ok Onsdagen den 4 december 1963 Håkan Sjöö och : Roland Sandström bandyspelar i 1 LIF ström, båda från förra allsven- skarna i fotboll, IS Halmia, kom- mer att spela bandy för LIF, Ett . tredje nyförvärv laget har fått är - Bengt Johansson från Oskarström. + Detta tyder på 'att LIF:s bandy- Jag kommer att bli än slagkrafti- gare än tidigare. S är närmaste helt återställd från sin besvärliga benskada och h "En! ösänner 'skandalskriveri- j idrottsplats och dighet, er om Markaryt de | ljumhet mot idrotten i" Markaryd blev, föremål för en lång diskus- sion vid Markaryds IF:s "årsmöte i åndags. ' Börje ”drog upp frågan och årsmötet beslöt in- föra i protokollet ,att föreningen på det bestämdaste tar = avstånd från sådana skriverier, Bla. hade skrivaren gjort anmärkningar på IOh säkerligen att vara spelsugen som ” aldrig förr, : lomklädni som han kal- lade för ”ruckel”, trots att de för något år sedan renoverades -för . »|17.000 kronor; Flera av förenings- medlemmarna framhöllj att Mar- " AVRÄKNINGSNOTERING "för veckan den 1/12—7/12 1963. ' Priserna gäller för boskap. in- klusive hudar och skinn och för svin inklusive "huvud och fötter men utan istrar. Härtill kommer efterbetalning vid årets. slut, Lärarbrist ... (Forts. fr, sid. 4) '- - Fröken "Karlsson (h) '— lärare för övrigt — fångade in problemet i ett nötskal: Två nybakade stu- . denter. hade "fått: var sitt ”lärarvi- kariat. Den ene sa: Bra "betalt jobb under tiden men funderar på vad man ska utbilda sig till, d "De synpunkter : som dades' fram Markaryds. IF protesterar. - mot skandalskriverierna. Häst: EP 435, il 420, 2 400, 3 390. 4 0, D-å0 Häst: B—2 C-40, VUnghäst: 470. Föl: 2605. I Fettavdrag:' csn - Kor B—15, C-25, D—50,' Kviga: B—60; C-10; D-g5, Stut: .B—-60, C—70,' D-95, Ungtjur högst 400 g: B-60, C- TO, D—95 . Äldre "tjur: B15 ö-25, ”D-50. Får: 'B—110, C—140, D—180. Lamm. B-L10,. "C—-L40, D--180. Tillägg SG : Kor dr. o, m. 215 ke I "öre/ka, (Gäller ej B-, C- o. D-stämj plade). För ungnöt EPA väg 200—29' 2 kg + 10 öre/kg. Avdrag Gödkalvar vägande Mellankalvar väg. över, 200. ke —20 öve/ke. : Ulliga och undergrodda får och lamm -+20 öre per kg: , Smågrisnot, innev, vecka 20 kg ke, kr 6:05 överskj.” vikt 225 go pidkelvar som förm, till liv. avr, : Låglands tjur- och kvigkalv 5:50 lev, vikt. SRB-= o bland: raskalvar kr 4:75 mupp ti överskj. 3:— kr/kg.i . vo Slakterisvin . Exp ob) t ol mn Und. 10 kg o— 445 445 -, 445 10-11 kg —: 445 445 | 445 12-14 kg oc 455 455 "455 15—34344 kg: ö- 475 475 475 I5-—4914 kg > > 498 493 478 50-544 kg — 515 , 505 490]: 55—5714 kg . 535 '523 508 493 58-—5944 kg 537 525 510 . 495 60- 63314 kg 546. 527 510 495 GiG5öle kg 526' 512 500 : 485 6656-6714 kg 522 510 495 485 68—6914 kg " 518 508: 490 1475 70—7114 kg 513 503 1480 465 72—73W4 kg 505-495 470. 455 74—75Y4 kg... 500 480 460 445 76—79Y4) kg . 495 475 455 440 80-—8B9I34 kg "490 470 450 435 30— kg rr + 465 > 450 "435 Suggor: 415, 1.395, 2 375, Ornar (flädda) Ornar: EP 420, Halvornar väg, 50 kg o över 410 under 50 kg —30 öre å resp, vikt- grupp o klass för svin. Enligt jordbruksnämndens be- stämmelser utgår slaktdjursavgift med: 40:— kr pr storboskap vägande minst 2 30:— kr pr storboskap vägande 150199 kg. — kr pr storboskap vägande under 150 kg, — kr .v ande över 100 ka pr väg 4:— kr pr kalv 00 fade mins 30 kg och högst 100 20.50 kr pr svin Vägssde minst 30 kg. Not, höjd för "gödkalv med 5—25 öre, mellankalv med 10—20, späd- kalv med 15—25, får med 19, lamm EP och 1+ med 10-—20, unghäst med 5 och föl med 50 öre. ' I noteringen för slakterisvin in- går premie med 20 öre per kg t Oo. m, 6314 kg. Från idrottssckr. Laholms IF: Gymnastik i dag 18.00 oldboys. avd. Il, 19.00 old- - Klass Ko Kviga , stut Ung Xldre i riksdagsdebatten berörde föga hr " Ixpr 555.650 - 650 660 45) Fdenman, som stod fast vid att lä 1- > 550 : 640 640 650 540 rarbristen hävs! Ja, iman får san- 1-0 '545 620 620.625 535) nerligen hoppas att detta en + gång 1—- ':"540, 580 "580 590: 530) skall kunna konstateras -—— men 2r . 