GAHOLMS TIDNING a - oo oo msdaden Jen 10 Fecember 1963 — väldiga naturkatastroferna under , Moskva utnyttjade tillfället att inalles 1.390, "sade ”upp mer ' än —= LT" Kina har fått betala ett 'syn- nerligen högt pris för sin vägran att böja sig för Sovjetunionen i den bittra ideologiska fejden. Peking har tidigare talat om 'de ryska ”sanktionerna”, och nu medger det kinesiska kommunist- partiets officiella organ Folkets Dagblad öppet, att ”inställandet av den ryska hjälpen åsamkat Kinas uppbyggnadsarbete stora skador, ”förryckt utvecklingspla- nen för landets ekonomi och i hög grad förvärrat Kinas svårig- heter”.. Härtill kommer, att de åren 1959—61 medförde en avse- värd "minskning av jordbruks- produktionen, vilket i sin tur orsakade enorma svårigheter. Det var under denna. period, närmare bestämt i juli 1960, som öva påtrydkningar på Kina. Där- med utvidgades den ideologiska striden” mellan partierna i de båda länderna till att omfatta också : de: rysk—kinesiska rela- tionerna, d. w. s. till en konflikt mellan 'staterna. Eftersom. den sovjetiska' hjälpen till kineserna war mycket stor, blev dess: in- ställande ett kännbart slag för Peking. Ryssarna hemkallade så- lunda plötsligt alla sina experter, 300 kontrakt om experthjälp, an- nullerade '257 "åndra avtal och vidtog en drastisk nedskärning i sina leveranser av maskinell Bakslaget i Kina MN -Det är lätt att förstå, att så omfattande ryska åtgärder måste få ytterst svåra följdverkningar för den kinesiska uppbyggnaden. Den måste ha försenats med fle- ra år. Som följd härav har Kina inte vunnit den inre styrka. som ” det hoppats på för att kunna för- verkliga sina utrikespolitiska as- " pirationer. Den försvagning. som den ryska aktionen vållat bör sålunda få en hämmande verkan .på den kinesiska politiken Asien, Det är inte orimligt att vänta, att framstötarna mot In- dien och Sydöstasien fördröjer eller försvagas på grund av att Ki- nas industriella uppbyggnad efter- satts så kraftigt. Med all sannolik- het har Sovjetunionen räknat med detta "resultat, - Tydligen har Moskwas förväntningar på 'ett ordentligt bakslag för, kineserna Men trots detta ämnar kine- serna inte ge upp kampen med . I den &k iké som publicerades efter parlamentets, d.v. s, folkkongressens, avslutan- de förklarades nämligen, att Ki- na beslutsamt skall fortsätta sina ansträngningar att göra sig eko- ”nomiskt och politiskt" oberoende av, Sovjetunionen. Men . härvid måste ! Peking - helt. lita till sin ” egen förmåga, och det är. ännu » så länge begränsad. Därför tvin- gas kineserna troligen också stäl- la in sig på betydande försenin- gar i sin ekonomiska och, indu- Fe Mocsk och annan utrustning, striella expansion. oh os utbilda och” utnyttja aktiva och "nom få ledare och instruktörer drivkrafterna till ny förvandling " Förslaget om en .andsomfattan- de organisation av idrottsinstruk- törer, på kommunal basis och med anknytning till skolan, vållade en livlig debatt i riksdagen, Statsut- skottet: hade avstyrkt motionen, som väckts från centerhåll. Ut- skottets centerpartister hade dock i en reservation "yrkat bifall och lyckades 'så när vinna majoritet, åtmi Fandra I "Det finns starka "att i största" skäl för tanken ga utsträckning £ d aktiva idrottsmän som;idrotts= instruktörer. Man skulle” därige- med direkt erfarenhet av idrotten och dess betydelse i ungdomsåren, Därjämte är de goda idrottsmän- nen ofta idoler eller ideal inte minst . för ungdom av. yngré:'år- gång. Att detta har stor betydelse vid fullgötandet av en ledar- el- ler ”Instruktörsuppgift' "behöver