INN | Gött [Cm | mna | nns | amn» | mms Jama | sten fn " fram för vår inre blick det vi > ”LAROLMS TIDNING sösdagen den 31 Jecember 1963 . bland oss stannar väl också ett den 31 d Vs —= LT" r 1963 LT = ' gjorde illa. Arets sista kväll blir ofta en uppgörelsens stund. Men må vi med förtröstan se fram mot det nya år, som. strax skall börja, trots att frågan som all- tid är påträngande: Hur skall det nya året bli? ' . Under det gångna året har vissa utrik ktiska änni er inträtt, Situationen blev gi- vetvis åter. något mörkare, när det ödesdigra skottet föll i Texas, Vad skulle det betyda för världs- freden och mänskligheten? = Vi må hoppas, att de:mäktige 'all- varligt besinnår vad det. bety- der, att människor får leva i fred och samförstånd. 2 Inrikespolitiskt står vi, :in ett walår, Några : allvarligare uppslitande strider mellan panti- erna är inte att vänta, Samar- bete -och samförstånd är även på detta område. den säkraste vägen till framgång i strävan- dena för folkets välfärd och sam- Omärkligt glider, då tolvslaget tonar ut i Sylvestermatten, det ena året in i det andra. Ett års- skifte är dock en så viktig mil- stolpe i våra Jiv, att det inte bör gå omärkligt förbi. De flesta ögonblick i begrundan, i stilla eftertanke, Helt naturligt riktar vi då blicken tillbaka på året som gått. Som alla andra år har det växlat av ljus och mörker, av dagrar och skuggor, av gläd- je och sorg, av uppfyllda för- wäntningar och svikna förhopp- ningar. Summerar vi samman allt vad året gett, kommer vi dock att finna att ljuset och glädjen varit förhärskande, Därför bör vi vara: tacksamma. ta När vi sitter och tänker över året, . som är till ända, träder borde ha gjort men som inte blev av. För vår tanke kommer också det vi gjorde men som vi . NYARSSMÄLLANDET "fall få oskydigare "former. vore hätlets lugna och gynnsamma ut- veckling. - "X : ; . ' Må vi alltså hoppas på ett gott är ett otyg, som trots insatser] nytt år för alla. från myndigheternas. sida verkar vara svårt att stävja, menar Sydsvenska Dagbladet; Varken gamla eller unga tycks tänka på. att denna form av, ”glädjeyttringar” stör den frid" andra människor söker eller t. ex. rent, av kan förvärra sju- kag tillstånd. Att inom tättbe- byggt område vålla oljud av det- ta slag är en hänsynslöshet, som ingen helg 'eller annat skäl till firande -: berättigar... När äldre personer : är. ungdomen behjälp- | -- " ALKOHOLMISSBRUKETS DE- ! STRUKTIVA NATUR -belyses-på ett slående sätt i den av f. byråchefen August Åman . genomförda undersökningen om . .alkoholistklientelets sammansätt- ning under 1950-talet, + skriver Reformatornh (IOGT). ' T.d- ningen delar emellertid inte un- dersökarens uppfattning att skul- +:a | > Resminnen från Gaza Rotationen är ord som "har fått en alldeles speciell betydelse för oss FN-soldater. För oss inom den XXI bataljonen betydde rotatio- nen den 14—21 oktober 1963 upp- takten till ett spännande äventyr i främmande land under förhållan- den, som vi är helt ovana vid hemma i" Sverige. so CC” Det fanns dock några ibland oss som "varit. 