[UD | ön | anm | nns | amen [om E 1 YFAHOLMS TIDNING NN. Lördagen den 28 december 1963 I! Riksdagen tvekade" om inrät- tande av ett sjätte universitet vid sitt principbeslut om den högre 4- utbyggni aden. fram till 21970. undervisningens fortsatta utbygg- nad. Den tveksamneten är beklag- lig. Den starkt «ökade tillström- ningen" till. högre: studier : skulle klaras lättare "om: man omgående gjort slag” T- saken. Då hade pla- = nertag och utbyggnad av det sjät- te universitetet kunnat påbörjas snarast möjligt. Vid riksdagens principbeslut 'rö- - rande universitetsutbyggnaden för dryat tre år sedan räknade man med knappt 55.009 studerande vid ; universitet och högskolor år 1970. Enligt de prognoser och beräk-- ningar som !åg till grund för årets besiut kommer ' det i stället att bli över 80 0J0 vid.1970-talets bör- jan — med afidia ord en ”uppräk- ning med ca 50 procent. Räknat från nuläget rör det sig om nära - nog en fördubbling av kapacite- " ten under en tisårsperiod. . I en centermotion väckt vid bör- jan av årets riksdag togs ställning för ett sjätte universitet och hem- ställdes "om 'skyndsam utredning ' av lea akademiska undervisnin- gens iokaiisering, I anslutning till regeringens proposition i univer- gitetsfrågan = till — höstriksdagen väckte folkpartiet en motion, där man. också , tog ställning för ett sjätte universitet, De båda par-" tiernag utskottsrepresentanter; vid- "Pa sjätte universitetet tén skall i första hand anlägga " tet enbart på grundval av e 1 ter byggn på dast of: Utbyggnadenssfråg. den utgångspunkten inte. «kan klaras: id de nuvarande - "universiteten an någon ytterligare ort komma: ifråga. : - Det kan inte vara riktigt att ta ställning i en så långsiktig fråga! som inrättandet av ett universi; kvantitativt behov under en fem: ”årsveriod. År 1976 är inte någon; magisk gräns i utvecklingen. Även tiden därefter borde beaktas '— ! och framförallt borde andra fak- torer än den nämnda snäva kost-' nadsfaktorn ingå i bedömningen : när det gäller den framtida lokali- seringen av den akademiska un- dervisningen ” och ' förskninger över huvudtaget. . Centerpartiet föreslog en allsi- "dig "utredning i "detta avseende, . vilket dock avvisades. Följden . blir att man nu går: till verket med en utbyggnad fram till år 1979 utan att ordentligt penetrera den akad : och forskningens roll i det fram- tida samhäbet. Det allt större be- hovet av. bögkvalificerad 'arbets- kraft, "av ökade forskningsinsat- ser, bl a i kontakt med närings- ' livet, av fortbidning och vidare- utbildning på akademisk nivå os v talar entydigt för att denna "roll k att ändras och ökas. ka under höll gi denna ståndpunkt, medan utskottets majoritet bestå- . ende av högermän och socialde- På vilket sätt bör detta påverka lokaliseringen och därmed sam- m de frågor? mokrater ställde sig avvi 1” 1 blev u i stort sett densamma, Reservatio- nen om det själte universitetet avvisade3, ,, .... Riksdagsbeslutet innebär inte att tanken på ett sjätte univer- sitet definitivt avskrivits, Det vo- re f ö en orimlighet — eftersom ett sjätte universitet med hänsyn till expansionen förr eller senare måste komma till stånd, Men uni ionen ” Den frågan är hittills obesva- rad. Vid varje tillfälle man haft anledning att oeröra dessa fråge- ställningar under senare år har man »msorgsfulli gåtr förbi dem. : Så hlev fallet också i år. Man " skally tydligen fortsätta utbyggna- . den våsledd