| "Y”CAHOLMB TIDNING SE > snabbt upptäcker att någon måste anställas för: att administrera de som adm rerar det har ju Par- kinson" för.. länge sedan visat. Men att det går . så långt att man äl s'st:inte ens vet vad det är man administrerar kanske ändå är ovanligt. Att det kan förekomma visar ett avslöjande i London. - - När. en utlänning kommer - till England 'ifyler han ett kort med. namn och "adress och när han' re- ser hem igen fyller han i ett. nytt kort. Korten samlas ien "byggnad — stor förstås —'i Holborn i Lon- don. Det. kommer 2 miljoner ut- länningar till England 3 varje år 0o.! cm saken erinra om den gamla goda" historien ' om järnvägsman- nen com blev tillfrågad varför han gick omkring och slog på vagns- hjulen soch som "svarade: -— det vet jag inte, men jag får betalt för det. oa filmskådespelerskan Carol. Baker, USA. Klänningen” blir urringad ' ö- wen helva” "kroppen, framnill” och baktill, och förfärdigas av ett hud- färgat, genomskinligt .och tunt: si- dentyg, enligt vad” "com sipprat. ut i' Paris. a oa -Gädd: och abborrfiske Den 'wvälkände fickeskribenten | och fotografen Cunt Lindhé har kommit” med en ny'trevlig bok, Gädd o, abbomnrfiske, (inb. 18:—-7 LT:s förlag), scm inbjuder till ren föjerläsnårg samtidigt sem 'dén med "sin rediga uppställning och . sin mängd av upplysningar och råd kan användas som handbok i konsten att lura de fiskar som of- tast är föremål för fritidsfiskarens åtrå: gädden och abborren. För att lyckas måste man känna, till fiskens vanor, 'vefa var den-skall sökas under olika årstider, i väx- Mam måste lära gig vad den ”Jevér av och var dén söker sin föda, var den hugger och när den hug- ger... Om allt detta berättar Cunt Lindhé med den selkkunskap man får efvor nära 59 års trå Sarenhet i facket och med en embusik sninar av sz på läsaren, Gädd- -icch abbonrfiske 'än på 225 går, illustrerande med 50 vackra och instruktiva fotografier från författarens egen kamera. Härovan en bild som vill visa, alt det är efter den klädda kroken] lande väder och warierande miljö. abborren helst hugger. 1+- . torn, ponerar systemen, — När man som jag har tppat så många år bör- jar man känna till hur systemen skall 'se. ut för att någon gång ge utdeln: ng, säger han. öns : SAGT - Att kunna se 0:s.. själva som andra ser osy skulle inte tjäna myc- ket: till.- Vi skulle inte tro våra ögon.” Pr Ä . Felix Alvo). : U — Det var. "skönt: att jag äntli-. gen slog ” sönder” väsen. Jag har länge vari . rädd för att göra det.. FRAMTIDENS KRIG Tvärsäkert, bör .man inte uttala sig, varken. om " det gångna, nuet eller” framtiden. Man, kanske inte Bör sträcka sig. "längre. än atom- 'profe sorn Aage Bohr,.son. till den berömde" Niels Bohr. När en in- tervjuare frågade honom vilka va- pen han" trodde skulle användas il.” "världskrig, a ett. eventuellt svarade han: - « tredje e I Det kan jag inte säga, därel / mot vet jag med tämligen stor sö- kerhet vilka vapen. som komrye till användning i: ett. event ellt fjärde världskr'g. ee Ån '— Och det är? AN ASPA .