'i FN-tjänst tidigare, men för de flesta av oss var det premiär för resor av det här sla- get — ja, många av Oss hade väl knappast rest med jetflyg förut. Fiygtransporten som började vid midnatt ifrån Arlanda med Middle East Airlines stora Cometplan med 105 = förvä fulla FN-soldat gick utan mankemang. om Det' » varj/ i fascinerande att på 10.000 meters höjd iakttaga hur stora miljonstäder såg ut som små -Istjärnhopar som blinkade emot oss, där vi kikade ut genom de runda flygplansfönstren "ner moi moder jord. = ov os ; En annan vacker syn var ati ovan 1 en beskåda soluppgång. en .i öster 'med "dess fantastiska färgspel som ofta hör en solupp- gång tilh. - soc a Vi passerade över Cypern på 10.000 meters höjd just efter gry- ningen. Den alltmer populära se- mesterön såg för 'oss ut som en ogästvänlig bergsö, som saknar varje slag av vegetation, . Efter en kort mellanlandning i Libanons huvudstad, Beirut fort- satte sedan flygfärden till öken= staden," Ekrich, som war slutmå- let för flygresan. 'Landningen i Eltrich: gick utan missöde och då vi klev .ur planet, fick vi en chock | — temperaturen var plus 38 gra- der Celsius i skuggan. CA De "flesta av 0ss smög - bort i skuggan av något träd eller hus, för abt komma undan Iden för oss nordbor så tryckande värmen till en viss del. Men rasten för oss blev kort, Strax var det dags ige lig medzratt "skaffa fram knall- effekterna visar de fö. en om- dömeslöshet, 'som i sämsta fall kan: resultera i kroppsskador och livslånga "men: och som : under- gräver de ungas respekt för bla. skjutvapen, Vad det senare kan föra med sig har alltför ' ofta omvittnats och inte har det sak- nats tankeställare, senast har en pojke i Karlshamn förlorat livet vid lek med eldvapen. Kan cen , olustig sedvänja av detta slag stoppas eller i vart den: till det ökade alkohol - bruket skall läggas ', enbart 'på motbokens avskaffande: | ; Det är alldeles 'tydligt 'att mitsbrukarna kraftigt har "ökat sin konsumtion och det är lika- .Jedes klart ådagalagt, att alko- : holmissbruket tränger ner i allt yngre åldersklasser. Men om man här skall avgöra, vilken roll mot- "bokens 'avskaffande' har - spelat; måste' .man ta hänsyn till "de trender, . som fanns då föränd- ringen i, försäljningslagstiftningen inträdde. , Kurvorna ' måste skri- vas fram; och sedan 'gäller det att mäta : den effekt, som . inte kan hänföras till de kraftér, som re- dan var i verksamhet före 1955, Det finns mycket som tyder på att det inte har skett någon stör- re ökning i ' missbrukarklientelet, som kan bero på motbokens av- skaffande, Däremot vet vi, att denna reform har' åstadkommit en kraftig sänkning av den all- männa konsumtionsnivån. = Är detta" riktigt, hyfzas den nykter- hetspolitiska situationen, Då gäl- r dety, nämligen dels att. sätta mycket vunnet, och därför bör särskilt. alla vuxna besinna vil- ket ansvar de har i detta sam- manhang, : . RYSKE: REGERINGSCIIEFEN . CHRUSJTJOVS BESÖK .. i Sverige nästa sommar får 'en- dast betraktas som ett diploma- tiskt rutinbesök, inskärper Up- sala Nya Tidning med an- ledning av: att man från rysk si- da betraktar framstötar för, Nor- dens förvandling till.en :kärn- vapenfri zon som ett lämpligt led] i förberedelserna fön. besöket: Senast är det en medarbetare I'den officiösa ryska nyhetsbyrån Nivosti som I en av byråns stock- holmsredaktion utsänd = builetin polemiserat 'mot svenska : rTege- ringens förbehåll i fråga; om un- dénplanen och mot dess avvisan- de hållning till president Kekko- det aktuella” missbrukarklientelet Under vård, dels sätta in generel- la åtgärder, som minskar ris- ern& för en alkoholisering av ungdomen, Här skulle vi.behöva stödet, av, en auktoritativ veten- skaplig forskning beträffande vad som har skett. mös fa Hr Äman här tyvärr,' trots att