. Fredagen den 17 januarl 1964: — LT Fredagen den budgetaltbinstiven! |" igsiktiga reformpla- sen [6 inför det nya. året, — valår dessutom, —- : Att inom de borgerliga parti- erna tävla om egna budgetalter- nativ till regeringens kan före- falla att vara ett slag i luften. 17 januari 1964 "IT = har inte minst de senaste årens ..”reformpolitik” i många 'stycken givit : klara '. belägg - för. Rege- Tingspartiet har: med andra ord fått. det riktigt bekvämt, . . . Det finns emellertid ingen an- ledning motsätta sig ett krav på en långsiktig reformplanering. Särskilt väljarna, vilkas stöd man NN Hur är det, håller skidåkningen, då i första hand ' längdlöpningen med dess "urgamla, fina traditio- när på att. förlora ' sitt" grepp. över . Oss svenskar?. En hel del talar för! att. så” r "fallet. När vi var barn, Slutar vi vi att it åka skidor? | EE vindlade" intill städer och byar i Hälsingland mängder av skidspår, som. utgjorde var mans egendom : och som flitigt utnyttjades inte” | Aktuell komm Hur hr Hermanssons' fram- tidsperspektiv än tar sig mt, så mentar” nom om han avgått innan pe- välbekant. Det enhetens” var i är den kommunistiska versionen av ett enda arbetarparti kusligt ”arbetar- niodens slut. I senaste riksdags= valet låg emellertid lantbruka- ren Danne Dellien i Eldsberga inte långt efter kapten Oskar- namn som friheten Det är också viktigt, att ett bud- | .i.valögonblicket ber om, har rätt son & röstetal, varför han torde getförslag för ett år framöver i själva verket, när - folket beger sig till valurnorna, gäller för nio återstående "månader 'av” budget- året. Bitärsbudgeten har med andra "ord "redan hunnit smälta samman en hel del när väljarna för . fyra "år framåt ska ge sin röst åt ett parti, >” Vad vet de då. vad återståen- de tre år och tré månader kan betyda "ifråga om reformer”ete?. Vad vet de om vilka pengar för önskvärda reformers genomföran- de som kan finnas att tillgå un-| der den allra största tiden av valperiodens fyra år? "> Nej, inte mycket med len kont- siktiga försiktighet som nu präg- lat oppositionens sätt att pre- . sentera sina ekonomiska : pro- -, gram, Att detta är gynnsamt för 'ett regeringsparti. som 1,30 år) fåt sitta i orubbat bo är otvi- ;velaktigt riktigt. Regeringen ha : alla möjligheter att' — när. till- fället ger sig" former som” genomförts under dess ' maktinnehav, Den behöver inte för wäljarna. binda sig för några utfästelser i en framtid, . om -vilken ingen , vet "vad den 'kan bära i sit sköte, Man klarar sig mer äfr väl med att tala om » ettårslöften. Räcker inte” det så har ' man som sagt gångna re- former "att hänvisa till," Och för står. naturligtvis regerin. ingalunda oppositionen! Men alt det ändå 'är 'opposi- " tionen" som "beträffande väsent- liga reformförslag visat regering- en vägen för abt genomföra dem finns. en" rad exempel" på Detta ; BET fr ÄR INTE LÄTT ATT FÖL: " JA TANKEBANORNA X i Radiohuset, menar delstidningen:. sond Vid ett tillfälle försöker man utesluta kbmmunisten' vid en de- batt; om -kösamhället, Vid'ett an- nat "anslår man undlig tid - som gör ' det möjligt, par artis att tämligen ostört pröva sin di . lektik 'på de nordiska "lyssnarna, Motståndet under den första de-= . Jen av sändningen från. Oslo vår otillåtet klent; En fridsäm norsk |” + socialdemokrat och & dansk vän- stersocialist med ett generande kommunistiskt förflutet lade gång = efter annan replikerna i mänrnen . på hr Hermansson. Det hårda | Han- skalet förmådde de inte :knäc- | ka. De stod så handfallna' inför |” dialektiken som om de