, son — fAROLMS TIDNING x Torsdagen den 5 januari 1964 " LL LT Torsdagen den 24 januari 1964 LT = > Femtioåri I januari månid 1914 betalades k ionsbeli ut g pionjär a att många, många 1 den tidens ka samhälle aldrig hade en örsta - i vänt land. Riksdagen fattade be- slutet. om denna lag i maj 1913 och detta var enligt docent Ake Elmér i Lund första försöket i världen att skapa en allmän folk- försäkring. Den var nämligen av= sedd redan från starten att kom- ma alla medborgare till del oav- sett yrke eller inkomst, Själv- chans att spara något för ålder- " domen, eller 'att de vuxna barnen ofta hade nog och övernog av. försörjningsbördan för sina egna barn och för sig själva. Jämfört med den tidens sociala syn har vi onekligen nått en bra bit i dagens Sverige, ' ” > Men det görs alltjämt politik 1" Numera är det klart var p mye= ket små, Maximalt var årspensio- nen för kvinnor 70 kr och för: män 75, Därtill kom en viss till- Jäggspension på högst 150 kr pr år till helt obemedlade. Även om man utgår från ått penningvärdet var avsevärt mycket högre på den tiden jämfört med nu, var natur- ligtvis beloppet alltför knappt tills taget ur försörjningssynpunkter, vilket också bekräftas av att fat-. tigvården fick träda" emellan i stor utsträckning, Så sent som 1947 ' måste en tredjedel av folkpensio- närerna anlita denna. Men i och med att 1946 års folkpensionslag trädde i kraft på nyåret 1948 blev folkpensionen tilltagen så att de flesta folkpensionärerna någor- - lunda kunde klara sig på den, ” . Under årens lopp har det gjorts åtskillig politik i folkpensionen. Det började redan vid starten då nationalekonomen Gustav Cas- scl hårt gick emot densamma då han befarade att de fonder, som . avsågs byggas upp genom avgif- terna, skulle bli fientlig makts lätt=" tillgängliga byte i händelse av Iin= . vasion, En annan pålitligt kon- servativ-1 dåtidens svenska sam-=. hälle var forskningsresanden Sven Hedin — även bekant för sin roll dock dessbättre så att man talar ' om överbud beträffande denna po- litik. Bl a har centern vid flera . tillfällen - beskyllts. för en sådan överbudspolitik. Senast i fjol fö- reslog centerpartiet ' i riksdagen att folkpensionerna” skall höjas varje år, dels med tanke på att 21 a år Bland arbetarna i den tyska sov- jetzenen har en för Ulbricht gans- ka farlig diskussion om det statliga fackföreningsförbundets (FDGB) uppgift och . 'ställning kommit i gång. Allt fler arbetare. undrar: Vad gör "egentligen fackförening- arna för att tillförsäkra arbetarna 1956, Leuna-Werke vid Merseburg ökade sin produktivitet med 50 procent sedan 1959. Lönsamheten, kapitalistisk faktor i folkhushåll- ningen, har blivit ledmotivet för sovjetzonens näringsliv, FDGB:s "uppgift: föreblir? att pressa upp en skälig andel i art sprodukti- vitetens tillväxt? Följden har bli- vit att: en- hel del arbetare utträ- der ur FDGB så att i somliga ”folkägda”. företag personalen ända upp till 50 procent inte tillhör det statliga fackföreningsförbundet trots" arbetarna, Det var Walter Ulbricht själv som på den senaste FDGB- kongressen i Östberlin förde di- 1 t "mellan stats- 'och fack- de produkti får " tillgodoräkna sig årliga löneöknin- gar dels på grund av ait vart- annatårshöjningar med tanke på penningvärdets fall medför efter- släpning av den dard, som är föreningsuppgifter på tal. Men det. var tydligen. bara en skenfäktning då han låtsades ha särskild omsorg cm det sociala målsättningen för folkpensionspo-— litiken fram till 1968. : Den folkpensionshöjning med 300 kr till 3.700 för ensamstående , och .med 450 till 5.780 pr