. LAHOLMS TIDNING — : 2 Fredagen den 3 Januari "1964 — LT" Nej i 1. Finland till " Finland kommer åtminstone in+ te på fem år att få några kvinn- liga präster, Frågan om "de? teo- logiskt ” utbildade”. "kvinnornas ställning har man" löst ' genom att inrätta lektorstjänster sam- tidigt som Finlands kyrka ånyo har avvisat kvinnans rätt att bli prästvigd. ' Frågan "om "kvinnliga präster har varit föremål för rätt stor uppmärksamhet under de senas- Fredagen den 3 januari He LT = -— kvinnliga präster tig — även om det finns många lekmän som är åndare' till prästvigning av kvinnor ;— be- kräftades vid. årets kyrkomöte. . Enligt en av .kyrkostyrelsen verkställd sammanfattning, soni gavs offentlighet först under mö- tet, hade 55 procent av ”försam- lingarna uttalat sig "mer eller mindre för kvinnliga präster . och bara 45 procent emot. I fråga om de kvinnliga t0doc gerna befinner sig Finlands kyrka te åren, Den .s. k. Nikolai k rittén, som kyrk ö till- satte 1958 för att studera frågan förordade, redan 1961 prästvig- ning av kvinnor, 1962 'års syno- dalmöten , motsatte sig detta i alla stift och på ett undantag när gick stiftsmötena i våras på samma linje. Den slutliga bekräf- telsen på att Finland inte; får kvinnliga präster kom vid årets kyrkomöte i november, . Det kan alltså synas” som! om ett kompakt motstånd existerade mot: kvinnliga präster i Finlands kyrka: De båda åsiktsriktningar- a hat emellertid. numera "blivit mera imnspelta än wid: föregå- ende kyrkomöte för fem år! se-. dan » då” tanken "på kvinnliga präster avvisades med 83 röster mot 35 medan" röstsiffrorna : 1963 års ' kyrkomöte. föll 63—55. - Samma tendens kan observeras: i Aa och stiftsmöt röstningar. . a för Kyrkomötets slutliga »stånd- punkt var man tydligen osäker om på förhand, Rösterna föll 10 mot förslaget att. prästämbetet skulle öppnas för kvinnor, och bara 4 för. det.” Kyrkomötet var inte riktigt så avvisande. ; + 21, finsk. press: har det. un? der "årens lopp. framhållits" alt änhet "inte skulle ställa sig i harnesk mot kvinnliga präster, att. det finns en tydlig. skiljelinje mellan ståndpunkten hos prästerskapets majoritet .. och - - församlingsmed- | - lemmarnas åsikter. Att denna om- iö lingarna '.i all uppfattning i stort sett. är. rik-|. SNATTERIERNA I BUTIKERNA fär” ett: "problem långt värré än man” anat, Då frågan tid: garej de- hbatterats har! mån' på sina håll försökt bagatellisera öreteclsen, Ni rapporterar: »Köp bundet att det "stjäls för" 60 I joner årligen, Det” "har skyllts? på affärerna, som: gör "varorna: "mer lättåtkomliga och attraktiva men som inte samtidigt "ördnaf med |- övervakning, Dagen frågar: Kan. det vara riktigt. att. sen kund skall känna sig stå under polisuppsikt, när han går in i en självköpsbutik i fullt legitima syften? I så fall kommer deras popularitet att snabbt rasa sam- man. När utredningens resultat i mitten av nästa månad redo- visas, får man närmare detaljer ; kring problemet, som börjar oroa inte bara affärsmännen utan ock- . Så myndigheterna. Enbart under .1963 har bortåt 8.000 stockholma- re tagits för butikssnatterier, Det är en mycket hög siffra. Kvin- nor lär toppa statistiken — men en hög statstjänsteman med sar- dinburk i fickan skall också en- ligt uppgift ha. fastnat i nätet. Barn förekommer i stor mängd, Många ungdomar ser inte i snat= ”teriet något kriminellt. För kort tid sedan gick ett program i ra= dio, då en sk. expert sade nå- got om, att det är ett ofog som försvinner med tiden, Man kan överskyla mycket o, finna förmildrande omständighe- ter” ib skilda sammanhang, men får ungdomen besked om att snatteri inte är så farligt, utgör ju detta en indirekt g i en paradoxal situation. Den följer "inte de övriga nordiska ländernas dinje med prästvigning £ av: : kvinna, men har. ändå ett långt stönre antal kvinnliga teo- loger i församlingstjänst än nå- gon annan nordisk kyrka," An- talet -församlingstjänster "som ' i Finland är öppna för kvinnliga teologer uppgår till närmare 100. " Det kan också synas en aning > förbryHande att inte kyrkolagen, inte ens den nya som godkändes av "årets kyrkomöte, ställer hin= kvinnor. I lagen talas endast om ”personer”, I mitten, på. 1950- talet . trädde en kvinnlig teolog "fram inför domkapitlet i Kuopio med begäran om prästvigning, som pemellentid avslogs med. en biblisk förklaring. emedan Tagen | > inte oe stöd för "en sådan be- » Även om , det juridiskt inte, möter några hindér för "prästvigning tav: kvinnor i Finland ' lär denna åtgärd. inte komma till stånd innan den har nerats av kyrkomötet, som "gång sammanträder först nästa , 1968, "med att man. längre fortsätter med "nuvarande konservativa ' vä dering - -av "skolledarnas insatser, skriver Svensk Skolledar- tidning, organ . för "Sveriges skolledarförbund. . Tidningen tar - upp. den :lönedifferentiering, som finns mellan skolledare 'med oli- ka utbildningsbakgrund, N vilken man : avs många skäl an:er vara : fullständigt horribel: Ve Allrahelst i: "ett samhälle som vårt där principen samma” lön r. samma prestation i stort. sett slag't igenom. "Den kvardröjande nedifferentieringen när: det -gäl- ler skolledarna ter" sig alltmer orimlig; : ” stör Inom 'skolan är differentieringsi. tänkandet markant knutet till en "föråldrad uppfattning av. skolans " funktion. ' Systemet måste ovilli +korl'gen ändras om man vill hål- la skolledningen i nivå med sko- lans utveckling i övrigt. "Att sko- lans ledning inte skall. 'släpa ef- ter utan snarare vara en pådri- vare även ur "organisatorisk syn= punkt borde vara självklart, ' SS Det ' är också kärimetecknande för problemet att en differentie- rad lönesättning efter , lärarut- bildning i övrigt inte förekom- mer, för några andra , skolledar- tjänster, vare sig det” gäller in- spektörer;” skoldirektörer, ' verksrektorer = eller ” . yrkesskole- rektorer, än för rektorerna inom skolformer, som är. under -av- . veckling, nämligen vid 'realsko- lor och högre kommunala sko- lor, +. sla = LÖ Yr sor a FÖRSKNINGSPOLITIKEN IFagersta Forum har che- fen för "Tekniska Museet, civil- ingenjör” Sigvard Strandh; "gjort en 'sammanfattning av utveck- lingen inom teknik och forskning 1963, Utöver en redovisning "av till dem att driva den som sport, summerar Dagen. : DET ÄR MINST LIKA ORÄTT- VIST: att 'Carl Albert Anderson" i Stockholm har rätt att bjuda på middag med skattemedel som att en företagschef gör det med skattefria medel, framhåller Nya Wermlands-Tidningen i lutni till rikssk dens anvi för företag representation: För övrigt kan den observatio- nen' göras att samtidigt som nä- ringslivets representation dragits åt har det allmännas ökat, Inte minst kommunerna har därvid- lag visat en aktivitet, som inte överallt gått till lika tungt vä- gande ytterligheter som i Stock- holm men dock är. rätt anmärk- ningsvärd, I stället för att försvara över- dåden på företagarsidan med att kommunerna är. lika spender- samma — vore det inte mer be- fogat att också vända sig mot det kommunala slöseriet? Riksskatte- nämndens anvisningar bör, kunna studeras med behållning även av » kommunalmännen. större tekniska projekt och fram- steg — huvudsakligen inom vårt lands gränser -— diskuterar Yför- fattaren också statsmakternas ö- kade satsning på forskningen, för vars realiserande han sätter: fle- ra krafttiga frågetecken: ” Som ett komplement 'till Uni- versitetsutredningen vars sjunde "och slutliga - betänkande "avlämnades i år — har nu tio sakkunniga tillsatts «för att sti- mulera :'forskarrekryteringen, . I direktiven ingår bla att