0 OD [Or a Ar |A [a] x | amn [en | aa JEN as - | — AMON mRING De ret Ia Toregen 2 = ST | = LT" den 28 nov nb 96 = I ad : EEC-skutan seglade för förlig EEC-bekymmer nuari förra året träffades en över- > J se mellan EEC:s med- vind ända till det ögonbli de Gaulle vände tummen ned. för Englands ansökan om med- lemskap, Optimismen och framåt- andan inom EEC:s högkvarter i Bryssel knäcktes väl inte genom de: Gaulles bryska nej till Eng- land, men den har dämpats kraf- tigt. Visionen om ett Europas för- enta stater, som satte sin prägel på Romfördraget om EEC:s ska- pande — det heliga romerska ri- ket i modern version — har för-. svunnit Frankrike under de. Gaulles handfasta ledning har gjort rent hus med sådana dröm=! mar, För Frankrike kan endast gamarbete mellan suveräna natio- nalstater . komma ifråga, "ingen övi lig politisk organisati lemsstater om vissa riktlinjer för en dylik gemensam politik. Den ' blev kraftigt uppreklamerad, man talade om ”en historisk uppgörel= ' se”. rörande de ömtåliga jord- . bruksfrågorna. Under ' höstens : lopp har det blivit klart att upp-= görelsen endast var en etapp ' på vägen mot målet. De avgörande frågorna återstår att lösa. Natio- nella för, att inte säga nationalis- . tiska intressen -inom de olika EEC-staterna står här mot var- andra, Skarpast är motsättningar- na mellan . Västtyskland och " Frankrike, men det sistnämnda landet får stöd av Holland, som har likartade intressen med detta, Frankrike och Holland-har stor li del: duktion, "vars över- . gom derar de europeiska sta= " terna till, delstater i en alleuro- peisk förbundsstat. "EEC:s beslu- tande församling och verkställan- de sekretariat har helt måst lägga de politiska integrationssträvan= . dena åt sidan och koncentrera sitt arbete på de ekonomiska och rent handelspolitiska problemen. Även denna mera begränsade uppgift erbjuder'stora svårighe-: ter, det gnisslar betänkligt i sam- arbetet mellan medlemsstaterna. de Gaulles' nej till England utlös- skott måste exporteras, Västtysk- ' land är ett utpräglat industriland med stort behov av'livsmedels= import, Frankrike med stöd av : Holland kräver att EEC:s gemeu-' samma jordbrukspolitik utformas så, att den garanterar en maximal ' avsättning inom den gemensamma ' marknaden. av deras livsmedels- exporter. Största importören mås- te då bli Västtyskland. Men det=' ta land köper livsmedel också från länder utanför EEC, framför allt Di k och 1 någon mån te en våld mot Frankrike från de övriga. med- 1 tat sida, åtminst i även: Sverige. Detta komplicerar ”situati "Men ännu mera kom- officiella kretsar. Man kan inte helt värja sig från det intrycket, att i'varje fall Frankrikes mot-. stånd mot de politiska integra- tionssträvandena har mötts med åtskillig. förståelse inom andra EEC-länder, även om denna opi- nion ställer sig något tveksam till klokheten i de Gaulles beslut ifrå= pliceras den därigenom, att Väst= . -.tyskland också har en egen gan- . ska betydande jordbruksproduk- tion, Det tyska jordbruket är till övervägande del ett småjordbruk. Skulle: fältet släppas fritt för franska och holländska jordbruks- produkter kommer de tyska jord- Jen del intressanta inslag. Många av "den amerikanska Mtteraturens | mest "kända" namn är represente- Krönika om På Kungliga Biblioteket i Stock- holm pågår just nu en utställning av de 50 förnämsta böckefna ur fjolårets amerikanska produktion. Kritikerna i Förenta Staterna har emellertid i dessa dagar föga tid över att tänka på de böcker som kom ut äfjdd — de är strängt sysselsatta. med att analysera de litterära kvaliteterna i årets strida höstflod. = > . : Några mera oväntade strömdrag har de haft svånt att upptäcka, men bokhösten bjuder ändå