enbart av ett kortsik-. tigt och snävt perspektiv. pF t.. Skall högern också nu versitets- och högskolek som nu närmast får te hand om . plancringen för den högre under- visningens utbyggnad, 'får gå ' till ; verket med synnerligen snäva di-" rektiv på denna punkt, Kommit- DET HELIGA OCH RÄTTS- MAKTEN... TV-revyns sammankopplande a av nattvarden med = bensinpumps-. service var motbjudande «+ öch upprörande, Det var utmärkt att man skrev till Sveriges radio o. protesterade och därmed fick in- stilutionen att inse vad som skelt och be om ursäkt offent- ligt och utan undanflykter, Stats- åklagarens åtal för brott” ;mot trosfrid är helt i enlighet: med den nya'stralflag som antogs av riksdagen för ett år. sedan, un- derstryker Vår Kyrka: oo Men sedan kan man fråga: är den kristna kyrkan i världen be- tjänt av att dess heligaste och innersta mysterium bevakas av polis? Kyrkobyggnad och kyrko- gård bör ha rättsligt skydd mot vandaler — men nattvarden? Vis« serligen är hånet mot den lika skärande svåruthärdligt för en kristustroende som det skulle va- ra både för alla andra och för oss, om man skulle håna dem som blev skjutna vid massakern i Sharpeville i Sydafrika; 'SkuleéT Dagens Nyheter och Stockholms- Tidningen anse att detta borde få passera ci TV: utan rättsligt ingripande? Men ändå. Är det in- te så att orden ”Detta är min lekamen” förhärligas i det ögon- blick de hånas därför att de blir mottagna i tro av några? Man kan protestera med ett naket, maktlöst ord, men man bör inte uppkalla rättens svärd till försvar för detta, slutar Vår Kyrka: CP OCH FP FÖRESLOG under vårriksdagen, att barn- bidragen skulle höjas med 110 kr. En koalition av socialdemo- krater och högermän avslog för- slaget under samma vårriksdag. Motiveringen var alt det var ett överbud, Det var bara röstfiske hos barnfamiljerna, menade man, skriver Växjöbladet: : Mindre än sex månader efter avslaget har emellertid finans- minister Sträng "genom ' Stock- holms-Tidningen (s) låtit med- dela, att han nu vill höja barn- bidragen med 150 kr, Hr Sträng har alltså tänkt över saken igen. Och kommit till det resultatet, att centerns och folkpartiets förslag inte alls var något överbud, Han vill nu tom, gå lite längre, till höjning "med 130 kr. Varför avslogs förslaget för några månader sedan? Jo, det kom ju från fel håll. Och så var det inte valår. För regeringen är det ju mycket roligare att under valåret 1964 säga, att höjningen av barnbidraget var vårt förslag. Men väljarna är kanske inte så glömska som "regeringen tror. Det skall bli intressant att se hur högern ställer sig denna v gång. Den följde" socialdemokra- | terna, närYde. gick emot cen- terns och folkpartiets förslag, Nu kommer söcialdemokraterna själ- följa ”soc'4sldemokraterna? - ', GPROFESSORER OCH BLIVAN- föDE PROFESSORER EMEL- - » LAN . har. det vad historicforskning- en beträffar: under ett halvt £e- kel ' rått förbittrad fejd, mellan å ena sidan den 'sk, källkritiska . "skolan: och å andra sidan de sk, tradi alisterna, Är en'avspän- ning på väg? Frågan ställs i nya Perspektiv av den unge hi- storieforskaren Sune - Äkerman, - som--i-några nyutgivna böcker inom ämnesområdet: spårat tec- ken på att vi nu står inför en 7 historiograf:sk vändpunkt, Utgångspunkten för lie. AÅker- mans resonemang är nyutgåvan] / 'av Nils Ahnlunds bok om ”Gus- -taf IL 'Adolf den store” och. en artikel om samma hi.toriska ge- stalt ;i. en essäsamling