mött den första gången, Så värst mycket -bättre blev det inte,' när. en rad debattörer på ett minium av. tid försökte skifta hugg med kom- peka på de re-t. "att vänta sig. besked om vad respektive partier vill :för den . period de. stödjer viss. politisk riktning. Md Vilka ekonomiska ”förutsätt- ningar en oviss framtid kan bju- da, därom kan självfallet" disku- teras, Men i det stora hela bör det "ändå inte” innebära ' några .större svårigheter att överblicka möjligheterna. Det sorgliga är dock, att när man, kanske främst . från, centerhåll," just sökt att Presentera ett mer ' långsiktigt minst om. söndagarna. Men när vi! nu tar ut skidorna därhemma '- i. skidåkningen har: åtminstone - "där" bekvämare, Liknande ' pessimistis- ka? tongångar varieras i den. in-: s." och +: ledande: . ; mannaminne"” Do . a måns upphörde aldrig att. förvåna" igt över hur: få männi- skor som a "utnyttjade, skogen, slät- reformprogram som partiet an- ser vara, både angeläget och ge- | homförbart, ja, då har déss n« skan 'om stöd för " sina förslag borgerliga. pantikollegernas ” sida. Det talas om ”överbud” eter ” Att detta motstånd med tidenTi så sakta brutits ' l ex. höjningen: av fölkpensio- . nernal: — visar blott och ' bart :att oenterns, planering på "längre kt visat” sig, vara både riktig ..oeh möjlig att realisera. - "Det är "närmast onödigt att "nom settårs budgetkäbbel ge' geringen alla de "trumfkort än. kehöver för att hindra ett makt- Och för väljarnas skull "är det både wejälare och rikti- gare att: föra en V "open-door- -po- Hitik. : : - " SERVICE, OCH SERVICE |. Regéringsorganet St: T. har in- » klippas ur'och sändas in tillpas-] svenska kyrkan, skriver. Hel- singborgs: Dagblad; ridningen” månar pg det, signera det kl'pp ur och sänd det . till pastorsämbetet: i. er försäm- "ling". Formuläret måste" ses. Som "en ”demöornistration mot "kyrka "och mot de' värden "som -represente- ras - av; kyrkan, påpekar Öster- götlands ..Dagblad.:- Dess: införan- de kan imligen - inte . förklaras med: omtanke om människornas " individuella frihet" i olika avse= > då .borde St. T..; med = även - införa - Ett Sådant vore det som .vän- . de 'sig till de kollektivanslutna .. medlemmar. av ' arbetarpartiet, . som vill reservera sig -.mot, den ” påtvingade: anslutningen till so- : eialdemokraterna.. ' St. T.” borde också införa formulär för alla de fackföreningsmedlemmar som' in- » te vill vara med och betala de tiotals ' Imiljoner,' som . tvångsut- mött kalla handen även från detär” - sätt: oh NE den goda fört ett stort formulär avsett att) ge torsämbetet för. att få utträde ur ; :taxeras till HA :s' tidningsfond —|.” ivningarria för kidturor, heter det om vintern 1963,. Mex .man har knappast suc- kat | färdigt ' över : denna i tristess förrän. man möter" optimismen. Det . af Segenstad, > som; 'orader: "Alt. fler skidor. . | I själva. verket ' måste det förhålla sig så att vårt - land aldrig i historien - i: varit i "stånd att” mobilisena så, I goday' så många” idag. Och. vi; blir fler, Javih siasm- inte , riktigt. har "den täck- | ning i verkligheten som han will göra gällande, Tyvärr. Vare emel- lertid” hur. som helst, Denne vittre tog. sj SN berättar: på ett friskt rar Is sitt lopp lika” säkert parna slussas iväg uti på bän cingångar. Det låter onekligen; : Cmenar ; ihan,v skulle byn får vi alltid vara beredda "att : köra vårt eget spår. Intresset för! årtikeln ', och så” "ehWustastiska- -skildåkare .som' - "jag e som” gällde. det en konstutställ ing. | Sådana formationer kan det bli "Bilden (fotograf ' Gösta” Nordin)" hör till artikeln :”Vinter. i : minne”, som. givetvis syftar ' på :vintern 1963 Car Skid och Frilufts-. so årsbok 1964). : : --främjandets 3 2od mycket jandets lerade Sånga möt Norge” i söd-' 4 ra. Lappland. Nedanför: byn flyr 8 där. Glgtjurar ; med 4 tjugo taggar när kung Bore är på det. humöret. manna.; "strövår | foing och ' kungsörnär cirklar över besökarnas huvuden; Ett lande fckap.a av helt” annan typ skapel- rstenade' ylande”; scm till: "finnandes' på den en, ett stycke ljuv- äl : .Kraftpoler "Hänt erke och industrin'ä är r idag Sve erige | | skiner och € ij avér - sel "Inismen är'det tydligen stut nu "| om de hörde Herrmansson ta av- "I de i Oslodebatten, För det sven. IT bereda '] emellertid. : bara 2671 - patienter, .] fler: har iman som en. konsekvens — eller. ansatser till frihet — krossades 4 en rad östeuropeis- ka länder efter andra världs- kriget.” Processen ackompanje- rades av. arresteringar och av- kebuseringar av både borgerliga och social demokratiska, stundom också kommunistiska politiker; anklagelser ' för förräderi och imperialistiska "konspirationer hörde till ordningen. Någon an- nan arbetarenhet i kommunis- tisk mening har inte upprättats i Europa. Det är. ett faktum som inte kan rubbas, hur be- skedligt . utspädd /' förkunnelsen än flyter från de nordiska kom- munistledarna av i dag, Dagens: Nyheter. Med den, blida, troskommu- i Sverige. ”De gamla kämparna skulle vända sig i sina gravar Jstånd från. de kommunistiska teserna, var det någon som &ca- ska kommunistpartiet under sin nya ledning kan 'målet inte ha satts ut tydligare: det gäller att svärja wig in bland ide demokra- Viska partierna, förnekelsen 'må så gå ut över självaste Chrusj- stjovl « Vestmi nlsnds Läns Tidning,” - Överflödssarihällets. "särskilda problem 'ställer företagsledning arna inför svåra, många | gånger nästan” olösliga” problem, Att de svenska företagen hittills lyckats gin rörelse vittnar. bäst om de 'medhjälpares' höga ' standard. D:r jur. c R. Pokorny i Bokföraren. så "pass väl i. att upprädthålla]j svenska företagarnas 'och deras[' bli en hård konkur; rrent om man- datet under förutsävtning att - han kandiderar. Men det finns flera ungdomar i främsta ledet, : som också kan komma ifråga, varför det definitiva svaret på efterträdarfrå rågan september i år, givetvis då med tanke på att det sannolikt blir flera olika högorlistor i valet. Hallands Nyheter. Gör köristdonationor skatte- fria Sverige, liksom i USA, ge : liksom i:Danmuark skattefrihet åt stiftelsers och fonders anslag stallig konstfond; motsvarande den som riksbanken nyligen av= - satte för 'forskningsändamål. Med "hjälp "enbart av små år- liga” höjningar av 'musecernas ordinarie inköpsensläg kommer vi altid att vara på efterkälken, framhåller han. so N ationalmuseichefen, professor Carl Nordenfalk, Om strejkerna” skalt "octsätta att utveckla sig till' instrument . för' prestigesynpunkter” och av- undsyttringar, så har de säkent nu högre på den sociala rang- skalan, Då kan de. så ismåning- om". bli vad 'kolingen” sade: om för" överklassen”, När ska övenstar, generaldi- N Sktörer' ioch' Mandshövdingar gå rejk? Ingen" av "dem tjänar ;så mycket som; dé popålä raste av. radions" och TV:s mn är obelagda.. I döcem- e 1962 fanns" det . 420 - vård” platser tillgängliga, samma. må- nad :1963 ytterligare 300. Sam- manlagt " skulle sjukhuset ; nu kunria ta emot :720 patienter och exempelvis - Marieberg och: Sundby en: välbehövlig av- fastning;.'