LAHOLMS TIDNING Torsdagen den 5 december 1963 den 5 d, ph —=LT Beskeden 196 Dn => dröjer i — författningsfrågorna” Debatten om en eller två kam- lördags kväll i radion. Författ-: ' ittén förefaller emel- mare i den j ril N har lertid redan vara klar på att det. intensifierats sedan högerpartiet — mioportionella — valsystemet bör för någon vecka sedan tog klar pibehållas, möjligen med någon ” ställning för enk t mindre i irg. Alltså torde in- Folkpartiet ha, redan' tidigare in- tagit denna attityd under det att såväl sogialdemokratin som cen- terpartiet vilat på hanen. Någon anledning att forcera ställnings- tagande finns emellertid inte; då - en regeringsproposition byggd på författningsutredningens .: betän- kande om kämmar- och valsys-" tem med största sannolikhet inte : läggs på riksdagens bord nästa år heller, vilket betyder att hela frågekomplexet skjuts framåt i tiden minst fyra år. Under mel- lantiden har ju partierna god tid att diskutera genom dessa pro-. blem ordentligt, och inte endast partiernas inre cirklar .utan även" den stora allmänhet, som ytterst berörs , av författningsreformen. Hittills "har denna debatt varit yt- ' terst diffus och minst sagt matt. Beträffande ' centerpartiets in- ställning- till kammarsystemethar — i centerns : representant i” författ-- i; ningsutredningen, professor Sten . Wahlund, gått in för ett revide- rat tvåkammarsystem med bl'a bbare utslag i förstak - ok te nögerpartiet ha särskilt myc- ket att hämta av de överläggnin=' gar partiet inbjudit såväl folk- . partiet som centerpartiet till, och vilka gäller övergång till majoritetsval. Bak- om detta högerinitiztiv skymtar ' "tydligt partiets klockarkärlek till tanken på eit enda ' borgerligt parti. Utan en partisammanslag- : ning skulle majoritetsval: vara re- :: na självmordet för den nuvaran- : de oppositionen, Har man klart för sig center- och folkpartiopi=- nionen mot tanken på en parti-. sammanslagning ligger . det föga realism bakom högerns inbjudan, : « vilket givetvis inte hindrar att det - kan vara nyttigt med överlägg- ...ningar mellan partierna bl.a för, .. att konstatera detta... - eva . Men även om man utgår från : att det finns utbredda sympatier; verkningarna av inom - tenterns riksdagsgrupp och; . nom stora delar av centerpartiet .' för enkammarsystemet — CUF: tog tidigt ståndpunkt härför :— ' återstår 7 problemet hur', denna bör se ut. Hur funk" represeatationen .£ enlighet med Jandstingsvalens' resultat, Cen- terns tidningspress har i stort sett principlellt anslutit sig. till--en- kammarsystemet, men med' klart avståndstagande från "den" kom- promiss ” som . författningsutred- ningens majoritet bestående av gocialdemokrater och folkpartis- ter gjort beträffande överrepre- sentation för majoritetspartiet i tionerar en utbyggd sådan? Eller kan man: utan att pruta av' på kravet om en allsidig 'represen 3 tation både geografiskt och poli- 7 tiskt reducera antalet ledamöter : äv sr värt? "Dessa och andra vikti ga frågeställningar , kräver " granna överväganden. Dogx,, . Och slutligen: Även om. cenz tern, säger ja till enkammarsys-, temet, hur kommer socialdemo- syfte att skapa en stark regering.” kra'e:na i regering och riksdag 1 det stycket har även högerpar- stort parti på mindre partiers be- kostnad. att ställa sig till frågan? Det är : tiet klart sagt ifrån att det inte: de som nar majoritet i riksdagen, vill vara med om att