Lördagen den 23 november 1963 Naransåag i dag: KLEMENS Solen går upp kll. 8. 15 och med kl, 15.41; I morgon: i "GUDRUN Solen går upp kl. 817 kl. 15.40. P 7 och ned . På måndag | KATARINA Solen går upp kl. 8.19 och ned kl. 15.38 . "ETT ÄRLIGT. TJUVEREV En yrkestjuv, som gjorde - in- brott: i: en fin villa utanför Salz- burg. men. inte hittade något av värde," efterlämnade detta brev på den. bortreste ägarens skrivbord: Aldrig" ” "någonsin ' under. min långa. bana' som hederligt, hårt ar- betande inbrottstjuv har jag. fun- nit något så värdelöst som ert hus. Ni borde 'skämmas” över: att. inte ens ha tobak 'uch whisky på lager för era vänner! T.o.m, den halva flaskan 'sodavatten var gammal och odrickbar. Lägg detta på minnet! "Att jag inte tar någonting är det bästa: bev:set på att ni är en gam- mal gnidare; som helt enkelt inte förtjänar" att bli bestulen. Varken "jag eller ”m'na kolleger kommer någonsin 'mer att besvära er med ett inbrott, bara minnas er som en . eländig "snåljåp. BÖRJA I TID = Det heter ju stryktips, men hur” skall man veta vilka lag som får strykt, ” sd ionskapsalfademins 100-årsjubile- um :- nyligen - framhöll president "Kennedy svårigheten att få kon- gressen 'att bevilja tillräckl'ga -an- slag för vetenskaplig grundforsk- ning. Med adress till kongressle- damöterna berättade han en liten marskalk, som resonerade med sin trädgårdsmästare och. gärna . ville ha ett fruktträd av en viss säll- synt art planterad i sn trädgård: . taren, ett sådant träd bär ju inte frukt förrän om 100 år. : :— I så fall, sade marskalken, är det bäst att plantera det redan i eftermiddag, : 2 SENASTE ; Gullan har på sitt skrivbord bland en massa herrporträtt även ett foto av Bertil Ohlin. ' ” Gullans mor kommer : in förar-' gad:.; — Jaså, är det, den du ä är ute med nu!” sl — T'étt tal 'vid'Amérikanska ve- lett historia om en, pensionerad fransk | — Men, invände trädgårdsmäs-'-. «| fru: Karin Andersson; ' Vångsjöbro, Fö rtroliga stunder ”Utan lTivshopp”. 1 Kära ni, jag ir övertygad om att ni har rätt i: att era kontaktbesvär bottnar i oristande självkänsla. Troligen räc-' ker det inte "med medicin i. ert kall, ni skulle säkerligen behöva ge-! homgå psykoanalys eller liknande! behandlirig. Har ni aldrig framkas-' tat detta för de läkare som skött; er? Jag iår så många brev, att jag tyvärr inte riktigt minns inne-' hållet i ert förra brev. "Men gör drag, det gör i om det blir långt. Jag vill så gär-/ na hjälpa om jag bara kar. 2) Nej jag tror knappast att = var na Ahlmark ; Michaneks bok är de rätta böckerna för er, hur bra de än kan vara, Men har ni läst den lättlästa och sakliga boken ”Hos läkaren” av Abraham och Hanna Stone. (Den kostar omkring 6& kr och finns i. närmaste bokhandel). Om ni samtidigt ber:att få se på andra böcker i liknande ämnen, kan, ni ju själv välja. Vill ni dessutom skicka mig avskrift av RFSU:s'lis- ta, kan jag nog pricka för något ämpligt åt er. Med hjärtlig häls- i EE Er ra ing.” rt ”Gallio” " SYSKONTRÄFF EFTER 72 AR Två systrar, fru Elna : Maria Karlsson från Ösby, Tingslunda, o. Torstuna by," vilka inte sett 'var- andra på sjuttiotvå år sedan deras familj; som bodde i Klosters för- samling vid Eskilstuna, skingrades, återförenades på” söndagen. Det systrarna har under en del'år bott i grannförsamlingarna Torstuna o. varandras existens. Komminister J. och KOM TILL SMÖRGASBORDET bord et är Det - till med" "den släktfor