2 Pri - hur länge ska man besluta den nn; 620 525 525 + 525 - ena reformen efter den andra utan 34 510, 515 515 5155 att söka lösa de problem som utan 3 or 4950 one ; tvekan kunde lösas redan nu när TT. vt rr HN Tdet gäller lärarfrågan, !: Klass — + QGöd- Mellan- Spåd- I | Gång på gång har från skolche- "so oc kalv kalv kalv >. < ders sida framlagts förslag om åt- Ex.pr. 1040 860 795 595 760 gärder för att underlätta den lo- Hr nm 1010 . 2 . 75 0 - v de vn lärarrekryteringen och för att 1 965 810 > 510 660 | stabilisera ': skolverksamhöeten. Hr 2+ 935 . 185 Ls Edenman gav visserligen ' vackra 2 + 895 735 715 465 ' 640] blommor till de beaktansvärda in-|- Fr : Fd 805 te "It | satser som skolchefer och rekto- UR 795 605: 665 410 - 530 ter nedlagt för att någotsånär kun- 3 735 565 «< o- fna bemästra — situationer Men 4 635 525 335 ”' 380) blommor 'vissnat — konkreta åt- gärder för att eliminera ”misstör- | hållandena är av nöden. "ös Konkreta åtgärder = det är alit- så vad som behövs. för att vi i en tid som denna ska kunna genom- föra alla, de skolreformer som re= dan. beslutats "av "Tiksdagen. Dessa reformer är otänkbara om inte lä- rarnas nskemål — dé som i praktiken” har att fullfölja : beslu- ten — tillmötesgås.: eo I. vår ' byråkrat jungel brukar det inte vara 'så svårt att t, ex, inrätta en karislibiträdestjänst, Men pär, .det gäller. skolan tycks svå- wvära, oöverkomliga, Lä- rarna har ;att' ; utföra sysslor — stenollslenivning - och respektive dragning etc. te, — vid sidan om sin ordinarie [3 änstgöring. Och den tjänstgöringen kan synas kort för dagen. Men tar man med rättelser av "skrivningar, " förberedelser . "för dessa "och andra göromål "som sammanhänger med lärartjänsten blir den längre än'de flestas or dinarie arbetstid.” i "Det går. inte längre att från de kit des". sida : hänvisa ' till ”undersökningsresultat” eller ' till Moa igar” inom ecklesiastik. departementet, Läget "kräver, söm sagt, konkreta och effektiva åtgär! der om de värdefulla skolreförmer, varom alla i stort 'varit överens, ska kunna genomföras på önsk- värt sätt, Vidareutbildningen mås” te effektiviseras. Den pågåeride ut. byggnaden av universitet och hög- skolor är en tacknämlig sak, Men: det viktigaste är dock att läraryrket också - görs så :attraki tivt att rekryteringen blir den önskvärda. Man har anledning in- stämma i hr Larssons i Hedenä- set förhoppning om att de nöd- .vändiga åtgärderna konkretiseras i nästa ' års statsverksproposition samt att 1960 års lärarutbildnings- sakkunnigus förslag — nästa år? — bör utan dröjsmål behandlas av riksdagen i positiv riktning. H C. P. . SÅ GÅR DET . I den lilla f£skarbyns skola satt läraren och försökte få barnen att fatta det där med subtrakt'on. Det går inte vidare bra, och till slut försöker han med ett exem- pel — Nå, Kalle, om din pappa är ute och fiskar och får fem makril- lar och han sen kastar ut tre, hur många har han då kvar? : Och lille Kalle svarar lugnt och tryggt: — så dum är inte min pappa. boys avd, I, 20.00 husmödrar, karyds idrottsplats är en: av de bästa” i Sunnerbo, även om entrén inte: är - så tilltalande, Den -skall emellertid byggas om, men det är synnerligen svårt 'att få någon byggmästare att åtaga sig arbetet på grund av den stor byggnatio- nen i köp'ngen. Medel till en ny entré finns disponibla" och där har Markaryds köping fillskjutit 'en del pengar. | Kommunalfullmäktiges ordföran- de, rektor Assar Frick, som