be ”. EAHOLMS TIDNING :- " art 1964 Tisdagen den. 28 janu = LT Tisdagen den 28 januari 1964 LT = — — — ee Ingen martyr. a Genom uttalanden i remissde- no: - väljargrupper han samlat inom t är det bästa beviset för batten - angående tiernas inbördes felationer har den 's. k. samverkansdebatten åter blossat upp. Såväl hr Hedlunds som hr Oh- ling ställningstaganden gick ut på att någon trepartisamverkan inte är möjlig, eftersom detta skulle innebära avsevärda röst- förluster för främst centern men även för folkpartiet. Således skulle den samlade oppositionen få ett minskat väljarunderlag. Som väntat beklagas hrr Hed- » Junds och Ohlins ställningstagan- de av högerpressen. Det är emel- lertid ett ganska egendomligt be- Klagande, Högern borde ju vara tacksam mot centern och folk- partiet dör att dessa partier har kunnat samla radikala väljare, något som högern inte förmått. Hade centern och folkpartiet in- te förmått detta, hade den sam- lade oppositionen stått betydligt svagare, Det är naturligt, att hrr Hedlund och Ohlin inte vill kö- ra hort dessa väljare genom en Intim samverkan med högern, - Svenska Dagbladet (h) försö- ker "göra högern till martyr, vil- ket inte är berättigat, Hr Heck- schets deklaration i remissdebat- den gav helt enkelt inget under- lag "för "en trepartisamverkan. att hr Hedlund önskar ett re- gimskifte, Om centerledaren 1å- tit sina väljare löpa i väg till regeringspartiet — wilket' sker vid intim' samverkan med, hö- gern — kunde han beskyllas för ljumt . intresse för regimskifte. Just därför att han will åstad- komma ett regimskifte, vill han ha oppositionen så stark som möjligt. Omkring en fjärdedel av centerns väljare anser socialde- mokratin vara ”näst bästa parti”. Detta enligt. opinionsundersök- . ningar, Folkpartiet redovisar lik- nande siffror.” Det: skulle vara oförsvarligt att. skrämma bort £å stora väljargrupper från op- positionen, Genom : att”. dessa grupper inte anser högern som ”näst bästa parti” utan socialde- mokratin, är det inte svårt att räkna vt hur utgången skulle” bli, > Ett bevis på riktigheten av hrr Hedlunds och Ohlins bedömning av "denna: fråga är Stockholms- Tidningens «(s) förargelse över att hr Hedlund genom sin poli- tik drar till sig marginalväljar- na och: därmed hotar socialde- mokratin, St' T. är bekymrad . och ledsen över att hr Hedlund inte går ihop med högern. Ber drövelsen är lätt att förstå. Om Hans bedömning av statsbudg ten skiljer sig från hrr Hedlunds och Ohling, och hans bedömning av familjepolitikens uppläggning lr också en annan, Högern har helt enkelt en annan mening i väsentliga frågor än de båda andra oppositionspartiorna. Där- åt är ingenting avt göra. Vad som är beklagligt är, att Svenska Dagbladet inte" kan bära detta konstaterando utan att hänge sig åt sådana insinuationer som tid- ningen gör, Sv, D, ifrågasätter vil- Jan hos hr Hedlund att åstäd- komma ett regimskifte, ”I hr Hedlunds fall finns det emeller- tid skäl att betvivla att önskan om elt wegimskifte är för han- den", lydor Sv, D:s kommentar. Denna både dumma och otak-' tiska jargong som Sv, D nu åter- fallit 1, förtjänar egentligen inget ec en framhållas bör dock, att hr 'Hedlund naturligt vis vill ha obt regimskifte, efter- som han är ledare för ett"parti som befinner sig 1 opposition. . Hans viärnando omtde” radikala KAPITALPROBLEM LÄTTAS” Lantbruksnäringarka skall få två nya kreditinstitut som ett re- sultat " av överläggningar . mellan finansdepartementet — och — jord- bruksorganisationerna, Bakgrun-. den är, påpekar RLF-tidning- en, svårigheterna att klara ka- pltalanskaffningen tll jordbru- kets ckonomiska föreningsrörelse utan att alltför stora krav ifrågå om insatser ställs på de enskil- . da jordbrukarna: Kraven — på investeringarnas storlek växer för varje år, men | samtidigt växer