. tagarna komponera ett trevligt mö- ” Tesprogram, som sedan framfördes vid kvällens samkväm. . Stockholm, talade om ”Ungdom i -. huet” samt om ”Hur vi gör ett mö- följde grupparbete och diskussion. Katteguttrafiken She den 26 november 1963 5" EAMOCMS TIDNING — Fn > Fritidsbebyggelsens VoA-problem '. | | 1 Halland erbjuder stora svårigheter oo GG farderl förandet av vatten- ocb avloppsprojekt - Ånom länets kustområden kräver och kommer ätt kräva mycket sto- : ra investeringar och att de får ses som en nödvändighet, därest hal- landskusten skall kunna bevara sin attraktivitet och lockelse som bad- och rel för från praktiskt taget al- la delar av landet, heter det bl a i en av Hallandsavdelningarna av Sv landskommunernas förbund till skrivelse. Avdelringens styrelse hemställer riksförbundsstyrelsen "riktad fala följder om inte speciella ' och mycket kostnadskrävande åtgärder vidtas. Även i andra delar av lä=' . net, där kuststräckan till stor del utgöres av berg och med bebyggel- sen lokaliserad vid badvikar blir för VoA- ä ut- nad att förbund: relsen till fritidsutredningen framför de syndunkter som redovisas eller tat på annat sätt fäster. Das i å b t av särskilda åtgärder för lösandet av fritidsbebyggelsens problem. " fAvdelningenis "påpekanden grundade på de "synpunkter, som framfördes ' vid konferenser i .Var- berg och Halmstad 3 resp 4 okto- ber, I skrivelsen uttalas bl a önsk- . värdheten av att den översiktspla- nering, som erfordras för att. få . klarlagd markens lämplighet för bebyggelse som nyligen påbörjats inom vissa begränsade kustavsnitt snarast möjligt måtte komma till stånd inom länets alla kustkom- - muner. te . Den kommunala ekonomiska | insatsen blir stor "Även om ”planläggningsverksam- heten medför betydande kostnader är"! s fordras dock en mängd andra åtgärder för att anläggningen skall bli av fullgod standard ' såväl ur teknisk .som sanitär synpunkt, Anläggandet" av avloppsledningar Isbnvsledni il havet mycket höga. ” Bad-"'öch rekreationsmöjligheterna ' bör bevaras Hallandskustens ,:; känslighet ur vattenvårdssynpunkt och det riks- intresse, som det otvivelaktigt är att kustområdets välkända bad, och rekreationsmöjligheter bevaras för "| framtiden hör till de faktorer som : talar, för att samordnande lösnin- . gar av VoA i större "enheter kom-' som kräver stora kapitali " ihavet mer att erfordras i allt större ut- . som i flertalet fall utgör enda tänk-= sträckning. Dessa samordnande åt- bara ipi för större mä gärder k dock att kräva så ' avloppsvatten är ett annat probl stora. k ingar. . att .- berörda gar för att kunna lösas på ett till fredsställande sätt. Man har därvid att taga hänsyn till de speciella för- hållanden som råder utmed kusten, nämligen vindar, strömmar .: och bottenförbhållanden samt förekoms- ten av ofta: långgrunda badvikar, för. vederbörande kommuner är de dock av ringa aning Jem- in= där avloppsutsläpp kan få katastro- ej har möjlighet. att lö- sa tinansieringsfrågorna. på . egen ' hand. + osa Styrelsen pekar också på 5; det för= . hållandet att propor'tonen mellan. fast bebyggelse och fritidsbebyg--: gelse är särskilt ogynnsam i Hal-. lands lär med dess relativt låga i in= : fört med vad som kräves ifråga om kommunal ekonomisk insats för