kning som re- kel i Torstuna by har hjälpt 1 : i det fö — wid - festliga känt och: prisat” på många språk. Det sägs ha uppstått ur en gam trial sed att gästerna hade med sig förning av något slag när de gick på kalas, Varje husmor hade gjort sin specialitet och alla läc- kerheterna .dukades wupp på ett långbord Så gick man runt — och måste givetvis för wbt inte bli ovän med någon äta av alla sor- terna, ' HL I dag hör stort smörgåsbord till undantagen” Lå hemmen. ; Men när tillfällen, jul och andra helger — är det fortfarande' fika överdådigt rikt, som traditionen föreskriver: På restauranger har emellertid de stora smörgåsborden ' upplevt 'en renässans, Inte minst för gäs- tande utlänningar är ett gott. smör- gåsbord en kulinarisk upplevelse. Smörgåst ä främst köttbullar, sill, strömming (stekt, inkokt, inlagd och i lådor), talitet £ sulterade i det glada mötet. med stuvningar av olika sg 0 och sig ”Kärlekens ABC” eller Kristi- - 'skedde'” vid en släktträff i Vång- : Isjöbro utanför Enköping. :De båda Järlåsa ' utan” "att ha en aning om] Stanna bara kvar på Platsen - vi kommer , NE ER BEKLAGAR.» MIN "TANK ) KOM ALDRIG / Ko) Burr , ga VI MÅSTE SE EFTER VAD DET FÖR FEL PÅ VATTENPOSTEN, PINGO ÄR ' YZ/ÖA FÖR VATTEN | SOM KAN > PIB "5 LOPENNAGEN SÅ MYCKET ARBETE VI HAR MED ATT EN ÄR der ENDA. SÄLLE ATT HJÄLPA. 085 | — MED. TRÄDGÅRDSARBETET ft BEHÖVER VÄL INTE VATTNA I DAG « DET ÖSREGNAR JU... NU GÅR JAGIN OCH TAR , MEJ EN VURT : LÄNGHARIGA. SKÄR GULD: «= MED ' TÄLJKNIV "7 Den långhåriga”. engelska" sång- gruppen The Beatles, som för ett par veckor sedan ”hemsökte” Sve- rige skär guld med täljkniv. Grup- pens impressario. Peter Toerei som är i Kapstaden :för. närvarande, ddelade på 24 att grup- naturligtvis Jansons t Till det: genuint svenska smör- gåsbordet hör' även knäckebrödet i olika wanianter som t ex, här på bilden, rutbröd, : veteknäcke, extra grovt rågknäcke och delika- tessknäcke, Till vardags blir det naturligt- vis den enkla smörgåsen, men visst är det roligt att då- och då: till fest stämma in i Rolfmelodin från lax, ål, skinka, korv, omeletter « till. smörgåsbordet”. det glada 20-talet ”Kom, kom, kom pen fått ett engagemang i Sydaf- rika :i början av nästa år. Gage: 1000 pund. Dvs. ca 14. 500 svenska kronor om dagen. > RESLYSTEN ; En nittonårig libanesisk skönhet | vid namn Gazelah 'Omran har' an- hållits av polisen medan hon var må "bröllopsresa" i de Ibanesiska alperna. Det visade; sig att: det var Ga år — 2 och: hon” hade” -varken hun- i några | nit elle försökt" att ” få skilsmässor under tiden,,, ManE ; Inför: rätta försvarade. hon ,sig med" att hon tycker. så mycket om att resa, DET ad du plötsligt . tycker, att jag är snyggt klädd — då är det kanske meningen,' att jag inte ska få något nytt i år! sh - AJ; AJ : Under: en bjudning hos en präst- man i Norrbotten upptäckte en av gästerna att han råkat sätta sig-på : sin bordsdäms Klänning ock ruta brast: - t — Ursäkta mig, jag sitter best på toaletten. ISå blankt havet. ligger Av Kerstin Göransson-Ljungman Ne 'de och talade igen. (48) . En dag "kom en” liten snabb, grå båt rusande in mot biyggan. Någ- ra officerare steg i land De gick där ned Karta och sjökort och mät- te och talade. så var de borta igen. Ett. par dagar senare kom de till- baka, De hade folk och instrument och saker, med sig och så mätte i y 'Ån en gång kom de tillbaka. .. Nu talade de med Biörn och mig. "De ville ha