Tördagen den "28 december 1963" C 7" KCAHOLMS TIDNING — Ö RE L S E N S. avdelningar i ”söd ra Halland tillönskar sx = , Esmareds kapell i f. d. Tön- nersjö numera Breareds för- . 4 + >> KARUPS SÖDRA CP I, se N = , LAHOLMS. LANDSKOMMUNS CP - i F to. i —Å. Ja |. NV. -JOch pampig byggnad — i stäl- 50-åriga tillvaro, varvid såväl Esmareds kapell är ingen stor let skulle man kunna säga, att den är synnerligen -anspråkslös till sitt format, men den är på använda ordet unik, På så sätt att byggnaden ifråga inrymt bå- de skola, lärarebostad och ka- pel vg tt ls " Förhistorien är: följande, År 1890 inköpte Tönnersjö kommun eft hus i Småland, som sedan det återunpsattes som. skolhus. På dep. tiden 'fanns det präst i Tönnersjö,. nämligen komminis- siter i Torareds by, '6 km. från Tönnersjö kyrka.. Komministra- turen upphörde 1915: .Kommi- nistern i Tönnersjö kom alltså att. predika i 'det, lilla 'skolhu- set i-Esmareds' by, som, ligger ett , par kilometer från Små- från ' Tönnersjö,' varifrån det skiljes genom djupa skogar. Det lilla” skolhuset blev emellertid för" trångt. för -kyrkbesökarna och' så " föddes tanken. på. en större . gudstjänstlokal. Egentli- gen var det dåtida kyrkoherden i Eldsberga och Tönnersjö för- samlingar Richard Conricus som mest ivrade för denna sak och det 'var. -främst: : genom :: hans handlingskraft som tanken blev verklighet uppe i den avlägsna skogsbyn, Conricus var energisk och därtill snickarekunnig. Först gjorde han ritningarna till ka. pellet, sedan kom han att till- .. Esmareds kapell har i dagarna firat sin | kyrkoherde "Yngve Adahl, Elds- 'i berga, som komminister Gustaf . Nygvist, Simlångsdalen, närvar. -' | landsgränsen,: men ; c:a: 15 km:l: 7 Räkenskaperna sitt. sätt märklig, för att inte NN transporterades till Esmared, där ; N sammans med en snickare som- maren 1913 högst egenhändigt bygga det lilla kapellet. Han ri-|' tade och tillverkade också pre- dikstol och dopfunt. Innan hade han försäkrat sig om finansie- ringen av bygget, främst genom friherre ..D.' Stiercrona, Stjär- narp, som bidragsgivare." : "Kapellet som blev ' samman- byggt i vinkel med skolhuset kunde genom skjutdörrar med skolsalen ' bli en ännu större gudstjänstlokal, - ..«: NN "Den 16 november 1913 invig- des' kapellet av dåvarande kon- traktsprost K. 8. Andersson, Ve- inge. Predikan hölls av kyrko- herde Conricus, = oa avs för , Esmareds kapellbygge har ett visst intres- se också 50 år efteråt. Man kan konstatera att det i mer än ett avseende blev ett billigt kyrko- bygge, Detta ' tillsammans med inventarier kostade eller rätta- Två tredjedelar.” . (Forts. fr. föreg, sida) ' drygt 25 procent enligt den kre- ditmarknaldsanalys, som mnu fär- digställts av Svenska bankförening- Kreditanalysen presenteras i de- ibernrumret . av 'banktidskriften Ekonomisk Revy. Där framgår att drygt två tredjedelar av utlånings- ökmingen hos” åffärsbank har re bal ade på 1.905 kr. och :|91 öre. Det blev billigt genom de offervilliga bidragen. Friher- re Stiernchona bidrog med 1.500 kr, och 'sedan :kom de andra gåvorna i tvåsiffriga tal — nå- gon också i. ensiffriga.. Grann- byarna i Breareds socken kom med, 85 kr., varav 75 kr. till ljuskrona och 10 kr. till trap- pa. Så kom gåvor vid sidan om pengarna: dophandduk av lära- rinnan . Amalia ' Carlsson, kor- fönster och vasar av kh. Conri- cus, dok av Elsa Conricus :etc. gått till bostäder och byggnads- Den : förhållandevis stora delen byggnadskreditiv -— det. gäller en ökning med 628 milj (+ 22,1 pro- cent) — avspeglar emellertid inte endast en högre byggnadsaktivitet utan även svårigheten att få kre- ditiv avlyftade till kapitalmark- naden, ' | Den . tidigare kreditexpansionen och en stagnerande” investerings- verksamhet har inneburit att kre- diterna till industrin endast under- gått .. blygsamma förändringar — totalt en ökning på 81 milj (+ 376 milj under november 1962— maj . 1963), Aw de olika industri fa S ”HISkULTS KF. - | i g har dock endast bruks- rörelse' och skogsindustri visat en minskning (med 5 respektive. 