gynna ett : I' den folkvalda kammaren. är . denna .najoritet så svag som -114 . » socialdemokratiska. mandat mot Centerns beslutande organ har 113 för den deraokratiska oppos'. Inte diskuterat t et till K is och följaktligen inte heller gett terna har sju andrakammarman- besked om sin uppfattning, Där- emot studerar en kommitté frå- ' dat, Däremot har regeringspartiet ” en betydligt tryggare majoritet i - : gan, Inom -particts riksdagsgrupp den första' kammaren, eller med - torde majoriteten" vara för ens "77 mandat möt 72 för högern, kammarsystemet, Särskilt de yng- folkpartiet och centern 'tillsam- "' re riksdagsmönnen hävdar, den= "Mans, -- Kommvnisterna' - har - två + förstak na linje, vilket bl a fi av hr Johannes Antonssons i Dahla ahförande i Det ' är tänkbart att ; principer och 'real- programpunkten . politik 'dkar.dragkamp i. denna. ”Vackan på Helgeandsholmen” i "fråga inom regeringspartiet; . ger vi med all rätt.: Men vi kan LÄGSÄSONG I HÖGSÄSONG Julen är traditionernas tid, s Ta 5 | i också säga, att julen är den tid, då vi sviker våra vånor, Plöts- ligt slutar vi alt. handla, a, som :vi brukar, vardagsvanorna 'ställs åt sidan, när skinkan ställs på bor- |. det, Det märker man 1 butiker- na, "konstaterar Fri Köpen- skap: I varje butik finns det artik- Jar som kan plockas bort ur hyls lorna eller beredas mindre ut-= rymme veckorna före jul, Kon- Bumtionsvanorna är visserligen olika i olika landsändar och sor- timentssammansättning och kun- dunderlag skiljer butikerna åt. Men vissa varor kan dock gene- rellt sägas ha en markerad ned- gång i försäljningen, Flingor t, ex. säljs inte mycket och inte heller kex, om man undantar smörgås- rånen. Saftförsäljningen är i bot- ten oktober—januari, likaså sylt- försäljningen. Marmelad har sin minsta omsättning under måna- derna — december—januari = och bland köttkonserverna finns de- finitivt en hel del produkter som inte har större avsättning under julmånaden, Havregryn är en an- nan ”dålig” vara under decem- ber, c : Våra vanors varor får väl tal: vid på nytt efter nyåret, SAÄCKAR EFTER a De senaste uppgifterna från byggmarknaden ger tyvärr vid handen att den tid'gare uppgiv- na målsättningen 85.000 lägenhe- ter inte kan uppfyllas. Vi ligger 13.000 lägenheter efter just nu och det anses omöjligt att hinna 1 kapp under den tid som åter- står av året. Dagens Nyhe- ter kommenterar: Orsakerna är svåra att över- blicka. Ryckigheten i tillstånds- givningen har säkert spelat sin roll liksom kommunernas brist på pl ingsresurser. t lär man på arbetsmarknadshåll också vara i färd med att ytter= ligare dämpa igångsättandet av rädsla för alltför stor arbets- kraftsefterfrågan under våren o. sommaren. Samtidigt försäkrar hr Sträng att bostadsbyggandet bör lämnas i fred för de investe- ringsbegränsningar han «anser nödvändiga i rådande konjunk- turläge. Bostadspolitiken tycks alltså som vanligt präglas av förvir- ring och planlöshet. EFFEKTIV EKONOMISK HJÄLP utlovades från = regeringshåll den 'gång : " neurosedynskadorna blev kända.', Bekyrrade ; föräld- . far, 'drabbade av olyckan; skulle inte behövd hysa ekonomisk oro »" ockå, .Det lät bra, skriver Hel- singborgs Dagblad: - Men hur blev det?. Den :'social- polit'ska kommittén kläckte .ett guldägg 'och föreslog en summa. ”på 2.000 kr. till sådana föräldrar. Onekligen — mycket — blygsamt. Kanske menade kommittén -'att staten är så fattig att den inte