'"” £AROLMS TIDNING a Tisdagen den 7 Januari 1964 = LT Tisdagen den 7 januari 1964 LT =. ” Djstras siffror Nyåret är statistikens förlovade tid. Statistiken visar utvecklin- gen på gott och ont Vi kan via statistiken få klarhet i hur mån- ga människor som föds och hur ” många som dör. Vi får veta vilka | bygder som håller på att tvina bort ; brist på -människor och vilka tätorter som lider andnöd för ett - nytillskott som de inte förmår ta” kand om bl a när det gäller bo- - städer. Statistiken berättar också om brottslighet och människors - givmildhet, om antalet eldsvådor - och ambulansutryckningar m m. > Låt oss dröja vid den sist nämn- "da statistiken, den som handlar om . : ” ölyckör,. öch därvid koncentrera . - oss på dö som händer på våra vä- gar. I det fallet" utgör statistiken . - för 1963 en dyster berättelse, Vi ,trodde nämligen - under . första . halvåret — och det på goda grun- der — att dödens skörd på vä- garna åtminstone inte skulle öka över 1962 års, Tyvärr grusades emellertid dessa förhoppningar och årets sista månad, december, . ;: blev. den mörkaste även ur tra= - ”"fiksynpunkt, då "inte mindre än .130-talet människor dödades mot B0-talet året innan. :. Enligt statistiken skulle vägtra- . ömkring 120 fler dödsolyckor än -1982; Medeltalet totalt närmar sig 100 pr månad. "+ Man kan spekulera över vad denna åvsevärda ökning av anta= . | let dödsolyckor på vägarna beror ' - på, Väglaget torde ha spelat en « viss roll. Detta var mycket förrä= " ' "'diskt vid upprepade tillfällen med s k blixthalka då sandningsbilar- ». nå inte hann fullgöra sin uppgift - '- innan olyckor redan inträffat, På ” någon timma förvandlades vägar- "na till isbanor. Motorfordonsförar= na märkte i vissa fall' inte väder- : Jeksomslagets följder förrän de drabbades därav, : . Hastighetsbegränsningen kring - :> julhelgen förmådde inte avvärja olyckorna. Men man vet å andra . ; sidan inte heller hur många fler t som kunnat inträffa om fri has- - tighet varit rådande. Man” kan ; " - emellertid ta för givet 'utt olycks- fallsorsakerna är flera. Propagan- " ofla för försiktighet i trafiken sak- » inte: "nas inte vare sig i press, tele- vision eller 1adio. Frågan är emel- ”lertid om den inte börjar bli alltför ” . vanlig eller kanske t o m slen= ' " trianmässig. Folk fäster sig inte ; vid den. Det är samma sak man ” sett och läst om så många gånger förr. I vissa fall torde vägens be- skaffenhet — det finns ju s k: . dödsfällor av permanent karaktär — bidra till olyckorna. Eftersom staten tar in väldiga summor årli- gen på bilismen — de beräknas till över två miljarder nästa bud- getår — borde förbättringarna av vägnätet i första hand ske på såda- : nä ställen där olyckor brukar in= . träffa, Dessa Inkomster borde ock- ” så räcka till en successiv förbätt- ' ring av vägarna så att körsäker- : ” heten ökas i sådan grad att den - . eliminerar den stigande olycksris-, ken, som inträder genom den snabba ökningen av antalet bilar, vilken beräknas till 125.000 under : 1963. Sh «Frågan är sedan om inte kör- H kortsproven, och därmed .även . . körskoleutbildningen, borde mo- derniseras, Det läggs stor vikt vid pelvis att i kan 1 ti fJordbrukels Företrädare för jordbrukets för- eningsrörelse är i stort sett nöjda med det: gångna året och ser med ett par undantag när opbimistiskt blad utvecklar på 1964: I Jordbrukarnas Före- 315. 000 år 1962 till "350. 