. På - sjukhuset . finns av den' märkliga personalpoliti- en] ken inte: o: möjlighet att ta. hand ne Slatsanställd. det folkliga ordet med. färg och TT IREd” märg Som det Nu ara jag en stark. känsta av att detta sJördlicden offentliga 'debadten - Omges: :av.. mindrevärdeskänstor hos dem' som mycker väl skulle kunna använda det, Vi här kom-z milt i ett krisläge, där man myc- ket väl kan tala iom nödvändig> ' heten : av .en förnyelse av -mlo=' . dersmålet. : Det, är inte vilken liten: hobbyodiing som helst det här är; frågan: om. -Det gäller självtänkandet. Det att vi måste ”vöra oss”!, Walter Dickson i Politisk a » Tidskrift , att bchondla bårö till museer och lår oss få en '. förutsättningar att ' komma än= ' on Metallarbetären, ” | : . Det. är - angeläget . att ve på N nytt "börjar. odla vårt språk — i tandborsten, .”ett pjutningsmedel/ S - varav 17 milj, i fjol ect till just St TolLa nen med all bögaktning, dy bar; net är. i regel ordförande i nå- gon ;elevorganisation , med ätte- stupa på programmet eller ock-: så innehar det nyckelpost i nå- gon kulturell sammanslutning. munisledarna. : Kommunisterna skall behand- : : las på samma sätt som andra Det vore en: "service, svärd allt partier i radio och TV. Det finns erkännande, menar” HD." : inte, den minsta -anledning. att] «i ägna dem särskild uppmärksam- | het i dessa ,aningslösa former, | ARBETSMARICNADSSTYREL: ; Ivklart : intresserar "ali (Sj I frågan om . efterträdare då: en gammal känd politiker: signale- rar att han önskar drä sig till- baka. I fallet ”Göingegården” är den, så' länge kan vi också bibe- SENS CHEF "' . : - hålla och: "höja! "standard; Så | tipsen ganska ovissa. Högerför- | .- Kaj i Skånska Dagbladet. :... Progrämmet ingick i en serie 5 generaldirektör "Bertil : Olsson - importera från | bundets fänsordförande, kapten ” : Md Nr för norsk TV som även innefattar |' fortsätter att skrämma folk från Idet! gröduktiva arbete : so a'| utlandet de , varer och - de. 'nyhe- |. Gunnar Oskarson är under in- ent konservatismen och socialismen. landsbygden, "skriver : vä xjö- SN Då företagare. och” "deras ,medarbeta-jp ter" vi "behöver ' till: vardags 'och" i | nevårande wiksdagsperiod första Men debatter om idéer som om- fattas av ' demokratiska partier anses tydligen" inte' förtjänta av » att sändas i nordvisionen, suppleant. för. hr” Nilkson' och skulle ' alltså ' ha : ebtenträtt ; ho- (ETT: ORD ee PÅ VÄGEN ar. skulle” det 'vara rklent' - | "Svensk ” "kvalitet. har rden här, dl i ländet.. Där-:i som: regel gott namn” om sig. beror på Jadt' wi” elltid: har för- "I sökt! hålla "hög. 'ständard och) > bladet. (ep): < För en' tid sedan släppte : han | uten rapport om att minst. 50.000 : | man måste bort från skogsarbetet, I vår intressanta a polemik med Jordbrukarnas .Föreningsblad om soner därav: 25.000—30.000 man i södra EN KVINNA PÅ FABRIK kan möta reaktion när hon an- ställs för arbetsuppgifter som ti- digare skötts av män, påpekar Arbetet med hänvisning till ett fall i Kramfors, där fackföre- ningen reagerat ' mot 'att kvin- nan anställts för vissa arbetsupp- gifter i en massaindustri: Det är risken för att kvinnorna skall utestänga männen från ar- bete på fabriken, som fått de manliga arbetarna att reagera. Det är reaktionen på en ort, där arbetstillfällena inte är rik- .tiga och där arbetslöshetsspöket är en realitet, Det kanske är säk- rast att ha den bilden klar!) då männens handlingssätt bedöms, Frågan ' har väckt stor debatt på fabriken och behandlats på ett . fackföreningsmöte. De få kvin-. nor som anställts utför bara till- fälliga arbetsuppgifter och dessa