— Större och mindre s "LAT Ne — Om han är lat? Han är banne mig så lat att det självuppdragan- de armbandsur han fick i I julklapp har stannat, ”FöGA LU NANDE Mannen kom till doktorn och sa att han var nervös. Doktorn frå- gade hur han levde och fick ve- ta att. mannen brukade tillbringa |" sin fritid med att jaga. + >: — Men det låter ju bra, sa dok-' Att gå i den fria naturen verkar allt'd lugnande.' — Inte på mig, doktorn, inte på mig. . — Hur så? Ni borde känna er lugn och avspänd när ni kommer ut med 'geväret i skogen. : = Javisst, bara jag, hade. jakt- kort! 2 rm F: ÅN L , Jag får kanske göra : I söllskopet uppmmärk- < I P Samt på all jag ye | onströngande skoldag och är (morrn I KJ M . - : Torsdagen den 2 janizari 1964 K Namnsdag 1 dag: Doktorn svarar N kän 277 ' SVEA ”Undrande 22 år”. Det föreligger | Solén går upp Kl, 8. 39 och ned knappast större risk att ni eller era z | kl, 15.43. + framtida barn skall få sockersjuka | än vad som gäller för vilken annan K ' I: morgön:' Person som helst. För bedömning; A ALFRED av denna fråga bör ran även veta L.. : Solen går upp kl. 8.39 och ned huruvida er farfars sjukdom är av | LÅ kl. 1544. typen ålderdomsdiabetes där ärft.:! E Sa oh liga faktorer ej spelar in, ne INBROTT HOS CHEFEN ”Tvist”. I ett rum som icke ren. |A + FÖR SCOTLAND YARD göres kan tbe-baciller leva kvar i- N Scotland Yard efterspanar en un- damm och dylikt ganska länge. Men K der namnet ”Silyersmeden” rykt- |ring föreligger inie längre någon | bar men annars okänd inbrotts=|: 4 sc foo smittorisk. Mera detaljerade upp- | - tjuv, som hemsöker välmående - Det är någor tet på jycken ': lysningar om detta kan ni få genom): ir... medborgares hem i Surrey. « han viftar på svansen när han ' dispensären, N i a Så Den fräcke tjuven har för någ- ser Rydbeck UTV, tar SR Fo fö "A - TNA EN IA ra dagar sedan till och med vågat ) 7 3 L ; / NM Re CVTTA NU AKTlat NOGA DU FÅR GÄRNA BEHÅLLA SÄCKEN | sig på "kriminalinspektör George antalet Kort'I bör alltså” vid det. hår REKORDTIPPARE: 20 KOLV L' — - EFTER V KÄRE ORANNE ! NÄR Du ÄR FÄRDIG ” Hatherill "och tog i dennes hem |laget vara ganska .' stort, korten | . +=. =... > > VOR mn: JA MEN DÅ SKULLE: ; | MED SS TITTA! silverföremål till ett värde av 300 | samlas i högar sorteras och läggs : En mästertippare ' är 69-årige E DU SE-vAD VI a . pund, 4500 kronor. Mr George |i kartotek och ingen vet vad man Gösta Landin från, Bergvik, V.d|, Pp HAR I SÄCKEN T Ja $d , Hatherill är Scotland Yards chef. egentligen skall göra med dem. Det | senaste :' tipsomgången . prickade 'E - ct j Världens mest ryktbara kriminal- | är alldeles för många kort alla- han in en tolva, 13 elvor och 60 L "apparat, omfattande 1800 detekti- redan «men man . fortsätter ' allt- | tior och har därmed under åren a ver, står under hans Kommando. jämt att sämla dem i kartotek som | fått sammanlagt 20'tolvor. Landin | . L N - | ställs. upp på hyllor -:som' blir allt har ett. grundmurat rykte som| F2; PARKINSONS LAG längre och längre, varför lokaler. | skicklig tippare och är med i fle- " Att ' adminj:trationen ' föds med |na måste utvidgas. ra tpsbolag i Söderhamnstrakten, benägenhet att växa och att man | En Londontidn'ng' som skrivit Det är dock han ensam som kom- 1307 : "'- HARD MATCH Livombudet' kom ingen” vart i sina bemödanden att sälja en live försäkring till bonden, + 55: -;— Men har ni tänkt på vad er fru skulle ta sej till om ni dog, frågade ombudet i ett sista krarp- aktigt