Sälbådan Hela skäret ville de na. De skule bygga fort och oefästmngar här till landets försvar. ”D2 hoppades att vi ville sälja och att de skulie få komma hit och börja sina arbeten så snart ”. som möjligt. Om vi inte ville sälja hade staten en möjlighet att tvinga oss till det, ”Expropriera” kallade de det. Fast det var. inte säkert att de 'skulle göra det, det fanns ju "många "andra kobbar, som var näs- tan Jika bra som Sälbådan Men som det hade : varit knappt om dricksvatten, men : då ” var det ju också så sällsynt torrt, - >. i De hoppades att vi skulle kom- ma Sverens1 godo. Jag såg senast att Dora tyckte det skulle bli en lättrad att kom- ma från bådan. Och Björn kände det som om ansvaret för flyttnin- gen tagits från honom. Han var glad ' åt att få sälja. Dora skulle inte oehöva lära sig det hårda li- vet nå skäret, De bjöd oss tre tusen kronor för alltsammans, Det var inte lite pengar det, tre tusen kronor Björn sa att hälften var 'nitt och att Per, Gärda och han "skulle deta den andra hälften Så jag hade den största rätten att bestimma. Men han var då villig att gå med på det Han trodde inte heller att vi skulle få mer betalt om ”e tvingade oss att sälja, Pengarna! Betydde det så myc- till «ite i mig, när jag mårkte det. Men''så tänkte jag på att han var nygift, att jan jus! skulle sätta bo och att han. r att börja sitt eget liv, på annat håll. Och 1ag försökte förstå ho- nom. " För mig var, "det ju annorlunda. Det var mitt kem, mitt liv jag skulle byta bort mot några pap- perslappar. Och det betydde också något för rug att vårt land behöv- de "Sälbådan. Men Bidrn räknade med vad han skulle få i utbyte, så och -så mänga kronor; Skulle han kunna få mer? Nej, han hade säkert inte menat det så. Han var lika villig att försvara sitt: land som någon annan. Han :'hade bara uttryckt sig dumt. Tänkt på Dora och nur han skulle ordna det bäst för nenne; tör sin familj. Och att han " var belåten med tre tusen kronor," det hördes iu också. Jag kände nig lugnad.. Jag gick ut: på klippan för att tänka: som jag brvkade göra, när det var något. Men det var ju inte mycket att. fundera på för ville staten ha Sälbådan till landets för- svar, lämnade vi gärna den från oss, Men aet var ändå svårt att tänka att alt börute skulle bort. Sehövde pengar för]. Vi xuude sasän svala med 'varand- ra, nan: och ' tag. Och "jag kände hur vära mig han var, «oc ' underligt «i1 det skulle bort "Stu- gany'..björkarna, potatislandet, sjö- boden; ja' kanske själva klippan jag satt på. Istället skulle här bli befästningar, kanoner och :' soldater, Och livets kretslopp: på Sälbådan skulle vara slut" Men 'vad gjorde "det om ett par hem offrades tör friheten. Det var ett offer, som vi alla villigt gjorde. Fast det kändes en underlig värk i.bröstet, rär jag skulle säga det ävgörande urder. : Sälbådan skulle tjäna vårt- för- svar, skulle hålla fienden borta från vårt land. Rädda våra barn från Jöd och otrihet. : Men kanske" skulle ' kanonerna på Aälbådan aöda andra mödrars barn. Ett ögonblick tänkte jag: Hundra gånger trettio. silverpen- ningar får jag för att förråda dem. Och tårarna steg upp i mina ögon |" Nej, det. .var inte jag, som för- rådde dem Det var kriget. Inte vi Vi vegärde bara att få leva i fri- het och fred, lär våra fäder bott före oss så iångt mänriskors minne sträckte sig, Skulden var deras, som lärde att åe starka har rätt att ta Jag såg på allt omkring