på rade, från' Kerouac till Pearl Buck, även. om de väsentligaste" bidragen |, delvis kommit från andra håll "Den 'seriöse och ' högst litteräre författaren": Wright Morris har kommit ut med en ”svår” roman gom saknar intrig och nästan ock- så” handling och som närmar: 'sig rena abstraktionen, Titeln är ”Cau- se for Wonder” och romanen fun- gerar som sen meditation om tiden och dess komplicerade :betydelse för individen. Den handling som finns berättar om hur amerikanen Warren, , Howe tillsammans med några bekanta besöker ' ett, slott i Österrike där hamn trettio. år .ti- digare vistats med samma mäns niskor,' Han är besatt av. tidens roll i den egendomliga dubbelvärld av minnen och verklighet som han lever i; Howes förhållande till tiden . påminner på sätt och vis brukarna, att lida stora ek ka förl ga om England kan." Relationerna mellan Frank= rike och övriga EEC-länder blev åtskilligt kylslagna, sedan engels- männen lämnade förhandlings- bordet 'i Bryssel och någon på- taglig uppvärmning av desamma : "ka skall disk Den holländske jordbruksminis- tern Mansholt, som har fungerat som ett' slags inofficiell jord- bruksminister för hela EEC-or= ganisationen + har nu utarbetat riktlinjer för en kompromiss, vil= har inte ägt rum, Relati mellan , England och Frankrike blev helt naturligt ännu mera - nedkylda, En viss förbättring har ; inträtt under - sommarens ' lopp men detta får ingalunda tol- ” "kas så, att de Gaulle ger upp sitt tstånd med England St skap av EEC, Om och när Eng« . land på nytt kommer att söka medlemskap ligger 1 vida , fältet, . I varjo fall kan denna fråga inte : bli "aktuell under de' närmaste" åren, kanske blir den det aldrig, Utvecklingen kan ta nya vägar, ' som vi i dag inte vet någonting ” « Det: akuta bekymret” för : EEC . just nu är behandlingen. av frå " gan om"att åstadkomma en ge as mellan EEC- + länd jordbruksmini i december. Mansholt syftar till en ”paktuppgörelse”. genom : silken varje land visserligen inte kan få sina krav helt uppfyllda men” där intet land skall bli alltför-lidande : på affären! Det brådskar med'ett . beslut, ty nästa vår skall EEC förhandla med Förenta Stat . ar om stä i Eliots Fyra kvar- tebter. +. so er oo lt I en normalare' verklighet ut- spelas : Mary Mc Carthys romari ”The. Group”, som - ligger i topp på höstens bestsellenlista . och som också ' flitigt "uppmärksammats av kritikerna; ”Gruppen” "ifråga är åtta: studentkamrater - från trettio- talets Vassar, - flickeolleget' par préferénce i Amerikas socialgrupp I Mary Mc Canthy skildrar. grup- pens . öden och. utveckling från losjva- mal 2 flöde av nioderna "ideer och sexu- den. 8.k Kennedyrundan — om” -'en » friare. världshandel | överhu- : vudtaget. Frankrike”har som vill- ' kor för att EEC skall deltaga i ' dessa förhandlingar. krävt, att, en + gemensam: jordbrukspolitik, inom . 'dess gemensamma marknåd' skall vara: fastställd innan detta' års : utgång. ' Mansholt står inför' sin hittills svåraste uppgift som kom- - jordbrul litik. 'I- fa> — promissmal e inom-EEC- «ans HYRESSKATT, . Inom regeringen tycks man änt- ligen ha kommit till klar insikt om att den nuvarande ' hyres- splittringen ej kan bestå; om bo- | - stadsbristen inom rimlig tid skall kunna bemästras. Men vad är då inrikesministerns, statsrådet Ru- ne Johanssons, recept ' mot hy- ressplittringen? Jo, åtminstone alternativt, en hyresskatt! påpe- kar Borås Tidning: Den ”lösningen” av problemet har hyresgästerna i det äldre, Privalägda bostadsbeståndet = all anledning att betacka sig för. Ty den innebär, att en hyreshöjning för deras del ej kan ge det un- derhåll av de fastigheter i vilka de bor som eljest blir möjligt. Fortsatt styvmoderlig behandling av