[ES gl - 0 L Y EAHOLMS TIDNING ””” Tisfagen den26 november 1963 —= LT Har verkar rag Från 1 juli till 15 november har 27 ungdomar identifierats 'i Stockholm med stöd av den s. k. raggarparagrafen, I nio av dessa fall har barnavårdsnämnden in- gripit. Dessa uppgifter har man enligt ett interpellationssvar av " statsrådet. Ulla Lindström fått genom förfrågningar hos Stock- holmspolisen, som också anser att paragrafen givit en större säker- het vid ingripanden, ' Några exakta uppgifter på ef- fekten av den nya lagbestäm- melsens tillämpning har man inte kunnat. redovisa : efter så kort tid som gått sedan den antogs. Av allt att döma är emellertid de upplysningar som lämnats av Stockholmspolisen ett bevis för . att man redan under en relativt kort tid kan tillmäta den &k raggarparagrafen viss betydelse. "Hr Braconier (h) som inter-| pellerat” i ärendet var inte över- |'.. tygad om att paragrafen har den | tilltänkta effekten i arbetet på att ”sanera”, att åstadkomma bättre ' ordning "bland det ung- domsklientel som ' vållar. bekym- mer för 'polis och allmänhet; In- terpellanten. talade om. erfaren» | heterna från Malmö, där man 3 kr + Tisdagen den 26 noveraber ber OM — = garparagrafen? eftersom polisen över landet för- modligen : har - samma ' bestäm- melser att följa -både när det "gäller ungdomar 'och äldre ifråga om ingripande.” Av allt att döma har man dock i Malmö haft ”friare” händer just när det gäl- ler att föra bort ungdomar från "öppna platser etc. Detta kan dock inte anses ge belägg för att den nya lagbe- stämmelsen därmed är förkastlig och kanske t o m kan leda till större svårigheter - för polisen i dess arbete. Paragrafen är en gång: för alla avsedd till att ge stöd åt ordningsmakten, som i många fall enligt gamla bestäm- melser stått handfallen eller sak- nat möjligheter att ingripa” där "ett ingripande varit till gagn för alla parter. Härmed inte 'sagt, att fler åtgärder kan vara på- , kallade, - Def Teklagliga är, om a det fort- farande föreligger några ”tolk- ningssvårigheter” "ifråga om - la- ” gens : tillämpning. , I -interpella- tionsdebatten framgick att social- tjänstemän starkt kritiserat para" grafen under hänvisning till att man inte. fått klara. besked från kr it anser "att p poliséns > möjligheter "att ingripa. rån: början ' var "kritisk. mot raggarparagrafen i. motsats ' till vad manansåg i Stockholm, ' Nå- |. gon egentlig förklaring till de olika "åsikterna är omöjlig ge, INRIKESMINISTERN C OCH . BO- STADSBRISTEN . Om, inrikesministern menår det . han; säger, om :$ubventionsav- " "förbättrad - "prisstruktur”: | tonbläde « samtidigt är så angelägen " lek? - stadsbeståndet anpassas | till, ide ' ånyo, upprepa - den i gamla. . vecklingen och främjande av en : så "har han" kominit ” hårfint nära upp-. fattningen att bostadsbristen i de stora bristomirådena' "inte går att avvéckla utan / att ta prispolitår ken; till hj Dp; framhåller " Det" "besynnerliga ä att markera en lång distans till den uppfattningen "genom" deklaratio=' - nen "att bristen ska byggas bort ochi inte. döljag. med hjälp : av prishöjaingar; Varför denna låts- 4” in Det är ju inte svårt att räkna ut att om subväntionerna ska av- vecklas i nyproduktionen, . satnti- digt' som hyrorna i det äldre bor hyror som" man. får i nyproduk- tionen, så "måste det' bli ganska betydande prishöjningar, Om -man då gör detta" för "att" försöka bo=4, ta bostadsbristeri' vad tjärnar det då till: att förneka att man tar | prispolitiken ' till: hjälp och fatt med ningslösheten” att 'bristen' endäst får byggas bort? , Inrikesministern menar ' väl ändå inte att de som begär en förnuftigare prispolitik gör det för” att 'slippa ”energiska åtgär- .