har råd med mera och att den inte" kan ge full kompensation för skador vållade genom- medi- cin som andra statliga organ le- gitimerat och släppt ut i mark- naden, Landsting och kommuner borde kanske också träda emel- lan för att hjälpa nödställda i en situation, orsakad av statens eg- na (ofrivilliga förståsy åtgöran- den, SV oa Så drogs saken upp på riks- d 1 och där pr des fram ett litet löfte om snar och effek- t . tiv hjälp — när man hunnit klar- lägga hela hjälpbehovet, . vilket brukar ta sin tid. Ingen extra stödaktion ställdes i utsikt, ' > - Återstår. så att vänta och se, Många föräldrar har säkert trott på de löfen de fått och :vilka, infriade, skulle bli en tröst i dé- ras elände, De hjälptes säkert till denna tro vid åsynen av hur mycket i bidragsväg som öses ut på olika håll utan att hjälpbe- hov behöver utredas, kanske in- te ens finns, Här gällde det dock endast 2.000 kr., vilket säkert är en droppe i havet för de mer- kostnader de flesta av dessa fa- miljer haft, —. Ibland tycks det gå lättare att få statligt stöd om man upp- fyller vissa generella = stipula- tioner än om man har verkligt hjälpbehov, Skäggiga ap-konster och re- priser blir således vad radio och TV kan bjuda i vinter, Därför att skådespelarna inte kan beta- las en hygglig ersättning. Men att sända en buss med ett flicke- barn och åtta andra personer från Nordkap till Gibraltar för att spe- la in ett menlöst program, det gick för sig. Hela gänget från | avsikt avstått ifrån: mn i Mn "tion: a «Den: 21 återuppbyggda” ”Mär "Tnalthöåter”,” ”Miunchens operahus, med ”Mästersångarna”. Det var in- te bara en konstnärlig och. musi- kalisk- märkesdag utan på sätt och krik. till havsbruset för att utsändas. genom 44 högtalargrupper kesterchefens synhåll erhåller teck. net till insatsen genom "TV-rutor 'som är gömda i kulisserna. : För. dessa tekniska apparaturer behövs det 4 miljoner ; watt el ström. Men ifall det någon gång bken-operans invigning — Nationaltheater. I denna bakom salongen be- lägna studio mixas och sammansättes för varje föreställning de erforderliga effekterna från revolu- bv som är fördelade i hela teatern. skulle 'bli strömavbrott, påkopplas automatiskt ett hjälpaggregat, som täcker operahusets' oerhört stora energibehov för hela tre timmar. Fritz Wahl, : vis" också "ett tekniskt ng som” troligen ' "inte många. av de 2111 åskådarna "i salongen. tänkte på; då dö "lyssnade till Wagners strålande musik." Ty. »Mäönchen- operan'shär” fått. en teaterteknisk ing: som . för” ögonblicket torde "vara den modernaste i sitt slag, -Huvudsgen med en fond: och två 'sidosceher gom går att lyfta och bänka' och tippa täcker en yta på icke mindre än 2.400 kvm. Sju hydrauliskt drivna scenvagnar att uppbygga de erforderliga scene- riernas kulisser på samt mer än 60 scenhissar möjliggör : blixtsnabba soenförändringar även utan wvrid- scen,' som man i Mänchen mn k Ua rörelser på denna jättescen dirigeras av inspicienten" och hans assisténter från 'två ”kommando- bryggor”, Inspicienten står i stän- dig radiotelefonförbindelse med dis rigeriten, "sufflören, belysningsmi taren "och! tonchefen' — t, 0, scenarbetärna går. omkring” m. 