göra en översyn av forskarutbildningen o. att undersöka möjligheterna till en effektivisering av studierna fram till högre ina, dvs. li- rägen för prästvigning av si a ö Miljö: Malmö - — samt bitvis en by i Österlen, Tid: medio av 30- talet, . Den tidigt” föräldrelöse, ijugo- sexårige smedgesällen Håkan Ström lämnar sin hemby, sin fästmö, den tjugotreåriga Agnes, dotter till en arrendator "på ett skogsjordbruk i hemtrakten, och sin gode arbets- givare, -”emidesmästare Alfred Bo- man”, för att bege sig till lands- ändans största stad och börja ar- beta må Kockums warv. Närmast tänker han lära sig svetsa, och ar- betigivaren och -hans maka, fäst- mön och; hennes föräldrar, tar alla c givet, "att hamn skall återvända till hembyn och övertaga gamle Bomans. smedja, sedan han jväl lärt. sig” .Svetsa och inhämtat en del andra nyttiga kunskaper. Både nomiskt. | Välkommen tillbaka om den gamla byn! Den väntar på dig, Håkan Ström; väntar på 'en ung och: kunnig smed, som, kan vara bygden till nytta! . Håkån tvekar ej om svaret, men åter är han i en situation där det gäller att gå -sakteliga och myc: ket varsamt fram för att. ej såra och sarga, . Håkan . läser sin gamla årbets- givares erbjudande att överta smedjan med ”maskiner och salta inventarier” och” ser framför sig det som menas med dessa ord. Ser svarven.:. med . stort ' fristående svänghjul, wilket drages för hand, den ; gamla” borrmaskinen, :: som också . drives' med handkraft,' en smärgelskiva att trämpa, en ring- bock in' att dra för händ, en Boman och Håkans. blivande svär- föräldrar” är beredda att hjälpa honom ekonomiskt och är eniga om att, han. har sin framtid tryg- gad. s dan han väl blivit sin egen som ägare av. kyrkbyns 'smedja |” och tjugotveåriga Agnes har låtit i åverkas av ”de gamla och förståndiga” och delar deras åsikt; Vad Håkan, själv tänker får man ej klart: besked om, Det förefaller dock” som han ej bestämt sig i valet” av framtidsbana, vid den tid lämnar byn, best Mel fan bestämmer sig mycket snart! Han är. ingen svärmare, som vändrår: på . gatorna och drömmer om lantlig frid med böljande sär desfält, om skogarnas vemodiga sus eller månskensglitter i änsjövatten. Han, är ingen romändigur av den 'sort Vilhelm Moberg, . Sven Edvin Salje och en lång rad andra sven- ska fö fattare lanserat. Han är en mycket snart är klar an situation: -aldrig mera hem ya eller Jandsbygden någon annanstans; "här. i staden: är mig E "Han ; känner inget + främlingskap , i den stora staden utan” acklimatiserar .- sig mycket 'snabbt 'å den, "sedan ' han väl blivit ,mödveten .om de. stora” möjligheter > "den ; erbjuder” honor: haglar skällsorden och är gå- etvis av ett. 'slag,- som ej kär återges btryck. Där råkar män gång efter annan, ”täppa”, en blom- kruka just som «en antagonist. pas- serar under fönstret och ”oturen” vill att krukan" alltid råkar ovän- bultsax ' och” så handverktygent Dessa inventarier” har hans gamle ”mäster” klarat sig med under; l- la åven, han har med' stora; svå- righeter, lyckats' skaffa sig” dessa maskiner” och anser "dem; myc- ket: värdefulla och ändamålsenliga: På några ”nymodigheter” har 'han aldrig funderat, har "ej ens tyckt om "att man talat om: rationalise- ringar. Från hans sida. sett är det edt flott "anbud han' och hans hustru ger Håkan. Men den unge svetsareri har "sett; Kockums väl- diga. maskinpark och ter. medlid- samt då han läser att hans: gamle "chef kallar sina imuséiföremål ”ma- skiner”! ” ” "Han. måste. avböja ”irbjudandet, men vill. göra det'så skonsamt som möjligt. Han är klok nog att inse, t brev kan. orden” Tätt. "få e avsedd, alltför. skarp udd, därför. föredrar han att göra ' ett besök. Tyvärr. får läsaren & vara, med när den unge, svetsaren bo- söker den hederlige gamle