år för äkta makar, som regeringen före- slår i årets statsverksproposition, blir säkert föremål för diskus- sion i dagens .remissdebatt. - - mer att föreslå sänkning av be-: loppen; däremot kommer kanske ytterligare höjning på tal, Men . vad debatten säkert kommer att : röra sig kring är finansministerns förslag att slopa avdragsrätten för folkpensionsavgifterna i självdes klarationen, v= so 20 3 Bortsett från de delade menin- gar som finns om folkpensionen 1 bondetåget 1914, Hedin hävdade Ai våra dagar kan sägas, att ingen att om staten trädde in som gårant för de åldorstignas" försörjning, skulle den . enskildes ansvar för sin cgen "ålderdom = försvinna. Densulom befarade han att fa- miljehanden skulle brista om bar= nen inte längre skulle behöva ta' hand om : sina 'gamla föräldrar, Sven Hedin målade en-avskric- kando bild av folkpensionen och tydligen reflekterade han inte' på vp annan social reform -i vårt land har medfört så mycken välsignel- se som denna. Den har i hög grad bidragit till att.höja människovär- det "för den stora 'samhällsgrupp som gjort en Jlivsinsats i'produki tionen och som har "all. rätt att. kräva en tryggad ålderdom som erkänsla: för denna,, Den viktiga uppgiften kvarstår , även inom överskådlig framtid, ':. + > - ..DE PERSONER som anser att de alltid har rätt, är på sätt" och vis lyckliga människor, Högerns förre partisekreterara' Gunnar Svärd är en sådan person, skriver en artikel- författare Borås Tidning (h) med | anledning av generaldirektör Guna |: nar Svärds uttalande 1 Svenska: Dagbladet om 1960 års valrörelsi och högerparticts valnederlag: ; Svärd hade ett stort inflylande på utformningen av högerns po- litik "under senare delen av Jarl Ifjolmar: ordförandeskap. Det gick inte bra till slut, som, man. vet, Det berodde enligt vår me- ning dels på att högerledningen Inte rätt uppfattade -stämninger I landet och inte heller inom hös gerpartiet, dels på att partiet framlade orealistiska förslag t ex 1 skattefrågorna, Saken var helt enkelt den, att propåerna ifråga om budgetbosparingar och skat- tesänkningar var så överdrivna att do inte motsvarade beprövad erfarenhet =— om man får använ- GENOM UTLAÄNINGSSTOPPET har bankerna blivit sittande med byggnadskreditiven och in- te kunnat ge hk erna och da det uttrycket — och att så- ..Junda sådden i hög grad föll i då- lig "jordmån, Hade högern den gången gått "fram med ett mo- deratare förslag, med siffror som "man mera”allmänt kunnat tro va- ra möjligt att praktiskt Ä framåtskridandet i ”den första ar- betar- och bondestaten i Tyskland” gencm att yttra: ”Det är ett svårt misstag att försumma omvårdnaden om arbetarnas levnadsförhållanden och arbetsvillkor,. det vållar oss bara skada. Ty just arbetarna, de- ras skapande initiativ är vår vik- tigaste produktionskraft”.. Därmed "avslöjat vad han in- "tänkt. Det” var inte välfärden av de 17 miljoner tys- karna bakom: järnridån. hats be- kymmer "gällde: utan framför .allt |. arbetspr til ett maxi- mum, Om då missnöjet bland de av fackföreningen ”omvårdade” arbetarna växer, om det ständiga Fackföreningskris i Sovjetzonen pådrivandet :i fabrikerna för med sig kvalitetsförsämringar på viktiga industrivaror avsedda för export, skulle det inte kunna väcka någon förvåning så mycket mera som befolkningens efterfrågan inte på industrivarornas sektor heller på något gätt kan täckas. Men Ul- bricht lovade 4 alla fall att 1964 skulle det 'få importeras 50 000 tvättmaskiner, 20000 kylskåp samt 15 000 ' personbilar, "oc Häroi tog försvarsminister annat /de' sovjetzonala ' för produktivitet. FR Med denna bal ställer sig Sven 'Andersson' emot (fr. v.) " försäljningsdirektör Eduard Osterman, :' Vordstandsdirektor . Rudolf >. Lukesch, försvarsministern- och: direktör: Bertil Östbo :---- Ulbricht m sedan avstalinise- ringen . ofta "och gärna kallar. sig för en Léninist i skarp motsättning met den .'bolsjevistiska revolutio- nens fader, Lenin hade nämligen otvetydigt. 