'med sådana. - portabla telefonapparater. Och naturligtvis regissören för att få "ge sina anvisningar, - . Belysningsanläggningen . är ett slags tekniskt underverk: 272 strålk astare ,. eller strålkastargrupi per, 144 horisontalbelysningar samt 20 xenon-lampor kan steglöst och ljudlöst " regleras. — Alla '. möjliga ljuseffekter från — aftonrodnaden till grälla blixtar går det att fram- trolla. Också eldsken, moln och den romantiska ' månen produce- rar belysningsmästaren, cm så be- hövs, En noga utstuderad maski- nell ” anläggning möjliggör band- upptagningar av de erforderliga ljuseffekterna: i förväg för att se- dan vid behov ”utsändas”. På det viset: ' hinner ''belysningsmästaren med att även se till sina 320 man- övreringsspakar, + Och så finns det en annan trol- leriverkstad "bakom salongen: den elektroakustiska effektanläggning- en. Där sammansättes och mixas de akustiska effekter som behövs för vederbörande föreställning så- som havsbrus, . stridslarm, folk- mängdens sorl, 'åskmuller eller klockringning. Bortåt fyrtio i. sa- longen fördelade högtalare utsän- der sedan klangeffekter allt efter behov 'åt "scenen till. eller också till salongen, där man på så sätt får intryck av att befinna i händelsernas centrum, Naturligtvis kan också ljudeffekterna magasi- neras för att sedan i det rätta ögonblicket utsändas. - ' Två TV-kameror är ständigt riktade "mot scenen” och dirigen- tens pulpet. Och körens medlem- mar som står fördelade på den jättestora scenens yta utom or- vit ett sällskap för inbördes be- undran, är på väg eller skall 're- sa till Etiopien för att göra pro- gram, Som väl också kommer att kosta åtskilligt med pengar, Sa- ken påtalas därför att i en del fall har -Sveriges Radio-TV råd med nästan vad som helst, I and- ra visas en småsnålhet, som är överraskande, XKorsnäs-gården, som också bli- : 3 Re om NA => .> (Dala-Demokraten) Svenska folket, komme ss under "1970-talet att ytterligare öka sin konsumtion av de-varor som" för inte 'så "länge 'sedan "betraktades som mer eller mindre lyxbetonade. Vi kommer sålunda att köpa fler anslå större summor : för nöjen, bredda vår förbrukning av de ar- tiklar -:som underlättar ' h t: motorfordon, "pälsar, möbler mm, 4 f i t i w ee Se kvalitet: accentuera vår strävan att under lätta” arbetet "med hemmits sköt. sel. Från att köpa varor, vars ut- nyttjande kräver relativt '. mycket arbete, har vi efterhand -alltmera övergått till att köpa varor, som i flertalet-fall är dyrare, men som i. gengäld. fordrar mindre: arbete, Denna företeelse ::är uppenbar « i många. nh "Vi tillhand- skötsel " samt ' över huvud — täget "I satsa på kvalitet istörre utsträck- ning än tidigare.” Den under ser nare tid. allt .påtagligare förskjut- ningen -inom kohsumtionen från varor .' av " nödvändighetskaraktär till mera umbärliga sådana berälki .nas med andra ord fortgå i oför- minskad takt; ett skeende som na- turligtvis ytterst dirigeras av den högre 'standarden "och de” stigande lönerna, (0 0 Lo Den som på detta sätt skisserat utvecklingen i vårt "land" nästa decennium är fil. lie. Göran Al- binsson, sekreterare i Industrins Utredningsinstitut. Hans framtids- prognos, som återfinnes: i I'vför- säkringsbolaget Framtidens lid- skrift: LIV, grundar sig i huvud- sak på en naturlig uppföljning av sentida tendenser och ger en myc- ket intressant bild av vad som kan väntas bli effekten av vårt ökade välstånd. +. U TVÅ BETYDELSEFUL! ” GRUPPER I synnerhet. två samhäll:grupper. får väzentlig "betydelse för kon- sumtioncinriktningen under 70-ta- let; de nygifta ungdomarna och ionärshushållen " Krigsårens stora barnkullar' har då nått gif- tasålder, vilket