ge- nomförande av erforderliga vatten-. och avloppsanläggningar inom be-- fintliga och planerade tätbebyggel= seområden för fritidsändamål; Synpunkten att det i första hand bör vara. vederbörande' exploatörs angelägenhet att sörja för att er- forderliga , VoA-anläggningar 'mås- te vara riktig, när det gäller dylika i lokalt :område utan anknytning till närliggande bostads- eller nye : exploateringsområden. ; s Förhållandet är dock oftast inte så enkelt, Ofta erfordras . större gemensamma -VoA-an- läggningar för att dels sanera ' befintliga :behyggelseområden, "dels möjhggöra nyexploatering. ” Även om man därvid av den - enskilde: markexploatören kan - : kräva att denne utför VoA-ans.. läggningar inom sitt område er= - | CUEF-ledarkurs. på: -Tylögården . Hallands distrikt av CUF ha- . de under veckohelgen en ung- domsledarekurs på Tylögården, ””Tylösand,' Ett 30-tal ungdomar från olika delar av länet deltog, -...-och kursledare var ombudsman -' Karl-Olof Rosengren, Falken- berg. : c Kursen inleddes Tå lördågsefter-" med välk 'kaffe, var- på. riksombudsman ' Rolf Örjes, tesprogram”, Det var lärdomar, som snabbt omsattes ipraktiken, ty efter middagsuppehållet började kursdel- Söndagsprogrammet inleddes med att riksombudsman Örjes höll kritik : över lördagskvällens arr och vidare talade han om CUF:s u-landshjälp. För sparklubbsverk- samheten redogjorde kamrer Rolf Andersson, Halmstad, mnedan in- genjör Carl-Erik Arvidsson, Kungs- backa, gav' sin syn på "Tekniska - hjälpmedel i betet”. I - anslutning till de olika föredragen ör inget oroande förklarar tullen Den varusmuggling som före- kommit i den s. k. Kattegatira- fiken innefattar inte några stör- re varukvantiteter, framhåller tulldirektionen i Göteborg hos länsstyrelsen med anledning av en interpellation i riksdagen av > gid' en undersökning hos' ett "stort västtyskt "industriföretag . med ' filialer, ”. verkstäder och kontor i hela landet, har det kommit fram att de dande" tjänstemännen, ”. från 'kontors- chefer upp till direktörer och verkstadschefer, arbetar mer än "de behöver. De har enligt an- . ställningskontrakten genom- gående bara 40- timmars. ar- . betsvecka. . : ' 36 proc av tjänstemännen i chefs- ställning arbetar emellertid frivil- ligt mer än 60 timmar pr vecka, 41 proc mellan 55 och 60 timmar, 21 proc mellan 45 och 50:ti och sara 2 proc mindre än 45/tim- mar pr vecka” Alla” tjänsteinäri hos bolaget har lediga lördagar. 62 proc av de högre tjänstemännen. brukar ändock regelbundet också på lör- dagar gå till kontoret, De säger att ”de måste titta på posten”, De stannar "dock 3—6 timmar på sina lediga dagar.. på sina arbetsrum, Ungefär lika många, inte alla iden- tiska med lördagsarbetarna, tar hem akter och papper, då de på kvällarna slutat med kontorsarbe- tet. De arbetar två—tre, ibland fy- rä och iem kvällar i veckan hem- ma, fastän de nte är förpliktade till detta. Övertidsarbetet är i mån- ga fall inte alls "nödvändigt. Ingen av jjänst i fsställningar får Svertidsersättning, En liten del, bara 18 proc, får dock räkna med premier för fritidsjobbet. . Enligt de västtyska psykologerna' gäller det här en ny sorts tvångs- nevros, en yrkessjukdom, som är betydligt värre än vad som kallas för stress, Chefer som inte kan sli- ta sig frår