[0 ND ED IR ED a ER fö | .” KAHOLMS TIDNING —- Onsdagen den 4 Jecember 1963 december fy = | = LT den 4 Vårdnadsbidragen för | håndikappade "barnen. « Bestämmelserna - föreslås "gälla ' Redan 1956 beslutade r om utredning av frågan om stat- ligt vårdnadsbidrag . till föräldrar” med handikappade barn i hem- met, I. våras interpellerade cen- terpartisten Arne Persson i He- den, angående ersättning främst till föräldrar med neurosedynska- dade barn, som vårdas i hemmen, från och med 1 juli 1964. Utskottet, som i år behandlade väckta' motioner om vårdnadsbi- . drag till denna kategori föräld- rar, hänvisade till att ärendet — sedan - socialpolitiska kommitténs förslag nu föreligger — kommer . att bearbetas inom socialdepar- ' sedan förslaget remissbe-, | . Då lovade socialmini att för- . + slag snart är att vänta i den rikt- ningen, Under den gångna veckan, allt- så sju år efter det riksdagen be= v slutade om utredning på områ- det, dish des frågan återi handlats, Proposition i ärendet kan väntas till vårriksdagen. Några som helst avvikande me- ningar om "behovet av att sam- hället stödjer föräldrar, som handhar vårdnaden 'av”sina han-' & riksdagen; Det är inte bara tra- giskt att frågor av sådan' karak- tär som' det här gäller ska behö- va ältas utan att de makthavan- de handlar. Det är också något sorglustigt att det skall behöva ta åratal innan beslut! kan verk- ställas. Det behöver knappast fram- hållas hur viktigt det hade varit att man redan året efter. att' frå- . gan: motionsledes togs upp och .. + > riksdagen ansåg en närmare ut- "redning "påkallad, låtit verkställa beslutet ' och utbetalt "till: denna kategori föräldrar: ett statligt bi- " drag. Nej, frågan -hänsköts liksom ett.. otal andra viktiga. ärenden, till” en . sittande . utredning . eller kommitté. — i detta fall gocial- politiska kommittén. Nämnda, kommitté föreslår att ett” vårdnadsbidrag på 2.000 kr per år ska utgå till föräldrar 'som” . har vårdnaden om sina handikap-= : pade. barn,..Nu utbetalas endast -'+ riksdagsdebatten, . man: vet fög . allmänt barnbidrag till dessa barn under 16 år. Antalet barn med rätt till vårdnadsbidrag beräknas upp- gå till.ca 5.000 och statens kost- nader härför till ca 10 milj kr: HR ASPLING! OCH SJUKIU- På grund” av” sjuksköterske- bristen har det blivit nödvänd:gt att på sina håll inskränka verk- samheten vid sjukhusens' opera- tionsavdelningar, sade ' socialmi- nister. Aspling när han besvarade interpellationer 'och "enkla frågor i anledning av den svåra olyc- kan ; nyligen utanför Skövde. Svenska Dagbladet kom- menterar: Det är en orimlig ordning att i och för sig välutrustade . sjuk- hus ;skall behöva dra in opera- tionsjouren just de tidpunkter då det största antalet trafikolyckor i; inrälfar, Hr Asplings påpekande att ständig operationsjour vid al- se, men vad " vilka åtgärder :han ämnar. vidta för att råda bot på svårigheterna. Det, är bra. att utbildningen av öka, och det är. glädjande” att allt fler | 1 sin specialutbildning väljer opes- rationslinjen, men med tanke på I det starkt ökade behovet av: sjukvård kommer personhire= surserna. ändå inte på långt när att förslå, om inte kraftfulla åt- gärder vidtas. Inte minst viktigt är att man motverkar den abnormt stora av- gången av sjuksköterskor, Många slutar sin tjänst när de gifter sig, därför att skatten tar en alltför stor del av deras inkomst 1 och med att de blir beskat- dikappade barn, förelåg glädjande nog inte'i riksdagsdebatten kring ärendet. Däremot hade man från folkpartihåll reserverat sig för en motion, som gick ut på att till de neurosedynskadade barnen skulle utgå ett statligt bidrag: på .3.000 kronor, Samtliga remissinstanser hade emellertid förklarat i sina yttranden