av Curt UJ. bnlund representerade aditionalisterna; professor Wei- bull är ett av de största namnen inom den' källkritiska-skotan—— = För en läsare, som är det allra minsta initierad, blir. samman- ställningen i förstone lite choc- kerande, Man har vant sig att sbetrakta "namnen Ahnlund ock Weibull som motsatser, som for- skare med endast en sak gemen- samt, den att de ägnade sig åt samma disciplin, Det intressanta är nu att man kan påvisa likhe- ter i olikheterna, en gemensam grundvision av det svenska sam- .hällets utveckling under” 1600- talet. och ett kungaporträtt, som tecknats på” vördsamt avstånd från föremålet, Apropå professor Erik Lönn- roths artikel i volymen ”Veten- skapen i framtidens " skmhälle” skriver hr Åkerman att de me- todiska motsättningarna inom hi- storieämnet har fått allt mindre | varm, och skön fram till den 31 "| var det 24 Åöldgrader och det följ- "I dock såg jag bofinkar -redan den "16 januari, 'samma dag "såg jag även - | mellan. den: 12 'decemker och '5 lyssnade noga kunde” höra: en un- I ” JANUARI "Jag skriver ner några anteck- ningar om det nu snart avslutade år 1963, Vintern blev mycket kall och långvarig, Våren försvann alldeles. "Sommaren blev mycket juli och den började redan i maj. Hösten började redan den 31 juli och fortsätter ännu, den blev nå- got av det'tristaste jag minns, med evinnerligt regnandé och grå- väder med ständig råkyla, det är väl den nu är slut och vintern står för dörren. Redan nyårsdagen des av, en mycket kall januari, björktrastar. "Den 10" januari var det 25 minusgrader, men redan den 23 började gråsparvar och pilfinkar: sina wårsånger i häckar- na. Det var: ej något .blidväder mars. - - FEBRUARI Den 3 februari såg jag rödhake- sångaren, vilken . fågel. mer och mer börjar s stanna kvar här. över vintern, det f'animärkningsvärda Var att han .stannade kvar iår, när vintern "war 'så kall och lång. I slutet. upå mi len: började" talg- oxarna sin två-tons vårsång, när äntligen solen förmådde värma nå- got i läsidorna, "annars satte inte dagsmejan in förrän de allra sista dagarna. i "ebruari, - MARS så äntligen" omkring den? 10 mars slog" solstrålarna på "allvar igenom och” småinsekter letade sig genast ut, i fria luften. "Den Ul var , istarar, och skrattmåsar åter här; Ärets ;- första : syntes på himlen den 14 mars, och den '19 mars hördes lärkan sjunga för" första . gången, den '22 syntes på .söderväggen i solskenet, stora svarta flugor. och ,'snödropparna började" blomma, dagen efter hör- des ett glädjebudskap 'om våren, nämligen tofsvipans kvidande och vattniga "skrik; 'sedan : följde vår- tecknen slag i.slag och den. som derbar flöjtmusik, utifrån rymden ämligen :storspoven och sitt intåg mer och mer, såsom myggdans; utskagna sälg- och + widekissar, . Hämplingen var även återkommen i slutet. äv må- : halofenomen I” nu fick naden, Det frös de 40 martyrernas natt, därför blev det en så kall mö ” APRIL | April inträdde tämligen wvinter- lik, med både snö, is och meter- tjock tjäle i jorden, men. ändå slog krokusarnas blomkalkar mut den 5. Ur mina anteckningar vill jag nämna att jag den 9 april såg en' havsörn flyga här förbi, från väster, till öster, en ganska sällsynt händelse, för våra trakted Den 10 var det 15 värmegrader, denna vackra dag hörde jag för första gången i år lövsångaren, denne lille sångare, som sjunger tr ST Det nu'snart avslutade året även då han arbetar med bobygge och