hans undersökning + innehåller mänga intressantan rön, inte in en kraftig aktion för att bringa | + 2 , N hör . : . "i Vad vi behöver är inte en .färglös och urlakad kristendom utan en vidsynt levande under- visning och detta i all synner- het, som -deri alltmer påträng- "ande tekniska utvecklingen krä- ver ett betydande och djupt ned i folklivet trängande etiskt tän- kande och handlande, Den öka- de brottsligheten och ansvar.lös- heten säger, att det är något som fattas. Den nyss avslutade insam- lingen av namn å dem, som insett detta och för dessa cakers skull kräver positiva åtgärder i form av ökad kristendomsundervisning, visar , med full tydlighet, vad fol- kets breda lager väntar av kris- tendomsundervisningens handha- > Vare, j; så:om . präster, Järare och : ungdomsledare samt sist men in- te minst av statsmakten och de många hemmen, oa ånes nens förslag om ett till Norden] kunnat ge oss de besked com vi -1 "(Nordvästra Sk begränsat kärnvapenförbud, Skri= 1 behöver, +: -- > oas Tidnin . benten uppmanar svenska rege- ja . N i. ningar) ringen att i stället aktualisera IRA Tre in HT undénplanen. Den skulle, menar | = N han tydligen, kunna göra nytta som slagträ mot Natos planer' på ! en gemensanr kärnvapenstyrka, Så vi Ingår dylika framstötar i de sovjetiska förberedelserna till hr Chrusjtjovs besök tvingas väl svenska rogeringen förr eller se- nare ' klargöra att det neutrala Sveriges insatser på' nedrust- ningsområdet inte får vara såda- na att de går en viss parts ären- NYÅARS hade gått till ända och han skulle omskäras, gavs honom namnet Je- sus, 'det namn som hade blivit nämnt av ängeln, förrän han blev avlad i sin moders liv”, den, framhåller tidningen. Luk, 2: 21.' 8. K, KULTURAPOSTEL De anförda orden utgör Nyårs- dagens evangelium — ett glädje- "Jag har en gammal pjäösidé om den första nattvarden — det mås- te ha varit en härlig situation då Jesus reste sig upp och yrade som på en vanlig fylleskiva”, ra- de Bengt Anderberg i en inter- vju då han mottog Nya Tids sis- ta kulturpris. Efter den läsning- en kommer en del gott folk att mer svalt beklaga Ny Tids ned- läggning, kommenterar Vest- manlands Läns Tidning: Bengt Anderberg är ute efter kungadömet och den kristna statskyrkan, Det är hans rätt. budskap — ty 'därmed skrives Je- sus-namnet över :' portalen till det nya år som vi gå in uti. Och det är i sanning gott för oss att just där och just nu läsa just det nam- net, Låt oss tänka över vad detta betyder! , Jesus-namnet, skrivet över por- talen till det nya året — det på- minner oss om att vi, redan innan vi träda in därigenom, måste ha gjort upp med det gamla, som nu är förgånget, Våra textord här- ovan åsyftar det blick, då För Laholms Taning av kyrkoherde em, Tage Orrgård, Mölndal, ”Vid den tiden, mär åtta dagar” DAGEN. Ma sas : ten om att äga i Gud för Jesu skull en nåderik och barmhärtig Fader, villig att förlåta och giva Jesus-namnet över Portalen till det .mya året —'.det skingrar den ovisshetens oro för framtiden, sem alltid följer ett årsskifte. — Om Josef och Maria — liksom varje far och mor vid sitt nyfödda barns bädd '—" med oro såg mot framti- den, så, borde dock redan barnets mamn ha' kunnat skingra denna oro. Gud hade. ju själv bestämt det namnet. Det:bar alltså vitt- nesbörd om att Gud själv var med dem och deras lilla barn. Nå- got av detta vill Herren också ha sagt oss; Vi vet icke vad det nya året 'skall bära i sitt