över motionen att des- sa barn — de utgör ca 150 i vårt land — inte bör bli föremål för särreglering utan lösas i sam- band med det' större 'problemet am ersättning för vård i enskil= da. hem" av : handikappade barn | » över huvud: Det. kan finnas, skäl som tan lar för att barn som fått invali- ; diserande skador under inverkan . av läkemedel som är underkastat statlig läkemedelskontroll särskilt” beaktas ' av ' samhället, som" bär” huvudansvaret för barnens ska-; «dor; Men, som .det framhölls i eller ingenting om huruvida 'lä=" kemedel redan innan neurose- dynets skadeverkningar upptäck= tes, har kunnat invalidisera barn som i åratal fått. leva på: livets . skuggsida, . + Oavsett orsakerna till ett barns handikapp är det ur rättvisesyn- punkt, rimligt, att samhället ger ' stöd åt alla de föräldrar, som ge-' nom 'istora uppoffringar gör” sin insats för att deras barn får den värdefulla kontakt' med föräldrar, som inte: minst för dessa barn måste vara av särskild vikt,'- : .. Däremot har man anledning fråga sig varför en höjning med en tusenlapp anses'vara oöver= + komligt. Mot samhällets kostna-. der för anstaltsvård: utgör :3.000 kronor per år endast en bråkdel Socialdepartementet, . om har att bearbeta socialpolitiska. kommit- tåns förslag om 2.000 kronor har inte bör, ; Plocka' blommor får man allmänhet göra i skog och mark; Detta hindrar inte att det i många fall är bättre att låta de vilda ””blomstren ' få” vara ; å si växtplats. act ” "Exemplen på "Omdömeslöshet o. "allvarlig förstörelselusta är 'som det” underströks - häromdagen i » riksdagen betydande '— det lär icke heller allemansrättens själv- " valde "riddare hr Lundberg i Uppsala (s) kunna bestrida, ' GOD START FÖR NYA LANT: BRUKSSKOLAN ' a Den med 10 procent! i höst ö- kade elevanslutningen till lant- bruksskolorna är- den ibbast tade, Är hr Aspling beredd att|' påminna finansministern om den sidan” av saken, när frågan om tten och progr skatteskalorna nästa gång dryt- tas i regeringskretsen? Allmänna talesätt räcker längre, inte DEN ALLEMANSRÄTT vi har i vårt land och som vid sidan av Finland och Norge är unik inom europeisk rättsord- ning är någonting mycket värde- fullt. Skall den tryggas för fram- tiden, torde det emellertid vara nödvändigt att envar som håller till i naturen inte skräpar ner eller förorsakar skador, betonar Trädgårdstidningen, Detta är inte bara ett markägareintresse utan även av intresse för den allmänhet som tar marken till- fälligt i anspråk, Hur minga olyckshändelser har t.ex. inträffat, och då'inte' minst bland barnen, vid stränder och på andra mark- områden på grund av att tidi- gare besökare har lämnat efter sig krossade glasflaskor och dy- likt. Det är möjligt att allemans- rätten behöver utredas. Så före- faller t.ex, rätten att tälta på an- nans mark vara oklar, Ifråga om andra saker är det klart vad man får eller inte får göra i skog och mark samt på och vid stränder. Det borde stå klart för var och en att man inte får hugga en jul- gran på annans mark utan tillå- telse av markägaren, 1 sådana fall behövs det upplysning om vilka skador man kan ställa till med i ett skogsbestånd samt de « rättsliga" konsekvenser det kan föra med sig för julgranstiuven. Upplysning behövs också om vad man får och inte får göra ute i naturen — och vad man bör och tänkbara reaktionen på den ge- ”nomförda omorganisationen av den lägre, lantbruksundervisning- en, finner Jordbrukarnas Föreningsblad:. Denna innebär bla. att kravet på praktkår för inträde i lant- mannaskola slopats i så måtto att det kan ersättas med den för- beredande kursen med såväl te- ori som praktik. Därmed har det blivit lättare för icke-lantbru- karungdom att söka sig till sko- lorna, . Specialkurser