Pyhant- verkare, som en gång gett honom grundundervisningen EN "hang! yrke. . - anbudet;' han kliv > ej "smed i hembyn. Kockum- svetsaren ser klart och-'osentimen- talt på sin situation, Han har: in- sett" att "en" ”bondsméd” ' får det svårt, om han "och hanhs' familj vill leva på den' "standard | de, unga . | människorna . fordrar; ” Laga | "en 1, sprucken' spis i en bondgård : och än, frostskadad pump i Dp en annan, lappa sämman några trasiga hand- "I redskäp . joch ”ärixtra strejkande primuskök ; ] Nej, det" ger för klena "inkomster! Lägga "öm hela :rörelsen ill 'nå- got annat? Ta sig an"reparationer av bilar, ” motorcyklar 7 och ”trakto- nu "bedan - häst skoningens tid "är förbi? Eller lägga an : på rörledningsarbeten,' . : av. aggregat för centralvärme et-! installationer | - Smed: och svetsare RO fon cetra? Javisst, men det kan han inte göra med "de museiföremål han får överta , vid ett eventuellt köp av bysnredjan! Då måste han skaffa en uppsältning maskiner och werktyg och 'det' kostar mas- sor av” pengar. Och så måste han anställa folk och bli'arbetegivare med allt wad det innebär av an- svar, bekymmer. och osäkerhet'in- för konjunkturernas skiftningar, Men om han stannar vid varvet får han större 'och större lön allt efter som åren går. Och studierna skall ju också komma att göra en hel del! Han skulle behöva' låna pengar och komma i beroende- ställning, om han övertog bysmed- "jan! Nej, han reflekterar inte! "Motivet "för denna roman' är ganska originellt 'och auktorn ;har tydligtvis ” - besjälats - av en. ärlig strävan, att.- göra 'sitt bästa och skriva:. så verklighetstroget ” som möjligt. Att. han har ingående kännedom i det ämne han tagit upp till behandling är , uppenbart. Över” huvud taget. är. porträttet av Håkan” Stré romanens huvud- person, "lyckat. Samma , kan” sägas om flertalet av berättelsens perso- ner, Ett , undantag ' måste" dock. gö- ras för” ingenjör Stemer. Jag har ganska svårt för att” "acceptera porträttet . av "denne". arbetsledare, som - helt plötsligt avslöjar sig som en släkting till: skildringens ”hjäl- te”, "Ett missgrepp av: författaren, : | tycker jag; låt vara ett lindrigare, Troligtvis är väl. ”Algoth R. Månsson «debutant, Jag har i varje falt aldrig. tidigare uppmärksam mat hans: namn 'och. en viss ösä- kerhet i dialogerna pekar också åt det . hållet, Tyvärr är rdet oftast bokens. huvudperson, som. får : stå för dessa” svagheter och, han talar vid några tillfällen nästan som om ste ur en, bok, På detta e får. författaren se. upp i fortsältningen, dy. där lurar yen fallgrop. Det "tonde ' exempelvis knappast vara någon hemlighet, att mest ansedda — och fruktade! :— recensenter vid "bedömningen ' äv en roman huvudsakligen ” "inriktar sitt intresse på dialcgerra; och. be- dömer. verket efter dessas utform- ning. . ör een Fångad av « staden” är : sen in- tressant ibok, en smed- och "svet- sarroman, , fculle man kunna säga att de , och den tål en hel del beröm. 'Algoth R. Månsson är väl kommen igen. vn ' : el Jan Mellhed. i Månsson ”Algoth Ra Fångad! av staden. Roman. Scania, Mal- . mö 1963." Häft, .16:— Inb. ner i h det! Där tillg: alla möjliga . ; tillhyggen som -”slående argument” i diskussioner, -— . till och med musikinstrument . — och dit får av ovan redovisade anled- ningar, . ambulanser och . poliskilar ofta ärenden!" - Men Håkan Ström låter ej så- dana motigheter bli till. hinder” i håns utstalade väg mot en bättre framtid. . Han intalar sin hustru mod, arbetar om kvällarna wid rit- bordet och studerar energiskt, | Håkan hälsar på hos den ut- slitne. arrendatorn uppe i skogen, hans . svärfar. Då blir den unge svetsaren "utsatt för påtryckning — ganska lindrig dock - nd och får erbjudande om ek ”bi- stånd. . Hans. gamle " svärfar vill hjälpa