knappast påpekas. « vo fö. oc ch Dét' var naturligtvis beklagligt att endast centerpartisterna häde vågat ta ställning för motionen i utskottet, Men vid debatterna i kamrarna blev det annat av, Cen- v Idrott och ungdomsfostran. on terpartisterna hade mga svarigne='" ter att försvara reservationen och. motionen — och så småningom slöt . fler debattörer upp oavsett 'parti- färg. Socialdemokraten ' Henry Allard talade på riksidrottsförbun- dets vägnar och betonade att idrot- ten inte brottas med några" svå- righeter att rekrytera ungdom; men väl ifråga om tillgången på le-" dare och instruktörer. el De. som talade - för "utskottets negativa linje hade en'otacksam uppgift — och förde en jämmerlig argumentation. Herr , Karlsson i: Olofström (s) påstod t ex att in- struktörsfrågan skulle bli löst ge- ; nom kommunsammanslagning. Att . en. idrottsinstruktör uppkommer . "genom"; kommunsammanslagning, är det förmodligen ingen mer än «hr Karlsson som tror på. Då », Skolöverstyrelsen, '"landskommu- -: nernas förbund och riksidrottsför= . "bundet 'hade haft: frågan på re- "miss och tillstyrkt, "Både ' från idrottsrörelsens sida och på skol- voch "kommunhåll är man . alltså : med på noterna. Så mycket mer "beklagligt är det därför att mo- tilinariska talen med sin forsande Det har den 7 d ber förflutit 2006 år, sedan den store romarso- nen Marcus Tullius Cicero föll of- fer för blodbesudlad mördarhand, ett i tiden förvisso i och för sig ingalunda unikt datum men nota- belt nog att beaktas. Cicero som filosof, jurist, statsman och förfat- tare samt kanske; främst som en elokvensens mästare har som in- gen annan människa från «antikens dagar stannat kvar i reminiscensenh från den tusenåriga romerska do- minansen i kuliurellt och politiskt avseende, För en var; den där icke hyser "något. intrésse” för filologi eller 'antikhistoria, är hans namn förmodligen endast förknippat med vältalighet. Cicero har här förutom "| med: eldbokstäver, ristat sitt namn i världshistoriens blad såsom en av de största filantroper, som” nå- gonsin, funnits, Han var -tillika en varm: fosterlandsvän och en freds- vän av ovanlig resning. Hans bort- gång "innebar frihetens "undergång för trogna republikaner i: Rom i deras kamp mot begynnande och. "envälde,';- Den” vita] symbolen för freden, hade visat :såg .vanmäktig: = on 'Cicero "var" icke, blott, den glän- sände”. retorn. Han war en, .stor personlighet .; med ' aktningsvärda embitioner. Hans litterära produk- tion, :välbevarad åt eftervärlden, läses : och 'beundras ännu i dag: ig vill nedan "orda. något. om riculum vitae och förfat- ro. föddes den 3 januari 106 f. Kr.d den illa" staden Arpinum i landskapet Latium, Han war av riddarsläkt och ' en ”homo. novus”, d.v.s..en man, vars förfäder icke innehaft eller beklätt högre stats- ämbeten. Familjen 'war förmögen. Hans " ovanliga' begåvning visade sig 'mycket tidigt, och han erhöll all den: skolning, som 'på den tiden kunde meddelas en ung och fram- åtsträvande man. Cicero önskade utbilda sig till advokat, vadan han sedda. lärare läste filosofi, grekisk retorik :och>främst "romersk: juri- dik, "Han presumerade,- att yrkes- valet skulle bereda honom möjlig- het att snabbt nå de högsta stats- änibetena: Efter en tids wvistelse i Aten och på ön: Rhodos för 'stu-" dier i talarkonst respektive för att till följd av svag hälsa vinna kraf- ter återkom han till Rom år 77, varest han nådde störa framgångar som rättegångstalare,. Hans infly- tande växte och vid legal minimi- ålder, '”suo anno”,' beträdde han ämbet: banan. 