sådant, samma dag wvar sädes- ärlan ute och trippade på gräs- planen, med sina smala ben .ja- gande flugor, "spindlar och annat H småkryp. Om påskhelgen hittade jag de första tussilagona, helgen blev annars omväxlande med regn och sol, dock tämligen varm, jag kunde konstatera att snö, is och tjäle var försvunnen, lagom till helgen, och efter helgen. kunde lantbrukarna. börja, så smått med sitt vårarbete. I slutet på månaden var fjärilar ute och flög, samtidigt som vitsipporna blommade för fullt. . oa Gunnar Svensson Svenska Bönkföreringen" Den svenska 'importens uppdelning på olika områden framgår av det här diagrammet. Den största då EEC-länderna, som levererar rutillförseln, I senaste numret av ges en bred översik över svensk import åren 1953—1962. Mindre r: råvaror, mera färdigvaror lasten bär ”Europa” 'och främst : 40,8 procent av den svenska va- ' bankföreningens Ekonomisk Revy ' ' hämtas hem av svenska" importörer ” Sverige köpte kaffe för 345. mil- joner kronor år 1953: Det gav 055 51.000" ton kaffe att. dricka. 1962 köpte vi för samma summa, men vi in: 84.000 ton, . Detta ger "en "bild av hur kaffepriserna sjönk .under., penioden :1953—62. Uppgiften nämns som ett kuriosum i en bred' redovisning av, den svenska importen i decembernum- ret av Svenska - bankföreningens tidskrift Ekonomisk' Revy. Av redovisningen framgår att. vi köper, drygt tre fjärdedelar ' av importvarorna från Jänder' i Euro- pa. Östeuropa bidrar med 4,5 pro- cent av vår import. - . " Direktör Binar Kördel i Svenska grossistförbundet har utarbetat importanalysen i Bkonomisk Revy. Han konstaterar bl,'aå. att värdet av den svenska importen fördubb- lades åren 1953—62, uttryckt i lö- pande priser, Sedan 1949 har im- portvärdet blivit fyra gånger hög- v importerar. mest: livsmedel, råvaror och" bränslen, " kemiska produkter, ” textilvaror, maskiner, apparater och transportmedel, Liök- som när det gäller Sveriges egen export : trängs. wåvaramna tillbaka till" förmån för, färdigvaror; Stan- dardstegringen itar. sig wuttryck i en ökad efterfrågan på konsument- kapitalvaror (bilar, TV-apparater, Varannan förbrytelse i Västtysk- land hänför sig till trafiken och icke så sällan händer det att åtal väcks för smitming från olycks- platsen, Den som otillåtet. avlägs- nar : sig längre: än 90 m från olycksplatsen, innan polisen kom- mit, ådrår sig enligt tysk lag två åra" fängelse, i synnerligen "svåra fall — om en skadad lämnas utan hjälp - — 10, m, straffarbete. Men nästan. 90 procent. av alla smit- ningsfall. kan - inte förklaras av sakkunniga . eller psykologer. Vad skall man t, ex. säga, om den som vållat något trafikolycka — blir chockad, ”teppar” huvudet och tar till flykten? Kan sådant bete- ende kallas för uppsåtligt? På ett möte med Gesellschaft för Ver- kehrsmedicin (samfund för medi- cinska frågor i samband med tra- fiken) i den västtyska universi- aktualitet och brännbarhet. Nya frontlinjer har i stället uppstått, Det gäller nu för eller emot en genomgripande förändring av forskningens villkor, Mindre extrainkomster på någ- ra hundra kronor eller så behö- ver väl inte deklareras om man inte får någon kontrolluppgift? Frågan är'Inte ovanlig i deklara- tionstider och framställs säkert på fullt allvar, Med en smula eftertanke — fri från allt önske- tänkande — borde frågan ald- rig behöva ställas. Men progres- siviteten drabbar extraink tetsstaden Heidelberg var jurister- na: och läkarna ense om att de nyssnämnda renodlade fallen är ganska sällsynta, men det finns ”gränsfall”, som enligt olyckefalls- expert dr Lehman från Freiburg är mest förekommande, Det är inte bara de till sin ka- raktär labilä, egocentriska och hänsynslösa som tar till flykten utan även många ”normala”, an- minsta halmstrå, som skulle kun- na rättfärdiga ett utelämnande i deklarationen. Det känns så bit- tert att kanske över hälften av extrainkomsten skall gå bort i skatt att det eljest klara förnuf- tet fördunklas. Att annars säkert förståndiga och omdömesgilla personer frågar på detta sätt är ett av t Bilförärens s smitnin gen gåta | -[nars mycket hederliga människor. Det händer ofta att en oförvitlig, ordentlig 'och skötsam bilförare tar till flykten, fast det är fullkom- ligt meningslöst. Antingen har'bil- numret redan antecknats eller den smitande överger sin" bil och springer till fots.” Orsaken ' är för det mesta en lätt, knappast känn- bar hjärnskakning. Den västtyska peykiatern professor Hirschmann förde i bevis, att det wid sådana skador nästan alltid uppträder ett omtöckningstillstånd utan att föra- rens aktionsförmåga +.därigencm får ' lida något avbräck, Något liknande har iakttagits inom box- ningsspocten, Efter ett nedslag fö- elektriska hushållsmaskiner, | Sport- och fritidsartiklar). : Europa är "Sveriges främsta 1e- verantör av varor, Är 1953 köpte vi 70,1 procent av importvarorna från Europa. 1962: hade andelen europeiska importvaror gått upp till 75,9 procent. Västtyskland 1le- der klart bland de länder vi hand- lar med och svarar för 22,1 pro- cent av Sveriges import. Därnäst kommer Storbritannien, USA och Holland, : Livsmedel köper vi | inte numera i så stor utsträckning utifrån. Livsmedelsgruppens andel i varu- införseln har gått ned från inemot 17 procent 1953 till 13 år 1982. Starkt sjunkande importsiffror no- teras också för fasta bränslen — ” en "gjort "sitt. | Aktuell I-Det är svårt: att jämföra ef- ter rträdarnars' uppgifter! och pro- am. FN:s maskineri fungerar i. ,stonf likadant med U Thanit . som. generallsekreteråre gom det gjorde på Dag Ham- menskjölds tid. Viktigare för sllas vår framtid är att Kenne- dys bortgång inte har inneburit en avslutning i USA:s potitik. Efter . hang död är dot tydligt hur den nya regimen vill slå vakt; om hans verk.' Vad John Kennedy . under sin: korta. tid i Vita huset tillförde det ameri- tektuell billjans, "känsla av upp- brott och äventyr, det. måste vi leva ulan, Nr Dagens Nyheter Da hade mycket väl gått albt höja barnbidraget redan i våras. Men då ville wegeringen inte. Varför? . Förmodligen av de gamla - vanliga skälen... För detlv förstå kom förslaget från. ”fel håll”. ” Al folkpartiet och cen- torportict skulle fånt äran ;av art. ha tagit initiativet kunde regeringen ' Inte [mäta ”Dess- utom var det fel år, ett meblarn- valår. Bättre spara saken till 1964, då det blir val och rege- "I wingen” själv. inför väljarna kan få framstå som generös för- slagsställare. Alt barnfamiljernia får vänta ett år i onödan, bryr Iman sig inte" "om: "Taktiken är så uppenbar, att - den inte kan bortförklaras. " Västerbottens-Kuriren Nu har lokeliseringsötridning- Steget är dock "långt från fördlag tilll beslut och verkställighet. Ett väldigt mot- stånd mot' en''tokaliseringsre- form kommer nu att orgåniseras. | Utflystningen kommer att hind- ras"på tusen och ett olika sätt. - Men berget her kanske