"> I många fall kan en ”hushåller-" - med förkrigsåren -—.Ca'5 proc, I " det kanske år efter år med hän= . slutits. När det gäller hemmava= ' |. . sina föräldrar, anser t o m syskon, = LT Tisdagen den 21 januari 1963 "IT = = $ Det finns ex stor kategori kvin= nor som arbetar i det tysta utan att få: vare: sig ersättning eller tack för sina insatser. Det gäller de hemmavarandé döttrarna eller husföreståndarinnorna, som läg- ger ner ett uppoffrande arbete för att antingen se till att deras” gamla föräldrar har det så bra - som möjligt på ålderns dar, eller för att en änkling eller annan en- samstående ska kunna klara sig i hemmet. : Dessa kvinnor är inte — I mot- ; sats till andra arbetstagare — lag- enligt skyddade för att få sina rättmätiga krav på ersättning och dylikt tillgodosedda. Hembiträdes- lagen undanfar uttryckligen ”hus-. hållerska eller annan, som själv- ständigt sköter hemmet i husmo- ders stället. = oc feet Bortglömda I kvinnor annat sätt förvärva yrkeskunska= per tas ingen hänsyn till. Det får hon skylla sig själv för, ' ” Det är uppenbart, att det här problemet kräver ett tillrättaläg- ” gande och detta. genom regelrätt lagstiftning som - kan ge denna icke ringa' kategori arbetstagare det skydd och den trygghet de har rätt att kräva, så att de inte blir nutida definitivt bortglömda ask- ungar. Det torde nämligen vara ett önsketänkande attföreställa sig att frågan kan lösas genom avtal . från fall till fall och på så sätt avfärda krav på lagändring. Er- farenheterna har gett belägg för "att sådant avtal helt enkelt inte upprättas även om vederbörande ' skulle önska det. Man föredrar att ' genom löften — välmenta i och för i sig — om en framtida ersättning, s Frågan om dessa art otrygga situation har under sena= .: utnyttja i -av uppoffrande människor. lo see Takten i vår ekonomiska utveck ling har, ökat, på ett glädjande sätt. Men frågan är om den' snab- ba tillväxten av "produktionen; i början av 60-talet : skall bli en kulmen i en utveckling som följs av en” långsammare tillväxt. Vi kanske. får slå av något ten. i s'nationalproduktens” tillväxt i jämförelse med de” senaste fem årens genomsnitt, konstaterar pro- fessor Ingvar Svennilson i januarinumret av Industriförbun- dets. Tidskrift... on. Redan om vi kan "ubprätihålla 50-talets'. expahsionstakt, 314 pro- cent" per -år, får detta betraktas som : ett "relativt gynnsamt. utfall, framhåller "professor. .' Svennilson. Antalet invånare "i "Sverige, som skall försörjas per presterad ar- betsti kommer att växa med re tid ak! av. - dagsmannen Bengt Börjesson, som dels i press och dels i radio fram- hållit bristerna i gällande lagstift- ning. Genom olika /uppdrag när det gällt bouppteckaingar, arvs- skiften 'ete har han konfronte- rats med problemet och finner en lösning av problemet påkallad. 1 riksdagen har. hr Börjesson till- sammans med folkpartisten Yngve Hamrin avlämnat: en motion i ärendet, " v; H ska” träda till vid husmors bort- gång för att hjälpa husfadern utan att vid ”anställandet” något som helst avtal upprättas om lön. Hon vill helt enkelt hjälpa och gör Byn till svårigheterna att få någon annan i hennes ställe; Det händer även att husföreståndarinnan får löfte om att bli ihågkommen vid husfaderns bortgång. Men sedan , visar det sig ofta att det inte finns testamente eller andra handlingar upprätfade,. på "vilka ; hon : kan grunda sina anspråk, . I alltför