sköte av skiften och uppgifter. Men ett kan den vara viss om, som ser Men han har fått att göra med oväntade drag hos sina fiender. Kungen ger honom pengar till mat och skrivdon i stället för ängeln sagt: ”Honom skall Du gi- va namnet Jesus, ty han skall fräl- sa sit folk från deras synder”. andliga överbetg ee 0 —Y att förfölja honom med hugg 0. landsförvisning, och den kristna kyrkan låter honom gå s'n egen väg utan hot om stegel och kät- tarbål. ' Det finns inte så gott om ex- empel på samhällen, där tole= ransen mot oliktänkande och o- tänkande varit och är så vid som i det kungliga, kristna folkhem- met. Gångna "tider har annan er- farenhet av både furstar och kyr= kor, och det är ingenting som gat ranterar att inte intol åter Namnet Jesus betyder Frälsare o. Saliggörare, Gå inte ut genom por- ten till det nya året utan att ha i ödmjuk bekännelse « inför både Gud och människor gjort upp med det förgångna! Jesus-namnet sä- ger dig att du icke behöver taga med detta gamla, all synd och skuld, som det gångna året dragit över dig och som tynger dig, icke bära det med in i det nya året. I Jesus Kristus får du taga mot syndernas förlåtelse. Må detta sät- kan : erövra. vår världsliga och ta sin prägel på det nya året! Och bär med dig för var dag visshe= Ju skrivet över porta- len till det nya året: Gud, den barmhärtige och allsmäktige skall vara med även detta år. I hans hand kunnma vi anbefalla ocs själ- va o, alla våra kära. Vi får över- fämna alla våra bekymmer åt Ho- nom, som i Jesus är vår himmel- ske Fader. Detta skingrar oron inför framtiden. Det ger en fri- modig ande inför vad som än skall hända och möta oss. Ty vi vet, att Gud skall låta alk samverka till det bästa. Jesus-namnet över portalen till det nya året — det ger oss glad hoppfulihet och trygg förtröstan I för, var dag, som Gud ger. Detta har sin grucd i det som redan för ny transport de återstående tio milen till, vår förläggningsort, Ga- za or . Den” rten skedde med bussar ' förda av djärve kanaden- siska chaufförer, som med tur och skicklighet i hög fart lotsade oss förbi kameler, fårhjordar eller ås- nedragna känror, som ibland dök upp på vägen framför oss, . De första milen av -bussturen gick igenom ett sberitt och av sand täckt landskap. Ju längre norrut vi kom desto mer förändrades landskapet i och med att marken blev mer och mer uppodlad. Vi fick istället för sandöknar med en- staka beduinläger se araber som gick och brukade jorden med en enkel träplog förspänd av en ka- mel eller åsna. — - Under flygturen hit ner var ej sömnen den allra bästa för nå- gon av oss. Men, inte hade vi nu tid att känna oss trötta, allting var. ju så nytt och spännande för de flesta av oss, och då: känner man ju ingen trötthet; Det fanns ju även ibland oss några grabbar som varit i FN-tjänst tidigare och för dem var denna bussturen ba- ra en nödvändig trist förflyttning till förläggningsorten. ! non Den första större platsen vi pas- serade igenom var Rafah, här Jlig- ger bl. a. FN-sjukhuset, som se- dan i våras betjänas av svenska läkare och sjuksköterskor. Tidiga- re har FN-sjukhuset skötts av norrmännen, on ' Men resan gick vidare och -nu närmade vi oss' Gaza, På infarten mot slutmålet såg vi många fatti- ga, smutsigt klädda invånare, Bo- städerna, . som de flesta består av lerhyddor och lerhus, var dåliga. Bussturen avglutades vid vår förläggningsort ute på - campen ”Falkenberg” vid ADL. : Den