har sedan några år undan för undan inrättats vid fler och fler lantbruksskolor, vilket är helt i linje med det svenska ' lantbrukets ökade -:spe- cialisering och mekanisering. Att Lantbruksstyrelse: år fått möj- lighet att ta initiativ till snabbare anpassning av under- visningen till det framtida jord- brukets krav är en fördel, vil- ket kanske särskilt väl märks be- träffande just specialundervis- ningen, Platsbehov och elevtill- strömning kan på så sätt utan hämmande tidsutdräkt medföra kurskompletteringar. : Den ökade elevtillströmningen måste ses som en värdefull ”sti- mulans för hela det . svenska lantbruket, inbegripet dem som har ansvaret för dess yrkesut- bildning. i SOLGÅVAN TILL BLINDA eo 200326 en j. Det mitårg! läget i världen har 'undergått 'drastiska > förändringar |e under den senaste : tioårsperioden, påpekade försvarsminister Robert McNamara - i. :sitt uppmärksamma- | de tal 4 New York nyligen. I bör-. jan av 1950- "talet "hade Förenta Staterna ett närmast totalt mono- pol på strategiska" kärnvapen, mes helt överlägsna i markstridskraf- ter i Eurcpa och Asien, - Sedafi- dess har atlantpaktsstyr- korna ; förstärkts och Sovjetunio- nens nukleära kapacitet har ökat stomordentligt "svåra ska- dor. Men” Förenta Staternas mar- kerade "överlägsenhet", i taktiska styrkt är, fortfarande en realitet som 4 ppfordrar till besinning: euröpa' vore hemfallna åt önsketänkande terna ännu? efter det mest nog- grant förberedda överrumplingsan- fall skulle ha kapacitet nog att förgöra angriparens samhälle, sade McNamara, : Försvarsministern: citerade redan jämförelser i mellan kapaciteterna på ömse "sidor, baserade på ”till- förlitliga beräkningar”. Hans sam- pvärderar mil Även i sovjetiska , strateger som |' måste .räkna med att Förenta Sta= |]: kända uppgifter och siffror för 3 kärnvapenrustningarna och gjorde |-: manstäj ning visar att hur, ödeläg- : ” betryggande att | : utan att tillgripa kärnvapen, Men ett sådant angrepp skulle innebä- ra en uppgörelse om Europas fram- tid och i detta läge är de allierade beredda att utnyttja sin nukleära överlägsenhet. ära kanse |A ; - att . motstå och . avskräcka från aggression i Europa är av gammalt datum, Kubakrisen "visade att USA |” också är berett att använda sin makt om det blir nödvändigt. ” Förenta Staternas, beslutsamhet Paul L. Ford. Expottindustrin kräver or Si ökade. forskningsinsatser- DEN SVENSKA EXPORTENS SAMMANSÄTTNING 5 EI TANSKORTMEDEL; MASKINER m.m. Buvsmeoer m.m. [E]RÅVAROR mim. [JÖVRIGT : > 1881/90 : 1 ar Uppgifterna avser den. sams lade exporten för : kemisk, transport- . ; sot medels- och . ' 6 T maskin- " 1859 USA fe "=== ENGLAND ANDEL AV INDUSTRIEXPORTEN - FÖR NÅGRA TEKNISKT" AVANCERADE BRANSCHER industri o . 4. [ö 3 -»50 -59 ++ SVERIGE === TYSKLAND | =ex JAPAN. |] 1 -29 2ctadl heter" att - ma ytterligare skador snabbt skul- Je : begränsas och - landet slås i é | spillror. me ” Su . : t EJ LÄNGRE DAVID- 3 GOLIAT: on 7 > Sovjets numerära "överlägsenhet i markstyrkor har länge betrak- tats' som. betydande" och. utslags- givande” och har bidragit till upp- fattningen . att de "allierade varit hänvisade till att” "besvara en rysk aggression ” med. taktiska atomva- pen, Även" på. denna punkt under- strök” McNamara. att tiden nu sär inne” för en omvärdering. Sovjets: stridsberedda styrkor & är av väldiga dimensioner, men det finns ingen anledning att ta till liknelsen mellan David och Go- | Hat. Det. ä är inte fråga om en erorm rysk! övervikt i numerär och kon- ventionella r Den svenska. högförädlande in- dustring ökade betydelse i utrikes- handeln framgår av de två tir- keldiagrammen. Det tidigare . be- roendet av de- stora svenska rå- varutillgångarna, angivna genom