många fall händer ae också att arvingarna vägrar god-- känna sådana : anspråk - med - in- vändningen att något avtal inte rande döttrar, som tagit hand om som flugit ur boet, att den hemar- betande dottern ju haft mat, hus- rum och kläder, vilket må räcka. Att dottern ifråga bl a avstått från: utbildning eler från att på "lie. Sven "Holmströmå. MATÖVERSKOTT INTE ETT : AXIOM? :' : Produktionsutvecklingen'i ir vär europa för livsmedel adiskuter S i Jordbrukarnas” ningsbla d av chi brukets Utredning: Vi har i Sverige endast en obe- tydlig produktionsökning” jämfört | andra länder i Europa ligger 'ök- ningen mellan 30 och 60 . proc. Frågan är nu, varför inte en likz nande utveckling, ehuru senare än i Sverige, kommer att äga rum i andra industrialiserade län- der i Europa, länder med i stort sett likartade förutsättningar. Flera :av dessa länder har nu en jordbruksbefolkning, som i procent av totalbefolkningen är lika stor som «Sveriges jord- bruksbefolkning var för, ca tio år sedan, Om utvecklingen i dessa länder sker med ungefär samma styrka som i Sverige så dämpas ökningen i jordbruksproduktio- nen, och "självförsörjningen med livsmedel i Västeuropa kan då komma att sänkas väsentligt, Vill man inte ta med detta i bilden, så är man i varje fall skyl- dig att förklara varför de andra länderna skulle komma att upp- visa .en helt annan utveckling när det gäller konkurrensen om) arbetskraften. Nn Nödvändigt är att man kom- mer bort ifrån det slentrian- mässiga tänkande med en stän- digt fortsatt produktionsökning o. fortsatta överskott sofn ett axiom, |- vilke alltför mycket präglat den hithörande debatten under många år. DEN NUVARANDE FASTIG- HETSBESKATTNINGEN är uppenbart orimlig och av>- skrivningsreglerna är fullständigt barocka påpekar tidningen Fös retagaren på tal om Nästa års fastighetstaxering: En industrifastighet slits hårt eller blir i varje fall omodern på en relativt kort tid, Skatte- lagstiftningen medger ingen rim- lig avskrivning, Också i fråga om bostadsfastigheter är <avskriv- ningsreglerna orimliga, Den eko- nomiska livslängden hos en bo- stadsfastighet av sten kan väl beräknas till 75 år. Men avskriv- ningsreglerna innebär en av- skrivningstid på mer än det dubb- la. Om en fastighetsägare inte får rätt att avsätta 1/75 av an- skaffningsvärdet varje år plus penningvärdesförsämringen för att uppföra en liknande byggnad när den äldre byggnaden är utsliten så aln han fattigare för varje år "Sådan lagstiftning som den nu- ; för ; Sveriges varande när det gäller fastighets- ”skatterna bidrar till fastigheter” nas "förs slumning;' OM MORDVAPNEN . "De "unga taximördarnas psy- kiska status blir en. uppgift för "läkare och psykologer att klar: lägga, skriver Nerikes Alle- handa, mer vapenfrågan krä- ver också en grundlig undersök- ning: tet . Tjugoåringen uppges ha kom" mit över vapnet. vid höstmanö- -vern 1961 i Getinge-trakten och -ammunitionen skaffade han sig under” värnplikten "för något år sedan, Hur var "detta möjligt? » Hur effektiv :är vapenkontrollen inom krigsmakten? ': Vad ; händer när en pistol, ett gevär, en kul- sprutepistol anmäls "som - bort- tapnad av en värnpliktig? Är he- la h'storien ur världen sedan den . för "vapnet ansvarige: betalt: er- sättningen för detsamma.