de enskilda = fastighetsägarna innebär ovedersägligen att även deras hyresgäster blir behand- lade på samma sätt," Men rege- ringens företrädare saknar up-= penbarligen viljan att bedöma he- la detta problemkomplex på ett objektivt vis, De stirrar sig blinda på de val- taktiska aspekterna, och - sedan får det gå med bostadsfrågan som det vill, HERBERT SÖDERSTRÖM, F. D, SKJUTJÄRNSREPORTER i TV och nu chefredaktör i so- cialdemokratiska Örebro-Kuriren, undervisade nyligen ' Ny " Tids chefredaktör om hur en social- demokratisk tidning skall skö- tas, noterar. Svenska Dag- bladet, citerar och kommente- rar: " ”Har Du regelbunden ”indok- trinering”. av Dina' medarbetare så att de har klart för sig vil- ken profil Ny Tid har, hur en nyhet skall presenteras, vilka ämnesområden som särskilt skall bevakas, vilka kommunalpolitis- ka ideal Du har, kort sat hur världen borde vara beskaffad en- ligt Ny Tid? Samarbetas nyhets- stoff ' och ledarstoff till en en- hetlig produkt...?” En sådan journalistik, som av= ser att göra hela tidni inpyrd med en nyhétstidfing i'detta ords . egentliga mening, utan , med "en ade sa. skin. isk pr RLDSSVÄLT — OCH ÖVER- "FLÖD Ve ae I Röster i Radio-TV hade en skribent' behandlat frågan om svälten i världen och vår övernä- ' ring, "Det finns: en hungerridå på vånt jordklot, som skiljer någ- ra få hundra miljoner' välnärda | människor från miljarder under- närda eller i varje fall felnärda”, hette det bla. i radio-tidningen. IRLF-tidningen kommenterar: Det är intressant att notera hurusom dessa synpunkter på den ojämnt fördelade livsmedelstill- gången och den globalt sett otill- räckliga . jordbruksproduktionen återkommer" allt oftare :och i allt flera olika sammanhang. En me- ra positiv syn på bondens 'arbe- te — här liksom i alla andra län- der — kanske därmed så långsamt håller på att arbeta sig fram. Det är i så fall: på tiden, Alltför länge har alltför många betraktat det på bordet och maten i magen hos alla och envar, som en när- mast parasiterande belastning för det moderna samhället, : Det är mycket orättvist. SKOGEN, MASKINERNA OCH HÄSTEN : : Rationaliseringstakten i skogen måste drivas upp snabbare, sägs det. Varför inte då, frågar J or d- brukarnas Föreningsblad, citera följande ur. jordbruksut- redningens skogsbruksgrupps ytt- rande: : . ' "För skogsbruksföretag som drivs i kombination med annan verksamhet, t.ex. industri eller jordbruk, blir målsättningen att uppnå högsta möjl'ga lönsamhet för det samlade företaget, och den ekonomiska motivationen att mekanisera kan därför växla från fall till fall”. Eller varför inte tala om att användning av hä:t enligt skogs- med ett visst slags politik, där medarbetarna ”indoktrineras” och där man inte håller isär begrep- pen nyhet och kommentar, står i strid med eljest allmänt veder- tagna grundregler för dagstid- ningars redigering. Den måste till sist bli en plåga för läsarna, som inte kan undgå bruksgruppens tablå f.n. är billi- gare än praktiskt taget alla till- ä Åt li k iska utr i 4 Endast vid så kort årlig använd- ningstid som 75 dagar arbetar skogshjultraktorn 4 öre per m! sk (ca 1,5 proc.) billigare än en häst, som arbetar lika kort tid. Ändå måste man hjälpa. fram att märka att de inte bar att göra maskinerna, ty hästarna försvin- "Ttelse7 om' vandringen från oskuld bonden, zom dock svarar för brö. | ? I land, Kina och Japan tävlade om ellt ny de dill ”en' idesillu- sionerad ”vuxenhet i New Yorks komplicerade, storstadsatmosfär vid tiden för, andra världskrigets ut- brott. Författarinnen, ' själv Vas- sarstudentska, beskriver romanen som ”historien 'om hur tron på framåtskridandet - gick , förlorad under denna tidsperiod”. Det är en” frispråkig" men