— I LAHOLMS TIDNING. > — = LT" Måndagen den 27 januari 1964 LT. => : Lokaliseringspolitiken Lokaliseringspolitiken har länge varit en av de stora frågorna i vår politiska debatt. Nu är den sär- skilt aktvell, när de båda lokali- seringsutredningarna för kort tid sedan lagt fram sina förslag. Pro- position om näringslivets Iokali- sering kommer eventuellt under vårriksdagen. Den aktuella Ioka- politiska och den historiska bakgrunden till den har nu också tagits upp i en kursbok, ”Var skall vi arbeta och bo?”, som skrivits av fil kand Gustaf Jonnergård och i dagarna . utkommer på SLS förlag, Befolkning och näringsliv har alltmer koncentrerats till några få tätortsområden. I andra delar av landet har vi fått alltmer uttun- nade glesbygder. Kan denna ut- veckling få fortsätta? Är den , önskvärd ur samhällets synpunkt? Måste vi gå in för en aktiv loka- Jiseringspolifik, kom kan motver- ka koncentrationen till några få tätortsområden och främja före- het och lsättning i de områden, där man nu har brist på arbetstillfällen? Dessa frågor har Jänge ställts 1 den politiska debatten, En viss lokaliseringsverksamhet har vi haft i vårt land sedan mittan av 40-talet. Denna verksamhet, som 1 nuvarande utformning: grundar, . i.landet genomföra en studiekam- Nu har alltså två utredningar” svarat att vi behöver en aktiv 1o- poli kitik. K ittén för - näringslivets ” lokalisering, som presenterade sitt förslag i septem- ber, förordar betydande ekono- miska insatser i 8 k utvecklings- och allmänna stödområden. Bl a skall en särskild Iokaliseringsfond inrättas. för utvecklingsområdena. Under en föreökstid av fem år skall enligt utredningsförslaget ett Iokaliseringsstöd i form av lån, kreditgarantier och bidrag utgå till ett belopp av sammanlagt över 800 milj kronor. - - Lokaliseringsutredningen röran- de statlig verksamhet, somi var fär« dig med sitt arbete strax före jul, Lal att ta risker, att göra uppoffringar, därför att de verkar overkliga i en och trygghet, Allt det där må vara sant; Ändå upplevde vi för 20 år sedan på nära håll allt det där, såg hur enskilda människor trädde i bräschen för okända, hur män, som ingen — minst de själva — skulle drömt om att någonsin se som Berder, blev hjältar över en natt. Att det där finns redovisat i ett ik reportage, nu ut- är infe mindre ipande i" sina förslag. Den har tänkt sig en betydande utflyttning av statliga ämbetsverk och institutioner från Stockholm. Den 8 k stora utflytt- ningen skulle omfatta inte mind- 're än 90 statliga verksamheter med 24.000 anställda, = ' . Med utgångspunkt från hr Jon-" nergårds bok ämnar SLS i sam- arbete med centerorganisationerna panj under tiden fram till den 30 juni i år. Ämnet lämpar sig väl för studier i cirkelform, och en- ligt skolöverstyrelsens medgivan- "de kan statsbidrag beviljas, även” om studietiden begränsas till sju ) och 20 studietim="'; £ig främst på 1952 års riksd beglut, är £ huvudsak av rådgl-! vande och upplysanae karaktär, Därutöver har det särskilda kre= ditstödet till småföret het haft en Icke obetydlig lokali- seringspolitisk effekt, I den loka-" liseringspolitiskt : debatten, som pågått I cirka två årtionden, har man rest krav på en aktivare lokaliseringspolitik, Därmed har man I första hand ävsett effek- tivare ekonomiska insatser till sti- mulans för näringslivet i' områ- den, där man har syssclsättnings-. svårigheter.” mar, Näringslivets lokalisering är ett så stort problem i vårt land ' just nu att man skulle önska be=" tydligt ökad uppmärksamhet åt dessa problem, Ämnet skulle där="; för behöva studeras — inte bara av enskilda människor ute i byg-' , derna utan kanske framför: allt av våra