jobbet, fyllda av. oro och obehag om de inte är verk- samma för den firma som de på ett sjukligt sätt identifierar sig med, lider av kvälls-. och veckohelgs- nervros. Mer än hälften av de till- frågade uppgav att de på lördagar och på hemmakvällar led av hu- vudvärk; magbesvär och andnings- besvär, om de inte hade tillfälle att arbeta. Mer än 15 proc talade om depressioner under lediga stunder, da arsaker. Fler av ; cheferna med barn berättade att de för det mesta hade dåligt samvete sedan de ”ha- ' de slösat bort tiden”. med barnen och lek. Bara om de. ”utförde pro- duktivt arbete” kände de sig friska. Mer än hälften av/de tillfrågade uppgav också att de aldrig läste, annat än facklitteratur. De gick. ogärna ' och: bara . undantagsvis ' på bio och teater, bara för att tillmö- tesgå : hustrun eller . barnen, men inte för den egna avspänningens skull, En tredje del av undersök- ” "läste : ”sy tiskt” ”omtalade” böcker, resp re- y | censioner -om den. De ' tittade på . vissa filmer" och besökte enstakä” teaterföreställningar, men. bara. för. att ”vara informerade” om vad som , hände , i. världen, De "hade "sällan, glädje aoch nöje därav. De ”arbe="> HN Politiska beslut. Hög prioritering, Politiska STEIN i Riksdag och kommuner. INVESTERINGAR OCH SKONJUNKTURPOLITIK Enskilda investeringar inom näringslivet. pd JORDBRUK Sto. FISKE > 4 fele "Investeringarna ' har en” central roll i konjunktursammanhangen, När aktiviteten" i 'samhällsekono- min” dämpas: och 'sysselsättningen hotas, försöker man därför att på olika ' sätt, hålla "inve-teringsverk- samheten uppe. I motsatt läge, med inflation 'och ' översysselsättning, söker man' dämpa investeringarna, Men, 'som bilden visar, ' 'investe- ringarna omfattar många skiftande saker, som "beror 'på en lång rad av olika fyper av beslut; från rent politiska i riksdag / och kommu- ner till rent” "affärsmässiga i pri vata. företag. ”, ; Vill: man” påverka dem så måste man välja flera me- toder, I dessa sammanhang kom- mer > industriinvesteringarna . ' och de övriga enskilda investeringarna" ofta i skottgluggen och statsmak- terna ' försöker" påverka ' dem 'ge- nom räntepolitiken, genom att reg- era bankernas utlåning, genom irni- vesteringsfonder,: genom : investe- rigsskatter osv. Men "som synes svarar dessa investeringar inte för mer än 26 resp 19 procent” av. de totala investeringarna, , Till detta kommer att om vi vill ha en effeka tiv användning av våra fésurser och en på sikt hög utvecklingstakt så måste vi tillåta "att dessa inve-' 5 r inom rätt vida margina- tade” också i teatersalongén, för att. leva sig upp till ”den nivå som : deras motsvarade ” | samhällsställ= i i ning”: ler får variera med konjunktur förätidringarna. Det är därför myc 4 ket" viktigt ”att!den $vriga ? delen PAL Bondens göromål un a gamla” "almaiiackari står hor vember angivet som” ”vinterrhå- nad”, den enda av "årets månader. Det förefaller , märkligt att just november ' fått "detta epitet. Bättre hade det väl passat januari "eller februari (som di stället fått , heta resp. Tors- och Göje månad). No- vember verkar mest höstdisets må- nad, Någon större skillnad i temr |- x de + i nder "november. och december: för: 400, år. 