31 år. ika tionen — trots den fi ej 2 . HELT UTAN ”DELTIDSBÖN- torde skogsbruket inte kunna klara sig trots ' mekaniseringen, menar tidskriften Skogen på tal om = ”bortrationaliseringen - av ”småbrukare ur skogsbruket: | Denna utveckling kan knappast bromsas, Mekaniseringen arbetar sig fram och företagen kan som ovan nämnts inte alltid grunda ett rationellt skogsbruk på . till- fälliga tjänster från närboende, Man har emellertid rätt att ford- ra att övergången från använd- ning av deltidsanställda till hel- tidsanställda göres så mjuk som: möjligt och på ekonomiskt rik- tiga grunder, Företag, som be- driver skogsbruk i stort, bör i många fall ha nytta av ett etab- lerat samarbete' med närliggan- de bygd för att få sina driv- ningar utförda på mest rationella sätt, Problemet är av såväl eko- nomisk som social art med be- tydande konsekvenser. Just när det gäller ekonomi torde mycket vara att vinna på sådant sam- arbete, En bygds resurser måste utnyttjas, Så sker också på många håll, men det torde finnas an- ledning att påpeka nödvändighe- ten av att i kanske välgrundad iver för heltidsanställning inte gå alltför snabbt fram med åt- gärder, som ibland kan verka för- dyrande, Skogsbruket i sin hel- het kan aldrig totalt klara sig med enbart heltidsanställda. Sk deltidsbönder torde skogsbruket även i framtiden inte helt kunna vara utan, ”Både—och” gäller här som beträffande många and- ra problem i skogsbruket, vars lyckozamma. utveckling sedan lång tid tillbaka till mycket stor del är grundad på småbrukarnas insatser. + Det finns all anledning att vid bedömning av frågan visa hän- syn till denna kategori av män- niskor. ” ÄR VÄRT SAMHÄLLE . i vissa -avseenden på väg mot en ny konservatism? frågar A f- tonbladet: Har välfärden och de många reformerna skapat en besutten- het för de stora folkgrupperna och en trygghet för denna besut- tenhets bestånd som" gjort att riksdagsdebatten — föll i voterin- gen, Delvis får nog detta tillskri- : "vas den dåliga närvaron i kamrar« ; na under: debatten. I annat” fall kunde framgången lika, gärna ha ' blivit fullständig för de unga cen= , termotionärerna : kraftigt försvagats? Har "själva institutionaliseringen av grupper och rörelser som tidigare var ra= dikala och dynamiska '! inslag i samhällsutvecklingen gjört::. dem till stelheter, till konserverande - element? «. te eg : "Det blir lätt något heligt över varje.” medel, : vårje metod .. och varje teknik därfö gång fick slåss för att få dem ac. cepterade, + cl. SS "> Det :känns för många ' gamla rad kaler nära nog som ett brott mot idealen att ifrågasätta om den metodik som de' en gång drev ” fram alltjämt. är :timlig el användbar. " JORDBRUKSUTREDNINGEN- : : HAR BOLLEN ce et Det bör" understrykas, skriver Jordbrukarnas Före- ningsblad, att den. hjelmska undersökningen inte ' innehåller några förslag till utredningen och ännu mindre några förslag från utredningen: . nöt Den kommer däremot att jäm- te allt annat undersökningsma- terial ligga till grund för utred- | ningens överväganden och förslag rörande målsättningen för ' den framtida ' jordbrukspolitiken och om medlen för förverkligande av denna målsättning. I fråga om Programmet för både 'rationali- serings- och prispolitiken ligger alltså bollen nu i första hand hos utredningen. . och annan finner kanske för gott att genom detaljkritik. avfärda en hel del av vad som står att läsa i, undersökningen som fantasier och utpeka dess skiss av det framt'da svenska landbruket som en skrivbords- fantasi, som en utopi. Att vi avstår från