1922 påyrkat .att fack- föreningarna. också under. den kommunistiska diktaturen bör fö rebli en av statsmakterna oberoen. ganisation, Han ansåg också uppstå. motsätt- ningar mellan dessa båda, det måste. till och med uppstå sådana. Denna intressemof I sooialiserade : företag vore det absolut fackföreningarnas, skyldig- het att försvara arbetarnas intres- sen, göra insatser å tevnadsstandar- "dens höjning samt;rätta till stats- too. så. hade förmodligen valresultatet 1960 blivit fördelaktigare för hö- | Just det — och 'därmed för hela den demokratiska oppositionen, som. försvagades genom högerförlusterra, DET BLIR ONEKLIGEN |intres- sant att se hur den politiska i Off "och överdrifter i planhushållningen. "=: 53. - Och just den av Lenin förespåd- da, konflikten har blivit aktuell i' sovjelzoren, i synnerhet Sedan Berlin-muren uppförts. Oavlåtligen kräver samme Ulbricht, som på FDGB-keongressen påtelat att fack- &. tioneri uppför sig i remissdebatten då man för. en' gångs skull har hansen att. få 'fackelk 3 Höd för en saklig granskning av budgeten, framhåller Stockholms- Tidningen (s) dan före dan: «- All sannolikhet talar emeller- tid för att man väljer den vanliga, breda vägen. Oppositionen kom- mer att kritisera både att regerin=- gen vill höja skatten och att inte tillräckliga anslag föreslagits till det och det — hur illa det sedan hänger ihop. Kanske får man ock- så på något hörn den samhälls- industrin de lån 'och krediter, som des'a skulle ha varit i behov av, skriver dr CR. Pokorny i tid- ningen Företagaren: > Då samtidigt riksbanken gjort sitt bästa för att försvåra ban- kornas utlåning blir det nu allt besvärligare för näringslivet att erhålla de likvida medel, som bes hövs för bla, tkattebetalningar och för den stigande omsättning- en, ATP-fonden med sina rikligt flödande inkomster, som sugs ur företagen, kan visserligen teckna betydande lånebelopp I nya stats- lån men även denna penning- källa har sin begränsning. FÖRBUD MOT TAGGTRAD? Taggtråd är inget trevligt » stängsel för djur på bete, erkän- ner Jordbrukarnas Före. ningsblad. Djuren tillf de kritiken mot underbalanseringen, ' så är alla upptänkliga sidor nöjda. 7 Det finns faktiskt en viss likhet mellan hr Svärds trosvisshet om att han alltid har rätt och Stockholms- Tidningens att regeringen också alltid har rätt. . Följaktligen finns det fler lyckliga mäninskor är he Svärd, a RÖTT LJUS för utländsk arbets- kraft i hotell och restauranger sig- nalcras av Hotell= och restaurang- anställdas förbund. Man säger att skälen för den tidigare generösa in- ställningen till arbetskraftsimport ej kan fortsätta. Skälen för den an- tydda attityden förefaller dunkla, tycker Dagens Nyheter (fp): gar å branschen har inte orsakat arbetslöshet bland den svenska lidande; och även "ek pe! , Agnäringen har. anv även för icka skador vållas. "Man kan bla. er- inra om vad hudskadorna bety= der. Djur:kyddsutredningen föreslår nu totalförbud mot taggtråd som inhägnad vid betosgång. Detta är ur lantbrukarnas synpunkt det viktigaste i betänkandet, ehuru den punkten typiskt nog noncha- lerades i radio/TV-informationen därom, De ekonomiska konse- kvenserna för djurägarna, om de skulle åläggas att övergå till