'sedan| gäller ju nantollsen); Så här Yyder arbetsschemat: : ”Begynna” "köra hem Ahrsveden med första Föhnet, ”Beställes alté- handa Willebrådh till Jul; Hämp- tas. heem till Klafreband, till at förarbeta emellan . Eelgden | och Tnrettonide, Page Affradet upbär res”: 2 Klavren äm boskapen av jligen . också av "wide '. peratur kan det väl k st (jämt om räknat) bli på en "tidrymld av endast 400 år. Tycker, iman. Hur som helst rustade; man sig för vintern på 'mångahanda vis, Detta kommer till uttryck i Per "Brahes ”Ok - H eller Harchållehol ungt adelsfolk”. Utgiven 1581 och där "det: heter: om” jordbrukarens göromål för november på följande Depressi måste : elimi ge sätt: ” . nom mer och nytt arbete, ek "”Tröskes öm ”Ottörna. ”Erfacna psykologer, tycker, att Liuster;” Brandjérn, .. Skootnäät, chefstjänstemän' icke är predesti- Skier, Sommarnoot , och Tåger, nerade till liknande beteende, Det är tvärtom, Chetsställningar får of- ta personer som lider av nevrotis- ka symao om som de försöker lind- ra eller undvika genom att sugge- ra sig till'en överdriven och på- hittad lojalitet mot firman, vars anställda de är" De kastar sig in i arbetet ofta för att undvika att ha fritid, som de fruktar då ' den kan- ske xvule avslöja nevrosens'verks- hr Bengt Börj , Falköping, . Såvitt tullverket kunnat. kon- statera är ordningen på farty- .gen ' numera tillfredsställande, Den kritik som bl. a. i pressen riktats mot trafiken torde i hu- vudsak ha avsett” den numera nedlagda Lzesölinjen. 'Trafiken över Kattegatt hår medfört” vissa förbättringar " fråga om. ungdomen. Under ti-' den 15. oktober—14 'riovember togs 21 personer för: fylleri! Av dessa togs tre (ingen "under 21 år) i anslutning till natturerna. Enligt polisens uppfattning är antalet inte oroväckande högt. 4 ur nykterhetsvårdande synpunkt fört med sig en hel del problem, särskilt under den första tiden, påpekar Göteborgs stads nyk- terhetsnämnd. ” I början blev. resorna ganska ”plöta”, "skriver ' nykterhets- nämnden och serveringen - av rusdrycker skedde i viss, ut: sträckning till ungdomar. ; Sedan tidningarna slagit larm och Ifrån gan tagits upp i radio i mitten av . september : har rederierna gjort en överenskommelse som innebar, aft ungdom under 21 år inte får följa med på natt- turerna, . Dessa bestämmelser. synes ha | " Nykterh d förklarar emellertid att den, anser det nödvändigt att följa verksam- heten ännu en tid' med största uppmärksamhet, | oa av PIPPI : " Eleverna vid St. Thomas, läro- verket i St. Paul Minnesota; har satt ett nytt 'världsrekord, "vil I en liten skrubb i skolan har de lyckats tränga in 175"elever, Det tidigare rekordet lydde må 148 ele- ver och sattes av eleverna vid det statliga ' läroverket Eau Claite, Wisconsin, ' Förvaras Sköterne., Updrages Bå- tar” och förvaras” all Siöredskap. Tackel och . Togh lägges ' under Taak. Skip och Jachter i Winber- läger. "Upfårdes "och andras Slädar, Drögar Kålekor, : Ther feet Jordh är och Roghibrodden.. ståår ”tiock; I när åkerer är "ioke blööt, så släppes Gödefåren på "Brodden, dock grant achtas Lijff- Boskapen / ther ifrån. Skoo Hästarne och Skårpes. Köres i Skogen effter Torrfvedh, at Ar- beta vedh. Sparas Oxama till Sniö- föhret "kommer. Tagag ” Jjsslaken, Item (detsamma) Simpo: "under Ijsen. Tuthes. Skäres Ri straåx ljsen .