kommer -.att med- föda en et'gande efterfrågan ' på lägenheter, möbler, husgeråd och annat som hör bosättningen tl. En ur befolkningssynpunkt utom- ordentligt intrersant fråga är i detta sammanhang också i vilken omfattning de kommer att köpa spädbarnskläder och barnvagnar. " Pensionärshushållen får större inflytande, dels beroende på för- bättrade pensionsvillkor, dels ge- nom den tilltagande ”förgubb- ningen” (se LIV 9/62) under 70- talet. I regel är äldre personer konservativa i sina val av inköps- ställen och varor, vilket i viss ut- sträckning hämmar förskjutningen mot ”lyx” och kvalitet. De "köper t. ex. särskilt mycket mjöl, gryn, tjock grädde, smör, salt sill, kaffe, socker, bakverk, svagdricka och fläsk, men konsumerar mindre än de yngre hushållen av bla, glass, kläder, möbler, ielektrigka = hus- hållsredskap, — tobaksvaror (snus pouriigtvis undantaget) samt bi- VI KÖPER FÄRRE RAVA- ROR Vår konsumtion under nästa år- lar ; oss t.ex." mindre råvaror: och mer färdiglagade, konserverade, va- cuumtorgade : eller. .djupfrysta proz dukter, vi köper. fler och fler elek- triska hushåll maskiner, på bräns- leområdet övergår vi i allt större utsträckning från ved och koks till den mera lätthanterliga: oljan, och över: huvud : taget 'har. bostädernas utformning under; senare tid dik- terats' av- önskemål , om: att de skall vara så lättskötta :som .möj- I'gt.. Ingenting. tyder på att :ut- vecklingen härvidlag skulle stag- Nera, lö älg os TA enl De : stigande . inkomsterna ;- har däremot" inte; vilket: man - skulle kunna förmoda, inneburit en ökad efterfrågan på personliga tjänster. I stället . utnyttjar : vi skomakare, skräddare och hembiträden i unge- fär samma omfattning som tdiga- re, I vissa fall har t.o.m, intresset för "deras tjänster minskat! Detta fenomen » anses. i huvudsak: bero + [på prisutvecklingen, Eftersom 'ra- | tionalisering möjligheterna i dessa .| fall är: små, har de ' personliga tjänsterna relat'vt sett blivit dyra- re än konsumtionen i övrigt. "+ KVALITETEN FÅR DOMI- NERANDE BETYDELSE Under de närmaste decennierna kommer den allmänna inkomstni- vån att stiga så mycket att kva- litetsfaktorn blir av dominerande betydelse. När tycke och smak ge- nom "massmedias inflytande allt- mer likrktas och praktiskt taget alla har bild, TV, radio, päls,som- marstuga samt fått den näring de behöver, ligger nämligen de största konsumtionsolikheterna på kvali- tetssidan, mos : Såväl en högavlönad som en låg- avlönad kommer då i sfort sett och ytligt betraktat att hänge sig åt samma konsumt'on. Den enda väsentliga skillnaden kan tänkas bli att den förstnämnde satsar på en genomgående högre" kvalitet, Han har en flottare bil, hans fru har en dyrbarare päls. Hon gör si- na inköp i det eleganta varuhuset, röker dyrare cigarretter och har fler stjärnor på sina buteljer. Den lågavlönade köper i stort sett sam- ma varor, fast av lägre kvalitet ao billigare på andra inköpsställen. Vid en test med förbundna ögon skulle ' dock ingen kunna skilja varianterna, . Den ena familjens TV-apparat kostar kanske dubbel sammanhanget. Ck Feta rr tet Lyndon Johnson har. avgivit en fast försäkran inför all värl- den att försvara den fria värl- dens rättighet från Sydvietnam till Västberlin. Det var rätt mo- digt.» att -. nämna Sydvietnam: i mm Där mördades nyligen också en president. Det klev inte landssorg i Amerika för" den eakeng skull, snarare tvärtom. Lyndon