ställa säkrare progno- ser om kräftsjukdomens förlopp. Man kommer också att vara i stånd att övervaka uppkomsten av metastaser efter operationen, Slut- ligen konstaterade de båda läkar- na att dessa dottersvulster inte plötsligt skjuter å höjden, såsom det hittills antagits, utan genom- går samma utveckling som pri- mänrtumörerna. Om således de spe- cifika tumörfördubblingstiderna ef- ter operationen överskridits' utan att metastaser bildas, kan patien- ten anses vara definitivt botad. Främst war det dock en sak som på denna' kongress blivit . klar: Med tanke på dessa nya rön bör kräftforskningen i framtiden rikta sin uppmärksamhet . på det förkli- niska stadiet, 7 oå .> Peter Klein, | mot fräcka” :.: ; grantjuvar |. ”Julförberedelserna startar tidi- gare för varje år, "Köpmännen vill ha det så. Därför skyltar de två månader i förväg' med” julklappar och : pyntar : effäregatorna med flammande marschaller och gröna girlander, På torgen tindrar redan de kommunala. julgranarna” Inte undra på att, också är med .i "galoppen. a Dagens julgranstjuv har i regel bil. Han (eller hon) har ofta långt i förväg sett ut. den idealiska gra- nen, Vem som rår om. skogen bryr man sig inte om, Granen fälls och stuvas in i bakluckan, ” Å — Det gäller. att ta vederböran- , julgranstj uvarna | . Aktuell Ae Läget i Främre orienten har sedan mycket länge varit fyllt med farligt sprängstoff. Den se- naste tidens händelser i Irak bar ånyo fäst världens upp- märksamhet på detta oroliga hörn av wärlden. På stormakts- hål är man numera enigt an- gelägen om alt dämpa glöden där och detta är den säkraste garantin för fred. : Helsingborgs Dagblad. Det talas mycket om psyko- logisk krigföring och om mnöd- vändigheten av att förbereda denna. Knappast något kan va- ra farligare för dennas lyckliga genomförande än om den "ffi- ociella nyhetseförmedlingen förlo- rar i tilltro och man kan spåra dirigeringsförsök gentemot pres- sen. — Inte minst i Sverige bör "| vi ge upp med'likriktnings- och "| dirigeringsförsök från regering- ens sida. . Nordvästra Skånes Tidningar, All barnfamiljorna är i behov av en. rad familjepolistiska åt- gärder är 'kllant. Att regeringen inför ett. valår passar på att lägga fram” propositlön om öka- de barnbidrag, medan man kon. isekvent vägrade att lyssna, på förstaget" från fp+cp' att, höja dem redan 1963 är signifikativt. :. Sydsvenska Dagbladet, "Även > stockholmsilidningar kommer sig för med adt skriva: ”Det: blir, i framiiden ,.många och grönt skaffar sig försäljnings- ! objekt 'på ohederligt sätt. De "kör helt fräckt in med: sina lastbilar de på bar. : gärning, , framhåller stadsjägmästare Gunnar Olin, som har flitiga .påhälsningar av tjuvar på: + Stockholms stads: skogar om 22.000 hektar. Under november ock december arbetar , våra åtta skog- vaktare, på. övertid enbart, för. att hålla ett öga på grantjuvar.' Vi : | stul på sh ägarna och Har för cig av de grannaste granarna ' och det vackraste . pyntet. Polisen griper varje år ett antal av. dessa före- tagsamma Personer. . Efbers 'både sk och polisen redan: håller. extra 'upp- sikt "efter ' julgranstjuvar är" det rådligast att "lägga band. på klå- fingrigheten' och" i år skaffa' gran och /julpynt hederligt" sätt. fn Bs med julen" - ' eta Text: Matt; 13: 47—60.: 4u I Nolen, . | Kyrkoåret sitt "mörknar mot” slut. Altaret är svart, budskapet tungt, Dom — redovisning — re- vision. , Domssöndagen kan färg kli en populär söndag. :' : Om det wore så enkelt att vi fick se 'oss' omkring och gissla ti- dens ondska, klaga över andras