ä ”nylagder,” till at” täckia shedh. Sätties samman Wijnternoo- d ten” uthi Nyet . (nymåne). "Tåger, Rååferling, Knopsimmer, 'Trampor och hvad därtill lyder hafves till rede, Item ”Fiskie Tunnor at haf- vandes' :lefvande "Fisk muthi och :| begynries dörst 'at draga uthi In- siögar. Tackerna taga till sig gum- se (bagge)”..: Säk oa Si "December kallades förr för jul- månad och det är ju rätt naturligt. Liksom att man skulle ta det litet lugnare med grovsysslorna (detta in 20 till, "sade Tom Engel vid, st, Thomas, men då hörde vi att rek- — Vi kunde mycket väl h ha gått torn kom i korridoren. . för |: och var bundet runt ohalsen när djuren stod på stall. vent fd Charles ' RANKIN LEN IN av Investeringarna, den större de= len, "som omfaltar' byggnadsverk- samheten och statliga och kom- ”munala ””investeringar av olika | + slag, "varierar 'omvänt mot de en- gkilda investeringarna . så att. de totala investeringarna hålls | inom den ram vi har :råd med utan att få inflation ellen andra balans- rubbningar: inom fsamhällsekono- XKonjunkturpolitiken har alltså, när. det gäller investeringarna, två upppifter.' För det första att un- derlätta" och stimulera en. så sta- bil utveckling som möjligt av nä- ringslivets' investeringar, t ex. ge- nom utformningen av ränte- och :kreditmarknadspolitiken och 'skat- tepolitikeri,: För det ' aridra måste man ”snabbt och" effektivt - kunna anpassa de'statliga och kommuna- la "investeringarna ' liksom ' bygg- nadsverksamheten till ” de .'ofrån= komliga" svängningarna br de övriga ihvesteringarna.” Lyckas” man med den första uppgiften blir den andra uppgiften lättare att hantera; Miss- lyckas. man med -den andra upp- giften får. vi ofrånkomligen: rubb- ningar i: den. samhällsekonomiska balansen, t ex inflation, Att sedan dessa" väriationer i "t ex'de'statli- ga och kommunala: investeringar- 'nå »ur” politiska" synpunkter kan bedömas'som mindre! önskvärda är uppernibärt. att vår, vilja och våra ambitioner måste anpassas till den verklighe- tens' värld! vi Jever, i” "- Det, är "kampanjer. på gång för att svenska folket ska spänsta,' Vi är. ett" folk "som sakta :. förtvinar, spår de värsta pessimisterna. +" "Vi gör inte de rörelser som be- hövs för att vi skall hålla oss unga; "Det är svårt att ”begr'pa att det ska" "behövas Spänstkampanjer, här i landet. "Vi har Ju SJ: s | Bovvag- nar, : Har ni försökt att: komma” upp i översta .kojen i en sådan någon Jgånet, . (Ka i sk D). . Av: JoHN -" Kunden "betraktade . ännu gång den flotta tlyxbilen s ” Vad kostar den? Je 'Trettiotusen! — Jag tar den! "Y” "Den unge "försäljaren: rodnade av ” ” stolthet. "Så ' tryckte . han omärkligt på en undangömd ring- ledning för att ,kalla dit chefen, som 'vid dyllka tillfätten. brukade skaka hand: med ' kunden... Två minuter '; senare inträdde. också chefen -' för. firman och gick ee nast fram till kundens; ' Ve Det gläder- mig mycket, pör jade han, +": 4 . Me Kunden " såg ' "upp med tydlig överraskning och sträckte så vän- lUgt fram handen" till"den artigt bugande : direktören. -- Men vi ade han: för- "en - Jag! tror Inte, att Jag” haft det: nöjet i.” in "ra Visst, jag” känner til och med er fru, herr' älrektör, MN + Min fru? en: ve Javisst. Bodde nå "Inte; för tio år. sedan på- hotell: Atlantie? :« "Jo, det