Johnson har fått ett besvärligt arv att reda upp borta i Saigon. Går han iland :med den uppgiften? Det gjorde inte hans företrädare. Nordvästra Skånes Tidningar. "Frankrike har hittils bojkot- tat genévekonferensern och ing- enting tyder på att fransmän- nen ämnar delta om nedrust- ningskonferencen : > återupptas. Den franska: oppositionen kun- de också bli ett hinder för ett plånerat system "av lobservali- VS r. på båda sidor om järnridån, "vilka USA och Eng- land. med försiktigt stöd av Västtyskland ' alltjämt betraktar som det lämpligaste första ste- get mot en mera svepande över- '| enskommelse, med Sovjet. : = Helsingborgs Dagblad: i . De ryska veteköpen i Ameri- "I ka- är i och för sig icke sär- skilt stora i' förhållande fill .he- la världens totala sjötranspor- ter, De har emellertid företa- just detta fäge förefaller trans- porterna av detta vete kunna bli. tungan på vågen, som får edt lågt frakuläge att svänga över så fall kommer de ryska vete- köpen att få' betydande åter- verkningar för :rederinäringen och varvsindustrnin. De "kommer därutöver att märkas geroni prisstegringar på många olika råvaror för vilka sjötransporten spelar en viktig roll 4 .. Professor Thomas Thorburn and Ekonomisk: Revy. .. Sjukhusförvaltningarna , :. kan inte längre försvara sin passi- vätet med att utvecklingen styrs av krafter som de inte kan ut- öva något större inflytande över. Det bercr i hög grad på dem själva om" atmosfären5t arbetet och omvårdnaden "om" persona- len blir ' sådan, att "denna 'kän- ner sig kapabel att möra på- frestningarnäa...«:, .. .. 5 a Sydsvenska Dagbladet. ' : "Det räcker inte med alt kun- na paragraferna, försöker soci- alstyrelsen :intala "de unga. so- tislarbetarnå, Hela det senaste numret, av' Sociala meddelanden ägnas "åt . skönlitteraturen; som samhällsspegel.:. Man : vil . visa vad socialvårdarna har. att vin-' na i fördjupad imänniskokun- skap, större medwetenhet och kringsyn genom regelbunden läsning av skönlitferatur, Ini- tiativeb hör till de i bästa me- ning okonventionella; - : "av Handelstidningen. . Om elever på sin fritid skall vara fria från alla skolans på- bud, så kommer man ändå inte ifrån att de har en samhörighet med sin skola. Är det så orim- ligt att kalla det för ett ansvar? För sådana relationer kan det inte vara så orimligt alt ha vis- sa regler utfärdade. Seco käm- par med berömvärt nit mot vad den anser vara tyngande regler för skolungdomens uppförande. Det vore fint om organisationen dordbrukskassornas utbildning ska ökas Jordbrukskasserörelsens studie- råd, som nyligen tillsattes av Sve- riges Jordbrukskasseförbund för planering av rörelsens utbildnings- verk het, ; ätt Stockholm för bl. a. planering av 1964 års utbildningsprogram inom rörelsen, som omfattar samman- lagt 20 veckors internatutbildning för skilda funktionärskategorier, Till ordförande i studierådet har utsetts direktör Lennart Hagman, Stockholm, och till vice ordföran- de direktör Gunnar Karlén, Fal köping, samt till sekreterare agro- nom Håkan Rydén, Järfälla. Öv- riga ledamö är studieombud a så mycket som den andras, men tionde kommer oaktat detta att man ser samma program, man Hilding Sjöberg, S — (Forts, & sid. 7) raraean Aktuell 0 | mmentar : gits i en'sjöfartskonjunklur, som |: ».