— som fö . vilken annan pryl som helst? "De: dåligt "inhägnade och '? ”säka -rade” m litära vapenförråden har | tidigare "påtalats. Vid ett par stin digare' fall har mördarna" utan svårigheter”. kommit över vapen och ammunition i sådana förråd. Är det lika” enkelt ;att komma » övér en: ”börttappad” kulsprutes]” pistol? slutar tidn! ingen, Sa tidningen! Kö pman ren, orgån köpmarinaförbund. "Man vet "att? med den” låga | a : bruttomarginal som ' flertalet de . faljister i dag- räknar med: krävs 3 en' omsättningsökning på cirka 15 procent. innan arrangemanget: ger ens oförändrad avkastning, -Var- - je klarsynt köpman inser att nå- got sådant är: praktiskt omöjligt om systemet får någon nämnvärd spridning, Och "eftersom mar; nalen i ett'sådant läge inte för- slår att bära den avsevärda mer- + kostnad ' som det här är fråga om blir: det i sista hand konsumen- terna som via varupriset får .be- " tala de skenbara ”presenterna”.” Klart besked om varan;;verk- liga pris utan några dimbildning- ar måste i ges, understryker tid- ningen, Frankrike tänker erkänna det " kommunistiska Kina, Så märk- värdigt är inte detta, eftersom åtskilliga europeiska länder, där- ibland Storbritannien, . redan gjort det, Men Amerika är oro- ligt för sin koalition mot Peking, ett antal afrikanska länder kun- de komma på tanken att följa "Frankrike; President: de Gaulle har ingenting. emot att” spela Washington ett -Spratt, även .om -.detta inte är enda motivet.” Han är som bekant också i färd med att återuppliva det franska in- flytandet i 'sydöstra Asien. En gång föreslog: han "Förenta Sta- terna att'de''västliga stormak- terna skulle utarbeta en gemen- sam politisk strategi på världs- planét, och liksom. för att på- minna om denna förolyckade propå demonstrerar han själv behovet. . (Mandelstidningen) — NS FÖR MÄNNISKOR I HÖD RÖDA KORSET ' POSTGIRO 900 300 je omkring 20" procent. de närmaste 15” åren "på grund: av ökat antal åldringar. och barn. Det kommer därför alt” krävas en sökning "av prod: per arbetsti med ca: 414 procent. per. år: orå vi "skall kunna hålla x -talets xpansions- takt. i NET I ten dnaljs' av. de olika förut- sättningarna., för, en.. fortsatt”; hög produktivitelsutveckling framhåller professor Svennilson - bla. . att ör "industrins del". under le åren troligen, Analt 2 avkastningen. Av, elika an Iodningar, — ” främs hård. utländsk självfinansk begränsats.' "Dessa tenderar nu ock- |; så att krympa.. Detta, får" omedelbari inverkan. på. .framstegs- takten; men. måste (efter några år av” försk gsråderis medel” liksom universitetens . utgifter grundforskning, som -till- stör, od kan. väntas ge praktisk Utdelning gre sikt, Men samban- > > | reserver! av: mänsklig arbetskraft. facktidning, ; | personer, "antingen > | föregår med gott” exempel." 'Och d i ir] visar följande” egenskaper: To jsom en våletig : beståndsdel" av a |' j— Ne ; ÅS | = =" gg ma so" SS = mm» — am — 2 mm EE -—=) — cm == a) —— — == s— (a) = letts av den uppfattningen, att stora resultat skulle” kunna. upp- nås; om också det! tekniska ut- -vecklingsarbetet - i - nära " kontakt med ' produktionen " skulle kunna | förstärkas. När man skall gå från "taboratorieskala till . produktions- skala flerdulbblas. emellertid "sem regel . "kostnaderna. Stora "belopp måste satsas för. att 'uppnå :ett tekniskt genombrott... För att upp- nå en tillräcklig koncentration av utvecklingsarbetet är det naturligt att staten träder in och delar kost- nader och risker” med näringslivet, En ' sådan ”sämverkan ” har, redan etablerats i ett