anses Synnerligen lämpade för kvinnor. ;:Detta har inte hindrat, att hårda omdömen, fällts för att: kvinnorna : åtagit sig uppdragen, i deras män har uppmanats att " medverka till att kvinnorna läm-' nar fabriken. ' Även om händelsen i Kramfors inte skall" uppförstoras finns det anledning att fördöma den för- legade inställning, som visas, när man försöker köra bort kvin- norna från en arbetsplats, Kvin- " nans rätt till arbete på samma villkor som männen är något man i stället bör slå vakt om, Sverige. Det :är att 'märka 'att denna rapport kom samtidigt som " skogsbrukets företrädare i södra Sverige börjar betrakta ' brukens nedläggning och lands- också mot skogsnäringen. ”-: Nu har generaldirektören ' di-= rekt varnat industriens företräda- re från att etablera nya industri- er i sk. B- och C-orter. Han pläderar också för befolknings-]), koncentration till stora tätorter, och påpekar. samtidigt: att ar. betsmarknadsstyrelsen ' gjort "en regionindelning av landet i A-, B- och C-orter, varvid A-orter- na räknas till dem som det" är värt att satsa på”. Det är högst tvivelaktigt, om denna dyrbara "regionindelning |. verkligen varit till någon nytta. En sak är emellertid säker, 'och " för industrialisering i de: sk, B- och C-orterna. ». > Tillhör det egentligen en stats-- " "avlönad 'svensk generaldirektörs uppgifter alt skrämma folk: från ländsbygdeén och " att ” motverka industrialisering i mindre / 'sam- ' hällen? er us En intelligent kvinna skall kom- plimenteras för sitt utseende, en skönhet för” sitt förstånd och -cen livsbejakerska, för sin dygd. Svanor ' sjunger endast när "de sångare, .äggproduktionen har kollegan; nu är som står "mellan oss: ”Där det nått. fråm still klarhet om vad det I 3, åra näringsföretag att tiningen bedTiva = ett effektivt ar stränga krav på vad” ”vårt närings- liv presterar; I det arketet är var odlarna 'förtröstansfullt .” konkur- rensen inom EEC:s gemensamma agrarmarknad. Exporten gör. sig - jord- |- bygdens avfolkning 'som ett hot , "skär. sig , är att Ägghandelsför- samma och en en kugge och har var och fen sitt ansvar. | a : . -bändets. ordförande u nat de äggproducenterna att' an- , passa sin produktion, medan DN -:småproducenterna . -ekall -. bort. Enkelt och .lättfattligt ut- de tyska winodlarna' inte några bekymmer för. De tyska -winerna är väl kända världen över. Det är tyskarna själva eom är kruxet, Så besyriherlgt det låter, tyskar- na "är inte något vindrickande -— till fäderna genom : : es . profeterna ... a Hebr. 1: 1. "Gud har talat.. Och hang ord har klätt sig i kött och blod. : Guds ljus har brutit sig i män- . niskors . liv. Med ett prismas skiftande färgrikedom har män. det är att den varit ett hinder |- dör, Så hänsynsfulla är inte alla!: » tryckt är 'det. så, att skall pro- något uppnås, så måste man ta där något finns att ta. Även om man ville förmena den lille pro- ducenten att: ha hönorna Malin ”och Laura och kanske några till, "mest som sällskapsdjur; så skulle det inte märkas . så' mycket på ”exportöverskotten.” z Förvitso bunde "vi en kvarn- sten 'om"'vår hals om vi förme- : nade :Mor Malena och hennes li-' kar att 'ha ej mindre hönorna Ma- lin och' Laura' än. även dessas systrar Aurora, Oliv'a och Ama- lia samt uppvaktande 'kavaljer . tuppen Napoleon ”mest som säll- skapsdjur”. Vi känner ingen gräns :för det' antal befjädrade ' vänner som vi unnar våra medmänniskor -att hålla för att göra tillvaron 'gladåre — blott dessa vänners "- verksamhetslust ..