sansad berät- stilk neuros, utförd med. en! torrt road stil som ibland ger personer- na ett kanikerände' skimmer, |: / -Jack ' Kerouac ' fortsätter 'sin självbiografiska : serie :”Duluozle- genden” med romanen ”Visions of Gerard”. Gerard var den äldste scenen i familjen Duluoz och dog ev hjärnhinneinflammation vid nio års ålder. Hans tragiska historia är skildrad med ömhet och värme, men, påpekar 'en kritiker, Kerouac har ställt för små krav på sig själv som Författare och tillåtit sin spon- tanistiska prosa att bli alltför vild- vuxen, ..,.. ! ” Från Manhattans djungel "En av Förenta Staternas fåtaliga |- existentialistförfattare, Edgar Le- wis Wallant, som avled ifjol, ger i sin nu utkomna "tredje reman ”The Tenants of Moonbloom” en provkarnta över mänskligt elände i Nedre Manhattans slumdjungel Wallace har ” beskrivits som en "etnisk provinsialist” och huvud- personerna i hans böcker är alla judar — en gammal änka från Ryssland, en f£ d& krigsfånge och nu Norman Moonbloom, en infödd amerikan .i yngre medelåldern. Moonbloom är en misslyckad aka- demiker som tjänar sitt bröd som hyresindrivare i ett förfallet slum- distrikt på Manhattan, Hans syssla | "för honom i kontakt med en de- primerande verklighet, som emel- lertid "avslöjar en rikedom på människotyper och människoöden, sorger och glädjeämmnen, Realis- men i skildringen har: symboliska undertoner och boken har liknats vid en modern parabel. Som stor- stadsförfattare har Wallant vissa drag gemensamma med Nathanael West. . - "The Living Reed” heter Pearl Bucks senaste roman. Miljön är Korea och handlingen utspelas under den tragiska period i landets historia då det gamla kulturmönst- ret rubbades av den västerländska civilisationens intrång samtidigt som de mäktiga grannarna Ryss- att inkräkta på landets territorium ner, Även de enskilda skogsä- garna försöker på allvar bemäst- ra den pågående omvandlingspro- cessen i skogsbruket, Till. skillnad från /Buck's stora ii .;Den goda: jorden”, handlar ”The Living Reed”. inte om fattiga bönder :utan om en rik överklassfamilj,: klanen. Kim,' vars öden från 1880-talet och fram till andra wärldskrigets slut :författa- rinnan. skildrar med stor miljökän- amerikanska” dem har nu publicerats under ti- teln ”TelegraphH Poles and' Other Poems” och utgör en blandning av dätta tillfällighetsrim och seriös lyrik. Han skrattar åt och skämtar med tillvarons absurditeter,' men visar också prov på det Iyhörda allvar inför livets svårhet som han nedom. Hon har emellertid kri- tiserats för. sin ibland något för bibliska” stil. oe . John ; Updike, känd i Sverige genom sina romaner ”Basar i fat tighuset”, ”Haren ' springer” . och den: i dagarna utkomna ”Kentau- ren”, ägnar sig också åt att skriva småpoem och satirdikter. Några av. dok at i sina romaner, Och han bekymrar sig över vilket in- tryck han gör: es oc tert ul Did I answer that girl with white "om shoulders i! fs SRA, Correctly, or should I have said (Engagingly) ”Kirkegaard smolders But Eliots ashes are dead”?- - "a Det brukar sägas, att en ame- rikansk vicepresident har ett av världens "minst meaktpåliggande uppdrag. Men. om ämbetet är likgiltigt '+-— , vilket -'sannerligen kan ifrågasättas — behöver inte den man som innehar det vara en obetydlig nolla. Det visade Harry, 5. Truman när han efter Roosevelts : död trädde till och blev en av USA:s främsta pre- sidenter." Ingen begär allt Lyn- don B.: Johnson, skall växa till samma storhet som Iden vid sitt tillträde hånade före detta kon- kursmässige klädhandlaren Tru- N i ve so : ” 4 i f . | Nja språk på ä SA ;-En stor na språkundervisning är den stora spilltiden' för :eleverna, då. äraren måste ' träna” varje "elev för. sig