Par konkreta fall. Men detta är bara I en Hörjan, och det ingår i forskningsberedningens perspektiv, att statens finansiella insats på detta område kan kom- ma att växa till belopp, som över- stiger hela den summa, över vil- ken forskningsråden nu -dispone- rar, Det kan tilläggas, att det pri- vata näringslivet: för sin forskning och sitt tekniska utvecklingsarbete måste vara beroende av att kunna salsa av egna 'vinstmedel. Krymper vinsterna är det sannolikt, 'att des- sa ' riskfyllda investeringar - som icke är 'belåningsbara i i första hand får sitta emellan; betonar professor Svennilson. vt Nya mi ” Stockholm” (TT)... | : + Planering för tillsättande av nya män inom: ett, fö tags. ledning | är en investering för framtiden; Li- kaväl: som det behövs: lager av varor. och / "produkter: behövs ' också Ett företag söm. vill överleva” och växa måste vara berett på att för- ändningar kan inträffa även' på de högsta poster och hur detta pro- blem skall lösas. hitta. . eller. utbilda lämpliga kan- didater > tll ansvarsfyllda : ledar- platser, konstaterar en > utländsk som” iberas avi Hid- eller, utifrån; "och helst: med hjälp av, någon «expert "eller " "konsultfö> retag.' Utom' de; epeciella' kunska pår.. "och/eller -, erfarenheter som personer "direkt måste tillägna” sig för att behärska de väntade upp? gifterna; kanske den bästa utbild- ningen "sker genom "att "man själv "Vetskap om att systematiskt och logiskt” tänkande förbättras genom övning. ;. ordentlighet | män i i företagsledning är problem. med många” aspekter. "I någon mån drabbar varje Wedare; : i om att ansvar icke ken tagas utan adt däremot svarande auktoritet gives, ' Uppskattning av V koristruktiv kri tik, både den man ger och får som ett av de bästa medlen för. mt- bildning, + 70 = Känsla för att at "obehärskat uppträdande stöter bort männi- skor, uppväcker. förbittring och minst av mallt hjälper till att ut- veckla en assistent, : "Vilja att be om, hjälp, råd. och ledning mär så behövs, "Förståelse för att det faktiskt är bättre avt ge upp en oklok .stånd- punkt än att låta "den leda ett helt / arbetsprogram. m: kas. > - Bestutsamt avstår. frå | t sera, snabba "avgöranden på t knap; iga celler - ..otillförlitliga upplysningar, .,. - rå > Självförtroende att. besluta ' vad som skall göras, efter advt ha-ana- lyserat -och- vägt alla” :fakta, samt sedan: handla omgående och ener- giskt, . je - H 'Beredvi lighet "att åta : sig och genomjföra: otrevliga; tråkiga, nn olägliga "uppgifter, : som . alltid ? Tålamod (ätt lära sig arbeta som andre man” vinnan man söker en plats ' som ånnebär jälvetändigt ledarskap. tkEa Förmåga ': att se de" framtida möjligheterna " som: ligger: förbor- gade' i en produkt, ven människa eller ett företag. + ”En stilla stund "med Jesus, o vad den jämnar. allt ' och ger åt hela livet. N - Vi Unga-distriktens ördförande och - distriktsungdomsledare ' har hållit '"sin årliga konferens ” på Skogshöjds turisthotell i Södertäl- je. Förutem rent. praktiskt oOrgani- satoriska frågor diskuterades liv- ligt ungdomsfrågor i stort. Redaktör -- Bertil — Zachrisson, Stockholm, föreläste över ämnet ”Ungdomen i ett modernt sam- hälle” och underströk bl, a. att de organisationer som kan skaffa sig god kontakt med och goda positi- oner i skolvärlden.. har största möjligheter att'överleva och bygga vidare, Man bör inte låta sin verk- samhet fastna i enbart hobbypys- 