att göra så beror på att undersökningen klart belyser flera orsaker till dagens inkomsteftersläpning inom lantbruket och samtidigt anvisar vägen till ökad effektivitet och förbättrad lönsamhet. Undersök- ningen är i detta hänseende ett för att män en|' blev han kwestor (ung, nutidens'| finansminister), vid: 37-års ålder kurilisk edil (ung. ordnings- och : "polisminister), . wid 40 år pretor: (ung. justitieminister och dömande överhöghet). samt slutli- gen "konsul (statschef) wid :, 43 års ålder, År 63 nådde Cicero un- der konsulatstiden höjden av rykt- karhet, . då han uppdagade . och omintetgjorde : anarkisten Lucius Sergius Catilinas perfida kupp mot staten och: det rådande samhälls- och statsskicket. De berömda, ca- för 'de skickligaste" och mest an-|- retorik höllos då » med resultat, att Catilina och många av dennes anhängare blevo dömda till döden. Ur förenämnda tal will jag här citera det förstas början ”Quous- que tarndem abutere, Catilina, pa- tientia nostra?” (Huru länge skall du då missbruka wårt tålamod, Catilina?),, vilken fras är vor- den klassisk sentens, uttryckande harm över, personer och förhål- landen, som man 'icke .längre kan tolerera, 2 sto oe Domen :över Catilina och hans gelikar - ansågs ' från — fiendehåll emellertid icke' formellt : oantast- lig, vilket: ledde till, att: folket i Rom "fick . Cicero dömd -i exil, I sådan levde, han. något. år utom- lands men blev. hemkallad. "Hans politiska gärningar blev : därefter mindre inflytelserika, Tiden här- efter sysslade Cicero med förfat- tarskap. Imperatorn Gaius Julius Caesar hade på allvar ”trätt in” i Rom, För att, glömma förlusten av politisk frihet m.m. ägnade han sig ännu en tid åt sitt författar- skap. Konspirationen mot Cicero fortsatte. Han "uppsattes 'på pro- skriptionslista och mördades skänd- ligt. den 7 december år 43 f. Kr. 'r Ciceros skrifter är. tal, retoriska och filosofiska" skrifter samt brev. Av talen må främst nämnas ”Ora- tiones' in L.' Catilinam” samt det till ! formen ,. mycket +: mästerliga ”Oratio pro” T. Milone”;' Talet. för T. "Milo, . i wilket.' Cicero” söker försvara sin” vän" Milo ' för: mord på ” deras - gemensamme ” fiende Clodius: ntikhistoriker är "ense om, att Ciceros "tal äro ytterst formfulländade. De betraktas som de mest lysande” och" lidelsefulla; [som .människötunga' någonsin . ta- fat. Han blev romarnas ' Demosté nes I fore Pa nar NT : Bland "de retoriska "skrifterna, i vilka Cicerö avhandlar talekonsten och .en -talares "utbildning, vå må nämnas ”De oratore”, Om talaren. Ciceros' filosofiska -författarskap är måhända: hans' förnämsta. pro- duktion: och den "eftervärlden mest. betydelsefulla, "Jag väl här nämna ”Somnium Scipionis”, Sci- pios. drömmar, ”Cato, maior de senectute”, Cato" d. äs tankar om ålderdomen samt ”De finibus bo- norum et malorum”, : Om, det högsta" goda! och onda. ös "I sina Brev har Cicero 'skapat ett' märkligt dokument från anti- ken. 'De "är flera hundra" till an- talet. Korrespondensen' med vännen Atticus är älskvärd, den röjer en fin och bildad 'ton' "och framställer Cicero som en god människokän- nare och en mästare i konversa- "Jämförelser kan ofta konstituera likheter.' En sentida statsman, den nyligen så brutalt och hänsynslöst av en wettvilling "mördade ameri- kanske . presidenten "John F. Ken- rop och vän av pacifism' i modern tid. Kennedy var icke' klott: en aktiv människa : med en' okuvlig viljestyrka och" ett klart. intellekt, han blickade kallt in'i tiden. Om förtjänstfullt aktstycke;” oavsett väd man tycker o., tror om