ex- empélvis elstängsel, lär utreds ningen — knappast ha betänkt, Jordbrukets organisationer har Inte heller varit representerade bland de experter som utred- ningsmannen anlitat. : Innan regering och riksdag tar ställning till förslagen kommer förstås remis:instanserna att få säga sitt, och i väntan därpå kan man inskränka sig till att erin- ra om förslagens å ena sidan och specialutbildad personal och har därför kunzat fungera som en in- 'körsport för utlänningar till den svenska arbetsmarknaden, I den mur med vilken vi snålt söker omgärda vårt välstånd har detta varit ett av de största hålen, som det vore ett misstag att plugga igen. Hotells och restaurangan- ställdar förbund borde kritisera inte den hittillsvarande generosi- teten mot utlänningar i.restau- rangfacket (om det nu är utslag av "”generositet” att låta männi- skor arbeta), utan negativismen mot utländsk arbetskraft inom andra branscher. En liberalisering måste ändå komma förr eller se- nare. : KORTARE ARBETSTID tycks vara drömmen för de flesta människor, Men bidrar ar- betstidsförkortningen verkligen till ökad rekreat.on, frågar tid- ningen Företagaren, som påpe- å andra sidan... Den stora procenten atlännin- |- kar att många begagnar arbets- f ärerna inte: tagit värå på arbatfannas sociala intres- sen; ökning! av arbetsproduktivi- teten till vilket pris som helst. Löneöt gar och förkortning av arbetstiden! är det, inte längre nå- got tal om! FDGB kommer: med samma "tongångar. Och man fick inte länge vänta på en del fram- gångar, En fabrik ' för jordruks- maskiner: i Chemnitz rapporterade en ' ökning av” arbetmroduköviten med : årligen" 184 procent: sedan tidsförkortningen för att skaffa sig ”extraknäck”: Ett av' världens störta företag har låtit sin statistiska och eko- nomiska byrå - göra en prognos över utvecklingen fram till 1984. off ciella — engelska reducerats till 42 timmar men att "den reella" arbetstiden samtidigt " höjts från 45,4 till 46,7 timmar. Det är extraknäcket som gör det där. I prognosen kommer man fram till att arbetsveckan år 1984 skall vara 4 dagar och den betalda semestern 1 månad men att den verkliga arbetstiden då blivit betyd!l'gt längre än den nu- varande, =: Det -är alltid vanskligt att spå i synnerhet om framtiden, sade redan Storm-Pedersen. Begrep- pet ”fritid” är tydligen också vanskligt. . OM DET HETTAR TILL... . Om dr'ftsbudgeten bör kunna sägas att finansministerns oro för dess svaghet är begriplig, skriver Jordbrukarnas Före- ningsblad: Frågan -har redan framställts vad som kommer att hända om den goda konjunkturen förbyts i en överhettning, Då kan det bli fråga om ytterligare skattehöj- ningar, trots att det är valår. För kotnadsutvecklingen och = vårt näringslivs internationella kon- kurrenskraft är oron inte obe- rättigad. Mycket hänger därvid naturligtvis på utgången av den Pågående, osedvanligt hårda lö- nematchen, ' vilken = visserligen Egger utanför statsmakternas di- rekta kontroll, De senaste årens dubbelt så stora inkomsthöjning som pro- duktionsökning befordrar emel- lertid inte = samhällsekonomisk stabilitet, minsta "Illa ”orä I denna prognos påpekas att den |" arbetstiden |. - Tegel .scni' alla: vet: nu för och v: likväl .