321 och andra ytntressen, utan sö- ka. sig fram til aktiviteter" som kröver frupare engagemang, "Genom att så många människor omflyttats till ny miljö i stora Fr. v. Elisabet Larsson, Gotland ' och Elsa Persson, Skåne, disku- . "terar med redaktö ro ; Bertil Zachrisson. : Ungdomen i centrum" I 2, - på Vi” Unga konferens » | satser i distrikten snart nog kom- sf tätorter har ' vi ställts inför :re- kryteringszvårigheter och organi- sationerna har inte hunnit med eller kanske tänkt på att man måste lägga om :sin . verksamhet efter den nya tidehs krav sade hr Zachrisson. Fil kand Irina Handamirov från Äsa folkhögskola talade över äm- net ”Ungdom i grupp”. Det var en föreläsning med grupparbete som gav en nyttig tankeställare cm hur man bör mötas ungdom och få den engagerad för gruppge- menskap, En livlig debatt följde bland den synnerligen aktiva och opti- mistiska Konferenspubliken, vilket bådar om att funktionärernas in- mer att sätta spår i rätt riktning, I med” Törelse hur. mor i tidig mor- ; I med mör den stunden, Rynkorna "I hennes' drag. Vardagens alla sor- | handa och. d -| Jevnadevi ; 08” som nått .elter : medelåldern ' minns gonstund; eller när 'det skymde mot kväll 'satt och vände sitt bi- belblad, Det vår, något "särskilt i keno ansikte «I lättades ut och det . kom”. "något. milt och ljust i r sköls åt sidan a och tanke lyftes Hon . var inför : den Högstes ' anvikte och lyssnade till Gud Faders röst, förmedlad genom Ordet. Guds ord gav henne tröst och mod att möta Livets många- hämtade. hon t som fåg heni tat, make, barn ger. och beky: och mors hjä högre wpD. ne varmt om hj. och vardagens och stora be- kymmer och fråg:n 'om det eviga livet, frambar hon i bön till sin himmelske Fader,' Stärkt, samlad, förnyad i sibt inre gick hon från den helga stunden åter: fill sin dagliga gärning, vo stav : Till "envar" av. '0ss,' som i” vårt inre gömmer ett sådant dyrbart minne från barnaåren, ljuder en inträngande fråga: Hämtar vi kraft och: förnyelse till. livets många- handa uppgifter och hjälp till att kunna ”levå rätt ur samma källa som : mor, farmor eller mormor? Sitter vi som dessa våra kära med knäppta' händer och upplyft hjär- ta'inför Gud och söker vägledning i hans ord? Det sägs att vi som lever i dag är ett rotlöst släkte, Har vi tappat förbindelsen med den Gud som våra föräldrar hade sin' umgängelse med, då är vi verkligen rotlösa. Vi är så stres. sade, jagade, upptagna att vi inte anser oss ha tid till sådant som bön och bibelläsning. Det är så mycket vi skall hinna och vinna under "det åren hastigt förrinna. Ja, 'just det, hastigt förrinna de, våra år, likt brusande strömmen ila" de -bort? Varthän? Vad är meningen med våra liv? Är det bara mat och dryck, kläder och nöjen och ingenting mer? Är det ingenting mer, då är våra liv bra Man behöver inte” vara a något| lagtekniskt 'snilte för. att åstad- komma de enkla penndrag, som kan krävas för altt underlätta en förnyelse ' av första kammaren redan till år 1967. Det finns sä- kert någon amanuens i justitie- | 8! departementet som skulle vara mäktig denna uppgift. Statsmi- nister Erlander fann det som bekant inte förenat med några olägenheter alt upplösa andra kammaren inför .pensionsavgö- randet, men ' att upplösa första kammaren. före. författningsav- görandet — del förefaller horiom | omöjligt, ' Skulle det verkligen vara så mycket lättare att få hela folket itill valurnorna