ned kl. ' 16.18. |. " en gång över den andres lugn; Men när han :'tagit sin tredje konjak |ö - ni inte själv ha något, 1 rer, enligt; reklamen påtänkta och "allt som' på den. Torsdagen: den 24 januari 1964 £lY ' fi i Torsdagen den 22 januari 1964 . Namnsdag 4 dag: "' "EMILIA CCD, - a Solen går upp! Ikl.' 8.16 och ned kl. 16.21, eo co Co + ' VÄNTAR SJÄLV - " Det: hände i utkanten av Paris Två bilar. kolliderade, Båda. förar- na steg ur sina bilar, den ene 'an- klagade den andre för vårdslöshet, den andre sökte inte på något sätt försvara sig. For. ce. : — Låt oss ta det lugnt, sa han. — Låt 'oss resonera om det på ett De gick in på ett café och den första föraren förvånades över den andres vänlighet. -. + : — Får jag bjuda på en konjak, så förare nummer två, det lugnar nerverna. Den ” upprörde föraren ade och förvånades ännu frågade han, . — Ni-är alltför vänlig, mén skall — Nej, svarade 'den' andre, jag väntar till de s polisen tag't blod- prov. i ot nd na ' FÖR RÖKSUGNA DAMER En sydtysk cigarrfirma har på- passligt och med: anledning av den rådande. debatten öm; tigarrettrök- ningens "skadéverkningär börjat tillyerka" tjocka "och svarta » cigar- speciellt" gjörda ' för" röksugna 'da- mer. . C'garteina” skiljer ”s'g ”Inatra här oo Kan ja å lå nor på en fr Ar "74 500 kro- >= Vad har n AR. hi för säkerhet? ag har hittat en fyrväp- drygt. 15 :Centimeter långa, fing- ertjocka och liknar en pipa, då en femtedel av cigarren, dess tjockas- te del, står lodrätt mot cigarrens övriga del, re CHAMPAGNE INGEN FRUKOST "ct oc FÖR SINATRA. ' "En köksmästare i Pebble Beach i Kalifornien går omkring med ett blått 'öga" efter. en "kontrovers med den hårdföre sångaren Frank Si- d. "Köksmä | beklagar att han' ”över:kattade mr Einatras sinne för humor”. Sinatra och ständiga skuggan. Dean Martin inträdde tidigt, på morgonen på ett läntvärdshus, De ville ha frukost, En, servitör meddelade att köket var stängt så tidigt på dagen men framförde' de ' hungriga" herrarnas kemål till 'kök:mästaren -Ric- hard Osborne, "Osborne gick in och ställde fram en flaska -champagne på. bordet, Då' satte mr. Sinatra igång "att swinga,' säger ' Osborne. Jag. garderade mig .men. det. blev en blåtira i alla fall. Osborne för- en "I mödade att han: överskattade . Si- natras sinne för skämt' speciellt så tidigt på morgonen, ++ + + il or "VÄRLDSREKORD I Sö; "Jim Thomas, 20-år'g student från Fresno, sov gott"i. inorse, Innan han somnade hade han satt världs- rekord i att. hålla sig vaken. Han hade hållit ' ögonen ;öppna 'i 266,5 scm, Het tar hav och s om, är skepparens faveritsmöngås. | va sur Bred emör «tlur margarin på grovt. ägghalvor 4 knäcdwbröd och lägg på några spröda cxtedfslad Lägg en klick! svart . kaviar på varje sida av . örgå Lå mitten, Garnera st och am Miinonsklo ra gärna håndikokta iumängånan, cm bör ätas med kniv och gul Svart grovkonig koviar är myc- ot gutt tilammens med knäcke- bröd och särskilt herrar 'uppekat- Doktorn svarar .”Finns bjälp mot armsvett, Sig- naturen uttrycker den fråga som ert brev innehöll och på detta kan svaras, att även medicinska prepa- rat finns, som ibland kan vara till god hjälp mot dessa besvär, Bl a har iäkemedelsfirman Phar- macia en medicin Demotil, dels i tabletter, dels i salvform, som ' kan erhållas på apotek mot läkarrecept. ”Ej kry. Självfallet är de inten- silva susningar ri sedan snart ett år besväras av, mycket tröltsamma och bidrar: till en sjukdomskänsla. Det är dock - tyvärr omöjligt att utan ' personlig kännedorr : om” er och undersökning -yttra sig. om -or- redning förefaller önskvärd och- ni bör. möjligen i detta hänseende kontakta" den medicinska kliniken vid närmaste Jasarett' i första" hand. jOm läkaren där 'ar.ser. det lämpligt kanske ni sedan remitteras till öron- lävdelningen för konsultation, '. ' - timmar eller 11 dagar två timmar och trettio. minuter i" sträck. Å sömnlöshe sattes så sent som för fjorton .dagär sedan av "Ra dy Gardner från, San' Deigo; ” : "EN 'SVENSK-AMERIKANSK : ev -. BREORSKAL' | Lo: . Tilltalsorden -är ett: besvärligt kapitel i Sverige, särskilt - som de två tilltalsorden ”du”: och ”ni” bereder svårigheter nog. Hur myc- ket enklare är det inte i de 'eng- elskspråkiga ländrna,' där, motsva- righeten till--”du” och samma: ord:. you.. Vilket lysas med följande, histori .