myndigheter och Jedande politiker, .Vi kan inte i längden ; hålla oss passiva och låta männi= "skor, företag och allehanda inrätt- ' ningar koncentreras till några få storstäder, medan övriga delar av. « landet allt mera utarmas, ' Även. fritidsstugan skall". kunna” få vätten och aslopp. Stockholm (TT). ”Inom byggnadsplancområdet får” icko uppföras byggnad vars an- vändande påkaltat anläggandet av avloppsledning” heter det 4 en bestämmelse från 1953. Denna be- stiimmelse accemtuerades i och med |. alt dot i den nya hälsovårdsstad- an, som dräddoe 4 kraft 1960, föreskrova alt inom område med fastställd stadsplan eller byggnads- plan skall förbrukat watten avle- das 4 sluten, avloppsledning, erinrar Industriell teknik "(förutvarande Industritidningen Norden). |! Men mot bakgrund av dot stän= dipt ökande antalet sommarstugor — det torde för närvarande finnas cirka 250 000 och det byggs ytter- ligaro omkring 10009 nya stugor per år — går det inte längre att bita sig fast 1 gamla dänkeosätt. Det blir å stället nödvändigt att planera för en lyckad lösning av vatten= och avloppsproblemen. Detta har också varit utgångs- punkten vid de diskussioner som förekommit inom Väg- och vatten- byggnadsstyrelsen. De redovisas i den citerade tidningen av över- ingenjör B, Hawerman: | — Det gäller för oss att ange riktlinjerna för en VA-planering, som inte bara motsvarar dagens önskemål och behov, utan också så långt det är möjligt morgonda- gens, Fritidsområdena kommer att utnyttjas d allt större utsträckning, allt fler vill ha — och har råd alt ha — det bekvämt mod rinnande, varmt och kallt vatten, WC, ote. Men man vill samtidigt ha bad- stranden, som är upphovet till fritidsområdet, fri från förorenin- gar, Ett förslag är att fritidsbebyg- gelsens vattenförsörjning ordnas från en eller flera I I kofaplettering av huvarande I ;lag- stiftning, ' varigenom" warje tomt kunde bindas” vid ' genomförandet av: erforderliga gemensamhetsan- ordningar. Detta "skulle också un- derlätta driften a båläggningarna. — Givet är att Kanske änte' alla tomter kan ordna; ping roblem' på detla 'sätt. Men, få, nindre vat- tenkrävande W stolar kan väntas komma att undarlä nöjligheter- na ätt” DÅ en följ sänitär stan- dard, slutar i öv i SR Hawer- man! 2 ET rön lg Kyrka ans - gar RN 20 att” sköta fattar svåra” Kyrkans é en "Ttillhörde i givit. i ”bokform, behandlande den stora hjälpaktionen mot Danmarks judar, som Hitler ville sända till ken, som "heter ”Rescue in Den- mark”, har utkommit på W H Al- - | lens” förlag 'i' London. Det. "stycke nutidshistoria, som här presenteras, ' är på en gång skakande ; och upplyftande. Man --I möter människor, som handlar av. livskråft sä syrefattig, att . idealis- mördarens lilla kanaricfågel”, vars. om. man tidigare talat, Motståndet .| hade håfdnat. Hitler hade' å sin "|sida: gått till attack "mot danska armén. och skulle nu — på känt Hitler-manér . — låta : judarna få "vilken" föraktad ras: de jämförelse med hr Hitlers "rena" arier, känna på + När det i september nämnda" år började ryktås inom tyska ockupa- tionsarnién, att judeförföljelsens tid nu' var: inte "också för Danmark, fanns det” i" den' tyska "staben ” en tysk, som bott så länge i Danmark och” där. fått 'så många vänner, att han” tog "risken att fara till Stock- holm 'och . där - underrätta . den svenska regeringeri om hotet mot Danmarks” judar, Hans” namn är Duckwitz. Resultatet ' av hans ex- pedition blev ett svenskt erbjudan- de att bereda fristad åt de danska judarna & vånt land, ett erbjudan- de, som hyr. Hitler helt: nonchale- rade,'- hemma : igen, kunde Duckwitz dåta en varning gå ut om'. den. fara, som hotade, "vi "Man tålar om -djungeltelegraferi som höjden av effektivitet. Vad där ides, är det gällde att var- na den, diska minoriteten, över- träffar "långt" djungelns trummor are, Allteftersom ryktet Sgerade sig allt fler och fler i att sprida den ohyggliga ny- heten, Här gällde det liv eller död. Polismän, brevbärare, taxichauffö- rer, affärsmän, läkare, lärare, stu- denter, " alla ' arbetade under ett hektiskt dygn med att sprida wvar- arcal på tillhopa omkring - en halv miljon hektar, "Därav -är- cirka 1300.000 helstar produktiv skogs- mark, 100.000 hektar inägor och ungefär lika mycket impediment, Skogsavverkningen . - uppgår. till ungefär 900.000 kubikmeter . om året och virkesförrådet är omkring 33 milj. kubikmeter eller i runt tal 110 kubikmeter per. hektar; ' = En mycket stor del av fastig- heterna har kyrkan haft ända se- dan början av, medeltiden, säger stiftsjägmästare Bo Wigren, Ekara. Innan en församlingskyrka fick invigas för sitt ändamål skulle en fastighet anslås till kyrkan för prästens uppehälle, På så sätt ville man skapa garantier för att guds- tjänsten i församlingen kunde upp- rätthåNas i framtiden, Kyrkans fastighetsinnehav är uppdelat på ett mycket stort antal fastigheter spridda över hela landet. Den stora splittringen gör att förvaltningen av den kyrkliga jorden, framför vattentäkter på väl skyddad plats, Vattenmängden bör helst inte yn- deorstiga 300 ltortomt och dygn. Samma mängd vatten bör också kunna undanskaffas, i många fall lämpligen genom infiltration av avloppsvattnet I marken. Önskvärt vore att kommunerna kan ta hand om denna utbyggnad på samma sätt som nu sker för permanentbebyggelsen. På kom- munhål har man dock haft ett ganska svalt intresso för fritids- bebyggelsen då denna som vregel medför stora utgifter och blyg- samma inkomster för kommunen. På senare tid har man dock kun- nat konstatera att mer aktivt in- tresse från kommunhåll, men trots detta kan man inte räkna med a't kommunen ställer sig som huvud- allt sk i nuvarande läge ter sig sy lg blematick. Hur ningen, Nu är att märka, att 95 procent av Danmarks judar var till finnandes i Köpenhamn; det möj- liggjorde ' att så många snabbt kun- de nås och uppmanas att gå under jorden.. När det sedan gällde att söka finna” skydd från Gestapo, öppnades otaliga hem för främiin- gar. Alla kände det com ett tvång att dra sitt strå till stacken, Tre ockupationsår hade lärt, att det fanns tyska element, som inte väjde för något. Endast 472 danska judar. fastnade i Gestapos garn under dessa dagar. Det fanns väl härvidlag rena olycksfall i arbetet, som i likhet med den distrée med- arbetaren i Politiken av judisk härstamning 'gom på en tysk sol- dats fråga vart han var på väg, helt öppenhjärtigt svarade: : — Jag håller på att fly till Sve- rige... > Från sina skilda gömställen skul- le sedan" dessa tusentals judar slussas över till Sverige. Här orga- niserades en formlig båttrafik med tö regelbundna turer, Här- pr den framtida förvaltningen av de ecklesiastika boställena än kommer att ordnas är det nödvändigt att en viss rationalisering av fastig- hetsinnehavet sker, Dessa och många andra vitala frågor syssel- sätter bom bäst 1960 års ecklesia- stika boställsutredning. SOLGÅVAN TILL BLINDA man för VA-anläggningarna, . Den bästa lösningen vore ea -6:R0 900326 fr vidlag är det uppenbart, att man hade hjälp av det faktum, att den tyska ockupationsmakten i Dan- mark 'vid denna tid till stor del bestod av äldre årgångar, som hys- te misstro gentemot Hitler. Syföreningens hjältar "Helsingörs syförening” som ska- pades under dessa kritiska år, bär ett gott vittnesbörd om den utveck- ling och de insatser, som här