möjlig- heterna. att inom rimlig tid för- verklige Hjelms framtidsvision av. ett effektivt " och lönsamt lantbruk! vec oe 0 ' Professor Hjelm 'ställer stora krav på lantbruket . men .'inte mindre 'på' statsmakterna; ' bla. genom utbyggnad. av kreditmöj- . ligheterna, ".s 0. MN Han vill "att man även från samhällets sida satsar betydligt . mer än för närvarande på att ska- pa ett ökat antal rationella. fa- miljejordbruk med möjlighet att - till fullo "utnyttja "dagens ' och morgondagens teknik, + - ' . » Det hör till god ton hos många att nedvärdera kombinationen jordbruk/skogsbruk. Hr Hjelm gör det inte, . - VÄRLDSMARKNADSSITUATIO- "- NEN IFRÅGA OM JORD- "BRUKSPRODUKTER blir alltmer egendomlig, påpe- kar RLF-tidningen; . På fläsk är det brist i hela Eu- ropa för närvarande, och för att få tag på kalvkött får man ge sig iväg ända till Kanada. Ifråga om - en del andra viktiga livsmedel rå- ”der alltjämt stort överskott, men läget är på det hela taget ganska "annorlunda än "tid'gare; vilket bla. de ryska veteköpen i USA Påminner om: rt Vad som nu sker är utan tvi- vel lärorikt. Det visar hur snabbt situationen på världsmarknaden kan ändra sig och var vi kunde hamna om vi vore hänvisade till att i väsentlig 'utsträckning skaf- a livsmedlen utomlands, Kennedy vet de, som lever i nu- et,. tillräckligt för att kunna be- döma "den betydelse för och” det än Det kan'bli Kuba snarare Berlin ''och Sydvietnam, - som kommer att ge USA:s nye pre- "sident Lyndon Johnsson det för- sta. stora utrikespolifiska provet, Från sockerön laddas en rad terrorgrupper upp" i det Jabila Syd-Amerika. Vapen och ut- rustning slussas över ”Karib'ska havet till små men fanatiska styr- kor Castroanhängare. ' Venezuela är det mest iögonfallande exemp- let på den centraldirigerande roll Kubas Hiktator just mu har $ spelet om = latinamerikanarnas själ vc. : Amerikanska ' utrikesdeparte- mentet har varnat för denna trafk och flera regeringar kän- ner sig hotade — de flesta dock utan att göra det minsta för att rycka undan grunden för vän- sterextremistisk "propaganda. "Vad Förenta Staterna beträffar har namnet Kuba i dessa dagar en mer än” vanligt " hetsände klang. "(Sundsvalls Tidning) nedy, är Ciceros like som filant-'p, b som att.vidröra en ledning utan i:olatorer, 'I förra fal- - let blir det evig, i senare: fallet ägo om Maren Tullns Cicero 7 i Av: Philip Nydén. , avgörande på världspolitiken och kommande rrärldsöde för många år framåt, som: hans bortgång fört med sig. Min jämförelse är djärv. Båda var grundare av humani- tet, Cicero det antika begreppet, Kennedy det moderna, i båda fal- len. klarläggande människans värde och hennes egenvärdes > >. ti: Kristendomen i skolorna. - :£ "Jag har läst” Erik Anderssons insändare om kristendomen i sko lorna, Han påstår” att ”det var de kristna prästerna o. teologerna som satte gång med de hemska reli- gionskr.gen, . använde .tortyr + 'mot oliktänkande och oliktroende, som i sin gruvliga vidskepelse brände en miljon kvinnor som häxor.” — Jaså Ni kallar dem kristna, som gjorde allt det där? med Ni: påstår också, att de utom- kratna folken har en kultur, som går att mäta med. vår. Menar. Ni tur? ss eee: d . Ni skriver också att ”den store indiske folkledaren Gandhi hade Jesu bergspredikan som livsregler, men han blev aldrig kristen.” Räc- ker det alltså inte att leva" efter Jesu : berg predikan för att bli en kristen? 