satt ordförande vid ddrottsföteningens årsmöte. framhöll att skrivare av den. typ, som . det här. är frågan om, -t Uhör. Härofftens | svans, Hr fullt i sin ordning, att inte alla i en kommunalfullmäktigekår har samma intre:se. för idrotten, och när dessa läser sådana här skan- dalartiklar,' så finns det risk för att deras ljumma intresse övergår ena ' kvällen arbetar för att kö- pingen” skall. satsa 25.000 kr, på en: träningsplan och. lyckas med detta, så blir man besviken, då man får höra om 'sådana skriverier. Det torde finnas få samhällen av Mar-: karyds storlek, som satsat så myc- ket på idrotten och ungdomen som Markaryds kommunala myndighe- kronorsanslag har köpingen "under de senaste åren anslagit stora be- lopp till den. nya fina s'mhallen .o. att börja bygga en idrottshall, till vilken ' fullmäktige ! redan. anslagit medel. Dessutom har" fullmäktige beviljat 'Timsfors IF medel till att förbättra sn idrottsplats och "man arbetar nu' på att kunna bygga en idrottsplats på Timsfors mosse, En fin prestation ÖH ir :gång” tillämpas av La- holms ..Oldboysgymmnuaster. : Varje torsdag kläs det om å folkskolans bast för löpning” på idrottsplatsen, 10-15” varv är. den: vanliga ran- sonen. .I torsdags "kväll kori "en garmat idrottsman och ville göra sitt ”uthållighetsprov för. .idrotts- märket, Sven Viktorson var nam- net, | Å Sven: gjorde "detta så bra atb hans sluttid blev något under 19 'minu- ter. En "mycket fin idrottspres - tion om man betänker "att vi är i slutet” på. november: månad, "att Sven snart är 39 är, att. banorna delvis stod under vatten, att Sven inte "är byggd för. 5.000 meter löp- ning med:sina närmare 80 kg och att Sven inte marit. "löpare under sin aktiva tid, utan A-lagsspelare |: i LFK och gamla LBK, | . Här har man sett klart bevis = vad regelbunden träning kan 4 i konditionsväg. Sven har under 2 års tid regelbundet tränat ter- ränglöpning . två gånger. i veckan | tillsammans” med 50-åringen Sture Johansson: som . för en tid sedan gjorde samma prestation. Heder åt sådana gamla idrottsmän, vi Frick omtalade också, att det är) i ett.;negativt "intresse, ' När man |. ter... Utöver ovan omtalade' 25.000) kommer inom den närmaste tiden |- Hasse Alsér tvingades ofta från le användning, för sin berömda ”ballongplock” som han demonstrerar : på bilden ovan. . bordet i SOC-finalen och fick då t F ord. förstärker Å; : Josephsson I kör nästa säsong GT: Det svenska Ford-stallet för: stärker liksom sina konkurrenter inför 1954” års säsong. Anmärk- É "märket har lye- Anders - Josephsson. metförare, N Denne ; kungjorde "att han i-och | med” sitt” svenska mästerskap inte al skulle "fortsätta, främst” beroende på att han” lovat" sin familj ”lägga ” av”. när: han nått” målet : med klasseger. Det är tydligt "att" han lyckats "övertala ! de anhöriga. om att få fortsätta, + Andra "+: namnet som ' träffats. överenskommelse" med "' är. Bengt Söderström. Han vann förra årets : Midnattssolrally och - placerade sig övertygande" bra å norska” rallyt när han för första gången rattade: Ford "Cortina GT. ; Bandyträff för LIF are Töholms : | bandyspelare samlas . torsdag kl. 19.39” till en träff i folkskolans måltidslokal, där. det bl. 2. blir utdelning av hoppas att vi blir fler och" fler, som tillämpar regeln i praktiken, ”En gång idrottsman alltid idrotts- man”. . H a eri tecknen. -Även .pojk- spelare är hjärtligt - välkomna till träffen, RN Träningen har pågått sedan ' nå” gon månad tillbaka, men för . att vande idrottsgren med anor från F , gen har Skidförkh 'Skid- orientera | inför Dalarnas SM-tävling Skidoritentoringssporten-- — "numera me kallad skido — lockar alltfler utövare, spritt sig utanför vårt lands .Eränser, Inför den kommande