etämmer... men... i Direktören ' tänkte krampaktigt efter." Kanske det hade varlt en "tillfällig bekantskap, som han nu glömt bort och som' han nu av affärshänsyn mycket gärna -skul- le vilja komma ihåg. .Men han "ansträngde: sig förgäves, det var omöjligt. att. tomma, Ihåg: vem mannen var vo. cv : "— Och där lärde vi känna. var- endra? frågade han på måfå. — Ja,' 'och", jag eka göra det lättare för 'er att påminna er det, " Kotåmer nl ihåg en händelse vid er avresa? . — Vilken" händelse? — Ni skulle resa, er fru hade packat edra koffertar och plöts- hat saknade hon ett par skor, - BEVERIY A —- Javisst,' ja, nu kommer Jag ihåg det, ir -—' Ni ringde då rå 'skoborsta- ren, fortsatte. kunden. och frågade. efter er frus skor, men han bedy- rade att han inte sett till dem, En- dast ett par barnskor, som av nå- gon sällsam anledning blivit num- rerade med ert rumsnummer ha- de: han hittat... Men 'skoborstaren förklarade att så små skor kunde endast ett barn ha, men han gick 1 alla fall efter dem, Och det var" er frus! Hon blev alldeles förtjust och ni' gav helt smickrad skobor-:; staren ' rikliga . ärlekspengar, och er fru tryckte också i hemlighet ett pund i hans hand. 1 - Direktören skakade förvånad på huvudet. — Men hur vet min her- 're allt detta? Hade Ni rummet bredvid oss? ; — Nej, ' det var- Jag, "som var. skaborstaren! Direktören stod, där som för. stenad.» Han stirrade 'på lyxbilen. & — Ja, jag förtjänade min sto ra .förmögenhet på - den" idén, fortsatte den f. d. skoborstaren glatt, ty precis som ni och er fru gav mig-stora drickspengar, så gjorde: även, de andra - hotelgäs- terna, Och ju större damernas fötter var, desto större blev. också drickspengarna.': Nu har jag star” git mig till ro. : i Direktören skrattade road, ” NH - Doe stackars, damernat Mei. nu är. det alltså ingen 'som' får dem att:känna sig, som 'om de ägde världens minsta och vacks= raste fötter på det hotellet. >. >: Den f. d. skoborstaren skakade på huvudet. | ' .— Varför inte dett. Den täen' gav! jag min dotter i hemgift, när hon t går gifte sig 'med hotellets nye skoborstare. Öch det är in- gen dållg hemgift, aka jag säga. En.originell idé är värd pengarl «dr , Mån” även Ad här fäller ju]: » 18.40 "Tysk Nybörjarkurs. 4805 Pop nonstop. :119.00 Nyheter och väderlek. - '119.59 Senaste nytt. RADIO och TV . 10 och TV. "TISDAG 9.30—9.55 Skol-TV, ” | EMI Skol-TV. 16.50 Nalle Lufs Saj Gösta Knutsson, : - N 19.00 Fritt fram. Forum för ung- dom som: tycker och tänker. (Följs av.en diskussion i ra= dions P2 kl, 19.30.) 19.39 Aktuellt. 19.55 Väderlek, -< 20.00 Anita 'Thallaug. Liten show kring en stjärna, - > 20.30 Hemrna med Ria, . ». 21.15 I fråga satt. 21.30 Mysteriet Herbert Konish, En ällvarlig komedi med David Way= 221 15-22. 30 Aktuellt, ” DANSK TV 13.15—13.40 Boliglere, ; (Skole-TV.) 18.00—18.30 Frikvarteret, Nyt ude- och hjemmefra for piger og " dreng 19.30 Walter and Connie, 15. og 16. » lektion; 5 ' 20.00 Aktuelt, - i 20.20 Bag ordene. Situationer fra hverdagen, 20.55 Anita ”Thallaug. "Lille show n stjerne, NH 2115 Pfterårets bogmarked, 22.05 Nyheder, om PROGRAM 1 0.00—5.40 Nattradion, 5.00 Nyheter, . 