- der för en ökad bostadsproduk- tion”, vv "De gör' det för att de efter två årtionden med ständigt växande 'bostadsköer har kommit till:in-= sikten att de energiska åtgärder- na för att öka produktionen inte är "tillfyllest, att det också be- hövs en mer marknadsanpassad prispolitik, Det är alldeles klart att inri- kesministern har kommit till samma insikt, fast han föredrar att inte alltför klart säga det, tror AB för sin del, DETALJHANDELN OCH BRÖD- PRISET Priserna för de råvaror som ingår i mjukt matbröd har i ge- nomsnitt höjts med 32,9 procent mellan åren 1955 och 1963, Un- der samma tidsperiod har dvs med mer. än dubbelt höja sina ' priser. ningen kommenterar: Detta har. skett samtidigt' med att brödet i allt större utsträck- ning hKar'centralförpackats, vilket sänkt : handelns kostnader. Nu an- förs visserligen att detaljhandeln « höjt marginalerna 'mer på färsk- varor för att slippa höja så myc- torra sortimentet. ket på det kostnadsmässigt Detta är tt han j” de- - taljhandeln höjt sin händelsmar- ginal på matbröd med 75 procent, så mycket som jordbruket kunnat TCO-ti d- och "departementet . ;engående tolk ningsfrå : Sådana "brister är inte" ” para ” beklagliga utan kan leda till en icke önskvärd negativ inställning 4 .en reform som man dock har nledning se'som ebt steg i rätt ing, Bristerna ' måste därför elimineras. och anvisningar i klar text utfärdas från de ansvariga så alt man ute på ”fältet” inte behöver . stå undrande inför hur man ska handla. At polisen alltjämt står inför stora "svårigheter när det gäller visst ungdomsklientel är ' säkert obestricligt. Men när "det gäller den s k' raggarparagrafen borde ”lagbestämmelsen också innefatta |. så '. konkreta ” direktiv. att all ovisshet skingras om den vid ett visst givet tillfälle. skall Hillämpas "eller änte, ” Paragrafen är en av de” många åtgärder som : är påkallade för att -i förebyggande. syfte , dels hjälpa utigdomar i tid från att glida in på »brottets bana, dels säkerhet. Dp tiker i Idun/VI, och bjuder” på vett förslagt Zz de i ] +. I Det finns inget” I skaran av ”partifruntimmer” om vilken så ofta ordet ”käringen” använts som "of ”Ingå” Thorson; Av de egna. Hon har varit obekväm, halsstar- fig. och frän över det tolerablas gräns,. Av .ett slumrande ' kvin- noförbund som Per Albin vant att 'sucka amen gjorde hon en kohort som bar henne på:. sina partiböcker. Hon är omöjlig att " samarbeta med om inte samar- betet går på hennes villkor, " Att deportera. henne måste "alltså anses vara en åtgärd av förebyggande klokhet, att depor- tera henne under salut en ele- 1 gant lösning på ett problem av politisk klåda, Man får bara hop- pas, att excellenserna inte får allt för många besvär med intel- lgenta men . oefterrättliga da- Pär utlandsrepresentation kan ju inte till sin huvuddel bestå av folk, som borde ha bl: svit något "annat, JORDBRUKSPOLITIK ALDRIG POPULÄR Må en del prata om 3-procent= regeln för den exklusiva del av allmänheten som kallas opinions- förmedlare, "Andersson, Petters ar gör en konst i både den och andra jordbrukspolitiska fines- ' ser, skriver redaktör Bo Furumo i "Jordbrukarnas Före- ningsblad: - : Det finns inte i hela världen någon jordbrukspolitik som är det minsta populär annat än den som består i att jordbruket an- stränger sig att producera fina varor "till rimliga priser. Maten är den