-En ung svensk var: gången i New York, Han satt .en- sam vid sitt bord -och”förgökte muntra upp. sig.med några "glas. När en ung amerikan, satte Sig vid - bordet intill, «log , han sig i slang med! denne. Efter 'en' stund stramade' svensken upp, sig, förde > ros tar den sclta sme - Ena. god wvickeingsrö' kavier med finh; gl Jä och en tå; serveras på en kädd! nå gröcallad Härtill pemaar från kvarn "och knäcke- bröd samt ermör €3le mergntn. . saken till besvären. Ytterligare ut- | Det tidigare. världsrekordet i : F ,” I . L Det är böst oll jeg passar på L Ott fernissa Golvet nu näringen Mej! > och MM A i J K E N > FARBROR. LUDWIG HUR : T K FARBROR LUDWIG. "HUR Ost ÅR DET Po ÅNM.. JR LÅNGT ÅR KE NT År ANSTAND LIVseT DET RÄKNAT I GATU: L STJÄRNA! FYRA ÅR MCD EN DN TE L FART AV J00 000 ÄRR Lr KM I SEXUNDENS IN 5 > N ST A | : N - åra övr 7 JA: RT ; Lo. | JAMEN VAD ÄR DET? DET FATTAS | DET VAR EN UNDERLIG IoÉ ATT VAR DET INTE D | t É EN oder scd SOM DV SYLTKRUKOR I SÄTTA SYLTKRUKOR PÅ DÖRREN | HÄR DÖRREN ? MET VR > EE? 1. Lö I N: f4or ' sitt glas ner. mot halva "slipsen, Ce såg sin granne djupt i ögonen och "I propose we drink together. You say you to to You” me and.1I say you Det var den berömda” svenska St cr brorskålen, som: gick av stapeln. Svensken övergick från You (med : star lbegynnelsebokstav) till you (med liten bokstav). Och man kan " vara övertygad . om att detta. var signalen till ett umgänge i mycket mer kamraliga former, + 2 LYCKAD KORSORDSLÖS- '. Den "mycket sakliga "och" lång- randiga" talaren upptäckte till sin ledsnad att han alldeles. förlorat ”greppet” på sin publk. Många satt med stel blick, en och + 'med "vaken, eftersinnande facksamt mot föreläsaren.” ”ntresse. oc : get?” «oc on - "Nej, inte all:! Jag ta ordet — jag är så tacksam!” Det ”rätta” ordet — det kom tuppade av. Men, gudskelov, där- nere fick han syn på en åhörare blick, som -t.o.m. ' flitigt gjorde anteck- ningar. Mot'slutet av 'föredraget sken åhöraren upp och nickade ": När| : timmen ' var. slut, gick föreläsaren fram till den. ende bland åhörarna som glatt honom med sitt vakna "Ni kanske har några frågor att ställa i anslutning till. föredra- satt och lös- te ett korsord och hade fastnat på en punkt, Men i slutet pv ert föredrag råkade ni nämna det rät- detta fall som en skopa kallt vatten i ansiktet på föreläsaren. Men £e- let låg "alldeles säkert hos' honom själv. Han hade aldrig använt de rätta orden i:sitt föredrag. Ahö- rarna blev allt 'mer lkgiltiga och tappade till sist sugen, ' KIVENS ICKE PA VÄGEN ' "I diskussionen om det skall va- ra fotpatrullerande . poliser eller bilburna” har | från . polishåll ofta sagts att radiobilens blotta existens och - oväntade uppdykande håller -| vista "element i: schack. Detta har på andra håll betvivlats. Hur som helst .så fick den, danska polsen rätt i ett fall härom dagen. En radiobil körde bakom en person- »| bil och poliserna fick plötsligt se vn > I sn nämnda tydligen kom 1 gräl med varandra, Man fort atte bakom bl- len, grälet t.lltog uppenbart I höf- tighet, och det slutade med att bl- len stannade varpå de båda her- rarna steg .ur och började slåss på gatan, cv SS Det var en lätt sak att anhålla dem — och det visade sig-att det var två inbrottstjuvar man lagt vantarna på. Och orsaken till grä- let. och slagsmifet befanns vara att de hade upptäckt polisbilen bakom s'g samt att den ene av gynnarna då hade begärt att bli avsatt, N ykter ungdom — iljatt .de båda herrarna i 'den' sist- - framtidsungdom smörgåsen och em klick fur grädde U Det