honom med Pengar, så att han kan överta smedjan i byn, ett egoistiskt motiv: svärföräldrar- närhet, Håkans situation är grann- laga. Han måste avböja det vän- liga erbjudandet, ' men göra det så, att han ej sårar svärföräld- rarnas känslor; dessa gamla män- niskor, som vill honom och Agnes så väl,.att de är beredda att ris- 'kera en stor del av det lilla” spar- kapital de under-en lång rad år Sparat samman under stora för- sakelser. Men Håkan lyckas reda ut den känsliga situationen. Han får ett brev'en dag, igen- känner stilen och anar innehållet. centiat och doktor. I realiteten är det nämligen så för närvarande, att disputationsåldern stiger på ett oroväckande sätt inom flera betydelsefulla vetenskapliga om- råden, - Medelåldern för doktor- anderna ligger där i närheten av 40 år — i vissa fall över. Detta innebär, att vederbörande får in- signiera på sin duglighet som for- skare när han har sin framtid ba- kom sig! En svensk doktorsvär- dighet är en av de mest avance- rade och svårerövrade examina som finns i världen . . Men man kan med fog fråga sig, om vi har råd att hålla oss med detta världsrekord och om ens inte vägarna fram tull denna , det var. väntat! Hans gamle arbetsgivare, skriver till ho- nom och erbjuder honom att över- ta hembyng smedja. Boman och hans. fru är Håkans uppriktiga vänner och" vill honom bara så väl; de liksom svärföräldrarna, och den gamle smeden" och hans hust- ru vill också hjälpa honom eko- examen kunde förkortas, Särskilt beträffande tekniker och natur- vetare är det ju ett nationaleko- ' nomiskt intresse, att forskarnas mest: produktiva ålder utnyttjas bättre, Bakom erbjudandet ligger ' också | na vill ha äldsta dottern i sin - I snart , sagt alla” instånser; det må" vara internationella: organisa- tioner eller -Tiationella ' : myndighe- ter, är man” limer klar över; att det. "privata: äringslivet bör och kan spela en betydelsefull roll, när det gäller ,utvecklingshjälpen, framhåller. tekn. 'dr,' Marcus Wal- Jenberg i deoembernumret ; av In- dustriförbundets "Tidskrift, där han redogör för' de vi kbigaste "sidorna av: verksamheten inom organisationen. BIAC, som är ge- mensam för industriförbunden' och ” Det där med reklam i TV är ett besvärligt 'kapitel. En gång för några år sedan nödgades pro- gramledningen lägga papper över en ' pristävlingsbil för att ingen skulle se att: det var. en Volvo. Men" vad skall man då säga om Helgonet, soma tar bovar och får smockor med samma -skärkindade ' uppsyn — allt medan han bhär- . jar omkring på de engelska land:- vägarna i.en raffig Sportvagn av - omisskänligt Volvofabrikat.- " Naturligtvis gläds vårt natio- nella. sinne över" vetskapen att miljontals engelsmän charmas av den tjusiga Volvon — men är det rimligt att de svenska TV-tittar- na utsätts för chocken att vecka efter vecka bli utsatta för detta ”reklamattentat. - Kunde man inte hölja pappeT över bilen i den ko- Pia som går i svensk TV? betet ” larbetsgivastöreningaraa 4 i ”Västeu- ropa och Nordamerika. Organisa- tionen Icimmer' under: den " när- mealrte' tiden att lägga särskild vikt vid : ; utvecklingshjälpen,' dr Wallenbeng,; fat BIAC, "vars fullständiga namn är. Business and Industry Adviso- ry. Committee 0 OECD, bildades åÅ itiativ av OECD för att man på hh skulle ” få sett Crgan som kunde |” sägas . vara representativt för .nä- ringslivet i alla . OECD länderna. Bakom BIAC står 39 'näringslivs- organisationer,, främst industriför. bund och anbetsgivarföreningar i de 20 OECD-länderna jämte Fin. dand, vars deltagande i BIAC-ar- "eker på öbservatörsnivå. Förutom att. OECD försågs med ett organ för kontakter med nä- ringslivet, var BIAC:s tillkomst av betydelse också i den meningen att en ny brygga. slogs över At- lanten, framhåller dr