5,55 Vardagsmorgon. «to: - 6.00 Nyheter. Därefter: Grammo- fonmusi 6.20 Morgonandakt” av äxaneslärare Linnea Hörlén, 6.30 . Nyheter ' och väderlek. Där- " efter: T.ps i tal och ton, x 7.00 Nyheter. Därefter: Tips i tal och ton. (Forts) =, 7.25 Almanackan, be. ooo ov 7.30 Nyheter. Därefter: Säll är den, vilkens överträdelse är förlåten. 7.40 Morgonandakt av major Karl- "SVENSK TV I 9.00—9.20 Den glada butiken, 9,30—9,55 Skol-TV. 10.05—10.30 Skol-TV. 12.30—12.55 Skol-TV. | 18.30 Storstaden förändras, ? 19.00 Ordet och sinnena, 19.30 Aktuellt, / : 19.55 Väderlek, 20.00 Luffarschack, 20.30 Rapport från nyhetsredaktio- nen. 20.45 "Amerikansk film om uppföd- ning av kapplöpningshästar, 21.05 En trasslig härva. Alfred Hitchcock presenterar , en thril- - ler i regi av Alf Kjellin. 2. 50 Sportspegeln. 22.15 Aktuellt. . 22,30-—22.45 Från riksdagen. . . DANSK TV. 9A15—9.40 En historie om ingen- ting. En TV-novelle af Finn Gerdes. (Skole-TV.) 19.30 Boliglzere,. (Skole-TV.) 20.00 Aktuelt. 20.20 Filmreportage, 20.45 Madame Dubarry. 22.40 Nyheder, : PROGRAM 1 H 0.00-—5.40 Nattradion, - ” 5.00 Nyheter. « ' 5.55 Vardagsmorgon. 6.00 Nyheter, Därefter: Grammo- fonmus k. 6.20 Morgonandakt av "ämneslära= re Linnea Hörlén, - 6.30 Nyheter och väderlek, Däref- ter: Grammofonmusik, : 7.00 Nyheter. Därefter: Andliga sånger på grammofon, 7.25 Almanackan, 7.30 Nyheter, Därefter: Herre för= barma Dig. Erik Lefwert i Frälsningsarmén, 8.00 Nyheter och väderlek,- 8,15 Småbarnskvarten, . 8.30 :Vardagsmorgon. (Repris.) 8.35 Sändningsuppehåll. ' : ' 11.00 Nyheter... 0 00! . 11.05 Matbörsen, Noa Därefter: 11.10 Pr läsning, Erik Lefwert i Fräl (Göteborg.) ' 8.00 Nyheter och väderlek, 8.15 Småbarnskvarten,' - : 8.30 Ålderns 'börda lätta. ' 8.45 Skolradio: | ” 11.00: Nyheter och programläsning. - Därefter: Musik under: arbetet. 11.50-—12.00 Lökalt över Göteborg: : Göteborgsnytt. med - fiskhamns- rapport, . . 12.00, Klockspelet 3 Stadål Dagens, dikt, Därefter: - Lunch- 12:25 5 Våderlek för landdistrikt, 12.30 Nyheter. Luncheko. Däref-, ter; Lätt på 'grammofon.: Se 12.58 Tidssignal, > ' LE se 13.00 ' Börsnoteringar. - 13.10 Skolradio. 13.40 Lätt musik, : 14.00 Familjespegeln. .' Flea 15.00 Riksrondens no ov 1510: Radioföljetongen 16. 10 Möter: med "Kvinnor I i | Sverige, 16.40 E.no Leinos Helkasånger. 17.00 Nyheter. Sjörapport.. 17.10 Kontakt med "Thalia. 17.30 Radiohjälpen 901950 18.20 Löpsedeln, 18.25 Meddelanden. '« 18.30 Nyheter. Dagens eko. i 19.00 : Nyheter "och väderlek, 19.05 Sant eller osant. " 19.45 "Morton ” Goulds” orkester; "” 20.00 Ett program om: Sven Scho Jander; ss Musik under arbetet, ' ". 11L50—12.00 Lokalt över” Göteborg: - Göteborgsnytt . med fiskhamns- rapport, =. .00 Klockspelet i Gladshustornet si 12.15 Hönserier i tävlån. ” 12.25 Väderlek för landdistrikt. 12.30 "Nyheter, ' Luncheko, 2 12.45 Väderlek för sjödistrikt. Där=-. efter: Lätt. på grammofon, : 12.58 Tidssignal: 13.00 Börsnoteringai 13.10 Skolradio.. 13.35. Musical-mati 14.00 Föräldrarnas brevlåda. 14.15 Underhållning ' i, toner och, ord, Cs aa 15.00 Riksronden., ee 2 i Bakom: kulis- av. Breen eraprograni.” av Qvitt Holmgren, 17.00 Nyheter.' Sjörapport, ' 17.10 För flickor och pojkar. : 17.30 " Grammofonmusik, - : 1820 Löpsedeln, :-v. - |18.25 Meddelanden, .-'. : 18.30 Nyheter. Dagens eko. 19.00 Nyheter och väderlek. 19.05 Vi som vet mest. . 