i rätt uttal, "Man: räknar . med . att varje elev får tillfälle avt tala det främmande” språket ; endast : cirka 20 sekunder: under-: en : normal språktimine, ' Eleverna mister ofta intresset. för - språkundervisningen, och "efter flera års' undervisning i- ett "främmande språk kew de en- dast med möda göra: sig, förståd- lair de. enklaste sammanhang. I Teknik för Allas” 4 löp ckdel med traditionell lämpliga , meningar råre talat ' in med uppehåll efter varje "mening. ' Bandet läggs på lära ens master- bandspelare ' och .'g ningar. ut till elevernas lare där det spelas in 'på ett spår samtidigt som eleverna" i hörlurar avlyssnar. uppspelningen och säger efter:på ett abnat spår på bandet, När: eleverna. spolat tillbaka sina band till utgångsläget hör de den infödde läraren på nytt, men den: ria gång från sin egen bandspelare och i pauserna hör de :sina egna eft ingar. Eleverna får alltså berättar! ingenjör ; Richard Brodin om en hy undehvisningsteknik där man med. hjälp an bandspelare ger eleverna möjlighet” att "uttala. 200 meningar: på en -språktimme, : «ti -Med' denna metod. får eleverna snabbt vana att uttrycka sig på det främmande språket och. deras uttal blir perfekt då de endast lyssnar till infödda lärames uwital, coon " Denna, form av språkundervis- ning har drivits till sin spets i de s, k,.språklaboratorierna: Där har varje elev en bandspelare inbyggd i sin bänk. Dessa bandspelare står i kontakt med lärarens båda band- spelare spå. katedern, 'en -”masterx bandspelare” och en ”testbandepe- lare”, Till lektionen har den.or- dinarie läraren med sig. ett ”mas- terband”, på willket en infödd ,lä-" tillfälle att omedelbart jämföra sitt uttal med en infödd" lärares, t >: + Sedan... väl | masterbandet : förts över "på > elevbandspelarna, . kan eleverna ' .:-fontsätta självständigt, var och en. Den . ordinarie, språkläraren kan från ett manöverbord på katedern koppla in sig på önskad elev 'och utan att denne märker det avlyss- na hans arbete. Med denna tek- nik har man funnit att varje elev får tillfälle att; uttala cirka 200 meningar på en språktimme. > |: ": För snabbbräning av soldater har bandspelare använts på detta sätt en längre tid, men för "civil språk- undervisning installerades det för- sent som förra året, + sis Hundratusentals: "Skopje idag är de hemlösas stad. I: hundratusentals har "invånarna återvänt till. sin raserade stad och över. 150.000 männéåskor bor nu i tält" eller skjul.då de saknar tak över huvudet.- Bland: dessa'. finns Nyligen fick vi en förord- ning, som säger, att motorfordon skall framföras + utan onödigt buller, men man måste vara helt frå de för verkligheten, om man tror att denna löser några problem, I praktiken har lagpa- ragrafen inte heller åstadkommit någon som helst ändring i situa- tionen. . Man kan summera hela situa- tionen på detta område genom att konstatera, att i detta land får det omedelbar påföljd att utan tillstånd sjunga på gatorna, medan det i praktiken må vara vem som 'helst ostraffat, att var : som helst och ' när som helst uppvakta sin vakna eller sovan- de omgivning "med hur. mycket buller som helst bara detta åstad- kommes med ett motorfordon. (Nordvästra Skånes . Tidningar). [ raserade Skopje 65.000 barn, Situationen för dessa människor blir allt allvarligare nu när vintern och kylan har börjat komma" till Skopje. må Trettiofyra tusen” byggnader av fyrtiotre tusen totalförstördes sin- der” jordbävningen 'i somras. 