000 ungnöt år 1963 men den viktigaste orsa- ken' till det 'stora överskottet. är ändå den , , kraftiga utslaktningen av kor, som tycks skära ned ko- med 70.000 å 80.000 un- Lantbruksförbundets vice verk- ställande direktör Harald Hå- Ikansson . granskar den = för- domsfria prövning av föreningsrö- relsens mått, och medel, som nu pågår. Han betonar bl. a. att man måste finna vägar ut ur jord- bruksnäringens långvariga lönsam- hetskris." Han säger: =. — För ide livsmedel, där pro- ån vårt svenska jordbruk utgör fåvaran, erhöll jordbrukarna Jår ;1961 1 genomsnitt c:a hälften av! wvåd konsument na betalade. Resten gick till: förädling, parti- handet inklusive insamlingen samt till detaljhandeln, . « Redan - 1. dag är jordbrukaran- delen ännu dägre, 'och om några år, är, den beräknad att utgöra en- dast c:a 40 procent, . Det, finns fiera anledningar tll del. i konsu iset ökar. I fick en bil Tätt : liken under 1983 ha. drabbats av , och andra finesser som tillhör tät ortstrafiken. : Däremot: hör. man - aldrig talas om att en aspirant ' kuggas därför att han: eller hon ; 1 F med för trafikförhåll nor= > Väsentligt bidragande är den ”allt- mera långtgående bearbetningsgra: den och en i. vidsträckt att, förädlings-' och distributions- s der år 1963. Denna: snabba takt i kominsk- ningen som för med sig lika snabb minskning av -. -epädkalvarna, har aktualiserat ;fångtidsprognosen: för nötkött. . Det finns visserligen fortfarånde freningsrörelse iir 1064 ra de slävägande enskilda skogs- ägarnas ställning inom framtidens svenska skogsbruk. , En förutsätt- ning för att lyckas är att vi fort- löpande , kan förbättra driftsfor- merna, enskilt. och i. samverkan. Det nyårsbudskapet lämnar: verk- ställande direktör K. E, Önne- sjö ti Sveriges Skogsägareföre- ningars Riksförbund. de »svenska skogsbrukarna. — Det är skogsindustrin "som är 4 Id 1 ET en I som d V, dg något ökad ungnötsuppfödning, men den har de senaste åren minskat så kraftigt adt den med största sannolikhet , inom ett par år är tagen i anspråk”, åtminstone i så "stor utsträckning som. kan anses .produktionstekniskt” slämp- ligt, Fortsatt "kominskning betyder att det nuvarande” avsättningsutrym- met för nötkött inte kan fyllas med egen . produktion, säger dir rektör, Lund, CC, a | ÖVERSKOTTSPROBLEM vt "INOM ÄGGHANDELN. |! — Med den” produkti ivå som dare , på vä .' Även om stora förbättringar. genomförts under senare år måste det konsta- teras att stora delar. av den sven- ska skogsindustrin , inte fyller. de krav, struktturellt och i tekniskt hänseende, som. den moderna ti- den ställer. För skogsbruket är det angeläget ; att den behövliga industriella - rationaliseringen . s inte fördröjs. ran eg! | En vällokalt FIRAR tor t ad, förädlingsindustri - med = effektiv marknadsföring. är sett oeftergiv- ligt ' 'willkor "för att skogsbruket skall få sin rättmätiga andel i det J framåtskridandet.. vi fm har torde ,exportöverskol= tet” under” 1964 komma” att stiga till" a. storlek” som' 1959-60, :1 En väl utbyggd. | rätt lokaliserad 4 2 mal hastighet, Och det är just 1. den sistnämnda trafiken olyckor- na händer. Mörkerkörning är ett annat kapitel, som inte får stort " Viv: i med lång de intern. arbetsfördelning, ratio- nell drift och en effektiv och slag- kraftig > distributtons-' och . försälj- med .. enhetliga isation utrymme i körskoleutbil Och händer det överhuvud taget ; att körkortsprov förläggs till ti-' i der efter mörkrets inbrott? ” Det finns sannolikt - åtskilliga ' lagsändar till en i de= batt om hur man skall kunna bringa ner trafikolyckornas antal, I Detta är endast några exempel ' härpå. Det är slutligen ett stort samhällsintresse att trafiksäkerhe= . ten blir så god som möjligt. Ten- ' . denserna i