än att mobilisena första kammarens trots allt jämförelsevig. lätthan- terliga " ' elektorsförsamlingar? Tanken förefaller föga rimlig. Justti itiedepartementes prome- moria är ingenting annat än den obatfärdiges förhinder.. > Svenska Dagbladet ' " Tills vidare "måste Sociell-, mental- och kriminalvård 'treva sig fram längs en ' oviss och riskfylld väg: att söka upptäcka oroande : tenderiser ' & tid, dia- gnostisera dem någorlunda nik. tigs, behandia dem ikorrekt, men å andra sidan inte "heller låna själva ingreppet förvärra - och fixera vad som kanske är nor- malt övergående” beteenderubb- ningar "eller ' fel.clkade' symtom på något annat och oskyldigare, hoppSullare än ”psykopati”. Alla ungdomar eller vuxna som visar abnörma tendenser ; av mer på- tagligt ' slag kan förvisso” inte spärras "in på livstid, sänskilt om ;.de ännu -inte gjort mågot större brott, och de flesta som tas om hand på blotta misstan- kar .- måste - förr eller senare släppas fria, : i : - : Dagens Nyheter . ” Det var inte så värst fånge sedan mean tick höra att lekmän inte borde besvära sig med so- oialvårdande arbete.. Som-över-- vakare kunde de möjligen göra en '; insats. "Nu "vill en statlig kommitté ta deras krafter i an- organisation inom åldringsvår- den. Det är: en iframåtsyftande tanke... Vi klarar inte” åldrings- samhällets ånga "svåra mänsk- liga problem om wi inte är bet redda: att ockrå- ta ett ansvar som enskilda männidkor. - > Handelstidningen Mer och far com. satt vid sin Bibel och Zete ur Guds ords rika skattkammare, . ägde en ekatt värd långt mer "än: finaste guld, . värd mer, än: den. meet wälskötta och bördiga gård eller (det mest” för- näma, och lönsamma arbete. De ägde gem 2 med levande Gud, förlåtelse synden och frid i hjänta och sinne; Jorden är inte vårt rätta hem, Visst rymmer den ket gott, som vi får-bruka och s åt och bruka under an- svar. Målet för våra liv är him- len, Fadershuset med de många beningarna, allt detta underbara som inte ögat sett, intet öra hört och vad. ingen. människas - hjärna | kunnat tänka. 'Denna' underbara verklighet — osynlig för våra ögen så länge. vi vandrar. här nere i ändlighetens : värld : har vår Frälsare ' uppenbart” och: förnim-, I mes i anden av längtande, bed- jande själar. Utan” trons vetskap om dessa. verkligheter är icke li- vet' värt en livslång strid, "Den bärande kraften i våra för- fäders liv: var" att de ägde en fast norm för sina lv, Den normen var Guds” "bud, Vår tids stora olyc- ka är att wi inte har någon: norm för våra liv, Vår tids mest träng- ande behov är en förnyelse i med- vetandet om att det finns en knivskarp gräns ' melian rätt och orätt. Skall wåra liv bli harmo- niska; i werklig bemärkelse lyck- liga, måste vi intaga samma plats som; våra förfäder, vi måste slå Oss ner vid Bibeln och fära livets väg, Livet härnere 'i växlingarnas värld skall bli ljusare, rikare, me- ningsfylldare då och vårt uppbrott från jordelivet en färd mot hop- pets ljusa saliga frid, ty - ”att gå mot döden och vänta livet, att gå mot hösten och vänta vår, att se, då krafterna börjar svinna, att mot fullkomning det likväl går, att brinna ned, likt ett ljus som fattiga mitt i all vår förmenta ', välfärd och tikedom, £noppas, och ändå fröjdas — det är att Hy hoppas,” språk för att bygga upp en bas. ika Hå no ddaldernolsater hr dh fru Carlqvist mo- åtgärder mot dålig å- och flerfa- ljudisolering i