fel, bekänna : med- "och. motmän- niskors synder.” Men , nu 'är det frågan om min redovisning - och din synd, > vo IL "Noten som aldrig kastas på måfå. Den sveper över hela jområdet, inte. bara på ytan, 'inte 'bara på botten. Den fångar allt i sina ” maskor: fula fiskar "och ” glada. laxar, - värdefull föda och oduglig bråte, : DOMSSÖNDAGEN - - Fi Laholms Tidning a av komminister Erie Siäuhe, Sundvall tro på n personlig djävul. Men vi vet —"wid överblioken av vårt iv. och" vår förvaltning — tystnad, ; d' | vinningslystnad ä ij 3 | oheliga Areenighet, :« oc o£ " Av. bitter erfarenhet känner vi och njutning cd. ..J också til det sataniska samman- hanget mellan vår själviskhet och världens nöd... > Bibelng dramatiska, wttryck för nöden är - gråt och standagnisslan. Gråt .:och- tandagnisslan hör inte bara ihop med en. framtida ibib- i| fisk. vredens dag. Det är resulta- "| tet av min själviskhet, deres öde :J som sargades av din hårdhet. De- ras nöd, som vi knuffade ut i mörkret. De förfördas, de 'förkas- tades, de utstöttes villkor. - När Gud rensar sin not blir det en nödens dag för oss små- bedragare - och - "storförskingrare. Och likväl heter vårt tredje dems- sd: d Nu - säger wårt 'd önd d, att Guds not har' kastats ut över mål och kan ' de inte det ramlar. :' människohavet, Att der 'dras upp på "evighetens strand, "sedan den samlat in oss alla, onda och goda, vakna och tröttar nyttiga” och vär- delösa. - På domsöndagen ville "vi nog helst hålla oss undan Guds not- varp, försöker spraittla 'oss fria, sö- ker ett skyddande gömsle,' där vi inte kan nås av ansvaret. Men or- det å dag bringar inte bud om undanflykt och uppskov. Det är i dag. I dag sveper Guds not in över wåra liv. Över oss alla, på många sätt så olika men alla i samma båt, i samma situation. "M, Nöden, + 0000 Det är fara värt att vi känner den stora nöden, när Guds 'not nalkas. Ty det är inte bara den/ som omsluter oss människor. Över våra liv kastas också djävulens nät, I en; gammal bok låter den okände "författaren Mörkrets fur- ste deklarera: ”Tre nät har jag brett ut över världen. Den som klarar sig undan njutningslystna- dens nät, han faller i ärelystna- dens. Och skulle någon undgå också detta, då söker jag snärja honom i vinningslystnadens nät”. 3 IL nåden; Trots. allt.” Trots vår rädsla för revision. Trots vår dunkla ängs- :Jen nådens dag. Ty i dag är det inte djävulens rät som kastas över oss. Det är Guds net som omsluter oss, Han som ser ända ner till vår lilla längtan "efter räddning och re- ning, till vår stora strävan efter frihet, det är han som samlar oss i sitt notvarp. = VV " Han har huggit sönder, rivit i ofarliga bitar den Ondes snärjan- de nät. Han har gjort allt för att .| befria, rädda, frälsa. Och han som på domens dag sköter skiljandet är den Rättfär- dige. Det betyder att ingen behö- ver. frukta att bli vrakad utan orsak, dömd utan rättvisa. Det är inte” egenrädtfärdiga människor :jsom skall fälla domen utan en rättfärdig Gud. Och han är den Barmhärtige. Därför kan vi- knäp- på våra händer kring bönen: Dig vi prisa och berömma, som i vrede allt kan döma och i nåd förlåta allt, som vill döda för att föda I vår tid har många svårt att allt på nytt till ny gestalt, | kommentar : vad j: . lan för dom, så är domssöndagen |- fler pojkar, och flickor, som tsbu- derar på gymnasiet, toch därför bör man finna sig i att-en del kristendomstimmar dras in”, Det är ungefär lika förståndigt som att säga: Många fler tar körkort under 1960-:'och :1970- talen än tidigåre; alltså inskrän- ker wi körkortsutbildningen