dödsfallsstatistiken 'på . "vägarna under 1963 ger tyvärr nedslående besked om att vi inte lyckats särskilt väl på detta om=- ; råde, , DEN NYA JORDBRUKSDEBAT- TEN : Hur radikalt den internat!o- + nella jordbruksdebatten på sena- ; Ye tid ändrats belyses i Jord- ' brukarnas Föreninsblad |. ' av chefen för Läntbruksförbun- » dets utrikesavdelning direktör ' Carl De Geer: 1 Man har nämligen litet varstans : börjat bekymra sig för hus livs- + medlen skall räcka tilll Det är « inte längre lika populärt att tala "om olika planer för en begräns- ning av jordbruksproduktion, u- tan nu söker man i stället efter olika vägar att få fram mera livsmedel. FAO har dragit den oundgängliga slutsatsen att dels totalt sett verka för en produk<Z tionsökning och dels söka åstad- komma en jämnare fördelning. Det är välbekant att man så- väl inom den <underutvecklade världen som inom = Sovjetväldet "har stora bekymmnier för det dag- liga brödet: Till detta kommer nu att man även inom de industrialiserade länderna och då främst inom EEC börjat fundera på hur man skall kunna tillgodose den ständigt Istegrade konsumtionen av ani- - malier.' Möjligheterna härtill ge- nom inhemsk produktion är inte utan vidare givna. Nere på kon= tinenten hör man ingalunda så- som här hemma talas om att be- gränsa den totala produktionen, Däremot är man fullt införstådd med nödvändigheten att genom långt driven rationalisering söka effektivisera den. Det ständiga talet om de be- svärande överskotten kanske vi inte får höra så mycket av i framtiden. Vi får nog i stället ta del av|' till- och nya planer att öka produktionen i olika delar av världen, försök att bättre fördela . adel. 'esurser x PRODUKTIONSÖKNINGEN I SVERIGE har under tioårsperioden 1953— 62 stannat vid cirka 50 procent medan”den i genomsnitt för and- ra industriländer i Europa gått upp till 70 procent, Svenska bankföreningens Ekonomisk Revy tar fram de siffrorna i en kommentar till tidskriftens upp- k d di för den svenska utrikeskandelns ut- veckling under perioden: En allt större del av vår export och import sker med Västeuro- på samtidigt som man kan kon- statera att vårt lands betydelse i handelsutbytet mellan länder- na i Europa undan för undan har minskat, Det skulle vara värde- fullt att få till stånd en ingåen- de studie över vad som legat ba- kom denna vår minskade andel av de europeiska ländernas han= våra handelspartners hämtat igen vårt försprång vid periodens börs jan nu upphört? Kommer den | ekonomiska ; utvecklingstakten ni Europa att även i framtiden va-' ra snabbare än" vår och kommer det i så fall att innebära att vi "förlorar . ytterligare terräng." "Europas, "handel? vr ; "En sådan studé e 'skulle' måhön da” unna tjäna som vägledning vid: ätformningen av en mer pro-/ duktionsfrämjande ekonomisk po-' litik än den v vi haft under sena- "re år, ' "HARPSUNDSDEMOKRATIEN - . Att det vid sidan om eller över I riksdagen skulle få finnas en myndighet eller en instans, där viktiga samhällsfrågor .om inte formellt, så dock reellt avgörs, är I grunden ett orimligt , alternativ, «en totalt främmande tankegång, framhåller : Jönköpings- Pos- ten: Men lika fullt måste man ty- värr konstatera, att den benägen- het man på ledande socialdemo- kratiskt håll har att i privata el- Jer halvofficiella konklaver dra samman folk till rådslag och ö- verläggningar och därvid avge politiskt mer = eller — mindre bindande löften, med . åsido- sättande — sålunda" av -. den normala procedurordningen i en parlamentarisk demokrati, visat en tendens att tillta i skärpa, En svaghet — ingalunda den