de prickade fälten, har relativt sett minskat. Det är bland annat den- na utveckling > -mot högre -föräd- lingsgrad som". ligger bakom det stigande intresset för en långsik- tig. forsknings-' och wutvecklings- främjande ' ekonomisk "politik och som senast kommit till uttryck i Industriförbundets '” höstuttalande och i flera i inlägg vid årets Aros- mässa, Dk til Den” svenska utvecklingen har sin motsvarighet i flertalet andra industriländer. Ser man; på den växande "andel, som "vissa tekniskt avancerade branscher tagit i'någ- ra "olika länders totala" industriex- port enligt diagrammet ' till höger, framgår detta” tydligt. Den vikti- gaste' konkurrensen "mellan ' län- ha. Det är dessa som kräver mest forsknings- och utvecklingsärbete och” som också har "störst "behov av kapital och kvalificerad arbets- kraft. : vapen temot' en li- ten allierad” styrka som måste lita till ” sin i nukleära -överlägsenhet. Tiltgängliga' siffror för truppstyr- korna visar. varför. År 1955 uppgavs Sovjetunionen ha 5,75 "milj man i vapen, men to-' talt beräknas nu alla Warszawa- paktens länder, förfoga över en- dast 4,5 milj, man. NATO:s aktiva försvarsstyrkor uppgår till över 5 milj, med större styrkor i Cen- traleuropa än vad kommunistbloc- ket har. De allierade styrkorna i Västtyskland är större än Östbloc- kets' i Östtyskland. Men numerä- ren är inte den avgörande faktorn. Kombinationen: av beredskap och rörlighet, såsom den-demonstrera- des genom” ”Operation Big Lift” nyligen, är nyckeln till.ett effek- tivt utnyttjande av maktmedlen. Försvarsminister McNamara klar- gjorde emellertid i sitt tal att de allierade, trots sin styrka, inte är överrumplingsanfall, som sker en- bart med konventionella vapen, Man undrar varför statsm'nis- ter Tage Erlander tvekar att be- stämma sig för enkammarsyste- met, Det beror på att han bör- jar bli alltmer konservativ till sin läggning. "De forna ständerna och stånds- privilegierna är avskaffade, men Tage Erlander vill införa parti- "privilegier i stället. Han vill ga- rantera särskilda förmåner åt det största partiet, åtminstone om det största partiet är socialde- 'T - mokraterna. Vad som helst kan tydligen kallas demokrati nu för tiden. . «Vi väntar nu ' på att Tage Er- lander äntligen skall bestämma sig, Blir det en kompromiss med trekammarsystem? Eller en kam- mare för varje parti? Tre- och fyrrummare är väl de vanligas- te "lägenhet välfärd:sam. na i hället, (Pål i Västerbottens-Kuriren) i. stånd att slå tillbaka ett totalt |" - triker. Det är en satsning i det blå "mar Lange, debuterade 1949 och Morgondagens mirakel, roman av | Frank &G. Slaughter. (Norstedts. Pris 22:50, inb, 27:50.) » el Den amerikanska ”romanfabrik” som bär Frank G. Slaughters namn är verkligen en. uppfinningsrik hi- storia, som vet hur en slipsten skall dras, ”. Där har fabricerats många tårdrypande saker men ock- så sådana, som man kan läsa' med god behållning. En sådan är ”Mor- gondagens mirakel” som visserligen har en idiotisk titel men i övrigt bjuder på en briljant miljöskild- ring "från Franska Guyana och gi- vetvis på en fattig men ädel läka-' remissionär. Hans , konfrontation med de indianska stamhövdingar- na. och. medicihmännen ' blir svår | men hans läkarekunskaper segrar, Hans äktenskap : möter många svå- righeter och inte ' minst hans svå- ger för en hård: kamp mot honom men — han vinner trots alla svå- righeter fr.d och kärlek. En roman / [som en roman skall. vara enligt gamla goda recept, kärlek,. även- tyr och umbäranden med ett lyck- Het slut, vr "L-d. : Flygande starf, roman av Nevil Shute, (Gebers, : Pris 23: 50, inb. 28:50.) t ”Flygande start” är den numera bortgångne 'och så populäre för- fattarens förta ”rikt ga” roman o. den