försök. a i — Nej, svarade bonden efter- tänksamt, ÅA" inte. tycker "jag : det angår mej I heller — bara hon upp- för sig. ordentligt så , länge. jag lever, tt " LILLE JOHAN Ä hade fått följa "med nörnior 4 kyrkan — naturligtvis först efter många och' långa förmaningar att vara tyst. Till en början gick allt . bra, men så mitt under altartjän- 'sten kunde lille "Johan inte: hålla sig längre utan viskade "med .sto- ra bokstäver: ' — Mormor, är prästen så å bråkig? — Sch, viskade mormor, tillbaka. Naturligtvis: är han inte "det. > — Men mormor, varför står han då i en lekhage? | m "värnpliktig väcktes (efter. sin 7 | första. natt i logermentet av furiz ;— Halv fem, sa den a vi roplikti- att du går och lägger dig, Vi har . Den vänlige polisen: — Den' där kan ni inte öppna. porten / med. Det är en cigarri. in Den något överförfriskade kam- raten: — Ja visst! Då ska ni'se, att jag rökt' upp Bors '9-AR G. VIKARIERADE SOM ' 3: KYRKVÄRD föestavs 'Nioårige "Gunnar Carlsson i Ek- sjö har fått pröva på sysslorna com kyrkvärd i Sankt Lars kapell, Han klarade med glans "arbetet: att ge yrvaket.' Gosse, då är” "det bäst |” . någon anledning till det! : — När du” ger mig blommor utan äntedlng är Jag ; säker på att du har som Gunnar fick rycka in. R hänga . upp, .psalmnumrén; fänfa ÖTaren e N ljusen, hjälpa prästen med. hans skrud och ge tecken åt organisten. Det var när hans farfarsfar, skatte- | med i spelet. ' exekutor Harry Carlsson, var sjuk > HÖRT I BRIDGEJUNTA — Hör du, Elsa, du måste följa Vi diskuterar Karin. Karlssons blindtarmsoperation och inte Gre- ta Sven. sons nya päls. (1, Föjjeeng UY rent FK perna | + Vivian slog ner ögonen, Hon skämdes över den ondska som fått henne att kasta detta i ansik- tet på Dorrit, men hennes stolt-, . het förbjöd henne att erkänna sitt fel, så hon lyfte huvudet och stirrade Tom utmanande in i'ö gonen. = - — Vilken kvinna tror du skul: le ha funnit sig i det som jag fått tåla? Jag har alltid skjutits MT åt sidan för Dorrit, som inte ens är din egen dotter... : > — Tig! skrek'han' ursinnigt. Jag förbjuder dig att säga. något sådant! - Hon skrattade hånfullt. | a Du förbj uder mig? Du talar ju som om' jag varit en av, dina färgade: nere "på: plantagen .: Men det finner jag mig inte; i Tom! Jag ger mig i väg, Jag vill inte stanna en timme längre i detta hus. Jag tar in på hotell i Luzern, och i morgon flyg er jag till London. Så kan du göra vad du behagar! ne = vill... vill du'skiljas? frå gade han, : Hennes blick "blev flackande, och när hon talade gav hon in- get svar på hans fråga. = — Jag hade hoppats att det skulle, bli bättre mellan oss när vi kom till Europa... men det har bara blivit värre. — Ja, sa han sakta. Men var- för? Vad är egentligen orsaken? Vivian gjorde en gest med han- en. - . — Jag har åtminstone gjort vad jag kunnat, sa hon. Tom log vemodigt. — Ja, sa han. Så är det ju all- |tid. Var och en tycker sig ha handlat fullkomligt rätt, Jag tyc- ker nämligen också att jag har försökt göra det mesta' möjliga. Vivian slungade med en plöts- lig "rörelse sitt ljusa hår bakåt — det var som om hon försökt kasta av” sig något. : I i ” Tom, sa hon mjukt och näs tan undergivet, skulle vi inte för, söka glömma alltsamman som har :| varit, Låt oss börja