viktigaste kontaktpunkten mellan dagens jordbrukare och konk (läs mfl.) betingat, Det oaktat måste detaljhandelns. marginalökning — inte minst mot bakgrunden av att distributionskostnaderna för bröd ' under senare sår förbillir dagens Det : jordbruket kan visa på god stan- dard hos både: råvarorna och ' de förädlade. livsmedlen. Där finns en god grund för vänskap med konsumenterna. De centrala re- son och Lundström och deras fru-]1-- Det är ju allmänt bekant, att det i USA "finns "starka krafter, som ' yrkar på ett radikalt hem- dragande av. "de amerikanska trup- perna från Europa och i synnerhet ifrån Västtyskland! Bland andra Ei- senhower, USA:s förre president och NATO:s f. d. högste chef framträ- der som talesman för en dylik amerikansle” ”reträttpolitik”. Man har därför "alla anledning att när- mare befatta ' sig med Eisenhowers av :USA:s sex divisioner i ' Väst . | tyskland bör dragas hem och blott. en lämnas kvar som symboliskt har' därför fall anledning att när- varo” i Europa. deles nytt, man vet-att det pre- senterats i förväg 'för ett flertal republikanska . senatorer. Det nya gjort” sig" bill målsman ' för dessa krav, som -han tidigare intagit en mycket reserverad hållning mot, och, givit dem ,en så skarpt och precist . formulerad: motivering. Man må härvid ha i minnet, att det var Eisenhower som i egen- skap "av NATO-chef på sin tid med - största — eftertryck krävde största möjliga militära insats "av amerikanska trupper på den eu- själv ha den' såken i & n då. han "nu försöker: frigöra sig från sin uppfattning - av :år . 1931 genom" att hänvisa. till, att ”läget ändrat sig mycket sedan dess”, De han, ”rika och starka nog att själr |: va kunna” öventaga ansvaret, för skyddet: s : Detta jär je i i och fö . och rikti; Bonnirepubliken . hade 1951 inga. egna ' stridskrafter. Nu bidrager den” med 12 utbildade och fuljutrustade divisioner till NATO:s gemensamma” styrka; Tyvärr ser det inte Hika” kra ut beträffande de övriga europeiska NATO-lä N derna. De har blott trögt och mot- villigt : och > i | otillräcktig ”omfatt- ning följt Västtysklands” exempel. År 1951 krävde Eisenhower 35 di- visioner,” inklusive : USA:s” styrkor, på europeisk mank. såsom ett mi- ått för k nyligeri främförda' förslag, att fem "Eisenhowers förslag är icke' all-> i såken” tärxått just ' Eisenhower .”' ropeiska skontinenten, Han tycks] europeiska. staterna är nu, menar|' | Eisenhowers frontförändring OF. d president Eisenhower dyra sitt gemensamma försvar är också riktigt, om man. betraktar den som en, appell till USA:s eu- ropeiska ”allierade., att öka. si militära. ansträngningar var på "sitt håll "och" göra” det i enighet och samförstånd,» Det är icke tu tal om att de ekonomiska ' resurserna i Europa wäl skulle tillåta en så- dar intensifiering avide gemen- . motstå den äyska kolossen, — Om . felkalkyl, som kanske kan tvinga eller andra viset söka "finna en " rikesministern Dean Acheson höll samma västeuropeiska" försvarsåt- gärderna, Men i verkligheten är ju läget ett annat. Såsom det nu ser ut, kan "Europa inte ensamt "Amerika vill bygga sin mtrikes- politik 'på antagandet att Europa kar klara sig självt på nuvarande styrkeresurser, så gör det en svår de europeiska länderna att på ena väg "till samförstånd med Moskva. Eisenhowers dramträdande har icke fått stå oemotsagt. F. d. ut- omedelbart efter detsamma ett an- förande vid Connecticuts universi- tet, där han med:skärpa krävde, Itt det bör bli'slut på talet om ati hemdragande av USA-trupper från Europa, Acheson