63 milj). För skogsindustrins del får detta ses mot bakgrund av”be- 3 tydande lJagerminskningar, särskilt Junder senare delen av året, "> - Även krediterna till övriga de- lar av företagssektorn har under perioden maj-—novemhber stigit med jämförelsevis små': belopp, - Utlå- ningen till handeln har, med jämn fördelning på detalj och parti- handel sämt servicenäringar, ökat med 126 milj mot ungefär dubbla beloppet under maj Hol ens Av samtliga sektorer har pro- portionellt sett kommunerna varit starkast : expansiva. En dortsatt snabb ökningstakt på drygt 25 procent har inneburit att I nerna erhållit 60 milj under åfrå- gavaranide period. : Personliga och diverse krediter ökade med 116 milj, vilket endast iber i är omkring hälften av ökningen under. föregående period,” ' By i Esmared, Roshult och Hilleshult hade gratis lagt grunden och fraktat material från Simlångsdalens. järnvägs- station. - Tönnersjö kyrkokassa slapp alltså undan med en ut- gift på kr. 168:68, och det var ju inte farligt. oe TON Sedan komministraturen i To- raryd upphörde (rättare 'slogs ihop med kyrkoherdetjänsten i Eldsberga) blev det kyrkoher- den där, som en gång i måna- den först i. hästtrilla, sedan i bil, kom att fara dit. för att hålla gudstjänst. Men vägen dit (21 km från Eldsberga ' präst- gård räknat) var inte vidare idealisk. Många gånger blev det så att kyrkoherden tog den än- nu längre vägen om Simlå 50 år TESTEN skolskjuts till en annan skola. - ov. Charles, En 5:del svenskar över sextio år:1976 :]' Av alla danskar var år, 1956 14,8 procent över 60 år. Är 1976 väntas 17,3 procent vara det, I Norge. be- räknas andelen 60-åringar stiga från 16,0 till.18,9 och i Sverige. från 15,9 till 21,0 procent, En större pro= portion åldringar kommer då endast att finnas i Östtyskland somupp- visar den högsta siffran i världeit, ,21,3 procent, framgår” det av UNESCO:s tidskrift ”International Social Science Journal”. + selen, ” Det senaste numret av 'tidskrif« ten' ägnas helt åt frågor som rör ålderdomen. och åldringsvården, Bl a ingår artiklar om ”avveckli 0 22 MESTOCKA CKFE a 2 SKUMMESLÖVS CKF — ' + 22 VEINGECTJÄRBY .CKE lan upphört och barnen. åker!| rin” — d v,s om de faktorer. som gör att en person vid en'viss ålder, drar sig tillbaka från sin 'uppgift I samhället — om åldrandets' an= passningssvårigheter ' och - .eko= miska aspekter och om argumen= ten för ävskaffandet av kommunala ålderdomst Dansken ; Henni va Friis skriver om internationellt sam: b "arbete inom åldringsforskfingen.. :. De statistiska uppgifterna återges i en artikel av fransmannen Alfred Sauvy som behandlar det demo= skjutningar inom en befolkning som resulterar i ett större antal. -åld- ringar, antingen i absoluta tal eller procentuellt sett, "ss. vc mn :. ”Unga” natione få ' Med hänsyn till befolkningens ålderssammansättning kan världens länder delas in i tre grupper, I den första gruppen, som utgörs av ringar ringa. År 1950 var 1,5 pro- cent av befolkningen i Ghana' över 65 år, i Brasilien 2,4, Algeriet' 2,7 och Indien 3,6 procent. Mellan 1950 och 1960 har förhållandena föränd= rats föga, men under de närmaste decennierna kommer man också i dessa länder att uppleva ett lång= samt åldrande av befolkningen. ' : I en mellangrupp befinner: sig bl a Sovjetunionen, Finland : och Island. De som. var 65 år. eller mer utgjorde där 4,6, 6,6 och 7,5 procent av den totala befolkningen 1950, För Finland och Island anges inga siffror för år 1960 och heller inga framtidsberäkningar. Sovjet- unionens 60-åringar beräknas år 1876 utgöra minst 11,3 procent av dalen—Breared upp' till Esma- reds by och kom att åka förbi grannkommunens kyrka så gott som. N zeS La "Arsskiftet 1958—59 kom att betyda att Esmared med Ros- hult och Hilleshult kom ' att hela folk . ” ”Gamla” nationer z - | I en tredje grupp finns europeis= ka länder och USA. Frankrike ha= de år 1950 den största procentuella andelen 65-åringar, nämligen 11,8. Därefter kom Belgien med 11,0, Storbri ien 10,8, Irland 10,7 och överföras inte bara 1 utan också kyrkligt till Sim- långsdalen (i senare fallet Bre- areds församling). = ' Man är inte Tönnersjöbo längre och man har ju också alltid haft sina förbindelser mot Simlångsdalen, så det var ju inte så konstigt. Några ord om skolan,' som kapellet 'sammanbyggdes med. Det var s. k. varannandagssko- la och elevantalet på 40-talet var föga över 10-talet, fördela- de på sex klasser. Är 1942 då man inte hade elektrifierat, gick det åt fyra liter fotogen att lysa upp klassrummet. Nu har sko- Sverige 10,3. Norge hade 9,6, Dan- mark 9,1 och USA 8,2 procent. 1960 var ordningsföljden: Västberlin 17,5 Östberlin 17,0, Östtyskland 13,5, Sverige, r'rankrike och Belgien 12,9. Närmast efter Östtyskland och Sverige beräknas är 1976 följa Bel= gien med 20,4, Österrike med 19,7, Förbundsrepubliken Tyskland och Storbritannien med 19,6 och Schweiz med 192 procent av befolkningen över 60 år. USA:s siffra anges till 140. en a Laholms Tidring - lokaltidningen gråtiska åldrandet, d v 's' de fört” utvecklingsländer, är antalet. åld=1]' stina Bh kh ör mn 3 J r CR 2 RÄNNESLÖVS CUF N J SKOTTORPS CUF: Nn 3 ." VÄXTORPS CUF Eve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.