20 en fo : - Eftersom ..” undertecknad ' genom en rinsändare: i LT uttryckt '. en önskan om. kiligdiendomsundervik- ningens bibehållande i skolorna så kanske jag bör ikriva några rader till svar åt E. A,, fastän det' kan väl knappast vara mina :ord som utlöste hans jrr.terade bredsida mot kristendomen = (eller är det tersom E..A. talar ett helt annat språk än jag.. | Ta - Jag har t.ex; inte nämnt ”för- vildad Ungdom”, "efter.om jag in- te. kommit i: kontakt med någon sådan, så på det skulle jag vilja svara: Döm ej strax. den vilseför- da, stolta broder med förakt. Inte vägde du den börda, ödet på hans skuldra lagt..." sa ve or, På frågan: ”Vad menar signatu- ren med uttrycket kristendom?” så skulle det väl kunna översättas hållande. till Gud. ” | . Jesus, "Hans. bergzpredikan och Hans lära är frårt Gud och bör in- te sammankopplas 'med vad ond- skans - andemakter : genom -. onda människor ' åstadkommit på "vår jord, även . om det 'skett under falsk flagg av krigendom. Men nog skulle : världen se ut på. ett helt annat sätt om .vi människor kunde leva efter Guds ord, t.ex. bara den lilla bibelversen: Allt vad I viljen att människorna skola gö- ra eder det gören i ock dem. En- ligt . bibeln skapade Gud männi-. skan utan synd. Att hon -'fallit i synd kan man inte betvivla när man ser allt ont som sker i värl- den, sslvtorea ty sp Yt oNa ”. Synd är allt det som strider mot kar,. ord eller gärningar, så nog är det riktigt' att minsta onda tanke är synd,:och eftersom ingen män- ni:ka finns som inte haft en ond tanke så är: det ganska klart att vi är födda syndare," men varför ar vi så 'svårt för att få' klart för Foss att-vi är födda frälsta synda- re? Jesus var inte enbart männi- ska och ett föredöme för o-s. Han var också Gud och kom för att försona alla människors alla syn- der, ' Kristi försoning gäller .- alla människor. För. att ha del i den behöver man bara vara född till människa., Det är detta som alla människor borde få veta. :' Sen har ju varje människa: sin fria vilja att ta emot eller förkas- fä det stora arv, som hon är född till. , ” För en syndig människa: att nal- kas en helig Gud utan Jesus är starkströms- lekamlig ' död, - : D ; Varför säger man till barn att deras eviga väl beror på om de är snälla eller inte? Var i bibeln står det skrivet 'att någon människa genom något eget 'görande kan bli salig. Vad äär det för underligt i att ett sådant påstående inte kan stilla ett barns gråt? Även ett barn kan ha så mycken självkän- nedom att det inser att den egna snällheten inte kan bestå inför en Helig Gud.-1I oss själva är vi. nog stygga - barn allihop. Nog är det nåd än om kristendom tus, : : Nta Vad är det för tokigt med tre- enighetsläran? Om samma männi- ska kan vara t.ex. läkare, kommu- nalman, och familjefar, varför skulle då inte Gud kunna vara skapare, frälsare och -heliggörare? Jag vet inte vad signaturen me- nar med uttrycket kyrkan som han tydligen -är förbittrad på. Det finns ju så många kyrkor. Enligt bibeln skall det bland den frälsta skaran stå människor av alla folk- slag och stammar. och tungomål och folk. Det står inte att de till- hört någon särskild kyrka eller varit särskilt snälla, bara det att det - är Kristi försoning som givit dem det eviga livet. Det där exemplet med: Ghandi visar bara det välkända faktum" att även icke kristna människor ' utan Kris- att" vår' kultur är en kristen -kul- |, ämnat åt kyrkan'och skolan?); ef- |. med: Läran om ' människans för: Guds bud antingen det sker i tan-" lyckligare att tala om frälsning av | | Aktuell - :Om Chrustjovs ”wänner” sö- ker förmå honom watt slå in på en ' försiktigare kurs, torde i gengäld den gemensamma ”fi- enden” i Peking vara ointres- serad av