börjat röra på sig. . : Växjöbladet. Det är för me göra tent” bord med tvångsföreställningarna om Stockholms ' omistlighet .: som centrafort för aing han låtit uwtwedningen gå dem in på livet. Oron i Stockholm 'är ett tecken så gollt com något på alt slut- satserna på väsentliga punkter träffat rätt. Översåtligheten har fått en nyttig tankeställare. diet är till sist den stora vinsten av den eckerbergska utredningen. Göteborgs-Tidningen Även om. kraven för - åtorbe- talning av” lånemedlen & vissa fall "kan bk humana kvarstår de speglar övergången från kol till olja. ' Ökad svensk produktion liksom ökade 'reallöner inom landet ska- par underlag även för framtida ökning av importen. Direktör Kör- del förutspår fortsatt uppgång i efterfrågan på kapitalvaror, mass- producerade antiklar," varor dör fritidsbehov och > Isalortfattiga livs- medel, religger hjärnskakning, men boxa- ren är fortfarande träffsäker, har visserligen mjuka knän, men kan fortsätta att boxa och utföra an- grepps-" ” och ” försvarsaktioner. Musklerna repar sig sålunda för- tare än anden, Professor Hirsch- mann ser däruti förklaringen för så många oförklarliga fall av smitning. Har omtöckningen gått över, råkar många sådana smi- tande: i svåra konfliktsituationer. Anmäter de sig efteråt hos poli- sen, får de hårda straff, Döljer de sin skuld i fortsättningen, tynges deras samvete, Olycksfallsforska- ren dr Lehman yttrar sig sålunda: ”Jag känner till tio självmord, och vid alla ifrågavarande olyckor rörde det sig bara om bagatell- artade skador”, På grund av dessa skäl påyr- kade dr Lehmann på mötet i Heidelberg straffrihet för smitning, om gärningsmannen anmäler sig inom ett dygn, Den som emellertid lämnar en skadad utan hjälp, skall inte åtnjuta straffrihet. ”Inom kn ÅA mmännioea Få varje finns tf nd till a- dold”, sade en erfaren på den press deklarati len utsätts för. Många klarar den inte. Ju kraftigare tryck na så hårt att alla de skattskyl- diga, som inte för sitt liv vill göra någon ohederligt, likt nöd- va "mod: cp—fp-förslaget något ställda klamrar sig fast vid det pr ger desto större blir frestelsen. Och det är ju ty- värr inte så att moralen växer med inkomsten. kvinnlig psykolog. ”Flykten ifrån en situation som för ögonblicket inte går att klara, är en instinkt- handling som inte alla isk cent, INDUSTRI HANDEL Svenska Borlföreringan taplarna anger öknin hämtat ur bankförening Under halvårsperioden maj> november 1963 steg utlåningen i de svenska afförsbankerna med 1.289 miljoner kronor eller 7,5 pro- har karaktär nog att stå emot” : + (Sunt Förnuft) tycker psykologen. S sperioden dess- förinnan = var utlåningsökningen 1.743 miljoner kr eller 11,3 pro- Delia Lange cent. Kravet under hösten 1963 700T AFVÄRSBANKERN, KREDITER HÖSTEN I 1963 6007 Förämdringarng msj-november E00+ 4007 300+ Två tredjedelar av Jäneöknine i bankerna till byggverksamhet SAM> KOMMUNER JG FÄRDSEL ENSKI I BS PERSONES Diagrammet visar hur affärsbankernas kre rats under. perioden maj--november 1963 ditgivning har föränd- Inom vissa större om- garna i miljoner kr, Materi; ens kreditanalys i november, akt är. N från riksbankens sida om åter- hållsamhet med utlåningen har alltså lett till att utlåningstakten successivt har avtagit något, Kom- munerna svarar för den mest ex- pansiva lånezsektorn. Uflåningen till kommunerna: har ökat med (Forts, å nästa sida) Ommentar anska samhället har erkänts]. vara. av bestående, värde. "Men |: | | vad han gav av, stil och intel- skuldsättningen som en allvarlig börda för. "svenska akademiker. Att alla fån svt "slags tagfäst till gtudiepengatrr — och att. .stö i del utaträcks till nya kategorier — kan 'inte dölja detta faktum..." .