bär också i rätt stor utsträck- ning det självupplevdas - prägel. Innan: Shute blev romanförfatta- re var han nämligen såväl flygare som flygplanskonstruktör. Det he- la utspelas under tiden efter för- sta världskriget då man inte rik- tigt trodde på flygning vars fam- Jande framsteg var fyllda med där unga män med äventyrslusta hade sin chans och där kärleken fick stå tillbaka — så länge det nu gick. Men den får givetvis sin del också i denna synnerligen med- ryckande och välskrivna roman från flygets pionjärår. ' L-d. Givande deckarehöst N När novemberrusket är som värst och man blir trött på TV finns det få saker, som är så avkopp- lande och trevligt tycker åtminsto- ne s'gnaturen, som att placera sig i en länsstol och koppla av med en bra detektivroman. Där får man själv gymnastisera hjärnan med att söka följa med i invecklade intri- ger, där får man engagera sig och inte bara följa med i ett skeende på TV-rutan. Men det skall vara bra deckare, som man får någon behållning av och för dagen skall vi presentera tre sådana, som in- te går av för hackor, därav gläd- jande nog två svenska och : en engelsk. Maria Lang, alias rektorn Dag- med en bok om året säger en en- 5 NYA. BÖCKER : "Tre ; Den” har. fått titelt | pris gummor” (Norstedts, en 15:50, inb. 19:00) och är en visser- ligen otrolig men ändå ' festligt trevlig och mycket spännande hi- storia från anno dazumal — dit får vi väl räkna året 1929, Författa- rinnan har' återvänt till hembyg- dens "och -barndomens . nöjen . och under en hektisk marknadsdag — på den tiden det verkligen fanns marknader- samlades det "mycket folk' i Skoga dit också tre gamla ”gummor : enligt lång tradition åk- te. Men ett amerikaarv som bor- de spritt glädje blev i stället upp- takt till ”ond, bråd död” och allt blir minst sagt kusligt. Så mordisk :som Dagmar Lange är väl knappast "några. svenskar "men det. hindrar inte att man sträckläser boken o. i fröjdas åt en briljant”. miljöskild- ring och i allra högsta grad levan= e människor. ' . |: Även St.eg Trenter är gammal i "gården men . har en: sällsam för- måj åga att förnya sg. Han har på 20 år hunnit med ' 22 böcker! allt sedan han 1943 debuterade med ”Ingen kan hejda döden” och året -J efter nådde toppen med ”Som man ropar.” Många av hans böcker har präglats av allt för stor 'hurtfrisk- het och det är därför glädjande att kunnat konstatera, att årets ”Dvär- garna (Bonniers, pris 15:75; inb, 20:00) är både vettigt och trevligt ihopkommen även om begynnel- sens fetisehmord verkar nog så förbryllande. Men allt får sin för- klaring och fotografen Friberg. o. krim'nalkommissarie Vesper Johns- son får vara med om åtskilligt in- nan de slår sig till ro för att reda ut de trådar, som spritts vida om- kring inte minst av den förföriska ”call-girlorgan'sation”, som fått det nog så oskyldiga. namnet - ”dvär- garna”. Ett tågrån i bästa vilda- västernstil sätter givetvis en ext- ra krydda på den trevliga anrätt- ningen, som varmt kan rekommen- deras. Ngaio Marsh, engelskspråkig för- fattarinna men egentligen hemma- hörande på Nya Zeeland, har med ”Hand i handske ”(Gebers, pris 15:50) skapat en ytterligt spännan- de men i varje fall i sin första hal- va något virrig deckare. Det finns en uppsjö på folk i den lilla eng- elska bydär en parant kvinna i den farliga medelåldern, gift för tredje gången, ordnar med vilda parties. Att ett sådant slutar med mord är inte så förvånansvärt och när väl detta har hänt blir det lät- tare att följa med i svängarna — men att hitta den skyldige är san- nerligen inte så lätt. Men som sagt, spänning finns i övermått. : 2 a - Cel. Det händer att man begår en stor dårskap när man' förälskar sig i en smilgrop och sedan gifter kel räkneöperation