minst allvarliga — är, att rådslagen och besluten på detta sätt uppenbar- ligen kommer i strid med offent- lighetsprincipen och de krav den- na ställer. I en. demokrati måste full insyn garanteras, när det säte den potitiska sektorn. Men und finns icke — som på Helgcandsholmen = — dessa garan- er, Vissa dagsfärska uttalanden ger vid handen, att i varje fall en del av dem som lockas till dessa tätatäter, till dessa förtroliga mö- ten, har ingen eller föga känsla för de risker, vilka är förknip- varumärken etc,' kan i betydande grad; bidra; till en bättre. konkur- renskra :, hos, de svenska" jord- ks julkterna, "vel oe FÄRRE MJÖLKLEVE- RANTÖRER, : Yr Mark d: för eller. Ai ca 10.000 ton; framhåller Svenska . ” ms Ägghandelsförbundets verkställande ” "Erektör . "Ber t il Flygare « Eftersom äggproduktionen tycks öka genomgående" i Europa, : "inte minst i hägnet” av ”EEC:s mark: nadsordning, ser "det tyvänr” aut att bli. stora avsättningssvårigheter' på den internationella marknaden un- der 1964, vilket vi förresten redan börjat. känna” av nu i december. i s Häruvida jen rimlig 'äggnotering " denna ” situation” skall kunna didas blir d hög grad beroende I mjölk” och mejeriprodukter under 1963 har... möjliggjort - en sedan länge eftersträvad och ytterst väl: behövlig ” höjning av ” mjölkpriset till" leverantörerna skriver' direk- tör Waldemar Ljung, högste -| chef för Svenska Mejeriernas Riks- förening (SMR). : Antatet mjölkproducenter är nu nere ica: :170 .000, vilket är 100.000 eller iT "procent: förre. än i slutet av. 1940-talet. Under samma . tid wvägningen ' minskat med c:a procent, varför wi har en klar 15 av arten och gråden av stödåt- gärder inom ” prisregleringssyste- |” der nedre” gränsen; och det "finns inget som talar. för en förbättring inom” den närmaste "tiden, NN - SLÅ” VAKT OM DET E ' SKILDA” SKOGSBEUKE' — Den närmaste” tiden måste vi säkra den' kanske allra viktigaste i | öknivvg i leveransen per prod . | Denna pågående" koncentration. av ' | mjölkproduktionen till färre” och I merlevererande : gårdar övar ett viktigt inflytande 'på 'mejeriindu- strins samtidiga anpassning 1 i för- ädlingsledet. — Såvitt vi kan finna inom SMR är en fontsatit regional koncentra- tion till större mejeriföreningar av avgörande "betydelse för den tek- nisk-ekoncmiska . utvecklingen företagen, säger direktör Ljung. KOMINSKNING HOTAR, . "" KÖTTFÖRSÖRJNINGEN. . Marknaden under år 1963 har karaktäriserats av minskande till försel. av svin och ökande tillför sel av nötkreatur, Så sammanfat- tar Slakteriorganisationens chef di- rektör Gunnar Lund det gångna året. Han skriver: Det märkliga - har inträf flat "att överskottet på nötkött har varit lika stort som må fläsk (16—17 milj. kg av vardera). Det har t. o. m, varit wiss knapphet på färskt fläsk under höstmånaderna. Nu är emellertid fläskproduktionen åter på väg att öka. Under månaderna september--november har betäck- ningarna legat "närmare 10 pro- cent högre än' förra året. I fråga om nötköttet har vis- serligen ungnötslakten ökat från slutsatser kan dras av undersök- ningen. Det är tydligt, att fa- miljejordbruket även i framtiden kommer i centrum. Ett familje- - jordbruk, sysselsättande två å tre man, visar god lönsamhetseffekt. Större jordbruk ger inte ökad ef- fekt, Vidare framgår värdet av inationen jord- och skogs- pade med själva syst Det förefaller således angeläget, att allmänna opinionen på . denna punkt är' vaksam,'. DEN UTREDNING OM JORD- BRUKET . som professor Lennart Hjelm vid Lantbrukshögskolan utfört skall ingå som material för