1.800 karn "och ungdemar 'dödades "och 3.500 blev svårt skadade. I dagens Skopje finns det vidare tusentals minderåriga som blivit föräldra- lösa och över 800 sjuka barn lig- ger tätt hoppackade i oeldade tält där sjuksängarna står direkt på marken... — - et sma 5 Den svenska hjälpinsats som in- leddes omedelbart efter katastro- fen pågår alltjämt och 7 km utan- för gamla Skopje ligger nu en by som fått namnet Doce Petrov — svenskbyn, Dit har Rädda Barnen fter sin. arbetstakt. sta ' språklaboratoriet i Sverige så |: mean" "gjorde. Förutsättningarna är emellentid 'goda för att han klokt .och effektivt skall kunna förvalta 'delt rika arv den mör- dade" presidenten ; lämnat efter SS Västerbottens-Kuriren Social politiska kommittén var- nar för tron 'att ökad sjukhems- vård 'skall "minska personefibe- hovet på andra sjukvårdsområ- den... Varningen ken vara berät- tigad, men, vården av de fång- varigt sjuka kräver en annan typ av vårdpersonal än vad som behövs i wakutisjukvården. Det är inile osannolkt att utbyggd sjukhemsvård även kommer att innebära ekonomisering med de kinappa" resurser, av 'sjukvårds- personal vi hare mee" | Stockholms-Tidningen » Säkerligen kan de pågående utredningarna kidma till att hyf- sa många av de misiförhållan- den 'som utmärker dagens bo- stadspolitik men för att åstad- komma en i order” verkliga marknad), :. där de” enskildas önskemål. och: valmöjligheter tillgodoses, krävs andra tag än de regeringen mäktar, I längden torde inte heller otalet bostads- lösa" - och” trångbodda + låta sig nöja med detta , famlande som mer "präglas ” av ' dogmatiska bföreställlningar "än en: verklig vilja att infria” de -storordiga löftena!” om” allt. skapa normala hållanden för folkets flertal. i: DN ra AN Båda BONG - Man kan nog förutsätta att det inte precis blir något ex- panderande inrikesflyg när SAS tar hand om alltsammans. Men tidningskoncenmierna: : som ' har akter 'i Linjeflyg torde: känna sig belåtna över att bli av med företaget ' samtidigt som ' deras flygdistribution ' ;jav : tidningar tycks ha 'spefet ut sin roll: sö fs Handelstidningen : .. Domen; mot-den unge” grav- skändaren i Härnösand — vill- korlig dom: kombinerad med förpliktelse "att viss tid arbeta på” kyrkogården — innehåller en ny brottspåföljd utan, sam- klang med avsikten bakom den villkorliga domen. Därför borde fördelar och 'mackdeflar prövas av Jagstiftarna innan en sådan ny praxis tillämpas, ”' i oo: , : Hovrättsrådet Per-Erik First När Julian Huxley drar den sutratsen att det i grunden inte finns ' mågon ' ”klyvning mellan vetenskap och religion; båda är redskap i mänsklig- hetens muitveckling”, så kan man ju genast peka på ett alternativ till: inte en metenskarfilig reli- i det jordbävningsdrabbade Skop- je. . | ” Men fortsatt ökad hjälp behövs också till de algeriska barnen wars situation alltjämt är oroväckande. Hundratusentals barn fever i svår fattigdom och tiotusentals har mist båda sina föräldrar under det nära sänt 8 monteringsfärdiga ki trähus, varav sju skall användas för vårdplatser åt de sjuka barn som nu ligger i de oeldade täkten där nattfukten hänger tung längs tältväggarna, Det åttonde trähuset kommer att användas till barna- vårdscentral i svenskbyn Rapporterna från Skopje blir alltmer alarmerande där behovet av ökad hjälp framstår som allt klarare med hänsyn till den till- tagande kylan och den återvän- dande befolkni; svåra b och försörjningssitvuation. ”Till hjälp — för barnet i nöd” är Rädda Barnen3 appell denna höst, Den nu pågående höstkam- panjen är en vädjan om skynd- sam undsättning för de hemlösa, tad. föräldralösa och utblottade barnen 8-åriga . befrielsekriget. De saknar både hem, mat och kläder. Deszs- utom är TBC:n och ögonsjukdo- men trakom ett verkligt plågoris för Algeriets miljoner barn och ungdomar. oo För ökad, långsiktig hjälp till alla dessa nödställda syftar Rädda Barnens höstkampanj. Er insats kan bli direkt livsavgörande. Post- girorrumret