två- oc fa- rmiljshus samt radhus. De för- klarar att dåligt isolerade lä- genheter kan orsaka . nervösa besvär och” sammanbrott och föreslår att hälsovårdsnämn skall "kunna göra alkuati stickprov, i .en fastighet | under byggnadstiden, Lyckas motionärerna y med sig riksdagen i den frågan förtjänar de en. applåd. Det finns skandalösa exempel på dålig isolering som just orsakat nervösa . besvär och samman- brott. . qv Svenning 0 tionerar om rycka ' Sundsvalls Tidning Bättre än ',väntat kan' man säga om Svenska arbetsgivare- föreningens !och Industriförbun- dets: gemensamma remissvar på . den Näslundska, Iokaliseringsut- redninger. ' — Storindustrins herrar & är ytter-. ligt försiktiga, De handskas med ifall idet är snö eller arsenik. - Norrländska Socialdemokraten möjligwwis. räkten ant välja kö? . » Företagaren ländska' Ckulkurens starkaste källåder. . Och om "man något . studerat historia, så är det up-.. penbart : alt fasän de" kristna många gånger burit sig illa åt,. så har de icke kristna burit sig långt. värre -'åt.. Hur som. helst, vad man: än tror om dogmerna, så ligger det” en hel det i en god. inverkan på tränskligheten,: Ake: Gulländer'; :Ss Stockholms-Tidningen förrå. årets ' nytänkande. var Den tidning, 'Den bröt radikalt mot. tidningaförrnudt - och; blev också - pressens histiomia.” Det finns vis-. 22 dagar inom journalistik och typografi som man. "inte + kan: ut. "Harry Hjörne" nGP: Det. svenska. telligentt” men obehagligt smildk'. och inställsam.- Han: har 'svårt . vill inte höra talas om talin och inte om våld: "Men väl "om: fred. 5. Det ordet ' är ala komm - ters "söta "karanie! ul, den suger: Man med : välbehag två, även när törna 'emellra mot” frihetskrä- Vanide”unidentrycktå graninfolk. '- Rike Herman är en arna typ > än" föregångaren "Röde Hilding, men en tak har de gemensamt den mot Moskva . cc : er Ge i "Sydsvenskan | Fare som använder yxa, skyffel föch isnöplog till vildnadens hjälp i dess foderförsörjning.. Låt inga rådjursdrivande hun- dar störa det lugn i markerna som djuren" & så "väl behöver för att. klara vinterns påfrestningar. | Svensk" jakt , [ETT ORD , CV "PÅ VÄGEN |. -— rättfärdighetens sol... 'Mal. 4:2. Brunstekt av. solen, klädd i en djurhud, med en fläkt av vildmark, trädde Herrens prov fet, Amos, in i Herrens vin- gårdsplantering, . Israel, '+ , Landet var uppfyllt av väl- måga. Man bodde i ståtliga pa- + lats med elfenbensinredningar, man åt fin mat och smorde sig med dyrbara salvor. Mer under. den , vackra ytan var. inre för="N ödelse. Man hade mnjutningens kultur, . men saknade rättens, Religionen bar yrkesfromhétens drag, ärebetygelserna gingo före rättskraven. Som ett lejons ryltande "hördes Amos röst, Med 'kallelsens styr- ka trängde den in bland folket. Han oroade. Som en blixt, ren. sade han kvalmet i folklivet och så gick vätsfärdighetons sol upp, " Det talas en het del om val-' | frihetens samhälle: Menar man | lära som haft en" så påtagligt komaunistpar- . itigis nye ledare är. avgjont in-. lillefar i Kreml "låter kulspru- - —underdånigheten och Iydna-: Alt fromgång önskas jaktvår- : förslagen som om de inte visate : - Kristendomen, är: iden wäster- presenterades - som ' TV'ålderns . det största fiaskot i den Svenska 7 bryta emot utan” att (råka. illa. för att' ge klart "besked. "Han | | kvinnan od ftebenane I LSS doo sanne SY mig
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.