Wallenberg. BIAC koncentrerar sitt arbete på sådana spörsmål, som är av di- rekt intresse för industrin, Dr Wallenberg nämner en del exem- pel på sådana frågor på den eko- nomiska . politikens område och inom handelspolitiken, bl. a. de problem som ligger i alla de icke tullmässiga men "administrativa och tekniska hinder, som ofta möter varuutbytet över gränserna, Främst uppehåller han sig emellertid wid den .OECD-verksamhet, som ben drivs inom Development Assistan- ce Committee (DAC), d. v. s. ut- vecklingshjälpen, BIAC:s Presidi- um kar tillkallat fyra framståen- de "industnimän 'med rik enfaren- het "av. industriell verksamhet i u-länderna, två från Europa och två från Nordamerika, Deras upp- gift skall vara att söka ange de U(Kvällsposten) flera : av stockholmspressens | aktiebolag. | Aktuell - De underutvecklade länder- nas fattigdom och administrati- va ineffektivitet är liksom spän- ningen mellan öst och väst be- stående inslag i världsläget, en sanhskylldig "utmaning till de och förstånd, Det jättelika pro- blemet måste" föras i ny räk- ning, ' c | | Handélstidningen:” ” Frågan an äl om segeringen un- der ide månader som återstår till andrakammanvalet skall hinna sopa igen tpåren efter sig eller om medborgarna fått upp ögo- ner för aut det behövs en ut- vädring "inom kanslihuset och nytt folk vid kungens rådsbord. : Hur som helst har inte mi- nistären Erlander gjort det lätt för sig." AN Sydsvenska” Dögbladet.” : Saco-tidningéns kritik av den studiesociala utredningens ' be tänkande är befogad, Talet om ”trygghelt”, och till siudiepengar ter sig ionek- ligen litet. för alorvulet "med tanke på vad som i verklighe- ten. föreslås. En del är bra, an- nat är mindre bra eller direkt dåligt” och ' gom helhet än för- slaget av den antenn: att det näppeligen bör UWega till grund för ett riksdagsbestut, Bier alla deklarationer om hur vikligt det är att vi satsar. på den högre utbildningen : .borde + vi , vara nibgna' för något bä é, för nå- got som i varje fell inte för- sämrar villkoren för den ung- dom" som "är. mest. lämpad för högre eudier men gom har svå- räst a klara dem "ekonomiskt, : Värmlands. "Folkblad. kall. 1964 bä ett nytt: islöhe- hetens. "och flathetenis år inlör traflkdödens grytuna. härjning- ar? Är det verktigen inte på 1t- dem; abt wi, rycker, upp. os och kräver bätre och si och "verkliga kralngatser mot olycksriskerna på våra wägar? Dat: räcker inte med nä talesätt . och - förmaninga kännas nå'nsdlans — det är nöd vändigt om. vi. skäl. nå: några praktiska cecultat i kampen mot dat tekniska väl Iståndreamhällerts väreta onda — - trafikdöden. - me Västerbottens- -Kuriren. : Att ärr tälla : judindömen som -' universalistisk 4 - kontrast Mill kristendomens : "förmenta pantikulenism & är er ganska hals- brytande manöver. Det-som höll på alt: kväva kristendomen i dess: begynnelse, var just dess beroenida av,den” judiska panti. kularismen och dess totaliters- anspoåk.: Det är i klar kontrast till'- dessa, eom kristendomen skapat sin egen profil; När man därtill beskriver. kristendomen på "vilka nä tngelivet. vore särskilt ägnåt att göra en” "Insats, ' Vaa Inom "OECD:s ram har upprät- tats; ett konsortium av stater, som förklarat sig villiga" abt bistå oden turkiska” regeringen ” i dess” an- strängningar att realisera en fem- årig ekonomisk . utvecklingsplan, framhåller ' dr Wallenberg vidare. Biståndet skall få formen av tek- nick, administrativ 'och "finansiell rådgivning men även, i: den mån så , befanns välgrundat, direkt fi- mansiell hjälp i form 'av krediter av olika slag, BIAC har ställt er- faren expertis ' till förfogande för alt ' skaffå uppgifter som : de 'verk- liga" förhållandena i Turkiet såda- na de ter sig för utländska inves- tterare, "Dessa experter har. i'en