började skymma, Staffans - silhuett avtecknades mot fönster- rutan, och hon iakttog honom med tyst ömhet. Bilarna tutade på ga- " tan, spårvagnen skramlade hänsyns- löst förbi, och fotgängarnas steg klapprade mot gatstenarna, men de hörde det inte; var sedan barndo- men vana vid storstadsbullret, För dem var luften ' fylld av' stilla ro; en påus av samling, innan kvällens , arbete begynte: ie > — Bara två försäkringar idag, : hördes Staffans röst ur-djupet av tidningen, dålig skörd. - : "= Jag "undrar, vad 'svenskarnas nya fallenhet för förskingsringsbrott egentligen kan bero på.” Barbro” blåste ut röken och stirrade tank- full mot taket. Om det kan vara landets gröna ungdom som ekono- misk nation som gör, att invånar- ' na inte kan bära sitt oberoende än- nu, eller om det bara är en ro- mantisk äventyrslust ... Kd : Av Eva Berg Staffan, den är väl inte särskilt ny, skulle jag tro! NH -— Visst är den ny, det har ju inte förekommit några förskingrin- gar att fala om annat än efter kri- get, envisades Barbro. — Jo då! Det har funnits stor- förskingrare förr, långt före vår tid till och med. Tänk på Gustaf Hierta på adertonhundratrettiotalet redan! till exempel sauana Svin 10r sig om landsförräderi mot rysk betal- ning, vilket tycks ha varit en gan- ska gouterad inkomstkälla under vissa perioder av:vårt lands histo- ria att döma av de senaste forsk- ningarna. Så du ska inte tro, att det gamla skrocket om svenskarnas hederlighet har något som helst fog för sig! De har alltid varit lika- "när det galier siflror, är det slut med deras hederviighet, siffror är för dem bara pengar som begrepp, som idé, och idéerna är de vana att handskas vårdslöst med. " - Staffarr bara skakade på huvu- det och skrattade åt henne, en smu- la överlägset, och det brukade all- tid reta henne. mo — Du borde ha blivit försvars- dana, det är bara pricken över i-t, som visar sig nu. — Jag tror ändå, att du över- driver i din vanliga pessimism, in- vände Barbro. Men jag kan ju inte komma dragande med några histo- riska fakta som du. Jag förmodar, att det hela bara beror på sven- Det var inte han för- smnillade. Anckarswärd omnämner händelsen i ett brev till en god vän och uttrycker sig ungefär som så, att de måste hjälpa vännen Gustaf, som råkat på "obestånd ”men som du vet, har han alltid varit stark hasardspelare!” En skön förklaring! Och tänk på jätteskandalen "med Hamilton, som vid riksdagen sex- tisex stod och höll ett tal, där en passus löd: ”"n svensk riddersmans sköld skall alltid vara blank”, och som sedan avslöjades som växelför- falskare. Den flathet, som tidnin- ]k naiva oförmåga att skilja på fantasi och verklighet. För en svensk blir pengar som endast syns på papperet inte realia, han kan inte föreställa sig, att han verkli- gen stjäl pengar, när han raderar i en kassabok eller manipulerar med bokslut. Jag är. övertygad om att de flesta av förskingrarna' och be- dragarna inte skulle falla på. den tanken att underlåta att lägga fern- dvokat med på storför- skingrare och bedragare, svarade han blott och lutade sig åter över tidningen, Hon tog i litet häftigare: — Men jag försvarar dem visst inte, tvärtom! Jag menar bara, att de inte tror på idéerna. Om de 1e- vat under medeltiden, så hade de varit nominalister, det vill säga mina arga motståndare, ty själv ha- de jag naturligtvis varit realist. j — Å, jag inbillade mig, att du annars var idealist, jag — lät det ointresserat över hans axel, men hon avbröt docerande: —Det är precis samma sak. Hör på ett tag, så ska jag förklara för dig hur det kommer sig. Hur kan du som histo- riker klara dig utan att veta att kolastik realism nästan är sam- ton öre på tidni stol, när hon gått och druckit kaffe på mornarna och de tar sin tidning ur högen. Och jag är säker på, att garna visade efter hans död, är helt , ke&Nya fallenhet, sa du, inföl två fall många flera att förtiga : > enkelt ofattbar. Det där var bara; de skulle