jord- bruksutredningens fortsatta arbe- te påpekar Svensk Politik (cp) som också erinrar om att Hjelm kommit fram till att fa- miljejordbruket även i framtiden kommer att stå i centrum, Professor Hjelms undersökning visar att det svenska jordbruket bruk En annan sak som under- sökningen klarlagt är nödvändig- heten av att jordbrukets kredit- försörjning ordnas på mer till- fredsställande sätt. I "den. Hjelmska undersökning- en har man räknat med ett op- timalt utnyttjande av den tek- niska utvecklingens möjligheter. Det är alltså en idealbild — inte något genomsnitt. I undersök- ningssyfte skall detta anses na- turligt. I praktiken har vi inte en jordbruksstruktur, som över- lag kan anpassas till idealförhål- land Vi har åden där småbruket alltjämt är nödvän- har effektiviseringsmöjligheter, Specialisering och arealökning . delsutbyte, Her effekten av att digt, Men det är förstås inte pro- fessor "Hjelms problem — utan : Socialdemokratien 'har nu'-så länge varit vid ' makten, ' att. den allt "mer ' hämningslöst utnyttjar regeringens möjligheter att låta utnämningarna bli part: belöning. "ar, Ett' särskilt flagrant exempel härpå har lämnats då borgmästa-' re utsågs i Kalmar, Vad 'som' då > skedde är så mycket mer ' illa> varslande, " eftersom utnämningen -alltså gällde" ett viktigt” domar-, "ämbete, ''Rådman Sune Höllvoth i Kal- mar sökte på sin tid befattningen tillsammans 'med : fiera ”kval'fi- cerade - hovrättsjurister. hovrätt förklarade då att hr Hell. :roth med hänsyn till omfattning- en av den 'dömande verksamhe- ten icke borde kommaj i fråga, och "han uppfördes oj häller på hovrättens förslag. Den socialde- mokratiska majoriteten i Kalmar stad:fullmäktige satte emellertid, sedan några sökande dragit s'g tillbaka, partivännen hr Hellroth 1 första: rummet. Kvar stod vid regeringens avgörande dels hr Hellroth, dels hovrättsrådet Ivan Wallenberg, vars juridiska kom- petens utan varje tvekan var hr Hellroths vida- överlägsen. Ing- en mindre än landets ,statsmi- ”nister. har för övrigt vid. flera tillfällen" uttalat atf hr Wallen- ”berg (som är medlem av Wen- nerströmutredningen) är en av landets' främsta och skickligaste jurister, Och regeringen valde — hr Hellroth! Tidningen Barometern förutser ” att ärendet kommer upp i konsti- tutionsutskottet, eftersom icke ens falla över regeringens sätt att re. krytera domarkåren. = Alldeles - uppenbart är att när regeringen och justitieminister Kling efter lång betänketid fattade sitt be- slut partiboken vägde tyngre än objektiva meriter. (Svenska Dagbladet) mets ram. F. an. ligger priset" un- |: räkna med att det kommer att |> fordras" en kraftanspärining för att |: vs målsättningen, nämligen att: beväd : Göta I. Detta är ett skäl och ett viktigt skäl för att skogsägarrörelsen' själv engagerar . sig : i. förädfingsindustri. Vad -som redan skett . och -ytter- ligare planeras i den vägen är;ett kraftfullt, bidrag till en förnyelse och, utveckling av. den skogsindu- striella förädlingsapparaten,' säger direktör, Önnesjö 2 det "svenska skogsbrukets företrä-|--- och tekniskt” modern,. progressiv z Chrusjtjov . underströk i- at nyårstelegram till det japanska folket att Sovjet är motståndare till alla krig — både ”rättfärdi- ga och 'orättfärdiga”.' Håller Sovjet det löftet är det ett häl- sotecken på vilket en stabilare | e fredsordning än hittills kan för :| verkligas! " Sydsvenska Dagbladet. " Hur vi än blandar korten kan vå inte dölja för oss det obe- hagliga faktum att vårt välstånd till en del baserar sig på u- ländernas nöd. Vi lämnar våra samvetepenigar — men uträttar mycket litet, för att undsätta de värnlösa på det område, där själva grunden. för, en ekono- misk utveckling . måste sökas. Hur länge 'skall"”vi sgeniligen priofitera på dem? : Dane . Handelstidningen. Art medborgarna" skulle få ' ett ökat politiskt intresse, om - det socialdemiokraitiska polet bröts och -vi finge en ut- veckling med mera omväxling, spänning ”och-- utrymme = för överrackningär säger sig självt, Om ' föreställningen : att : just ingen förändring kan äga rum tränger igenom, inträffar mnöd- vändigtvig . en. politisk - förtvi- ningsprocess. I' stället fören le- vande demokrati får vi då" en utvecklad Harpsundsdemokrati, d. Vv; &. & realiteten ett enparti- Schweiriska aktiesj sn 3 hävsse PESE sparare I får SN meéster- i utdelning | ärdepappershande med den våldsamma baissen på ”dels under Kubakrisen senare s porterar sex kända experter va under 1963. Sviterna efter förra tannien en viss återhämtning. I spararna att de varit alltför opti nomiska tillväxten och föredrog 'per och andra obligationer, 'Akti diagrammet, med index 100 som it och Sch Storb 1963 var ett ercligt år på "ae europeiska börserna. På schweizisk sida säger man sig inte ha upp- levt sådana mankanta och plötsliga förändringar på 30 år som' under 1962 och 1983. Liknande tongång- ”jar hörs från Frankrike och Itali- en och i viss mån också från Västtyskland och Storbritannien. I Sverige präglades året av en kraf- skuggan av en misstanke bör få|. tig uppgång, Årsomsättningen här kan beräknas till cirka 420 milj kronor, ett belopp som inte över- träffats sedan /'högkonjunkturåret 1937. Det ökade intresset i Sverige för värdepapper' beror väl främst på konjunkturförbättringarna — under året. En definitiv bekräftelse på uppgången fick man genom juni månads = diskontohöjning, vilken också sågs som en varningssignal för eventuell inflation, Marknads- försvagningen i augusti-september berodde på farhågor för ännu en diskontohöjning. Den uteblev, men ras, 'Endast i:Sverige noteras en kraftig stegring och i Storbri- : In | "rasade brant: dels i: samband New York-börsen i.maj -1962 och I amma år, I Ekonomisk Revy rap- d som hänt på europeiska börser ' årets kriser kan fortfarande spå- ; flertalet : länder upptäckte ' aktie- . imistiska när det gällde den eko-.. att gå över till att köpa statspap- , ekursernas utveckling framgår av bas vid 1961 års ingång. För USA, » Brundar sig index på industripapper. : : ropas ledande finanspress redovi- sar sina intryck i nya numret av; Ekonomisk Revy. De hänför myc-' ket "av årets börshändelser , mill 1962: baissen på Wall Street och Kubakrisen. Dessa” krislägen ska- pade, säger man på "schweiziskt håll, "en bestående misstro blanid penningplacerarna; På italiensk si- da hävdar man att de förvärrat det redan bekymmersamma läget på den inhemska marknaden, - STORBRITANNIEN. . - På Londonbörsen mapptäckte pla- cerarna att den låga avkastningen På aktier berodde på att man inte nådde en wäntad ekonomisk till- växt, Man föredrog därför under en period brittiska .statsobligatio- ner, Denna tendens går igen också i Frankrike, Schweiz och Väst- tyskland. Svängningarna på Lon- donbörsen fortsatte under 1963, men det som werkligen gav fart åt utvecklingen war ironiskt nog i stället beordrades bani att minska sin utlåning. Ovissheten inför avtalsförhandlingarna bidrog till den försiktigare kurssä ingen. ibrottet i förhandlingarna i Bryssel om Storbritanniens inträde i EEC, ty därmed upphörde en Trots dessa osäkerhetsfaktorer låg generalaktieindex i Sverige i slu- tet av november 22,9 