om igen, från början. Far med mig till London. Tom... Gör det! "— Vad ska vi då tå oss till med Dorrit? ; Hans svar fick Vivian att bru: sa upp igen. > : skrek hon utom sig. Dorrit hit "och Dorrit dit! Du tänker barapå henne, hur det. går för mig det är dig likgiltigt. ”Du' klamrar dig fast vid henne med en kärlek som gränsar till hysteri! Flickungen är ju i alla fall vuxen, hon kan klara sig själv... ... Tom skakade på huvudet. — Klara 'sig själv, säger du? Och likväl vet du att jag alltid kommer att känna . ansvar [för henne. — Jag ska alltså offrast, -— Varför dramatiserar du all: ting så förbaskat, Vivian? — Jag tycker att vårt rörnal) "I till oss båda till: i morgon. .i - Ja, där har vi det igen, |” utan "att. jag behöter "anstränga mig för att. göra det värre; sa bon: ironiskt, - Ansvar? : Har: du då inte ansvar för mig? : : > Han säg överraskat på henne. nickade han långsämt, > + 2 Du har rätt, Viviav, sa han sakta. Jag reser med dig till Lon- don; Du kan beställa flygbiljetter Vivian packade" ner det ' nöd: vändigaste, en'halvtimme "senare for: hon: med taxi intill. Luzern: Så snart Tom sett bilen: försvin- na skyndade han:sig iväg för att leta reda på Dorrit. Rent in- stinktivt gick han uppför stigen. Dorrit hade en dag sagt att. hon älskade att sitta uppe på Ensam- hetens bänk, som den kallades. Dorrit fick syn på honom: på det ställe där stigen krökte sig, men hon hälsade bonom inte med ett glatt utrop och sprang inte mot honom. Han gick snabbt bort och slog sig. ner "bredvid henne. — Dorrit, 'sa han allvarligt, vi måste få prata ut med varandra. Det är som om Inften. mellan '0s3 lande är tillräkligt” dramatiskt] blivit förgiftad, vi. mäste klars upp sakér och ting" .. Ad SI Vär är Vivian? »— Hon 'har' rest in till Luzern |, och tar in på- ett batell över nat: ten. 1 morgon flyger hon så till London. Han: berättade ' inte” alt hon skulle beställa biljett även ät ho- nom. CUBAEtTN -— Dorrit, vad säger du om vi skulle ta och åka ut till Strand- hotellet och äta middag? fortsat- te han: Jag. står inte ut att vara bär'hemma . , "oa Dorrit gick” "med på hans för- slag men utan större entusiasm. Henne var det likgiltigt: vad han än föreslog, 'Hon' hade inte'lust till någonting: :och kunde lika gär- na säja ja till det « ena som till det andra. or . En halvtimme senare satt de på hotellets terrass nere vid sjön: Mörkret hade fallit, och bords- lamporna med de gyllenrosa skär- marna hade. tänts. var full av kulörta lyktor, och mitt på himlen. glödde månen -som en Trädgården | jättestor. orangegul "kinesisk lyk ta. Ute på sjön hördes musik när en liten ångbåt gled förbi. ; Tom beställde en flaska 'vin. Kedan vid första klunken kände” Dorrit bur hon blev varm, och hennes tankar tycktes insvepas i bomull. Hon drack ur glaset me- dan hon såg på Tom. Hon slog inte längre ner ögonen, Nu först kände hon sig en smula natur- ' lig mot honom. - — Daddy, sa bon sakta, vem var egentligen min far? Med några få ord berättade han för henne om faderns alltför snara död, om bennes mor som plötsligt stod ensam i världen och som bönfallit Tom om att inte överge hennes föräldralösa barn när hon själv snart skulle vara . borta. . | (Forts) :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.