påyrkade il: stället ett intimare- och" vidgat samarbete mellan USA och Väst- tyskland. .Bonnrepubliken är, sade Achezson, det land i Europa, som i största omfattning fullgjort sina plikter mot. (NATO och ' härvid överträffat alla andra stater, . och han :betedknade Bonns reaktioner som ; den - känsligaste . barometern för USA:s "utrikespolitik, sl CC NOP8S > Regnet trummar på rutan; "valt net ”skvalar: ur stuprännorna "och ute. på vägen” "forsar valtnet, Åar och "bäckar ' går överfulla, åkrar, och fält är genomblöta, Inga plö- jare syns ute: på markerna, höst- regnet »- har drivit : in .dem -: alla. Snårt > skiner, åter solen, vattnet sjunker : undan och wi glömmer ”ovädersdagen”.: Även "ovädersda- garna medför välsignelser. Grund-' vattnet stiger, tomma brunnar fyl- das, märi gsämnen, i' jorden . lösas. Utan ” vatten kan. varken .männi- skor, 'djur 'eller växter leva. I höstens dagar är det inte blott "titan vet givetvis: detta minimimått : icke på; långt när uppfyllts än i "denna dag. 4 : Eisenhower har nu" genom att | främställa kravet. på fem” ameri- kanska divisioners hemdragånde från Europa, gjort ett av" ide raste slagord. i valpropagandan' til sitt eget. Man får väl utgå! ifrån, att det från hans'sida icke'bara är fråga. om propaganda utan ock- så om personlig: öventygelse, ” - Han resonerar måhärda "som så, att det räcker med blott en sym- bolisk amerikansk närvaro i .Eu- ropa för att avskräcka ' ryssarna från att gå till angrepp. Ett ryskt anfall mot en amerikansk division skullé ju få samma verkan som ett anfall mot sex divisioner. Detta är wisserligen ' riktigt i "teoretisk mening, men man: vill hoppas att teorin inte skall" sättas på prov i praktiken. . Eisenhowers hänvisning "att de europeiska länderna är till räckligt starka art . själva ombe- Den ideologiska batalj som nu äger:rum inom det svenska kom- munistpartiet föranleder frågan om det verkligen — som parti- ledaren, hr Hagberg, själv sagt — är av hälsoskäl som han av- går. De ideologiska motsättning- arna är påfallande. Man tycks f ö inte ens veta hur stor själv- bestämmanderätt man har gent- emot Moskva. ' Ny Dags avslöjanden att par- tiet förbundit sig att t ex i fråga om Berlinmuren ge uttryck åt de åsikter som kommunisterna hy- ser i Östtyskland vittnar om hur gats — te sig anmär Man brukar: kritisera. SPK för att den ägnar för stor uppmärk- pris- sättning, vilket i ljuset av ovan- nämnda uppgifter blir en smula samhet. åt detaljhandelns malplacerat. - Inom jordbruksutredningen lär pågå en undersökning av han- delns andel i lNivsmedelsprishöj- Resultatet av denna kan tydfigen bli minst sagt in- den citerade ningarna, tressant, menar L tjänstemannatidningen, ' betet har på senare tid ö) ökats väsentligt, dels genom omorganisationen : av Jordbrukets - Konsumentupplys- ning' dels och framförallt genom "tillkomsten av- jordbrukets .prov- > kök som bör bli en-mycket vä- sentlig källa för information, För den lokala uppföljningen krävs bara att man inte är rädd för be- sväret att söka kontakt med kon- sumenterna, - Att konsumenterna inte är räd- ra för besväret att komma för- säkras, => - liten självbestä derätt man har, Ofriheten må:te kännas be- svärande för våra hemmakom- munister, som vill inbilla svenska "folket att.de är goda demokra- ters. ov : . "Tydligen finns det många kvar i hr Hagbergs parti som ingalun- da. vill närma sig de folksocia- Nistiska partierna i Danmark och Norge utan- alltjämt står fast vid Stalin-ideologin. (Sydsvenska Dagbladet) publikanska