helt allmänt berörts. I Hamlets stad förde slumpen samman en redaktör för Berlingske Tidende i Köpen- hamn, Börge Rönne, bokbind. Hur skapas hjältar? Vad får folk atfy-bebandla en. tidigare. okänd. "fsom” a gammal vän? : Teoretiska frågor, kanske någon: '- säger, frågor, omöjliga att besvara - värld, där alla ropar på säkerhet - förintelseläger och gaskamrar! Bo- itrodde ">. materialismen. gjort vår : men3 låga: måste: slockna. "Redan" "kraft på att ordna flyktingtranspor- ter till Sverige. Till en början var det mycket lätt 'ordnat: godsvag- narna till Sverige gjorde så långt uppehåll på Helsingörs bangård, att det var möjligt att i dem smuggla in flyktingar. De plomberade vag- narna ö des och plomberade: på nytt: därmed var det ingen risk att-de'.skulle " inspekteras ” av .tys-. karna: Allt: gick. fint. ända till dess en lösmynt svensk journalist åstad- kom -”bedriften”; att i>sin "tidning avslöja” knepet.” Därmed , var den vägen definitivt stängd, :' : "" ”Syföreningens”, « | : medlemmar upplevde många spännande episo- der under ett; mer än tvåårigt rädd- ningsarbete.x När” ingenting :, annat hjälpte. stal "en | av ; ; dess - medlem- mar';en : motorbåt och navigerade över den till Sverige, trots att han för 'första- gången : skötte en mo- torbåt, En av de judiska flyktin- gar donerade" ett belopp till ”kap- tenen”, "som därefter kunde åter> lämna den "stulna motorbåten till sin ägare, som dittills 'svävat i djup okunnighet om att båten varit bor- ta från sin förtöjningsplats. En in= samling i Helsingör möjliggjorde se- nare 'att inköpa. en ny: och" större ”färja”, Sov På tyskt håll dbserverade man mart” ”syföreningens” verksamhet. En hög Gestapoman; desslikes per- sonlig vän till Hitler, sändes åstad för att täppa igen detta flykthål. Tysken tog kontakt med :gästgiva- ren i Snekkersten;'; Thomas,'-. som var i hög grad aktiv när det gällt att ge fyktande judar tak över huvudet. Thomsen förnekade givet- vis all kännedom- om . att "hans gästgiveri utnyttjats på detta sätt. Han lovade emellertid tysken, att så snart någon jude dök upp, unders : la rätta tysken. Sedan hände det var' och varannan natt, att tysken väck- tes, rusade åstad till Snekkersten bara för att finna, att den förmen- +e juden var en tysk eller en god arier., - Detta pracical joke från danskarnas sida höll på att alldeles |-'' ta kål på, tysken, som emellertid :, : ' ändå inte gav upp sin mission. En natt höll han också på att få napp, Helt oväntat dök han upp på gäst- giveriet, vars bakrum nu var fyllt av judar, Gästgivaren lyckades få ut'dem alla i ett hönshus, där de förunderligt nog befann sig i sä- kerhet, = oc. . Polisman Larsen. "råkade under en av sina expeditioner ut för en tysk patrull, som avlossade fyra skott mot honom. Han sjönk till marken. Hans kamrater inne i sta- den hade hört skottlossningen, anade oråd och alarmerade en am- bulans,. Den tog Larsen till Hel- singörs hospital, där han lades in under sträng tysk bevakning. ”Sy- föreningen” lyckades med konst- stycket att trots vakterna smuggla ut honom. I ambulans kördes han till Bispebjerg hospital i Köpen= hamn, också det ett känt mot- ståndsnäste under denna tid. Där- ifrån lades han under falskt namn in på militärsjukhus. Hans tillstånd var emellertid allvarligt, läkarna gav honom föga hopp. Trots sitt tillstånd smugglades han över till Sverige, där han kunde opereras och bevaras i livet. - Somliga fick bara "enkel biljett” till Sverige Andra medlemmar av ”syförenin- ten” måste hals över huvud rädda Frling . Kiaer, detektiven Thomod Larsen, bokhållaren Ove Bruhn [och läkaren Jörgen Gersfelt, Syför- eningensnamnet var givetvis täck- namnet