utförlig" rapport : sammanställt Uppgifter och; gjort vissa rekom- mendationer ”om sådana ting com. och : > etableringsrätt, skattesystem, "tullar på importerade råvarér och på erforderlig utrust- ning, "rätt till ränte-' och kapital fransféreringar,” : rbetsmarknaden' mm Från DAC:s sida. har visats in-— tresse för att. BIAC skall verk- ställa " utredningar, liknande den. som gjorts beträffande Tärkiet,' av förutsättningarna för utländska in- vesteringar också ' i andra länder, förklarar dr - Wallenberg, En frå. ga där "BIAC redan givit OECD del av näringslivets, » på egna, er- farenheter grundade synpunkter är OECD:s arbete på en multilateral konvention till skydd för utländsk - 1 inom utveckling; Sshjälpen, ' kommen som" ändividualigtisk utan att välutvecklade ' folkens . samvete | - ”lagfäst 'rävt” | rare bilar 1 måste" få. kosta någonting . och €j göra Kristus ntar överhuvud taget 'mämna mycket. starka gemenskapsfunk."" tion, ham man givit en ensidig , bild också. avi denna, Veckopostén, de md Dogs 4 ol milk poet agens det «i. pole; Y Nyheter) Utredningen. "Har på någon plats. framhållit," att målet för studiesociala åtgärder bh a, är att "förbättra villkoren för dem som bedriver eller bedrivit hög- me studier. 'Nog kommer man avu ajt förbättra villkoren för dem söm bedriver. och som i fram- tiden ämnar bedriva studier. Men kvar tstår, lika olöst som förut, proklemetb för ala dem - som" under” bistrare' förhållan- den, lånat' till sina studier och som ännu. långt in i "pensions- åldern håller: på med amorte- vinganna. De betalar sina höga skatter .och amorteringar på tin skuld uten den självklara rätten till avdrag. Helsingborgs Dagblad. Om en stark opinion ä av men- att en-vias film är ekadiig, tyc- ker vi att deras omdöme i tvek- samma fal bör väga tyngre än - lekmänniens. När . de 'argaste censutmotståndarna hävdar att varje. förbud är ufryck för sexualfienilighet, bör de påmin- nas om akt sänskilg suggestiva framställningar — tvärdlom ” kan tänkas befrämja sexualneuroser av. olika slag. Det kan inte va- ra samhällets skylllighet att ge fritt opp åt sådan skadegörelse. Ny Tid. d "Du: har uppgetts, att den för- "I bjudna filmen ”491” > visar, "här broilt wiföres. Deat her seg, att den skulle kunna kli till under- visröng och, väckelse för pre- sumtiva brottslingar. Ett färskt exemp på alt film kan har vi i pant Stockholm; ny- barksteup] Pen i. dlmen. Riff. Mö sketen i av sådarla konsekvenser av olämp- its film måste naudigtvis 'be- aktais: Men den sidan av pro- blemet är en obetyciifet gent- emot 'de skadlr, tom" olämpliga Jfömer' kan tillfoga vår pra bästa ungdom. Växjöbladet. "700. 000 kr lär inspelningen av film kän ha den stora betydel- sån att” väcka . myndigheterna, säger: Barnbyn Skås överläkare dr Gustav Jonsson? ' « "Det är vackert handlat av ' AB 'Svencek Filmindustri att vilja offra så "Mycket: Pengar för: den salen: Göteborgs-Tidningen, fETT ORD. — "PÅ VÄGEN: ce . Därav veta vi... : Nn = 1 Joh. 4:13. Det avgörande vilinesbördet om Gud tha wi i Jesus Kristus. - Vad vi veta om Gud, det veta vi ytterst genom "Jesus. Ingen ' har" uppenbarat ' honom bättre än han, som är ”hans härlig- hets återsken och hans wäsenes avbild”, ”Ty det behagade Gud att låta all fulhet bo i honom”. Jesus Kristus är därför också normen för vår kunskap om Gud. ”Ally Profelerna och hla- gen hava Pnrofelterat intill Jo- hannes”, Med Jesug står Guds sol i zenit, Fan är fullkomna- ren av Guds Uppenbarelise, AWt vad som . fond eller om har blivit sagt vad som ru: tänkes, kan om: intet. a Till vem skulle du gå, om ej han normen / e + BROMSARNA . DÄCKEN FÖR SÄKERHETS SKULL talhygieniskt sakkunniga menar ” filmen 491 ha kostat. En sådan >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.