20.00 Med KFUM-kören i Det he- liga landet. - 20,30 Människor .. ;emellan, : 21.00 Journalen, ee 21.20 Riksdagen i dag. - a 21.30 Litet annorlunda, fota 20.45 tur: cr 21.00 Jodrnalen och Sport' i dag. 21.30 Les préludes, symfonisk dikt av Franz Liszt," - cr 21.50 Väderleks. ::o sf 00 22.00 Nyheter,» CN des os 22.05 Swing Session, se 22.30 Melodiradiom == 7.0 +: 23.00 Nyheter. . 23.05 Melodiradion. ' 0.00-—5. 40 Nattradion. no : "PROGRAM 2 ' 5.40 | Melodirsälon: : " ? 5.59 Senaste nytt. (Därefter 1 min, ' före varje hel timme t. :om,. 17. 58) 6.00 Melodiradion. +. : 7,15 Matbörsen, ' 7.20 Melodiradion. Na . 9.00 Lyssna med mej! a 11.05 Matbörsen, "= Ön 11.10 Melodiradion' "+ a 12.00 Enslingen, , M 12.05 Det ska vi firal =. 13.00 Regionalradion: I dag, 13.05 Melodiradion. "" 14.00 "Siesta. - NM a 15.00 Melodiradion; Sr 17,00 För er på väg « eller redan |7 hemma. '" St 18.15 Redionalradion. 18.30 "Nyheter." Ve dé: djur I tropisk 19.05. Radiopoeten. 19.06 Kulturred dak kvart. 19.20 Jan Pieters 'Sweelinek. 19.30 Fritt fram, vi 20.00 Ti-dagskonsert. Md 20.35 M'tt drama. Professor John Landquist väljer Vildanden, av " Henrik Ibsen : : 21.35 Utsikt. 22.00 Nyheter. åre 22.05 Kvällsandakt. 22.10. Biodags i landsorten, 22.30—2325, César Franck. "PROGRAM 3: . tionens "aktuella > 19.05 Kvällssagan.: . 19.15 Melodiradion. ; . eh 20.00 Kvällstoppen. vo 20.59 "Senaste nytt, ' : 121.00—22.05 Melodiradion. : Senaste nytt! 21.59. "ANLEDNINGEN . ST Jag går till festen med Mats därför att han är en utmärkt ung man — välvårdad, verklig gentle- man, artig och belevad... och för att ingen annan har bjudit mej! 118,15 Regionalradion. ” 21.50. Väd : sa 22.00 Nyheter. föl TM : 22.05 Nattredaktionen. 0.00 "Melodiradion, - - - a 1.00 Nattradion, = Pet » 12,00 Nattens melodi. > i. 3.00—5.40 Nattradion. + ; ”"ÅPROGRAM 2 5.40 Melodirad'on. +; före 'varje hel timme t.o.m, 11159) nen 6.00 Jobbardags. + "= . 6.30. Melodiradion, -. 7.15 Matbörsen. 7.20 Melodiradion, 11.09 Sändningsuppehåll." 12.00 Friluftstips. SS 12.05 Det ska vi firat: vc > 13.00 Regionalrad'on: I dag. 13.05 Melodiradion, '- ' sa 13.35 Sändningsuppehåll. 15.00. Siesta, ' vi 16.00. Melodiradiori. NN 16.30 Pop 63. , : 17.00 Melodiradion. 4 18.30 Nyheter. 18.40 Rysk nybörjarkurs. ot berättar om 0: car Wilde i fäng- ”elset.” 20.00 Benjamin - "Britten. War Re- uiem, |. 2130 ”Orden”. 21.45 Operans” värld, > 122.00 Nyheter. 22.05 Kvällsandakt. | 210 Some Postwar > British Wri- ters. 2040-2025, Crämmoforkonsert. nea PROGRAM 3 18.15 Pop nonst 19.00 Nyheter och väderlek. 19.05 Kvällssagan. - . 1915 Melodiradion. 19.59 Senaste nytt. 20.00 Har ni hört den förut? 20.30 Lite 'bluesmusik, =. - 20.50 Melod'radion. ” 20.59 Senaste nytt. no 21,00 Melodiradion. .". «V : 21.30—22.05 Erbo och Kjerrman vrider klockan tillbaka. oe "-iDärefter: Senaste nytt. : FÖREKOMMEN + — Men blev: itite' din chef arg när du slutade den första? — Inte, han visste det före mig. 7.40 Morgonandakt av major Karl- Å Dagens dkt Därefter;, Tunchmu- . | tt op " ” a 16.35 Katarina - Taikon intervjuas 2 "15.59 Senaste nytt. (Därefter 1 min, 19.05 Radiopoeten. . NH :-]19.08 Kultusredaktionens, aktuella kvart, xt . 19.20 Spans ts . 19.35 F1 dr, Germund Michanek ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.