en medtonad konflikt. Det kan sägas att kineserna det senaste året varit blygsamma när det gällt att i handling | framstå som de sanna” revolu- tionärerna inom, klommunist- världen. Men Pekéngs gittighet i samband med mordet på Ken- nedy avwiker markant från det Sovjainepirerade mönstret. Och den esigke premiärministerns förestående . goodwillresa till Nordafrika" pekar på en oför- minskad kamp mellan : Moskva och ' Peking när det gäller u- länderna. , Chrus:jov tvingas ta råd om 'hur debatten ekall föras, Peking har däremot inte. råd att avsiå från öppen polemik, .. »Dagens, Nyheter Vad com "synes föreslå är en veritabel revolution: jordbrukets förvandling från livsform med uråldriga anor till modern in- dustri. Ingen kan bestrida att stora” mänskliga och kulturella värden 'därmed ' går förlorade; men inger lär heller kunna an- visa. någon annan väg alt för- vandla jordbruket från en ”tä- ring” till en näring bland andra märingar och ge yrkets utövare gamma Meviaadadtandard som människorna i övriga häögratio- naliserade produktionsgrenar. . Nl Fri Köpenskap i Konkurrensförhållanderva inom pressen kan ändras '!om pressen begär mer betelt av läsaren och mindre av ennonsören. På sikt ligger det i allmänhetens intres- skall avgöra a tidningar läsaren har ' att välja mellan, "> Redektör :Bo Präntare "För medverkan i ett. under- hållningsprogram' med två repe- titioner och hemarbete har. en ersättning på 190 kr utgått. Te- aterförbundet vill alt detta låga måinimigage son: tillämpas ” för över hälflen av de engagerade, skall höjas till 390 kr. För ett framträdande 'i radiotéa!ern plus fem repetidcner Har skådespela. ren hittills fått 259 kr. Teater- förkundet vill att detta gage som" utgå: wil ca 60 procent |av de engagerade skall: höjas til 525 kr, Procersuellt sett kiir gagehöjningarna i des exem- pel relativt höga. De belopp som gagerna skall räknas upp med — 200 kr regpektive 266 kr — ter sög emeledid måttliga, inve minst i ljuset av alt det är frå- ga om ersälltningar för tillfälliga engagemang. NN :.' TCO-tidningen Regevwingen visar en: förvå- nanmsvärd passivitet när det gällt att utse landshövdiivg i Kristian- stads län. Anser man verkligen ati; land:hövdingeinstitutionen är så betydelselös att denna. post i månader kan står utan inne- 'havare? Ämbetet medför dock stora förpliktelser, !och för läns- styrelsen är det sly vikt att dess främste befattningshavare finns i tjänst. Det är verkligen märk- ligt att et Jän på detta vis skal stå utan KB.. Man förstår den irritation som; regeringens dröjs- mål har föranlevt i Kristianstads län: ' Det saknas ju' inte goda kandidater till dandshövdinge- posten; inte minst har man frå förelvagarekretsar pekat ' på" att det kunde vara av betydelse att i spetsen för detta län skulle stå. en landshövding med goda insikter rörande näringslivets problem. - selen a Sydsvenska Dagbladet : Det. finns måriga forsknings- områden, som i dag framstår som oerhört mycket mera bety- de EAA. att det var enbart levand kristna som byggt upp vår kultur? Gud sänder Oss sina gåvor även genom icke kristna människor, Men' om allt av kristet ur:prung 'ploc- kades bort från vår kultur mån- ne inte byggnaden skulle bli rätt vacklande. Vad bl'r' det av tex. människovärdet? Om vi ska tro att en del av bibelng berättelser är myt och gammal vidskepelse, vem skall då avgöra vad som är san- ning och vad som är vidskepelse? Jag minns att när jag en gång som barn bläddrade i'en bok så jfann jag där bilden av en prakt- fullt. utstyrd . kvinna och bilden stod orden: Förnuftets