svenska ' kantingenten" är uppdelad dels på tre mästen wute vid gränsen till Israel och dels på ett läger, ”Tre krona” inne i stan, , Gränsen mellan Egypten och Is- rael utmärks av ett halvmeterdjupt dike, som har kallats världens dy- raste "dike, Detta med al rätt. Kostnaderna för FN:s: bevakning av det 4 mil långa gränsdiket är höga. Kontingenter från 7 länder sköter om bevakningen, De länder- na är: Sverige, "Norge, "Danmark, Indien, Jugoslavien, Brasilien och Kanada, oc osa sc Jag avslutar nu gresbrevet för denna gången och hoppas att få återkomma : längre fram med yt- terligare reseminnen från FN- tjänsten i Gaza. ; 2 Nn Carl-Gustav Johansson; 2 va i Alla medel är kanske tillåtna :i nöjesbranschen, Men . det, verkar otillständigt, när en högklassig tek- nisk utrustning utnyttjas i skum- mia ' syften. Och när det är öm- tåliga, - lättpåverkade tonåringar som utsätts för" förföljelsen. rv "Det är Karin: Strandman (som i tidskriften BARN går till storms mot de s. k. bildromanerna 4 vec- kopressen.' Der .nya foto-roman-. tekniken ger skildringarna et drag av autenticitet och aktualitet; som måste. verka . förvinrande på . en. okritisk läsare. Och'som kommer den gamla Courths-Mahler — el- fer stejkföljetongen 'att framstå som renhjärtad eaga. Där indenti- fierade. sig. läsaren för en kort stund med furstinnan von X och greve ven Y eller med sultanens älsklingshustru men. var ändå. i stort 'sett på det klara med att dessa figurer hörde hemma i, vec- kosagans greveslott elle harems- Den tekniska .. apparatur, som kildromanen förfogar över skapar en intill förklendning förvillande illusion av verklighet. Rutinerad fototeknik, belysnings- maskerings- :x .”sentimentalitet ”kryddat 2: oc Tbildromaner för:ungdom (från Ränneslöv). 1 han redan ..gått? ”Om jag skyn- dar mig kan. jag genskjuta honom, tänker hon. och 'skyrndar i motsatt riktning ..! i edt lämpligt ögon- klick släpper hon sin näsduk och effekten : wteklir ; inte .,; det är bara "det att två stycken käster sig över den, , Urban "och en främ- mande kille Katarina ' njuter” av situationen och wäntar spänt på upplösningen, Skall det bli slags mål? Samma, larv fortsätter i yt- terligare fem avsnitt. SE tt i . nArtistens' yttre attribut. är rappt noterade: skissblock under" armen, musikinstrument på väggen, chi- amtiflaska på bordet, I alla bild- berättelserna sitter "personligheten i kostymeringen, Författare är den som har skägg och svart sammets- Kavaj, lärare den som bär. glas- ögon, och portfölj, dansös den som har utslaget hår och trikåer. I de serier "jag följt” örekommer "gam huvudpersoner: ' 'konetfackselever båtkonstruktörer; vaggare,. kohto- rister, gynsnasiater, yngre skolflic- 'kor 'och baletiskeleebaver. Var och en är klädd och kömmnad ester sin art, Men alla ttelar samma språk, ett doftlöst, : sönderhackat ”tufft snack” av mwuti erat cynisk karal - snabbfoton ur dagliga livet om- kring "oss, Texten under bilderra härmar (ungdomars sätt. att tala och fö rker intrycket av att detta är en sann "och ogenerad kildring av . mod nod: 8 gdom, - ”Vänd och läs vidare om flickan som kunde vara en av'o ”N ” "En "av 'de -beskedligaste serierna heter. FARLIG ÄR DIN NÄRHET. H Den handlar om. Katarina. Hon går andra året på Konstfack, skvulptur- linjen, Hon har randigt förkläde, lerklump - på stativ och . fiol på väggen. Då och då kletar flickan förströdt i leran, medan hen tän- ker på Urban eller på