- hålls på det sällskapliga planet och icke tillåts medverka till ett förlustbring- ande exportöverskott. (Dagens Nyheter) duktionsminskning : som betyder . ”Mänchen i januari. ua Västtyskland producerar årligen i genomsnitt '5 .mäljoner hl vin. Det är inte mycket, om man 'j för "denna Produktion” med världs- produktionen, och till och med inom ' EEC utgör , Västtysklands 4 | vinodling bara 2 procent av EEC:s' hela produktion, ; wars allra största del: Frankrike + och , Italien . svarar för. Men ändå :hävdar det tyska| vinet" väl sin- ställning ock det beror ' främst på de tyska vita vi- nernas särsmak som skyddas ge- nom stränga lagbestämmelser. Det tyska vinets karakteristiska ' och uppskattade :smak är till stor del att "hänföra till den omständighet att "Västtyskland äger världens längst: norrit "belägna vintrakter. Den: kontinentala ' vinterns ihål- lande froster tvingar de' tyska vin- odlarna tilll åfgärder som är ckän- da i 'vinländer där väderleksför- hålland är gy Dessa ansträngningar. har resul- terat i nya: vinsorter” som - både kvantitativt. och — kvalitativt är e. : | överlägsna de hittillsvarande. Det är framförallt sorterna riesling, sil vaner och" specialsorten ”miller- thurgau” sem till för kort tid sen odlats i Västtyskland. Just i tid före den stränga wvintern' 1962/63 gjorde "de tyska vinodlarna försök med de nya vinrankorna ”perle” och ” lats i det frostlänta Bayern, Båda sorterna, och särdeles ”rieslaner”, en . korsningsprodukt av riesling och silvaner, visades. vara ytterst frostbeständiga och dämnade jen avkastning på i funt tal 100 hl per hektar vid en sockerhalt å utan att vinet förlorat någonting av den karakteristiska delikata ri- esling-smaken. na skördat närmare 6 miljoner hl, folk, och till:på köpet föredrar de ofta utländska viner. Så kom- mer det sig att tyskarna med en genomsnittsförbrukning på 13 1 vin inom EEC ligger långt efter Frankrike med 124 1 per invånare och år, IHalien med 112 1 och till och med efter Luxemburg med 30 ”nieslaner” som försöksvis od-|1, tyskarna - överstiger bara det öldrickande landet Belgien med 8 1 och Nederländerna med 2 L 236 milj: hl från utlandet. Italien, Frankrike, Spanien, Grekland och Jugoslavien är i' denna tur och ordning den' tyska marknadens ända upp -till: 170. öchsle-grader| största leverantörer. De nordafri- Å kanska och turkiska vinerna öka-| — - de märkbart . under de senaste | : åren, utan att dock väsentligt ha 1963 har de tyska vingårdsägar- förändrat helhetsbilden. : .- > > & det är en mycket god skörd i av- | med 'den största vinkonsumtionen ls caende både på kvalitet och kvan-Ji titet, Frankrikes och Italiens skör-|Minchen, eom med 16.1 per in- deresultat: låg under genomsnittet | vånare och år, toppar Västtysk- Västtyskland importerar årligen niskor framträtt och talat Guds” ord. Detta gäller om ella Gam- Ja testamentets gudsmän, patri- arkerna och profeterna. = De voro Guds talesmän. Likt Aron, som talade i Mose ställe, talade ”odk profeterna i Guds ställe: De woro känsliga för- medlare av Guds röst, Medde- landet" skedde vanligtvis i tal Senare nedskrevo de sina tal, vilka formades i den mest märg- starka ” och eTer poesi, Ofta använde de sig av liknelser, ordlekar eller sym- boliska handlingar. välljudande prosa Så talade Gud till fäderna. | Amos 3:. 7, 8.: ' Till sist ett kuriosum: : Staden Västtyskland ' är ölstaden då, a Under de nu . givna ' förut- [lands vindrickande städer. : sättningarna motser de. eta vin= So TESTA » LJUSET : . BROMSARNA DÄCKEN EN KVART FÖR SÄKERHETS SKULL Fritz Wehl. a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.