oppositionens ”bopulä-| som väller fram; Varje haren mängd bokförlag i vårt lånä och varje förlag ger ut ett flertal Böcker.” Många blir köpta och läs- | ta; många "blir "säkert" osålda :— det märks” på bokrealisationerna. Det . är” roligt - med, nya” böcker, med : glada böcker som" förmedlar kunskaper, som- + hjälper 083 "a tro på livet och människorna, som genom; sina budskap :gör ;'085 7 till bättre människor; Tyvärr finns" det : också böcker, innehållande: dödande gift, böcker. som är rena smörjan, böcker, ' om wilka det med 'allt fog kan sägas, skada: att så mycket fint papper skulle användas så illa. Ibland & är det roligt — och nyt: tigt, — att. ur, bokhyllan ta fram någon. ”gammal”., bok... När jag häromsistens gjorde en inventering bland mina böcker, fick jag fram | en bok: av en sydhalländsk för- fattare: ; våxtorpssonen, svensk. amerikanaren, lantbrukaren och skalden. Edward. Andersson. Bo- ken heter ”Dagsländor” voch . är: vatt | 57 tryckt i Amerika i början av vårt - lar författaren "sin älskade "bem: bygd, hallandsbygde n, där i kust- landet ' ”rasa "wilda" makter” - och böljor ' och vindar brottas, där på slätten ”myllan "vid regnet ångar”, vältar och plogar böka ”och korna gå mätta och nöjda. och mjölken "går.stnid i stävan”; Bilden är lika- dan i dag som för 60—70 år se- dan vad kustlånd och slättbygd beträffar, men skaldens skildring av skogsbygden som ”trakten för rävar och wilda änder, men ej byg- den: för verktyg och: 'odlarhänder” har betydligt ändrats, ” Författaren skildrar :i.en annan dikt föränd- ; "bicd förmedlar. i Nu ligger” nejden som en op bok full a av "Hallandsbanléns tiokronors- sedlar”, : Gripande "giktoykeli Ett 'emi- grantöde, där två älskande, Sven och Hilda, till "sist får 'varandra. — Kärleken sil jorden” går genom hela bok Jag drages till åkern med plogen "och harven, till lugnet och luften från bullret xt och, röken, . - till Jvet på landet rån sörjan och CV? halkan vv tt och skriket” och stojet. i stan”, I Edward | Anderssons bok finns ännu" att tillgå: i bokhandeln — den" kostar endast fem. kronor oms./—' och den bör bli julklapp i många halländska hem i jul. '' Nos let ot oto Has århundrade, Med vanm kärlek må- Stockholm (TT). > Den här t vill jag KUND OFTA MISSNÖJD | EFTER: "TERMOMETERKÖP. fatur inomhus. som" vi kanske” di allmänhet tror, ' | ha utbytt. Den visar rakt åt sko- gen, on | Så säger alltså; berättar, tid- skriften Järnhandlaren, en kund i en järnaffär, Medhjälparen i af- fären tar. tillbaka den ,”trasiga” termometer och plockar bland ett urval på en skiva som hähger på väggen. För att berika urvalet tar han d en ; Ett fel, som man också ofta. be! går ute i detaljaffärerna, är att man förvarar termometrarna i en| enda oordnad' hög i en låda. Det klir lätt skador, som man vid första anblicken inte kan upptäcka men som "leder till att kunderna tets Aktuell - Situationen - i dag är dyster: Men historien visar att män har dött men ändå levt vidare. De har levt vidare genom, sina idé- er, igenom sina ideal. De har plötsligt återuppstått i "skepnad av nya, tidigare okända män i skuggan. . Och även om vi i dag känner £org och pessimism måste vi intala »oss'att demokratin och dess ideal inte står och faller med en enda' man. Det måste komma nya -bänrare av - dessa patos, kanske samma styrka och patos som den: man hade som ensam. bar en så "tung börda som John ' Kennedy. : Vi' måste tro att debta skall hända för att inte 'sjunka ännu djupare i; sorg och förtvivlan. -Men det skall : erkännas — jugt i