är det - så - öfe: många. den kan ' vara; rejäla ” ioch arketsamnia personer, 'som' ej vill göra det” rå . men sem glömmer sig totalt. när det. gäller löslöparide hundar, En värre styg- gelse. än när" ällsköng”7byrackor” springer i försemmarmarkerna och tofevipor samt storspovår ger ut jämmerlåtar, av skräck: för. sina ungar eom, ej kun k &ler på annat mot ' dessa! I rackorna wutgö är. det alt åse byrackornas sys matiska genomsökring av marker: na på stora områd | : Det finns en möjlighet tll ett snabbt och” hårdhänt ingripande mot; lösa "hundar, under den tid de. skall hållas..i i koppel. Det strängare da manmte ”polisnyndighet,” kan man räkna med derma. hjälp från all- mänheten' är det mesta vunnet. i fråga om" humceländet. Nu ecall först sägas ifrån ett hundförbudet gäller alla hundar, även sällskaps-. hundar ecm ”änters tycks vara! de säl va iscm ' finns, dem finns ändå när finnes, judem mark arces vars j2 område, där villebråd kan fän- kas föreksinra! Man kan ecm all kebyggulse, 234 alltså sm är ett områda. för sig. I en by, för gånlarna Ygga utspridda, då 'hurdarna' gå lösa hemma på gårdsplanen men ej i Ce mellan gårdarna dfggande träd gårdarna ellsr hagarra, Vad sedan städernas rter anb:larvgar finns allid es BEN ordningsförsrkrifter, som inskränka hurdarnas, rörel:e- frihet. E& annat bra medel mot hunsplågan vore höjda skatte pengar på dem, Et per hundra krenar på varje hurd, skulla med all säkerhet, ta hårt på de otäcka byrackor sem nu ha en fristad i minga "hem, där de inte gör någen nytta alls, krappast' som sällskapsdjur en gång, Förbudet met löpande hund gäller även jordägaren på hans egen jord. Lös hund får efter 1 mars be- gagnas tilll jakt i vissa fall, för det första efter björn, varg och järv som bevisligen uppehåller sig i trakten, för det andra vid gryt eller lya vid jakt efter räv, gräv- ling och vildkanin, för det tredje vid jakt, vid vattendrag eller sjö, där gräsänder förekommer och jakttiden börjar innan den 20 au- gusti Böterna för löstöparde hund be- mäåärkernay' det är en hundägare ; eom gör » sig : skyldiga :till: detta . lagbrott, De is enhet "att bita” männi- er 'husdjur, "såsom '- höns, aniör "och gäss "eller driva” får, anses” "denna : hund som : fågelfri, och kan skjutas omgående av vem sori helst. Sådan "hund skall-näm- ligen alltil hållas instängd, anting- en nord el vegan kan frågan utvecklas ie . riktad hundägaren. När em j utspelas, kör vind ec hundägaren mot dessa, £ö och dryga bi . eller ppas i andra perecmners marker, Skor” detta ' är hunden 'förverkad, i | Vidare är det :inte tillåtet, att överhuvud begagna hund wid så- dan jakt "som efter hare, eller ani, wid deras skadegörelser "fruksträden under > etränga på vintrar. : Gunnar Svensson, Importökning motses 1904-65 (TT). . "Steekhelm äl 920 m ng e inkomsterna kåle förra cch innevarande bud- getåret, men det har visat sig att han varit ellför cptimicsti nästa budgetår anzer emellertid tullstyrelzen, act han” tryggt kan räkna med en inkomst här av nämnda eksordning, Kraftig impontöknärg av vissa waror synes rämligen högst sannolik. BL a gäller detta cm textilva- ror, ifråga cm vilken varugrupp li kan räknas med en tulluppbörd cm 110 milj kr. Incm gruppen livsmedel -m.m, märkes flera ur tulluppbördssynpunkt wiktiga va- ruslag, såzom frukt, köksväxter, kaffe, tobak och vin samt sprit drycket.. Särskilt av' frukt och köksväxter samt tobaksvaror har införseln ökat. Borttagandet av tullen på te vil årsskiftet betyder endast att inkomstbortfall av a 1 milj. För hela varuzgruppen räk. nas med en tulluppbörd om 145 milj under 1964—65. . Ifråga om produkter av kemiska och närstående industrior har tull. uppbörden i Sera år varit oför- ändrad och den bör därför upp- tas till oförändrat 55 milj. — Un. der de senaste åren har den in- hamska produktionskapacitstar, för löper sig tll 200 kr för syndarén, dessutom skall han ersätta den järn och stål avsevärt ökat och till följd därav bar importen av dylika [tigt | dldeka föll gå att utreda jYl Redan nu på nyåret kan gall- ring och beskärning av de äldre fruktträden " påbörjas. Härigenom får vi en bättre arbetsfördelning för våra trädskötare samtidigt som ett större antal trädgårdar kom- mer under sakkunnig vård. Med- lemskap i ortens trädgårdsförening ger som regel trädgårdsägarna till- gång till väl utbildade och dug- liga trädskötare. - . » Tyvärr finns det inte trädgårds- föreningar överallt, och ' därför försöker många. intresserade träd- gård ägare att själva utföra arbetet med beskärningen. : "SOL OCH LUFT I KRONAN För att frukten: skall utvecklas på rätt sätt är det nödvändigt att den får tillgång på sol och luft. I täta och skuggiga trädkronor -ut- bildas ingen förstklassig frukt. Den blir småvuxen, sur' och dåligt fär- gad samtidigt som den angrips av allsköns ohyra. >< c ” Efter hand som trädet Bör överflödiga grenar tas bort o. då främst sådana, som sitter i kro- nans inre.delar. Att gallra frukt- träden genom att såga bort gre- nar underifrån är alldeles felak- växer till, Ändamålet med den fortsatta beskärningen. och gallringen! av trädkronorna, sedan trädet väl bli- vit uppbyggt, är att hålla kronan lagom gles och vid friskt liv. >" - Beskärningen i förening med en måttfull gödsling håller växtkraf- ten vid liv, och detta är:en förut- sättning för 'väl utvecklad frukt. Genom fruktskördens tygnd böjs grenarna ner och kommer därige- nöm" att: Korsa -värandra.: Sådana grenar. tås vanligen boört'liksom de, com växer rakt upp eller in i kro” nan, Torra eller" halvdöda' partier avlägsnas, likaså försvagade, delar, som ej mera förmår att ge" fullgod frukt." Årsskott, :som ' växer "in! i kronan, sporras "medan äldre'frukt- vedspartier föryngras "genom gall- ring, Alla sårytor görs så' små som möjligt genom att snittytan: läggs De äldre fruktträdens ; ee va "gallring och Av trädgårdskonsulent Gösta Engstedt, Kalmar eve 2 nars är så gott som. oåtkomliga för, . besprutning och andra skyddsåt- gärder. — Skorv, fruktmögel . och kräfta utvecklas på ett förödande - sätt i vanvårdade "träd, där deras livsbetingelser närmast blir opti- mala. Ja, man kan utan överdrift påstå; att vanvårdade. fruktträd- gårdar är som kläckningsanstalter för allehanda" svampar och skade-' "KAPA TOPPARNA Äldre träd tvingas vanligen / höjden på grund av brist på ut-" rymme i sidled eller utebliven be- skärning. Dessa höga: träd är ur alla synpunkter mindre: önskvärda, i och frukten blir oåtkomlig eller blåser ner. och-- förstörs. - Under plockningen föreligger dessutom en : förekommas - genom :att-- vi kapar, ! topparna varigenom fruktträden - hålls låga, så att skördearbetet ej : behöver ske på alltför stora. höjder eller med hjälp 'av höga, rangliga '- stegar. + tr ör - I förhållande, till verkan och be- ner på fruktträdens beskärning 0. gallring, - obetydliga.” och . lämnar” redan samma 'år full” valuta för ; pengarna i form av större. mängd välutvecklad . och vacker frukt. . Bara al för mej: : Döderhultarens dråpliga träfigu- rer känner de 'flesta' till: men få vet” att” Axel: Robent : Petterson <konetnärens "borgerliga namn” — bart snidade eller karvade: i al då skörden i hög grad försvåras, = | stor risk för olyckor, som lätt kan -. ' tydelsen är de kostnader, som läggs” . beskärning, vr så karvade” han! i pä a han vär i. 20-årsåldern, "berättar Ska man, vara” riktigt. noga vaktmästare : Sture; Larsson vid Hembygdsförent s "Dödert museum, som är en” stor turist attraktion. Sedan fann Axel; Pet- tersson. att al. var betydligt.mera ltar= möjligast vinkelrätt mot grenen; ; fruktträds förmåga att lämnå väl- utvecklad frukt. Ett vanvårdat träd med tät och. ris'g krona ger. en -| dålig skörd..