säson- rarna gallras d en prakisk förkortning och intresset för denna krä- sekelskiftet har under senare år ad. itté haft en 'distrik . Det internationella " tävlingsutby- tet 1964 omfattar dels den: årliga landskampen mot Finland på ”bor- taplan”. den 15 mars, dels också en tävling 1 mars i Östtyskland, dit förbundet sänder en sexmanna- trupp. D: har ä som: fick blodad tand efter debu- ten i vintras, ' anmält intresse för deltagande bl a i OK Djerfs stor- tävling. Vid Gävle-träffen enades ' man om att på något sätt söka råda bot mot de stora startfälten vid SM- tävlingarna, Kvalificering blir nöd- vändig, och redan vid vinterns in- .dividuella SM-tävling, som går den 22 mars i Dalarna, hoppas man kun- na maximera deltagarantalet till 80 . eller 50 man i seniorklassen, ” > START I DAGSLJUS "En annan nyhet vid SM-tävlin- gen blir att man startar i dags- ljus, så att åkarna når målet ef- ter mörkrets inbrott, dock inte se- nare än att man hoppas kunna loc- ” ferens i i Gävle, och därifrån har signalerats om en hel del nyheter. | : ytterligare få en inblick i teove- tiska - spörsmål - kommer .' Claes Franzén, Laholm, att svara för regeltolkning, ' Två” filmer visas. ”Bandy,, e spel för alla åldrar” är förbuläets instruktionsfilm med-.bl. a Nicke Bergström i-aktion samt Jlands- kampen Sverige—Sovjet. Den and- ra filmen :— SBandy is och sol”. : - nom att i herrsingelfinalen trium- . nehavare av tre titlar då han i ju- 3 Galle och till semi i du Stellan sbel v sju möjliga fyra titlar a : ; STOCKHOLM. Keel Sverige, vapen n i bordtennis på tisdagstevder den iksdalshal . Ald idigar 1en avslutades i Er len i I Stockholm Al rig tet som i turneringens historia år. Sverige har klart nisnation i Europa och na och Japan. : Hans Alsér som på söndageri till- sammans med Kjell Johansson vann lagtävlingen över Ungern i finalen tog på tisdagen sin andra titel ge- fera mot jugoslaven Istvan Korpa med 3—2. Det var det femte mötet mellan de båda och Alsér leder nu med 3—2, " För första gången I SOC:s nio- åriga. historia lyckades en svensk vinna herrsingelfinalen. ALSÉR ILLA UTE - Håsse Alsér blev alltså först med detta, Efter att ha legat under med 2—0 i set kunde han vända på ste- ken. I det femte och avgörande se- tet tog Korpa ledningen med 8—2. Alsér kom upp till 12—13 för att sedan vid ställningen 18—18 gå i- från och vinna de tre avgörande bollarna, Detta var det femte mötet mellan de' båda. Ställningen. är nu 3—2 till Alséry toöca Omedelbart därefter avslutas . des turneringen med att Alsér till med Kjell Joh son i herrdubbelfinalen beseg- rade "Istvan Korpa och hans » landsman ' Edvard Vecko med Kjell Johansson blev också in- niorsingelfinalen besegrade ryssen Anatolij Amelin med 2—1.. + Mästarinna i damsingel blev ung- erskan Eva Földy som slog engel- skan Diana Rowe med 3—1 och därmed = försvarade . fjolårstiteln. Sovjets första internationella stor- seger i bordtennis vanns 2v varet at | Anatolij Amdcalin och Soja Rudnova då de triumferade med 3—1 i mixed mot Vlado Miko, Tjeckoslovakien, och mariedalsflickan Eva Johans- som, : FBIK-ARNA I SEMI ” Carl YJohan 'Berrhardf och : Stellan Bengtsson, FBTK, gjor-' har svenskarna dominerat så försvarat sin' ställning som le tredje plats i världen efter 5 dande bordten= torheterna Ki- e en strålande prestation ge- fom att avancera till semifinal= spel i herrdubbel, Där blev det - stopp efter fem set mot Kor-= pa/Vecko, Jugoslavien, :' men onekligen var det strongt gjort - av falkenbergarna att i den stenhårda konkurrensen hamna : bland de fyra ' bästa dubbel paren, DAMSINGEL, FINAL: Eva Föl- | dy, Ungern—Diana Rowe, England, ' 21-16, 21—15, 15—21, 21—15. : Eva Földy försvarade sin fjol- årstitel med. . glans. - Visserligen ' släppte hon tredje set till engelskan men i det därpå följande. var det aldrig tal om vart segern, skulle gå. Sverigo-Sovjet di skånsk ishall . 