Idag är det svårt att tro på en sådan utveckling. ' " nn . Göteborgs-Tidningen ”- Det förtjänar understrykas "att även de nya messapriser ' gom :- I tillkännagavs i oktober genom- snittligt är lägre än de ' priser som gällde i mitten på 1950-1' tålet. Den förbättring som skett är en återhämtning från de två senaste årens ogynnsamma pris-' läge och vi har fortfarande icke uppnått en långsiktigt seit ac” ceptabel "lönsamhet på vår maszaproduktion. Prisfallet på sågade trävaror under 1961 har däremot» ännu. långt ifrån in- hämtats. : SCA-chefen Eije Mossberg ; ' Genom att den gifta' sjuk- sköterskans Jön toppar makens inkomst, blir det i många fall ingen idé för maka an återgå i arbetet; För, att man skall komma - tillrätta -med det för- hållandet, - finns ' det : bara den möjligheten att antingen revi- dera —- sambeskaltningen eller också att höja lönerna så kraf- tigt att. det blir lönt att arbeta för de gifta” sjuksköterskor, som vi så väl behöver, " i "Våra fönesävtände ” myädighe” ter måste lära sig inse detta. '! Ge i Sydsvenska Dagbladet. Låt. 85 slippa" det orättvisa dyron Issystemet, Ge samma lön för samma arbete' och låt lön- tagaren fritt välja var han vill bo och vilka utgifter eller" för- sakelser han önskar utan dis- krimineraride åtgärden "cc . Radioassistent Lennart Berg, ' Ljuga De otäcka vågor av vi rig Brottslighet som sen många år sköljer över . vårt Tand : måste enligt min mening” stå” i” visst det gamla samhällets stränga normsystern "som i så hög grad kännetecknar" vår” tid, - Denna samband.” med avknistningen. Själv här jag alltid tron på möjligheten : av en hållbar: etik utan kristen grund, Men det tycks finnas massor av virriga svenska mngdomar som inte gör det och som litror att när Gud - dödförklarades allt. blev tillåtet, =: Fill lie. Åke Thilstrap - Landsbygden är dåligt repre- senterad & TV, dess människor även. :Men hrr programledare glömmer att. även gårdarnas och stugornas folk är licensbetalare, och -— märk väl — ofta mer hänvisade till sin TV-apparats nöjesförmedling än wad sbads- bon är, med teatrar, biografer och "restauranger inpå husknu- tarna. Helga Lindb blir missnöjda med instr felvisningar. Det är inte fråga om ur en låda nere vid golvet. — Ni säljer ju bara skräp, sä- ger kunden. Se här! Och han på- pekar att de två termometrärna visar två graders temperaturskill- nad. Alt tyder på fabrikationsfel, Reklamationerna går vidare till fabriken, ' 7 Lär er handskas" riktigt med dermomstrarna så blir det inte så många reklamationer, råder fab- rikör I. Feingold i Eskilstuna. Från hans 'fabrik går -termometrar ut över hela landet och långt över dess gränser, : - — "DÅ är ju fråga som könsliga instrument, säger han. Det är fullt 4 att. två 4 trar, som plockas fram från olika håll i samma lokal skall visa olika grad- tall Vi har inte så jämn tempe- något fabrik nsfel i sådana fall. Helt enkelt en felaktig lagring. .' Fabrikationsfelen gör man na- turligtvis allt för att förebygga. Det är — trots all automatisering — fortfarande en hel del kinkigt arbete som göres för hand i ter- mometertillverkningen. Man blåser inte längre de fina glasrören, som man gjorde förr. Det har en ma- skin fått ta hand om. Men i smältande is sätts O-punkten för hand, och i ett bad med en jämn, hög temperatur sätts ett andra streck på skalan, som sedan för- ses med de mellanliggande grad- strecken i maskin., "Och modellerna ' ”wäxlar förstås, från .specialbeställda reklamtermo- metrar av mera fantasifyllt slag till strikta och stilrena, från