- Sydsvenska Dagbladet . Förslaget att slopa ämnet so- | cialpolitik . vid: socialinstituten och dela upp det på två: par- tiella'”" slternativkurser "är ett" krokben för forskning och hög- re utbildning i socialpolitik, : Docent Åke Elmér, Lund... Det värsta som kan mträffa - med porivografi, är att den kar kli tråkig. Och ' det värsta med pornografin. i ”Tystnaden” . är att den är tråkig. Mö . Bärt Berggren i: Perspektiv, ao Många av de karakteristiska” - dragen från, Hiertas "tid finns ännu : kvar. . ' Så skriver "Aftonbladet I i sn reklam. Lans John Hierta är död och kan inte försvara ST NV : , G mavdas Jagt förvånar mig: storligen” över att ' vi äldre; som i'skolan' håde både kristendom med .re= ligionskunskap, . morgonbön, hi? storia och allt annat egentligen kunnat klara oss så pass hygg- ligt med tanke på vad dagens snillen predikar: Så vidt jag kan bedöma har vi inte haft någon direkt skada, av vare” sig det ena eler det andra. Visst var det ibland tråkigt "och menings- (löst, tyckte man då, men. livet har i alla fall wisat attYvi haft ' både : glädje "och nytta' av svad vi "den" "gånger lärdé. GE Astrid 'Pettersson måste räk- nats in bland de viktiga förfat- sinne, temperament och språklig originaliuet ter sig i högre eller "lägre grad. ojämförliga. Per: Schwanbom ; i Perspektiv FESTEN (ETT ORD- PÅ VÄGEN | : UPP, " | Låtom « oss glädjas och fröjda OSS. I Vv 1. or ne Vi är, ännu mitt inne i jul. helgen, och en dytik uppmaning passar w'märkt. En kristen har alla .'dagar och under alla om- ständigheter orsak lll att glädja sig...” Men aldrig annars under | året får glädjen en sådan utlös- ning som vid juihögliden. Det år liksom en oskriven lag; att alla då skall vata glada, - Men det' kan inte förnekas, att glädjen kan bli nog så ytlig för många vara det centrala för denna högtid. : Krisduma vänner, här måste. vi vara på vår vakt! Guds rike består" inte. i ' mat ' och dryck utan & väbtfärdighet, frid och | glädje i den helige Ande. . . En -kristens verkliga : glädje. ligger och. måste Hisga i Guds rike, "I detta ord är orsaken till fennå stora --glädje hos Guds folk mämnd: ”Tiden är inne för +- Lammets bröllop, och dess brud, har gjort sig redo”.. Frälsningen till Guds rike är beredd. Lammets bröllop skall firas, och vi skall vara bruden. ' Vilket mådens under! ' Han: älskar ars med en kärlek, som inte endast är flik den som en fader har till sin bortkomne ” ' son. Han älskar såsom en brud- gum älskar sin brud. Det är en kärlek fylld med välbehag: När han tänker på oss, längtar han till den dag bröllopet skall stå: — liksom en brudgum längtar efter sin brud, . Vem kan wäl förstå denna kärlek? Men vi får tro desta härliga ord och vara redo att möta vår Brudgum, Liksom det är bru dens stora glädje att göra sig redo alt möta sin brudgum, Så - är” det den kristnes djupaste. önskan galt behaga Frälsaren.” NS Väl har du valt en fattig brud, Men "valet var ju- fritt. Jag bär dock här en kungaskrud” Ty se allt ditt är mit "TO tarna; 'de som i kradv av. egen=. ..' Tran — till'och med för många krist= "= ' na. Samvaro och god mat tycks .. .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.