att årets är den sig med hela flickan, TI rvedningen derna står: och kommer att stå |” inom "de högförädlande' "branscher-” "Tinte förvåna, - ” den: begränsade. | Aktuell I " Kina angrep Indien med va- penmakt,. "sedan det” helt kuvat Tibet. Det kräver en million kvadratkilometer av ryskt om- råde, Att. Kinå inte också hotar ined en atombomb beror uteslu- tande på att landet inte har nå- gon.”: Och." nu stämplar man Krusse . som . militarist. Någon måtta borde det vält åtminstone vara 2 på de fogiska kullerbytbtor- na Nordvästra Skånes Tidningar. i Förfaliiningsutredhingen ” "synes ha tagit alltför lätt på proble- :| matiken ifråga om en enda kam- mares storlek och arbetsformer, :| Det måste konstateras, att för- fabtningsutredningens inlfögg rö- rande enkammar-systemet i vis- sa avsnitt är ganska ytligt, En statsvetenskåpsman har 't.:o, m. gått så långt att ha kallat ut- tillvägagångssätt ”o- tillständigt lättsinnigt”. — onek- ligen ett hårt betyg åt en utred- ning, som ändå arbetat i hära nio år... Sydsvenska Dagbladet: > Partidisciplinen är gom man vet inte alllid ett ok, under vill- ket medlemmarna . suckar... Det verkar obta mer befogat att lik- na den' vid en andlig uniform, somm 'de kryper in ti utan att egentligen tänka så mycket på saken. ' Man kan kanske disku- tera varpå denna talang för det välartade ' egentligen beror. Det är sannolikt arbebarrörelsens gamla 'solidaritetsmoral som går igen, men företeelsen är nume- ra inte alldeles -utan miotsvarig- heter. i borgerliga partikretsar. . -Handelstidningen.” En:: märklig ”förhalning' har skett av utredningen om Wen- nerströms ' ”sömnimedelsföngift- ning.. Hela ' fem veckor har nu gått, sedan "dramat i polisarres- ten utspelade "sig, och idet bör om - allmänheten "att åtminstone ikomplikatio- nen vid det här laget borde ha "kunnat klarläggas och ansvaret för det skedda fastställas.” All-- börjar tycka, ' att en undersökning av det sla- get bedrivs med kraft och med tillbörke, skyndsamhet. . , .' Jönköpings-Posten.' Den ist länsplahet är' vildvuxen och ir- rationell.” Länsstyrelserna harjre fått sin”. kompetens beskuren genom en rad specialorgan som företräder olika: centrala äm- betsverk i Stockholm, För att L LJ arbrist och NE ' - , : skolreformerna Det framstår närmast som en gåta hur ecklesiastikministern ef- ter en: grundlig redogörelse för lärarbristen. kunde komma fram till en optimism som . simsalabim förändrade hela bilden. Men tack- nämligt nog, det får. man lov att säga, blev hr Edenman ensam. om denna inställning i interpellations- debatten i riksdagen kring ämnet. Den . bild: statsrådet Edenman tecknade över läget war minst sagt dyster, konstaterade interpellanten hr Larsson i Hedenäset (cp). Man har, för att citera hr Helén i de- batten, anledning tala om ett sam- hällsont på skolfronten, Av interpellationsdebatten fram- gick bland mycket annat, att av det totala antalet hel-' och halv- tidsanställda ämneslärare ' saknar inte "mindre än 24 procent före- skriven behörighet. Av 16.745 som ämneslärare hel- eller halvtidstjänstgörande perso- ner saknar 4.000 teoretisk mtbild- ning enligt de grunder som '"an- getts i departementets undersök- ning om tillgången på lärare i det allmänna gymnastet,' fackskolan, grundskolan, realskolan och flick- skolan. Läget är sammanfattnings- vis det, att av -13.837 inrättade tjänster för lärare i läroämnen är 5.500 inte tillsatta — luckorna fylls av icke-ordinarie lärare, : De menligaste följderna av bris- ten främst ifråga om ämneslärare drabbar grundskolan — det fast- slog hr. Larsson: i Hedenäset i riksdagsdebatten. Och han anförde också en annan viktig aspekt: den alltför goda tillgången på vikariat kan leda till att de som tar