för denna energiskt 'arbe- fandé grupp; som satte in all sin DU KAN HJÄLPA RÖDA KORSET DC) POSTGIRO 800800 Kung "Christians dagliga ridtur på Köpenhamns gator hjälpte under a > ockupationen. danskarna att hålla modet uppe. sig undan tyska patruller & över hus= i Sverige: Det visade sig nämligen att angivare varit i farten; Den förstnämnde: erhöll ' ”enkel biljett” till Sverige, vilket innebar, att han togs ut i en båt i Sundet och där sköts, Österrikaren "mötte sitt öde | vid en. lukullisk måitid, vars in- [gredienser : uppenbarligen . inköpts för pengar, som. hans smutsiga han=' tering inbragt. "7". . > Bokbiridaren” Kiaer föll'senare £ tyskarnas händer,. sändes ' till: tyska koncentrationsläger, där han ådrog sig lungsjukdom" varav han ännu lider. Thomsen, gästgivaren i Snek=' 'kersten, greps . vid : en? tysk raid, torterades och: avrättades. Därmed hade ' ”Helsingörs syförening” upp= hört att existera. . ”Rescue in Denmark”. ger. "bilder från den märkliga räddningsaktion, som vi som' åskådare kunde följa utan att ta några risker. Man stan-. nar i stilla beundran inför allt vad här - uträttades i: självuppoffrande kerhet, Den -frågan tränger sig osökt. fram; " hur "hade du. själv handlat "i, situationer - likt :de här beskrivna, ” ställd ' inför ; uppgifter, som, tidigare varit dig helt främ= mande? Hade du hållit måttet lik«=. som: alla dem, som här sattes 'på prov? Eller hade, du, när de vägts, befunnits för lätt? > > = Frågan kan 'ställas och riktas till alla och envar. Det är bara du som möjligen kan svara på den och då- endast för egen del, Även om du själv, inte är beredd att ge något svar i dag, tänk dig in i den situa- tion, som här skildrats, Den är i ke, arbetslöshet > inom Halland « Arbetslösheten är ovanligt li- ten i Halland denna vinter. För den 13 januari rapporterar läns- arbetsnämnden 463 arbetslösa, vilket kan jämföras med antalet 580 vid samma tid förra året. Men därtill kom i januari 1963 1.303 personer som var hindrade från arbete av den starka kylan. Redan nu framträder brist på yrkesarbetare ' inom byggnads- branschen, särskilt träarbetare och murare. Denna situation sä- ges för länet i sin helhet komma att bli ännu mer markerad un- der de närmaste månaderna. Som en följd av den goda 'sys- selsättningen inom byggnadsin- dustrin kommer även byggnads- ämnesindustrin att ha mycket i övrigt föreligger ingen tendens till: avmattning, tvärtom säges en ökad efterfrågan på arbets- kraft förutses inom flertalet om. råden, TESTA LJUSET « BROMSARNA fe DÄCKEN EN KVART FÖR SÄKERHETS SKULL "derna av vissa ärenden ter sig'i . | skoleundervisningen,' ja, - | fall överföras till dessa, refererar "Jtidskriften :Fackläraren.: i uspridda på ett tiotal olika enheter taken och sedan sätta 'sig i säkerhet ' gärning utan tanke på personlig sä= - alla händelser värd din eftertan= . god sysselsättning. För industrin | 2 [De "annorlunda" skolsektorerna ok lir. bara. Stockholm (TT). - Särskolornas : -' rektorsförening framhåller i skrivelse till regering- en i anledning av förslaget till ny organisation "av skolväsendets centrala ledning ”med skärpa” att den planerade ordningen med konsekvent avdelningsindelning 0. decentralisering till länsskolnämn- högsta grad oroväckande för sär-]” överhu- vudtaget för all 'specialundervis- ning som betingas av hand kapp. Enligt . organisationskommitténs förslag skall sär:kolorna i likhet med skolor för, andra handikappa- de ställas under länsskolnämnder- na och beslutanderätten i . vissa Vidare skall skolsociala roteln, som för närvarande handlägger bla, röran- de specialskolor, upphöra och ären- dena fördelas på specialbyråer för olika detaljer