är 900 100, TESTA « LJUSET ” ÅA BROMSARNA » DÄCKEN EN KVART FÖR SÄKERHETS SKULL mening fri och: rörlig bostads- | och " ändamålsenliga bostadsför- | » Sydsvenska Dagbladet : | sina 'vekönlömiska "intressen ” il” gion — mutan en religion: sbeja= kande wetenskap.' . oo ”Ralt Parland i Perspektiv . ee vor : 2 ot a | bt När skall vi. få uppleva a örre människosamling i stället hjälper. polisen? När skall man få tillfälle allt aPP- lådera allmänhetens realtion . vis å vis polisens ansträngningar makare? : : : Helsingborgs Dagblad ning gycklar med -Palme för hans sätt att-säga'”vi I arbe- tarrörelsen”. Nå, än ' sen, har han inte under sin tid gjort lika - mycket . I arbetarrörelsen som någon med minnen i hän- har han råstlit, det ver alla. En av hans få, motgångar var när : han wtällde upp i TV så totalt utvakad efter en valrörel- se, attt han såg ut som Fran- kensteins Billebror. : .» Alvar. Alsterdal i: Arbetet Om det fanns någon rälbvisa i. denna' värld, så. skulle 7 alla nykterigter och antirökare be-: hala en. extra skatt på sina dygder. ' De . skulle deklareras precis som : ”extraknäck”, Om inte så skulle alla dessa praktmänniskor vid eventuella risksituationer själva . ta. hand om sitt personliga försvar efter bästa förmåga.” + > | Ge i Sydsvenska Dagbladet - Var håller konsumentupply” sarna, dessa diktens”och" ditte- raturkommerisens ':- idoga "små hus?. Svar: De .sitter 'på ltid-. ningarnas "kultunredaktioner och lovord "som bokförläggarna '— gärna" med. fetstil. — använder i sina reklamtexter: Bokkriti- ken, som egentligen borde fun- gera som . ett ””konsumentineti- tut” för köpare och läsare, ver- kar it. verkligheten» alltför oftas som textleverantörer till produ- center. och försäljare, ” : -. PÅ VÄGEN . : 2. 2 JOH: Tagen eder till vara, så att I' icke förloren det som vi med vårt arbete" har kommit åstad, utan fån full lön, - Nyligen wvär jag på ett möte, där "det samtalades om trons. lön... Flera varnade -stkrkt mot att ' tänka” på fön : och : menade, att ämmet” var-farligt.: Då fram- trädde någon och «ade ungefär så här: ”Jag tycker ant. detta: är ett mycket gott och nytlgt ämne, Tron 'ger lön, Den ger stor lön. När jag tänker; på i tro, då undrar jag, om ;en så dålig tro kan få en så stor lön. Lönen - har varit mycket större än jag på grund av min tro hade förtjänat, Denlua säger mig, att det väntar oss en här- lig lön till sist, en lön .som är mycket: större än någon av oss har. förtjänat eller kan tänka Jag kände, att mannen hade rätt. Han hade fått 'se, alt lö- nen är nåde-lön. . Men denna' sanning motsäger inte detta, att vi har ansvar. Tvärtom! Ordet för dagen säger, at vi arbetar oss till lön. Jag varken kan eller vågar gå in på detta hemlighetsfulla områ- de. Men 'erfarenhelten visar, avt det finns kridina, som en gång ” levde nära Gud men som blev kalia. De mister 'mycket av den lön, som «tron giver här. Deras framtid får Gud avgöra, I dag vill Herren säga ' dig och mig, att nåden kan inte verka i wånt liv mutan .ansvar Ifrån vår sida, Det gör inte det- Samma, hur vi lever som krist- na. Ordet talar om att få full lör. Om vi utifrån detta uttryck ekall draga den -dutsatsen, att några får en del av den lön Gud hade tänkt åt dem, törs jag inte påstå. Det finns bibelord, som synes peka t 'den viktningen. -: , Måtte det vara vår dagliga ön: a | - " Närmare i morgon än i går, Närmare, o Herre, år från år, att få jordning på några bråk- : Vi ser att en borgerlig tid- derna av vekar? I själva verket . producerar. på, löpande band-' just "dessa vegnbågsskimrande James Rössel i Perspektiv nn mitt felaktiga dv och min svaga ' renhållningskarlar, egentligen .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.