-Solen får. ej -illfälle att tränga ner i kronans inre med påföljd att de där befintliga frukt- vedspartierna dör bort på grund av | brist på ljus och därigenom ökade angrepp -av pårasiter. Detta med. för, att' fruktträdens "förmåga" att bär frukt: utnyttjas synnerligen dåligt, då' frukt bara utvecklas ' 1 plyliknande kronan. : Genom beskärningen "och gall- ringen öppnar: vi 'den slutna kro- nan och ger solen "och luften möj- lighet att nå ner till trädets alla I delar,” Härigenom '' underlättas : i mycket hög grad bekämpningen av "| fruktträdens parasiter, "som : an- varor successivt. minskat, .- På ett par år har. tullvppbörden sjunkit från 54 1 28 milj ech då en fortsatt importminskning för järn och stål är sannclik ancer tullz styrelsen, st man här endaet kan räkna med 30 milj i tull ppbörd, Gruppen arbeten av metall, na- skiner, apparater och transportme. del är ur tullsynpunkt den mest arsydande. Hit hör varuslag som är föremål för stor im; äri- bland ”biler och bildelar. w Vektrgr maskiner, Motorer och elektriska Takiner och apparater, Med hän. borän, "öga Kininvesterin garna ; Pppgick till em 430- tal miljener, stiga ända till: 230 milj nästa budgetår, Gruppen övriga Varcr, scm kl. a. NN," gummivaror, outeri- och guld- Smedsvaror, - kläder, Rog ortiklar, leksaker, milj met endast 1962-63, En hel - är nämlige, 89 milj under del av dessa var gen föremål för €1 re, att arbeta lördagarna. ”. Han gjorde” skänkte den unge" trä: Pöderhultarn efter hand fi re ställt köpte han upp al q varje, bit. omsorgsfullt, Särskilt no=7, ga var han' att kontrollera at det. ». Helat ; wille : Döderhulltern skära «kunde också tillgripa storleken Vår? Banska mjukt och lätt träslag med 0,49 "i torrvelymvik framträder. endas agt: och ve den ssknar mörk kärna, Hos grova träd finns det ofta masurbildning- ; ar I stammens nedre del. Alen har god hållasthet och krymper inte. nämnvänt." Virket är lätt att klyva,” är. vad" fackmannen brukar kalla ”rätkluvet”, ee | Al användes dedan så till träskor, modeller och 'vid- Umning ter för. et träslag, som man ofta Sjöar och -vattendrag, +". > [ETT ORD Sebaot 2 . ” Jes. 6: Jesaja var en ordets mästa — helig är Herren re, on hade lätt för alt uttrycka a L, 2 I de höga kretsar han um- icks, i konung Ustas riks. församling, talade man också stora ord om konungens "häri jighen och 'rikets makt och ära, Men så dog konungen, den titt "vilken han satt all sitt hopp i denna förbistringens tid, då fol. ket vacklade mellen stormak- terna. Då hände det. a . - utrösklarnas fästen darra. d PR huset blev upplyst med ök och profeten Mopar: ”Ve rö jag förgås! Ty jag har bre- mig, I '— och mina ögon Successivt sti . ot fäppar — j Vad som & ende åmport br hava sett Komurigen, Herren rörna, SAP av uppbö Sebaat”. Och genom Slet W . , mas sång: elig, Totalt "Skulle enligt beräkning- ljöd korsbör at d är större är. ärna > tulluppby, ren komma att helig, DÅ ord och hans stvon är Överstiga - ms. | la stor: "a p : 100 inilj, i gegplna med tronen sk Festitutioner. :Årsringarna - lätthan erligt på: alla” sätkt, itack- a ed. Som ung : inte. -fanns några" insektsgångar i". | sina figurer ett enda stycke men i neka” al: (klibbal) är. ett : träffar. på i form av buskar invid ' möbellullverkning, eft brett regise I 'grundlig runda bland bönderna för + ' att höra efter. om :de' tagit med :i sig några bitar alträ, som de gärna: gammalt ocks 2 , sa döderhultarn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.