gudinna, Det var innan jag bör- oe , kan bygga på kristen grund, Trod=" (Forts, å nästa sida) sh c NIKI " - | s Så L se at inte bara annonspriserna |- entar. m ”delsefulla — för. mänsklig och samhällelig utveckling än. rymd- forskning. Västerbottens-Kuriren Nu kan nästan alla få bosätt- ningslån, står det i en rubrik, Ja, men var ska de bo mågon- stans? Det är kanske meningen att; de skall bosätta sig i bo- stadskön och behöver stolar, få- töljer och sängar m.m. till det. .. Kar de Mumma .' Ibland frågar man sig om inte Sverige håller på att bli ett po- ilönskt USA i mini nr. All för många, ' inte ' minst politiker, journalister och 'radiomän -har varit i USA... ÅArekiliga" tror tydligen wtt de är kvar där än: Av-debatten, polemiken och på ståendena ätt döma. Dala-Demokraten ” » Radto "och TV bär även sitt" ' medansvar för > nedbusningen. Det är fint att driva gyckel med allt som hör tll livets hög- re värden och det. är ett utslag . av | finavte 'TV-kulur när en omdömesllös ung man presente- rar en ' adventskalender : som framgångs:ökt kan uppta kon- kurrensen med den erotiska grisdétteraturen. ' När folk: ges sådana idcier förvånar man sig ej över abt det är läst för ung- domen att slå över. Nya Wermlands-Tidningen " Radiohs .-.toch TV:s nyheter. försvinner i samma stund de är. sagda. Tidningen finns kvar i värlan anv fylla- ett behov av information när man själv" vill ha den," sork es Anfangen” Visst kan man gyckla 'med' statsråd, ja, med allt, men det avgörande är hur iman gycklar. De självkära. skäggen har fått många instämmanden,. tydligen alla: från besläktad pubertets- tare” Själva tycks de egentligen ” Sa CT - "Ture Nerman ' 7 a nn 3 ETT ORD > PÅ VÄGEN . UPP. 2: 1—15 Jag har det emot dig, att. du - har övergivit din första kärlek, VMA Desza ord: uttalades till en ledare i Guds rike, Först får. han . beröm för sitt arbete. och : tålamod. Trots ' alb det svåra han haft att bära har han inte förtrötlvate, ” - Men denne trogne. man hade” förlorat 'det bästa. . Under . an= strängningarna att: tjäna och hjälpa andra har hans eget guds-. . liv förrlrkiat. Han hade en gång upplevt den tförtrolliga . gemen- . skapen med Jesus, men nu var den slut, EN . vr Till "det ylitre' war” allt som förr. Han arbetade: som förr. Han. förkunnade evanigeliet som förr.: Han hade en klar syn på den sanna läran som förr. Han lider: för Guds rike nu som förr. "Men han hade förlorat själva livet. Kanske han' hade kommit ' i denna fara just därför att han : gick så-upp i sitt arbete. - Detta är sålunda ett mycket alvarligt ord till oss förkunnare 'och dessutom till. alla kristna. Vi kan förlora livet medan vi Står. mitt uppe i arbetet för Guds rike, a De -Här måste vi lyssna till Jesu ord: om. det enda mödvändiga. Det är inte endast att tjäna utan låta Jesus betjäna oss, ' Får han dag för dag tjäna oss med sin frälsning, skall livet förnyas därinne. Vi får dag för dag mottaga ny måd och ny kraft. Då får också vår yiltre tjänst det ' rätta. värdet. ' Då: blir” den - en frukt av: Jesu tjänst för 'oss.” . Måtte det aldrig ske; att wi som sköter andras lrädgårdar låter döden få råda i vår egen trädgård, - Skulle detta rysliga ha hänt, är det en tröst att veta, att Jesus beder en sådan män- ' niska att åter omvända sig.! Du kan få komma såsom' du ' kom första gången och mottaga nåd för: allt. | - Har vår Herre hjärta till Att här glömma barnet sitt, : Som för" vill? 'ej någon glömma vill, Jesus vill ha alla, a ungdom e'lar infan'öa äldre tit-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.