gung- Ordnarna faller och: | Bamnar på våra kungliga bröst. Det är oo kiga' små biltermometrar. För att nu inte tala om vad de utländska ter”: norrmännen som envisas med en inomhustermometer där skalan skall gå ner till 40 grader under nollstrecket. > FG.. Är LjUsET . BROMSARNA VA | DÄCKEN EN KVART FÖR SÄKERHETS SKULL ande livbojar i badkaret till bro- Kommentar | idealt, ' bärare med ' styrka och | samband med, den frasering av SA företeelse står TY -ett uppenbart 3 kunderna will ha av ”specialite- | demokrater och då- bara öocialde t lär väl snart im vägrar. De fär Boa förbindelse som exi- sterar mellan medlemmarna, äv vårt regeringsparti och de fan- taster som fortsätter att reagera mot det ' officiella hyckleriet. Även folk som inte är, brackor tar emit' ordnar under lyckliga suckar, fastän . de avaturligtvis inte glömmer Braskfleendet gom utsäger: Ack, mina vänner, hur betydelselöst, hur väl inser jag osv. ' Pe " Dagens Nyheter Pysslandet och ' daltandet kring den äkta. mantiens Mpp- offrande endagsnisats i hushål- farande ' väcka. förtjusning och det säger det mesta om saker- nas tillstånd. I ett samhälle där det är såpass vanligt som I Sve- rige att: både: man och hustru förvärvsarbetar borde det an- nars inte” vara så sensationellt om mannen tar ett handtag i hushållet då "och då. + : Handelstidningen Um prick : i bilfabrikens och generalagerstens himmet fick sä- kerligen - miotorstjärnan . Ewy. Rosqvist för det hon. lyckades TV-aktuellt på onsdagskvällen. I den korta intervjun berättade hon att hon just kom från en mottagning . hos-: (namn), där, hon fått mottaga en nål (märkesnamn och gest mot nålen, som är ett fabriks- emblem på dräktslaget) samt' att hon var på väg till en mot- tagning hos den svenske gene- högintressanta "nyheter. grampunkten närmast före 'TV- aktuellt hade rubriken ”Smyg-" reklam i TV?” Östersunds- Posten Förr skulle vå ba blivit choc- läsa såna ' böcker som de nu författar, Novo Fin P. G. Peterson et « Mordet. är" bara en ”förevänd- ning för deckarnas intellektuella tusiasterna. Det är på tiden att! vi inser, att ond bråd död aldrig kan förknippas med iIek och intellektuellt behag. Lillemor Holmberg i Arbetaren (ETT ORD "PÅ VaceN| 1 JOH. 4... Vi älska, däri ör att han först har älskat OSS, ' ; Vv. 19.0 ; alltid först. Och allt gott i: -mänpiskolivet” har sitt ursprung hos "honom: Kd Ten bekymmersam dtäd! hände mig , något, . som återförde mig till nådens sol. Min ögon mötte nämligen. ett. bibelspråk på en vägg. Med . förvåning läste jag: Ja,. med evig ;'känlek har jag älskat dig; därför låter jag min nåd förblliva över dig”.' Ordet . därför” borrade - sig genast in i min' själ Det var inte mina dygder som framkallade hans kärlek: : Då ' skulle' hang" kärlek . ha mist sitt värde för längese- dan. Nej, då hang kärleks eld inte har slocknat, kommer detta sig därav att den är evig, Den- Då gränslösa kärlek | Erunå I orig me har inte sin | "mdenbare Guden. " Vilken körlek! : | Viken grundval: SS å jag fick :se de kärlek, gled min blick över I ig stories många händelsen, Varje bad i veg istorien och i min n i den evige, 2 vara svårt” ad. tro, an gör? - Kan det tilska honom? åt Oss då då vara svårt att stå där i vänmen lekisgol i dag! Där anning. våra hjärte- te . solen let tycks i all sin böjlighet fort- - prestera under en intervju i". bilfabriken ralageniten” (namn). "Sannerligen Rh Pro- ee kerade ' av att se" unga flickor ' lek, heter det bland deckaren- . N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.