inom det totala skol- systemet. Det betyder bl.a. att des- sa små sektorer får sina ärenden inom skolverket, - Rektorsföreningen anser att läns- ett slags detaljer? ' nämndens "möjligheter att hävda sitt områdes intressen både uppåt och nedåt inom den skolorganisa- toriska "pyramiden samt utåt mot samhälle och arbetsli -— Den ci terade tidskriften tillägger: Det kan tveklöst spikas fast, att or:föreningen är ute i ett syn- od gen angelägen ärende och att de ansvariga myndigheterna "— närmast - ecklesiastikdepartemen- tet — inte kan undgå att ta myc- ket - allvarligt på den . framförda kritiken. Denna har också en ut- präglat konstruktiv kvalitet; ' ja förslaget är onekligen så överty- gande watt man har. svårt för att förstå hur 1963 års organisations- kommitté. kunnat undgå att själv väcka det till liv. Att så dock inte blivit fallet kan kanske tolkas som kerna för de'små och annorlunda N ordisk snövinter skolnämndernä, som inte kan få tillgång till! erforderlig . expertis, inte kan komma att ägna särsko- lorna samma uppmärksamhet som ' I präglat arbetet inom 'skolöversty- : "TJ relsens sociala rotel. Vidare sam- . verkar flera landsting beträffande” särskoleverksamheten med påföljd att dylika samarbetsorgan - blir underställda flera /länsskolnämn- der. En annan omständighet är att landstingen utser största delen av länsskolnä dernas' ledamöter vil- ket leder till att skolornas huvud- män får huvudinflytande inom den kontrollerande . mynd'gheten. -— Som: alternativ till länsskolnämn- | derna föreslås föreningen att.en riksomfattande ' ”länsskolnämnd” inrättas att fungera . som mellan- instans för specialskol Till led; Ta för medelhavsfolk: ATEN (AEP) -' Medan det i Skandinzvi jen råder - "en för årstiden ovanligt mild väder= - lek rasar i östra Medelhavsområdet” . och i Nära Österns länder vinterky- la, som icke förekom maken till se- dan 30-40 år. De hår återgivna 21' januari, :' Norr om den "bulgariska shiuvud- staden. Sofia uppmättes i måndags temperaturen där sedan år 1920, Atén har under tre dagars tid ligger tjockt snötäcke, utan mot- svarighet sedan år 1931. . I norra yttervärlden; blockerade av enorma ' - A del-och fod ras med tåg till" närbelägna" platser. ”n denna : kunde då” knytas expertis men "också flekmännarepresentan- | ter, 7 "vilket" ytterligare. skulle öka | Ungdoinslédatkurs "startar; i radio | den 9: februari Statens "ungdomsråd har av Kungl Maj:t anvisuts 235.000 kr - " för :; ungdomsledareutbildning.”: Kampanjen "genomförs 'i sam. > arbete "med ungdomsorganisa> "”tionerna och med Sveriges Ra- dio/TV,: som den 9 februari: startar en programserie i ämnet. Kampanjen är en uppföljning . av; rådets aktion ' för Jedare- : . rekrytering. Statens ungdornsråd vin på detta sätt stödja ungdomsorganisationer- na i deras omfattande - arbete alt' få fram "dugliga och insiktsfulla ungdomsledare; Aktionen skall ses som ett led i den kampanj som har till mål att skapa ytterligare intres- se för ledareuppdrag i föreningslis vet; förklarade ordf i Statens ung- domsråd riksdagsman Rune Carl- stein vid en information i ämnet "i Stockholm på onsdagen, : -—Alla föreningar har här ett ge- mensamt problem -— behov av-yt- terligare ledare, Ik jens förs- terna fortsätter till de in=" på omkring 20—25 grader har in-= rapporterats' sex'ihjälfrusna bönder - på avlägsna gårdar. ” På Krimhal mala vintrar inga minusgrader bru= 12 minusgrader, . ' natt vår bussen insnöad, Sex: passa gerare: ävled av. " köldskador. ” flera byar i nordöstra Turkiet rap= portéras att vargflockar har 'över- fallit gårdarna; SA danien har i söndags, måndags och tur har 'där sedan mannaminne ej förekon. ait