Paul. En dag hämtar hen sin vän utanför Dramei.ens elevskola. Men han kommer inte, Vad har" hänt? Har sagts om innebörden av Jesus så- som frälsaren, Det får sin tilll lämpning både i fråga om varje dags cmscörger och angelägenhe- ter, som vi får möta i tillitsfull för- tröstan till Gud, och ifråga om de uppgifter, som föreläggas oss och som vi mottager ur Guds faders- hand, och ifråga om själva den evighet som vi med detta nya år har kommit ännu ett steg närmare. Detta sistnämnda” är det allra vik- tigaste: vissheten om att ha tagit ett steg närmare döden betyder icke missmod eller förtvivlan, utan för hans skull, som är Uppstån- delsen och Livet, ser en kristen med hopp och förtröstan däremot såsom mot evighetens soluppgång. Så gör Jesus-namnet över porta- len 4ill det nya året det möjligt för oss att möta framtid och evig- het med glad hoppfullhet och trygg förtrö : Jesus-namnet över det nya året — se detta är glädjebudskapet, ty det betyder syndernas förlåtelse och den gamla skuldbördans av- läggande, det innebär frihet från ovisshetens oro inför framtiden och det ger hoppfulihet och förtröstan för var dag och inför själva evig- effekter, realistiska rumsinteriörer tär; at, one nl och närgångna situationsbilder ger) - Båtk uktör: Varför konstra? scenema". intryck av att vara] Du gillar ju killar? Jag står gär: . Elev i etudentklass, (till I Stick gubbtjuv! va] "-Skolflicka som" är : förbarmad över avt'ha "gått på ten, bakstöt): Fan.... Fan... slänga, bort: sig på en sån sem Idu... Stick åt helvetet ser "TA fet Raggare: Tjänare 'Snuttjulle' Ta fram högern.., den kan du be- höva. . Knäppa ; småsadister. det. är för barn i vaggan. :.s sd Konttorist:" Törstiga brudar kan man få :.: till vad som helst på- står killarna, Tyst för fan, snacka inte så förbannat högt, Kompisen kan höra dig. ee. ot . Balbtiskolelev: Jag vet nog vad du och balettmästaren håller vå med, Men den roMén får du åld- Tig om du så heppar från säng till säng upp till direktionen! —: ”, Mean tycker" att alla hederliga båtkonstruktöret, raggare och skol- elever borde resa sig som en man och inlägga protest mot denna ka- raktäristik. Och att' föräldrar och lärare borde 'Oppenera sig mot denna både till fonm och innehåll sjaskiga underhållning för ungdom. . Nyårsklocka : Nyårsklocka ring in Gud Tidlösa Ord | Till varje människohjärta runt om or vårt land, vår ord, Nyärsklocka, av din klang en tan- ” keställare vi får Vad kommer oss att hända " detta nya år? Heliga just på: Nyärsklocka, 0 kalla varje män- niska till tro Ty vår värld är så gudlös, "dig och utan ro Nyårsklocka, må vi höra bing, bång, bing, bång, bing, bång. Barndomstron ' skall föra oss bort till det som hänt en gång. så syn- . Västsidan bör frigöra sig från ett föråldrat betralstelsesätt när det gäller Östeuropa. Inte minst för Västeuropa bör det stå köärt att ökade kontakter' rned de östeuropeiska staterna i kultu- rellt och ekonomiskt hänseende kan bli till nysta för alla parter: =" Stockholms-Tidningen. ” Vår frimodige utvikesminister borde fråga farbror Nikita, när han kommer hit på besök, hur det står till med de 4.000 utläm- nada balterna, med Raoul Wal- lenberg och med de' tillfånga- tagna svenska flygarna! — De mår väl som prinsar i Sibirienis isvidder! :. Tre Rosor i NST, Motorvägen .:. (Forts, fr. sid. 1); s det är inte därför, som' Laholms Tidning har hälsat på honom, Han kör nämligen i dag för sista gången