vika- riat innan de slutfört sina studier aldrig fullbordar sin utbildning, (Forts. å sid. 6) deles, likgiltigt är det ändå inte, ] ga förvaltningen pål. ftujelentar. liserin bör | motverka centra g statliga förvaltnings- dels integreras I sid- nen i länen orga rustas led, dels landstingen, effektiva fänsrepresen- mener kan arbets- er, På så vis 5 formerna främja & ' stället för hindra en politisk helhetsbedöm- ning av de regionafa problemen. Dagens Nyheter. Det. har sagts att' en effektivt fungerande och i.den praktiska skolverkligheten väl förankrad lärarkår är en av de bästa ga- rantierna för att ide storstilade experimenten .i nya skolformer inte ; skall behöva 'innebära en försämrad undervisning. Det är riktigt och ”det låter betryggan- de.: Det är följaktligen inte bara de" väl kända' olägenheterna av alltför stora klasser och bristan-: de . kvalitet ' i själva mundervis- ningen som följer i den besvä- rande lärarbristens spår. I en tid när nya skolformer skapat även onganisatoriska påfrest- ningar” måste själva '"instabilite- ten hos den elementära faktörn, tillgången på lärare, utgöra en särskilt oroande belastning. - Barometern. ner tig olyckliga och vilsekomna ritation ifar sig mindre trevliga uttryck... Det är sannerligen inte lätt att. som många leva i ett mindre samhälles ombonade och öppna miljö en dag för att den nästa stå på gatan i en stor stad, få' ett nummer, bli anvisad Gunnar. Nilsson, i Perspektiv, Varför” "åka man börja skylta med julsaker, i november? Och för ska redan: :barnbidvagen i oktober kopplas” samman; med julklapparna? ' Och - varför ska försöka locka folk att fira hel- gen. i Orienten?" . - Unus i Jordbrukarnas v ”Föreningsblad. gårdarna får fortbestå och -fylta :I sin uppgift 'som hem för: gam” | mal bygdekultur: + sc - Carl I Björk: i Perspokliv + På VÄGEN i "JAK: 3 | Men den "vishet, "som kommer ovanifrån — den är fri från NRK skrymtan, > + - . Vv. 17, Guds visdom . och" världslig klokhet är helt motsatta. Här c bland alla slags människon utan att stöta eller: såra. Den som skal klara detta måste ofta 'stic. ka under stol med sanningen och. fe 'där man" skulle : visat djupt allvar lodh helig harm, > Det finns mera” skryniteri - -än vi vanligtvis tror ' Du” möter gäster leende i dörren” och 'sä- kom. Men i. ditt hjänta önskar du, abb de aldrig hade visat sig. Du tackar för. det goda talet men kritiserar "det senare, : På. detta sätt kunde jag gå igenom vardagslivet och visa, hur skrymteri och hyckleri gri- per omkring. sig. t Många menar, att det är omöj- ligt att alltid tala sanning, Till detta ville jag ha sagt, att vi har frihet att tiga. - - Den vishet som 'är- ovanifrån är uten skoymtan. Därför går det an för alla människor att leva i sanningen. Ja, det är inte bara möjligt utan det är i hög-- sta grad nyttigt. Vårt tal eller vår tystnad skall ibland svida,” Sanningen skall dlitid verka fri görande i vånt förhållande . till Gud och till människor. s Hemligheten blir därför även här att Jeva i Guds närhet. När Guds vishet kommer tilll 'Oss, får vi ljus över de rätta vägarna och kraft till att gå dem. Hjär- tat'får smak på sanmingens fri- görande makt, ;och wi kan hellre förlora vår gunst hos människor än det goda gamweltet inför Gud. ; .Här måste vi vandra i Jesu fotspår och . mottaga nåd til hjälp i rätt tid, Egentligen skall vi inte kland- - ra människorna för att de kän- . eller för ett deras olust. och ir- ' en stämpelklocka och en arbets- | servera lutfisk före Lucia? Var- ' resebyråerna långt dessförinnar; : "Vi mäste sr 4 ll att hembygds. ” anses den människa” iklok, gom | kan lirka = fram 'och klara sig ger, att det war trevligt. att de -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.