under en så lång tid. Staden Safad i Israel har, isolerats från ' alla förbindelser med ytter- världen, - Snön blockerar. alla till- fartsvägar. Flertalet invånare 'har för första gången i sitt liv sett snö. "9 "Antalet arbetslösa 29.800. Det är den lägsta januari- -siffra som registrerats sedan stati- "bet; knadsstyrelsen; ta del tog statens ungdomsråd sik- te på att. framställa hjälpmedel för en rekryteringsaktion, Till denna producerades en stillfilm, som i c:a 1.000 ex ställdes till organisa- tionernas förfogande, ' därutöver trycktes en samtalsfolders — delvis försedd med organisationernas egen text — i c:a 250.000 ex. Dessutom anvisades 130.000 kr till ungdoms- organisationernas förfogande för let med 9.200 kom på arbetsområden betslösa kom 5,500 på Norrbottens de övriga . norrlandslänen Värmlands och Kopparbergs län, 2 framställning av eget k de material, - Fortsättningen från statens ung- domsråds sida är nu att försöka ge ett handtag till 1 gen. g edarutbildnin- En kursbok har framställts, teran- Na nedomsledaren” Frisk och Lars rEby har haft rådets uppdrag att örfatta denna, Boken är nu klar =— försedd med teckningar av Bonde fErkeus. Professor Gunnar oalt och docent In; son hoc ent Ingvar Johannes. o Svarat för en vete; - lig granskning av innehållet, nekap Sveriges Radio kommer att star. oo speciell programserie i ra- oskolan, Starten sker den 9 feb- ed och kommer att fortsätta 10 veckor framåt varje söndag kl 8.40 —9, Även TV kommer att aktua- lisera kursen och Presentera den i något ungdomsprogram, hoppas att nisationerna skall utn bjudanden — serien, ' Statens ungdomsråd oner: da utom 135.000 kr 1 ätponerar : ställas till Organisationernas för- ogande som Stimulansbidrag och gon kan sntogdt för ex inköp av andupptagnin; av — radiopro- yttja gesorgar a dessa er- kursboken och radio- [ETT ORD PÅ VÄGEN. — Jesus Kristus. sen Gal.-3:1 | I centrum « ev I den ben liga Skrift och den: kristna bekännelsen står Jesus Kristus. Gamia testa mentet ser fram emot honom och Nya testamentet sér tillba- ka på honom "Han är, som Luher uttrydkt det: ”Bibelns kärna och [Bibelns gjärna”. I detta namn är den kristna be- kännelsen. samlad. : Namnet Jesus är hans egen- namn. Tillsammans med narrinet Människlosonen, vilket Jesus , gär. na använde om gig själv, det "hans djupa "mänsklighet, hans förening med .os3. Namnet IKuriStus är hans ämbetenamn, om 5: Jans "med - namnet Guds son anger hans gudomlig: het. Kristus är Guds sändebud, Guds smorde,. Detta gjorde han också anspråk på alt vara. Med- aadet härom fyllde hans ir v och bestämde häns väg > + ett exempel på att särskolrektorer- : na har rätt när de framhåller ris- 30 graders köld. Det är den lägsta - drabbats av snöstormar, på gatorna . » Grekland är 25 byar isolerade från ' del har i viss omfattning kunnat fös ” snöade ' byarna - med grekiska ar= méns snöplogar. Vid temperaturer i "kar; förekomma, har under'två på . varandra : följande dagar uppmätts , Längs "den: turkiska kusten ' vid i Svarta havet stoppades en buss av . 'snödrivor. Under två dagar och en. . :II Israel, Libanon, Syrien och Jor- | Ökningen från föregående månad 3 med säsongsmässig nedgång i Sys- | selsättningen, Av hela antalet ars ” skolsektorerna att hängas med som detaljer i de stora a sammanhangen; - rapporterna är daterade den 20 och, . . ön i Sovjetunionen i: närheten av, :Jalta,' där under nor". Från "> tisdags uppmätts 3—8 minusgrader .' | på flera ställen. Liknande” tempera=: uppgick i mitten 'av januari till re och "Västerbottens län samt 8.600 på ” jämte anger ' stikens tillkomst 1955, meddelar ar" |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.