'STOCKHOLM (TT) Sets landslag i ishockey sora den 11 och 13 december möter Sve- rige i Stockholm skall måndagen den 9 december spela en tränings- match mot en svensk kombination i Vegeholmshalleri i Rögle utanför elholm. Ängelholm. ishockeyförbundets UK har tagit utföljande trupp till trä” smatchen mot ryssarna: = PP önnart Häggroth, Skellefteå AIK, och Leif Holmkvist, Strömsbro, In= gemar Johansson, AIK, Eddie Win= gren, Djurgården, Jan-Erik Nilsson, Wifsta/Östrand, Kjek Nilsson, Bo- fors och Jan Olsén, Vdstra Frölun= da, Lars-Åke Sivertsson, Brynäs, L Johansson, Brynäs, B Englund; Lek= sand, Per Olov Härdin,' Strömsbro, Hans : Carlsson, Södertälje, Stig-G Johansson, Södertälje, Curt Thulin, Djurgården, Håkan Wickberg, Bry= näs, Olle Sjögren, Leksana och Perca Ove Brännström, Malioö F'F. : "Undersökningen har på uppdrag | Effektivare jordbrukst "ökar arbetslönen 30—40 procent, s'av 1960" års jordbruksutredning utförts av professor Lennart Hjelm vid Lantbrukshögskolan, i sam- Den avser att belysa det råd med en ark inom ut ande effekt och beh "svenska lantbrukets möjligheter att på olika vägar effektivisera pro-.- - duktionen, Likaså analyseras de olika 'rationaliseringsvägarnas Iön- : t'av och resurser på "skilda 'områden för att uppnå en hög effektiviserinigstakt i lant- bruket, Däremot framläggs i inga program av politisk innebörd och ej heller görs rek ” Undersökningen visar. i första hand: att det vid genomsnittslant- bruket alltjämt finns. outnyttjade : tekniska möjligheter. Avkastningen per ha och per djurenhet kan där . avsevärt höjas utan att ekonomiskt optimal intensitet överskrides. Där- igenom skulle ' arbetsersättningen kunna öka 30—40 procent. Genom specialisering, storleksökning och integration finnes ytterligare vins-| "ter att hämta. Lönsamhetseffekten/ "är särskilt starkt framträdande vid "en utbyggnad av 'företagen till en storlek, som sysselsätter två å tre ä k ger däremot obe- Ikmning vid en stor- " leksökning därutöver. "Delta inne- bär, att familjejordbruket alltjämt " skulle ha förutsättningar att hävda sig,' Men till detta jordbruk måste "i takt med: den tekniska utveck- lingen fogas väsentligt mera mark, flera djur och mera kapital. Ett me- ra optimalt utnyttjande av nuva- rande teknik: kan inte nås förrän omsättningen per företag kommer upp till 100.000—150.000 kronor. ” tby kan dock .ske efter El med framgång prövats i flera di- strikt och är anledningen till att man nu SM-tävlar en lördag. SM- ' kavlen körs. i Närke den -. 15—16 Ufebruari. - FJ: ÄLLORIENTERING PRÖVAS I Härjedalen planeras en fjäll- orientering i patrull. OK Toppen i Vemdalen svarar för arrangeman=- get av denna försökerävling i april Vid S ka Skidf dets års- "olika vägar. Den kan äga rum ge- "nom arealutvidgning,. då' emeller- tid även ett normjordbruk med 20—30 ha är en alltför låg målsätt- ning. Vid kreaturslös drift. måste arealen 4—5--dubblas för att de tek- niska anläggningarna skall kunna utnyttjas. Utbyggnaden kan även ske genom ökad djurhållning med besättningar, som effektivt syssel- sätter minst en man. . Härvid blir möte bestämdes att skidorienterar- na även i fortsättningen skall lyda under Skidförbundet. Samarbetet har hittills varit det bästa tänkba- ra enligt skido-basen Frank Lind- Bergh, och det bör väl om möj- ' ligt bl ännu bättre sedan denne nu invalts i förbundsstyreken, . . ' beh av ytterligare areal mind- re än .vid kreaturslös drift.