efter hela. 34 år sin mjölkskjuts till Vallberga meje- ri. Hans långa verk är en pres- tation, som verkligen är värd några rader, allra helst som det enda : som ' hindrat honom ” att fullgöra sin uppgift varje dag var beredskapen under kriget. :— Far hade lantbruk i Våx- torp -men 71926. kom jag. som dräng till Theodor. Jönsson i Allarp, där: jag stannade' ett år, berättar Einar Berndtsson. Så flyttade jag ett slag men kom 1929 tillbaka till Theodor Jöns- son, : som : då: hade: ropat in en Själv, hade' han inte något kör- kort, men det hade jag, och så fick, jag köra ett' år, tills." jag själv i kompanjonskap. med Gunnar: Johansson - i -Skottorp övertog både bil och trafikrät- tighet, , På hösten 1930: ropade jag in linjen själv och då hade vi "vardera en linje. = 1933 hade det blivit krångel ute wid”. Skummeslövsstrand, i där lantbrukarna , själva : skulte köra. Men vägarna var urusla och skjut- sen kom inte fram,” varför vi åtog :0ss även den linjen. Vi hade då tre linjer men Idedade upp dem på två bilar. Detta gick kra fram till .|1938, Idå den stora mul- och klöv- sjukeepidemin 'satte in "och, gjorde det nödvändigt för. Gunnar, Jo- hansson” och , mig att skiljas. Det var en” besvärlig tid med många stora besättningar nedslaktade och desinfektion ' och mycket annat. Mindre mjölk hade man, men ofi kunde "man" få vänta" desto längre vid mejeriat. . — Det ' gick. dock och" har gått : Ibra — dast "det var ju inte roligt att lämna jobbet och ligga 13 må- näder i beredskap Men allt sedan sista världskriget har jag kört en bra runda. över i huvudsak Skum- meslövsstrand, Lögnäs och - Mar- bäck, Nu har jag tröttnat och det är främst motorvägens skull. Den har skurit av flera små vägar, där jag brukat köra och mu får jag köra 'en' halvmil längre än nöd- vändigt varje dag — och det är inte” så "roligt" Dessutom är ' jag 61 år nu och har ett mindre lant. bruk med em del djur ute i Skummeslövsstrand, så 'att jag tycker, att. jag kan ta det lite nättare Tu, | Det kan man ju hålla med Einar Berniltsson om, även om han ver- kar pigg som en mönt alltjämt. Men han är och har alltid varit ensam på sitt lars, och har änte någon vhjälplastare och då blir det rätt tungt. Han har dock 20 går- dar, där ham hämtar söt- 'och läm- nar skummjölk och det är ett hårt jobb. Han har alltid kom- ramtörer — en och sion kan ju aldrig undvikas — ja bra har han kommit överens med de andra mjölktr; ttörer- nast, Vallberga. Smsportörer ur mycket mjölk har då Ein Berndtsson kört under sina 34 år? Ja, räkna i genomsnitt 2,5 ton per dag — den mängden har vanit tämligen konstant på hans bil un- der hela tiden, så kommer man upp i den imponerande siffran av omkring . 30 ' miljoner liter eller lika stor invägning som Vallberga mejeri hade pr år innan inkorpo- Teringarna av Veinge och Knäred ägde rum. Det säger en hel del om vad en enda man kan åstad- läm när Svam är så trogen som Einar Bj Det allra värsta har vart msn, rig någonsin — inte ens en juldag — ha kunnat ta Sig fritt, men nu skall han. ta skadan igen, - Da. - Cel; annan diskus- kom duktig och vad säger, att inte DU får POLIO? är DU Linnéa Narold, vaccinerad? «> kommentar : mjölkskjuts. på allmän auktion. mit bra överens med sina leve-|. Vilandssvenskarna — undrar varför de, trots decenniers väns tan och mtredningar, ännu inte kunnat få rösträtt. De än ”en levande : del” av' utvecklingen hemma, men. behandlas som andra klassens