| kan (karakteriseras som labil. I till goda sjöfantskonjunkturer. Ij SN ' » i oa kså ville tala om hur skolan och samhället skall komma säll rätta "med denna frihets avig- sidor. > 0" ON - Vestmanlands Läns Tidning. De forna ständerna 0. stånds- privilegierna ' är "avskaffande, men Tage Ertander vil! införa pavtiprivikegier. i stället, oc Pål i Västerbottens-Kuriren. + Så spextunt: som ' det blir i radio och TV en tid, framåt kunde väl .hr. Rydbeck erbjuda oppositionen några håltimmar. Ex tips: itvå stolar blir ju ledi- ga i TV:s bibterhetsakademi. Varför inte ersävta Gunnel Bro- ström . och, Gamfin .-med - hrr Heckscher toch Ohlin. show kan väl åtenupplivas av hr Hanecon i Skegrie. . Stockholms-Tidningen. Hr Erlander kunde väl ha hjälpt också Ul:a Lindström med ett litet nätt intyg på- hennes skötsamhet uppläst vid höstre- missen, Från någon underordnad tjänsteman, Björnberg exempel- | vis. När nu "Thulin var så an- gelägen att skriva' ut, lämplig- heisintyg åt. Sven Andersson! jämlikhetsprincipen mellan kvin.” nor och män i statsrådskretsar? Var han redan då betänkt på att wucka på: Ulla? :.: va best "> SLU-bladet. : . Men, om man matchar ama- törerna riktigt, tror jag, att skå- disarna -- kommer . att ' dra , det kortaste strået. svs. sn oc | Hr Erlander . kan . ju dra Värmtlandshistorier, hr, Ohlin kar hålla ett nationalekonomiskt föredrag då och då, fru Lind- ström kan berätta valda avsnitt ur sagan om: NIB,. hr Hedlund kan sjunga ”I villande skogen” ' ochy hr Heckscher kan assistera med någon. locksånig. | i Och hr Palme, ja, det räcker med att vara -hr Palme, och hr Nilsson kan demonstrena 50-olis ett TV-anförande. n Ge [ETT ORD :'. CC CPA VÄGEN Gud, så skall han nal- Tänk-att få vana'i Guds när- het! -Delita: är himmel på jord. "Det är sålunda möjligt att le i Guds närhet, Ja,.. det är inte att Gud å sin sida kommer Oss. förstånd' inte kan' fatta, stiger. den' helige, 'kärleksfulle . Guden in'i vårt hem, t vårt arbetsrum, . i vårt hjärta. Han vill inte en. dast vana vår gäst, utan han har lovat alt bo hos oss, . oe Är inte detta obegripligt stort? ' Sedan är. han nu här. för att draga 'oss till 'sig.' Hur mycken nåd och lydka har vi inte för- lorat, därför. att vi. höll oss på avstånd. Man kan” rent av för- våna &g över att inte alla män. niskor vill leva i Guds närhet, Men även här möter vi det obe- gripliga 4 synden. Även här-. driver Satan sitt spel; i Det talas i Bibeln om de fega. Dessa fega kastades utanför 'i det yttersta mörkret. Varför var de rädda för Gud? Jo, de visste, att i Guds närhet blir synden Det är väl inte någon av oss, som är på avstånd, därför att han ligger under för speciella synder? ov ve I denna stund är vägen till Gud öppen. Säg honom såsom det är! Ha gillar detta, Sedan tillsäger han dig, att synden är red och skulden betald. Se- Säger han, att han älsk. , dig och önskar bo i din rg Där skall du dag för dag upp-' leva barnaskapets härlighet, Bö nen blir barnets enfaldiga gch innerliga samtal, och Bibeln kommer med Fars svar, På ett underbart sätt knyter den he- lige " Ande " gemenskapsbandet. mellan Fadern och barn at i Guds närhet. att vara lens Det är livets rikedom mem tant RR |. Och Antes Eller hyllar" inte hr' Erfander ' Sv kas eder" Ne "va sitt liv på denna syndiga jord - endast möjligt. Ordet här. visar, - ned till dig och mig. -Han går :- pppenbarad. Därför "sprang de' Å Sydsvenska. Dagbladet. M - till mötes, På ett. sänt, som vårt . | ka sätt att: dricka "vatten under ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.