springa benen av sig för att hinna i kapp en karl, som råkat tappa sin näsduk på gatan. Men ma sak som vad vi kallar idealism? Ser du, det var så ... St Staffan reste sig ur skrivstolen och bugade överdrivet artigt — Tack, kära du, men jag tror, att vi spar det till i morgon i alla "fall! Skönt för. mig att ha dig här ”ingenting Övestutkfårve, jog här en hemma, så slipper jag skaffa något konversationslexikon. Du. vet på pricken, hur allting hänger ihop du! — han satte sig b.edvid henne och drog sig undan. d — Håna mig inte, för att jag har s - 2 > 2 Ioc- lite oreda i huvudet, är du snäll! 208, eftersom det är du, som Du borde i stället vara tacksam! kat mig in på studievägen. Men över att ha en sån hustru som iag | Om folk i allmänhet vore lite mer filosofiskt allmänbildade, så skulle det inte vara så mycket elände och |. trassel på jorden, det är min fas- ta övertygelse. . — Jo då, det skulle det visst, det hör inte alls ihop, försökte han komma emellan, men hon överrös- tade honom: . — Just mina specialiteter, geo- grafi, psykologi och filosofi, tror jag är nära nog idealiska, för att man ska kunna klara sig här i världen. Genom geografi lär man känna naturföreteelserna på jorden, genom ' psykologi så att säga fmän- niskosjälens geografi, och genom fi- losofi, ja, genom filosofi får man helt enkelt en syntes av allt ve- tande. Som nu till exermpel jag. Vilken ofantlig nytta har jag inte haft, och kommer jag inte alltjämt att få av mina kunskaper! I ting kan konima' oförberett fö "vilja är lag för och lade armen om hennes hals, | så, suckade S je men Barbro var sårad i sitt innersta ' hon sig inte vid — det måtte väl vid överblick över världen, har ge- nomskådat den på avstånd. Mitt öde har jag i egna händsr, och mn ig -- för nig ti tuen det fäste vara skönt för dig att veta! Det är egentligen din förtjänst, det vet jag därför tycker jag också, att du borde vara den siste ' att håna om Han klappade henne faderligt på knät: — Jag har inte hånat dig, lil- la Barbro, men du tål ju inte skämt längre. Jag vet nog, att du kan en hel dél, men du överskattar abso- lut sig själv och betydelsen av dina ordk k När man k it li- tet längre in i en vetenskap, syss- Jat ett tiotal år med samma sak, som jag med historia, så märker man, att den visst inte ger någon överlägsenhet, eller kommer en att klara sig bättre i världen. Tvärtom, den blir mer och mer ett yrke för en, ett hantverk nästan, likaväl som att måla plank eller sätta upp tele- fontrådar. Man sitter vid sitt bord och tar del av vad andra åstadkom- mit, och småningom kanske man får tag i en trådända, som hänger att jag på Hill. Del är bara att. hugga tag i -kraäale, men det märkts den ech vsya upp. Oftast blir det ! var irritesad: ”ngeating mer, men ibland händer det, att man hittar något man har, fått napp, och då gäller det att sätta i gång och visa världen, vad man har funnit, = er , — Usch, du talar som om ve- tenskapligt arbete vore detsamma som att lägga ut långrev, fnyste Barbro. - - : — Ja, de har faktiskt vissa lik- heter med varann. Du påminner åtminstone i fråga om din filosofi i de där söndagsmetarna, som kö- per gäddor av de professionella fis- karna och påstår, att de fångat dem själva. Vet du det tycker jag är riktigt ohederligt och bedrägligt av dig. din lilla 'realist-idealist! Hon steg upp och började ställa tillbaka kopparna på brickan Staf+ fan ville inte ta henne riktigt på allvar i dag, och då var det lönlöst fortsätta. — I varje fall har jag aldrig gett mig ut för att vara nå- gon hederlig svensk, förklarade hon. Jag vet, vad jag vill, och vad jag handskas 'med; inga fantasier i världen skulle kunna lura mig att ta. ett steg åt sidan från den väg, utstakat åt mig. Ja, jag ser dig, att du tycker, att jag är självgod. Och det är jag också Hon vände. sig utmanande mot honom, när bon kom i dörren med brickzn; ' att Jon vita)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.