- Där- emellan finnes många olika drifts- former 'och företagsstorlekar, be- ioner rörande . förande. Hithörande frågor kommer senare att bli föremål för be- handling 'inom . jordbruksutredningen. I ingens . g och blir lika betydelsefull £ för jord- brukets ekonomi. '. Med utgångspunkt från a nuvaran- de förhållande med de svenska lant- bruksföretageri blir -det en stor uppgift. att överlag skapa större fö- retag och utrusta dem med rationel- la anläggningar och ge dem en lämplig driftsinriktning och -inten- sitet. Många förutsättningar härför är för närvarande inte uppfyllda. Ett : rationellt familjejordbruk blir mycket kapitalkrävande med in- vesteringar av ca 200.000 kr per man (i södra Sverige ungefär det erioraerligt kapital, Men aven marKk- anskaffningen innebär stora pro- blem. De större företagen är risk- fulla och resurserna för individuell rådgivning i samband med inves- teringar och arealkomplettering är små, ' Ny teknik framkommer inte i sådan takt, att även vid omedel- bar tillämpning jordbruket kan hål- na jämna steg med industrin i pro- duktivitetshänseende. Om det därför från jordbrukets och samhällets sida anses önskvärt att sikta högt ifråga, om jordbrukets effektivitet och 'in- k visar nöd- vändigheten av att skapa ett mera rationaliseringsvänligt klimat. Helt andra resurser än-de nuvarande måste då ställas till förfogande för realiserandet av en sådan målsätt- ning. Det är betydelsefullt att under- lätta arealkomplettering även för relativt stora företag, varvid lång- siktig planering och stora markre- server hos rationaliseringsorganen är viktiga hjälpmedel, Fastighetsra- tionaliseringen torde kunna, bedri- ' rotade på naturliga förutsättni förekomst av skog m m. . Undersökningen vizar, att alla och inte minst de större företagen mås- te ba en hög avkastning och ratio- nell drift för att ge ett tillfreds- ställande ekonomiskt resultat. En sänkning av avkastningsnivån med 10 procent minskar arb sättnin- 4 vas om; läggning äveh uppmuntras bland företagare; som redan har förhållandevis sto- ra fastigheter, För att kunna lösa finansieringsfrågan på ett tillfreds- ställande sätt torde krävas vidgade statliga lånegarantier med lång, amorteringstid, Likaså att sparande gen med 20—50 procent. Driftsra- ka en hel del publik. , ering måste således gå hand till as genom bl a anpassning av jordbrukets beskattningsregler. föret | Riskeli inerande åtgärder beröran-) roduktion. dubbla). Det är svårt att anskäaffaj]- de priser och avkastningar är and- ra viktiga faktorer i sammanhanget. Familjejordbrukets framtid kommer undervisningens och rådgivningens effektivitet. Jordbruksnär: "gens möjligheter att hävda sig i morgon- dagens samhälle beror emellertid främst på de resurser, som satsas i försök, forskning och annat ut- vecklingsarbete, , På detta område föreligger en eftersläpning, som påverkar långtidsprog- Ogy nosen. er or : Led: i den Hjel ar= betsgruppen: - Professor Lennart Hjelm, Lantbrukshögskolan (ordf), .. direktör K Olov Andersson, Sve- riges Lantbruksförbund, lantbruks« direktör Åke Andersson, Lantbruks+ nämnden i Kalmar län, riksdagsman; Birger Isacson, Horndal, agr dr Ulf. Renborg, Jordbrukets utrednings- institut, direktör Nils Allan Svens- son, RLF (tiden jan--maj . 1961) samt agronom . Olof Nilsson, RLF (tiden efter maj 1961). 254 4 i Det ligger i trafiksäkerhetens in. tresse att detta varningsmärke fästs bak på bilar som är utrus- tåde med dubbade däck. Märket, som är godkänt av Kgl. Väg. och Vattenbyggnadsstyrelsen, ” talar : om för bakomvarånde bilist att han bör hålla ordentligt avstånd bromseffekt vid halka. Gummi. . tis, Tänk också på att det skall tas bort vid vintersäsongens slut Vignieskänte FÖR DUBBDÄCK eftersom dubbdäcken ger bättre i hög grad att bestämmas av yrkes= » verkstäderna lämnar. märket gra.”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.