procent hög- re än "vid 1962 års slut, Kända börskammentatorer i Eu- iod. Under de kom. mande månaderna blir farhågorna för en dabourvegering den huvud--: sakliga återhållande faktorn på kommentar "maktmono- |: system i kombination -med ett stycke: korporatism, Förfärliga tanke! Svenska Dagbladet, vinniofrågan är i hög grad Koen De maktfaktorer som verkar samhället arbetar emoll kvinnans strävanden efter lika möjligheter. till utbildning och "arbete. Endast kvinnorna själva kan därför. förändra sj- tuatloren. ” " Med. stud. "Asa Hallström. De östtyska myndigheterna har beklagat mordet på en 18- åring, som juldagen försökte ta sig över Berlinmuren. När en, människa med berått mod , skjutits, sänder mördarna sin kondoleans: ”Beklagar sor- gen”, Bit framsteg i humani- tet? - . Den Göteborgs- Tidningen. De inhemska svenska intres- sena är ytterst' sällan desamma som utlandets. (De ändlösa de- batterna om de ”fula orden” på sin tid — Anderberg, Moberg —' saknade. dt intresse för utlan=- det...) En s. k, avantgardistisk ”kontkrelkist” 4 Sverige — kan vara allt man tar. ställning för eller, emot mederbörande, . men vad batyder” han : egentligen i utlandet, där sådant var på mo- det för kanske femtio”år sedan? Professor Anton Böhm ev Perspektiv. "Det vore skrämmande" 'om re- gerinigen skulle söka slingra sig fram på någon ”Kompromisser- nas stig, ty någon gång . måste man säga. stopp gentemol den andliga . och kulturella” smakför- ekämningen. Sanktionexar' man från regeringens sida':visninigen av bland annat tidelag + (i det här alktuella faller: mellan en flicka och en, "schäfer) ” är. det : rätt Vönlöst att i: fortsättningen tala. onmi anständigher och god ton. NN Nya” Wermlands-Tidningen. pp : ad är. det egentliga för samhälle: vi lever. i?; Hyggliga människor misshandlas, fbusar De söta gossarna ; måsie be- Kondlas försiknvigt, mycket för- siktigt, så att de. inte blir miss- anpassade, , Om - en ; ordentlig människa får näsan krossad, så är det väl tinte så mycket att bråka iom':—' det finns så duk- tiga plastikkirunger null”. . Tyvärr finns det: inte lika duktiga . psyktolianter, . som kan inpalsa slagskämpar . i det sam- hälle, . som är" på: väg” vant för- därvas, , i - : "Ge i Sydsveriskn. Många anser det vara ett im- ponerande' . -karaktärsprov " att undvika” sprit vid TW, 'åt- minstone' ett par timmar innan man ' sätter sig vid. valen. Det värsta är det där med promille, som polisen. kommer stickande med; om föraren överrumplas i en tråkig eituation, Centilitrar skall medovisas, och allt. blir så kinkigt, så... Och nu funderar man på. att kräva, att nykter- heten. skall vara absolut vid ratten. Det är, då ingen måta på kraven i dessa yttersta; tider. Skall detta verkligen bli ett gott nyktert år? Pål i i i Västerbolttens- Kuriren. E TT ORD . Pä VAÄCEN| oo ett ljus... : - Joh. 12: 46... Ljuset värmer. — Kölden vi- ker och isen smälter ner genom dess kraft, = - | Så sker det i Jesu närhet, Vårt sinnes köld viker, vår in- nefrusenhet smälter ned. ' Lju- set av Jesus Kristus skapar en annan tempenatur, H En tilicka som låg sjuk klaga. de på allt och alla, Ingenting var henne till lags. Så lärde hon känna Jesus Kristus och allt blev förvandlat. Hon själv blenr tacksam och vänlig och betrak. tade dem som skötte henne som de bästa människor hon träffat, Hon hade tinait upp. Kölden ha. de "vikt Orsaken 'var Ji esus Kristus. Så verkar Jesus.” Han värmer.” "Loridonbörsen. ' (Forts. å ad. 3) Har du fått der därav? "Vad skulle i så fall - hända? ta og
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.