till ett minimum. Är det inte bra mycket mer logiskt att säga så här: " Att färdas på våra vägar blir lt farligane. Kunnighet & fordonens hantering är ju då" ännu mer än. förut av nöden. Det blir allt svårare för vår" ungdom "att finna rätt kurs på livets färdeväg. Altså bohöves det fler kristendomstimmar och inte färre! -: H. Sandahl Iltor, ordfö" vande i "Förbundet för - Kristen : Fostran, Den nya gymnalsieutredningen : söm vill sänka veckans itiman-. tal iv kristendomsundervisning, . är just nu, under debatt. Även morgonböneng: vara eller icke - vara, pratas. det. alltfort om; Man haren känsla av watlt många av dem som, harmas .värsat 'och tycker att det unga släktet hål- fler på abt avkiistnas, bör- gå till rätta: med sig själva först, In- nan man begär , att en annan skall läsa 5 timmar religion. 1 - : veckan och ha' 10—15 minuters monrgonbön varje dag, så får nog många gamla knristria rannsaka eig själva, hur ofta de har mor. gonbön wvarje: dag eller läser Bibeln exempelvis ien timma, i veckan. Ändå får wi. på. intet sätt pruta av-på.våra tillfällen och möjligheter. « tt . påverka sd kristen anda, men vi får . sliksom Eivor, "Magnusson i Vecko-:- Det . är in gen; som- » förmenar Arne Björnbeng. altt dra sig till-" baka med ansiktet 1 behåll, men kunde inte regeringen hittat nås". got. annat. åt honom ett till: igt Utredningsäxl vete -i utris. esdelparterientet?. Och här” blir? det för Nib?..Det' vore oanisva-: : Irigt att uppskjuta dhelsbytet ett. halvår och hålla personalen; - oviadhet om vem som" blir den” nye mannen, T, f, generalsekre-" ' teraren Per-Erik Rönquist bär" en .börda som lingen kan avun=: . ildas honom, Det -är otroligt att en: regering vansköter, ett äm betsverk på” detta sätt. . | Handelstidningen, DD + Om ansvar för nyheterna, . ÅN : | sakligheten och den rätta inne-- börden tycks alltför många hysa -: en alltmer' minskad respekt, , Detta är. en olustig företeelse: 'som i längden undergräver re- spekten för de legitima avsik”': ter som pressen i sin helhet — liksom 'givetvis varje' thassme- dium. — skall och bör ha. : Östergötlands Dagblad, Eht par damer som i socialt studiesylte bevistat ett marana- tamöte har 'slagit larm i' Stock- holms-Tidningen , om rörelsens missioneringsmetoder. a Den ena'av dem fick det märkliga erbjudandet, att en man i.sin egenskap av Jesu ombud skulle , smeka djävulen ur ioroppen på ”henné, Tillväga- > gångssättet finms inte angivet i bibel men däremoll i Casanovas memoarer, CC Maranatarörelsen = själv har däremot sitt speciella bibelställe, Det ingår i skaran av mångla- re som. Jesus drev ut ur temp- let sedan de förvandlat Herrens hus till en rövarkula. H Sundsvalls Tidning. Vi lär oss, att det mesta -i umgänget är teknik, Vi bör ut- veckla oss -till robotar. Men: vi bör bli tekniska underverk, som inte krånglar och lappar mutt- rar i ödesdigra stunder. Tekni- ken skall vara välsmord, | Skålningstekniken är mågon- ting för den ofelbara roboten. Den gäller de rätta rörelserna i de rätta ögonblicken, ide hög- tidliga blickarna, västknapparna (nu är västar så sällsynta!), tjudlösa svaligrörelser, inte spilla (inte ens vid högprocentiga skå- lar) och så widare, Det är be- klagligt, om robotarna skålar så titt och' tätt, att de med ett skrammel ramlar under bordet! Det svåraste i umgängestekniskt avseende torde. vara att uppnå den rätta balansen, som inte "Låterspeglas för mycket på. ytan. Pål i Västerbottens-Kuriren. Nn gå till rätta med oss själva först. ..
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.