medborgare, Så sen: :som då höstas meddelade justöitieministern . allt inget för- slag om wöswätt kommer att läggas fram til vårriksdegen 1964. Det är den vanliga tak- tiken i 'författningsfrågan: re- former gom inte väntas gynna socialdamoknaterna - uppskjuts i det oändliga, L «ctr. Dagens Nyheter. : t "I politiskt hänseende har 1963 i hög grad varit ett väntans år. För den politiska debatten .:kan- sådana väntetider vara av godo... . Alltmer: har den uppfaltningen spritt sig atv de reella möjlig- heterna alt påverka reformar-" betett är som mtörst, mär frågor. na änma är öppna och partipre- "' stigen line hunnit göra sig bred. Ur den synvinkelin har ett mel- lanår som 1963 sina förtjänster. +. Handelstidningen. "Tre erfarna läkare har kom- mit tl den uppfattningen att en' sammamutällning 'av' bruta- ditet och råhet med. sexualitet som i ”491”- innebär . allvarliga menitalhygieniska vådor. Kan deras mening utan vidare" fejas undan som 'mer, eller mindre betydelselös? Avgörandet ligger nu hos Kungt. Maj:t — förbu- dat kommer nämligen, ' eniigt vad filmens producent medde- lar, '::omedelbant' aljt' överklagas. Det skulle onekligen i, hög grad förvåna, 'orå regeringen vid sitt ställlninigstägande kunde under- låta at låta läkarexpentisens mening väga mycket tungt, "> Svenska Dagbladet. ” Santringen av bilbeståndet är naturligtvis av stor betydelse men är ju bara en sida av pro. blemet.-Yfterligare åtgänder fiade x främst mot trafikfarliga uNgdomar synes påkallade. Från många håll har tex, yrkats att överlållelse av bil inte skulle få ' ve Wlli den com ej fyllt 18 år, alltså uppnålt körkortsåldern. Delta: avvisades em tid av viksdagen för några år' sedan, och samma ståndpunkt intog kommunilkationsministera i sin Proposition om begiktningen av hegagnade” bilar, ' Frågan synes dock alllför läntvindig, avfärdald. Etarka skäl talar, för denna re= siriktion likebm 'också för en annan längre. gående, en höj- ning "av "kötkortsåldern, . + : st "Östgöta Cörrespondente "Tidningen Expressen ha nämnt Växjö till ”årets stad” och från huvudstaden meddelas =: det nu, att Växjö byggt ikapp cs bostadsbristen, Uppgiften” är mer överraskande än glädjande för folk gom i åratat stått i bo. stadskö i Växjö och dortfarande gör det, 'oviaib för hur fång tid framåt. Dessa bostadssökande är av der övertygelsen at det är diskriminerande att vara Växjö- . bo eller kronobergåare över hu- vud dådet gäller ”tilldelning” av bostad i Växjö. oa UT SEP Växjöbladet." Åtta man från TV:s Korsnäs- gården: har varit på bildsafari i Etiopien. De "skall å em, serie Puogram' i” vinter berätta om- djur och natur där nere. a Tydligen drabbades Anders- Erik Malm och Gent Engström av. resfeber med, så hög tempe- ratur al de blev. omtöcknade. Hur skall man annars förklara tillkomsten av "det monstruösa - förala Programmet i serien När åtta man åker till ett främmvan= de land i en främmande världs- ell och stannar där & flera vec- kor avsikt just att gamla stoff, Så väntar man, och bör ha rätt” Ut vänta, att de skall ha andra | saker tatt berätta än sådant som. å man kan läsa i de sämsta "och! mest slentrianmässigt ihopkom-= na turistbroschyner. Nar Anders-Erik Malm och” Gert Engström är nog bra när de sit- ter hemma å Korsnäsgården och Pratar om älgar, fiskar och drar Jakthistorier, men den här gor- tens uppdrag behärskar de de- — Lars Rundkvist HT.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.