mig, så |. "och" vi gde" 160 gram har en n hö na i Roma på ' Gotland: nedkom- mit:.med;. Hönans ägarinna förkla- rar att hönan har för vana att vär ul par ägg av: i större: formatet, . men tta har aldrig = ”skå- : MODERN ROMANTIK - a - —:Hur mötte du egentligen din andre man? - - — På ett mycket romantiskt sätt, Jag kom gående över gatan med. min första man, då min nuvarande man . kom -med sin bil. och körde över, min första. man -— det var, inledningen till'vår vänskap! Och så ack. Jag upp äl Stugz a vid för att skriva milt namn urider kiv pekoniraktet, Pe om : Tag visste att Björn "och DåG 55. vas drada åt van jag gjorde. tid - Vi tick en månad på oss att orens na. ör oss Och det blev 'Anrm- kammare ör mig och ”.Svea ' Ond- jag skulle xunna träffa Björn oc av Dora. och . Gärda. Anna och ji ' skulle få tala ut för första gångdlas på många år. Om barna behövara, mig skulle tag finnas till. hands. ' im skulle inte skiljas från varandsrar Och iag förstod. att alltsammaläl. i skedde till det bästa. Men det vrsta så underligt att gå där och tänking Nu får du :nte se detta mer ä fer par veckor: till; Sen: aldrig miag: Bara ett par dagar till Ett par ting. mar. , oe NN Nu sitter jag och ser på has; ' och himlen för sista gången r ute. På det som var livet för J ho- och för mig. : . fom . Björn lägger till vid bryggan han den gamla skötbåten. Så ser E för upp mot stugan och sätter: -hråka- derna till mun och ropar: över Det är på mig han ropar. n- SLUT [på de ord ;han inte förmått n fram. Lå t steg nur dnad han druckit trängt ut genom hu- den och förgat den med ens. Fö ändringen .'i hans ansiktsuttryck var hastig och våldsam; den gjor- de. henne , ytterligare uppskrämd. — Jag vill ha dig, mumlade han 7 lågt och' sluddrånde, du dansade med i kväll, de ville göra så här. Eller hur, lilla Stafva? : Hon darrade av skam och mot- vilja. Varför slår du mig inte i stället, skulle hon velat ropa högt. Gör det gärna, om du tycker jag åtrå var värre att uthärda Som ung flicka hade hon ibland dar- rande, funderat må hur det skulle vara abt ta emot er drucken man, som man väl kanske tvangs att göra när man väl iblivit. gift. Nu på hans kinder; som om det, vin & —' De son: väl krama dig. Men bara jag får! har "förtjänt ' det! "Denna själlösa |? Z a (från ”Stoppa världen”) och- | a samspråk på Club NU. sg ju ungar och ånte' minst populä- rerraskningar. 30-telet värdar h. värdinnor ser till att besökar- visste hon' det. Och kunsi var så mycket ibittrare, därför att han var samme man, som en gång | själv, Fjetybenne bur dart ale finns i Folkets. hus ockarsal. .Pro- grammet bjuder på artisler och .den centrala ' ; trivs. Fö iffpuniten följs '- verksamheten mp" av” fritidssysselsättning -i | många former, Till allt detta för- medlar således Club NU och den" som reser till Stockholm på läng- N vattnet var en viktig tillgång just!ket sm vi tick några hundra kra- | Och tag ville Hksom tala med John ce 2 ä | re eller kortare tid är vä här. och årt vatten. var då håde I nor mer aller mindre Var det påtom det Mär ing sett ute på klippan | från Je svaga Det var deras. egna, . orkes trar av äg Införmation Me med, ter . | rikligt och gott, Det var bara 1914, den saken Björn tänkte. Det högg var .det .svum om John varit med. som förrådde dem. Rn ! trevl Cd . Kr” Hr tt OT : N nt . | e dt a oa ' - | . . . ' ' , . 2 | z AS | | k —
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.