också kapital- behovet i de egna jordbruksföre- tagen, Genom insat:erna ställer Jordbrukaren kapital . till före- ningarnas förfogande på goda villkor, Ersättning för ränta och inflatlonsförlust får han i form av billigare förnödenheter eller te etablerade 'samverkan med högern, skulle socialdemo- kraterna få ha sina nuvarande marginalväljare ifred och" desst utcm ha större chans att erövra de båda mellanpartiernas, " RATIONALISERINGEN OCI ., AN MÄNNISKAN De enskilda företagarnas per-|s sonliga förutsättningar att klara de betydande uppgifter som en hastigt genomförd storleksratio- nalisering i "jordbruket ' medför diskuteras i Jordbrukarnas Föreningsblad, Det'är där- vid särskilt den koncentrerade rationaliseringen i Norrland som avses Ota modd "Den" enckilde företagaren kan mycket väl vara vuxen: uppgif- ten innan:företaget har nått en » viss. storlek; ' men 'när det "inve- sterade kapitalet flerdubblas o. andelen främmande kapital ökar, - "blir : kraven. större, » : ' Jordbruksmin'stern 'erinrar : i statsverkspropositionen om att re- geringen på hans förslag 'upp- ; dragit: åt: Lantbruksstyrelsen . i samråd med .Lantmäteristyrelsen och:'Skogsstyrelsen att. utreda det. samlade behovet och former-. nä för insatser i jordbruksratio- naliseringen i Norrland, N . Detta är. angeläget eftersom ut- Fallet av. denna. verksamhet i vä- sentlig utsträckning är beroende av en samordnad planering och om tillräckliga resurser kan stäl- las till förfogande, Jordbruk:ut- redningen 'är försenad och där- med försenas även de väntade reformerna när det gäller. kredi- terna för jordbrukets rationali- sering. : > Det kan därför även diskute- ras om inte prov'soriska lösning- ar 'av kapitalfrågorna" nu" måste aktualiseras. FRONT MOT STRÄNG Den skattehöjning som föreslås i statsverkspropositionen genom flopandet av avdragsrätten för i högre produktpriser än vad som annars varit möjligt. Nu gäl- ler det dock så stora kapital att insatsvägen uppenbarligen = blir otillräcklig. Det är därför nöd- vändigt att finna vägar som gör finansiering 1 stor skala möjl'g utan att ägarna-jordbrukarna för- lorar sitt inflytande på förenings- företagen. tr Med hjälp av de två nya kre- ditinstituten kan" föreningsrörel- sens och därmed jordbrukarnas kreditproblem lättas. RLF-t:d- ningen påpekar också en annan intre:sant sak I sammanhanget, nämligen detta att jordbrukets organisationer här går ihop med en rad företag, som inte bara är kunder utan också i många fall konkurrenter: Varför har detta skett? Hu- vudorsaken är givetvis att man på detta sätt kan ställa mång- dubbelt större låneresurser till lantbruksnäringarnas — förfogande än om man helt skulle bygga på eget kapital. Genom statens ak- tiva medverkan bör man också kunna vinna att dessa näringars kapitalbehov skall kunna beak- tas I rimlig fattning också folkp giften är anmärk- ningsvärd ur flera synpunkter, anser TCO-tidningen: Ett slopande av avdragsrätten för folkpensionsavg'fterna måste anses i hög grad olämplig bla. av det skälet a il ringen är ett för:äkringssystem där de belopp som utfaller i prin- cip är beskattade — enligt de beskattningsprinciper. som gäller skall avgiften då vara avdrags- gill Att lägga fram detta förslag just nu kan inte heller anses sär- skilt lämpligt när skattebered- ningen snart är färdig med sitt förslag över fysiska personers beskattning som bla. omfattar folkpensi finansiering Andra och bättre metoder står tll buds för att minska det stat- liga upplåningsbehovet, som dock framstår tilltaget i överkant i budgetkalkylen, med hänsyn till att ökningen av statens skatte-| inkomster 1965. : Vill man inte höja folkpen- sionsavgiften, vilket vore natur- I'gt med hänsyn till att förmå- nema höjs, får den indirekta underskattas 1964— i tider av allmän kapitalbrist, Or- gån med så starkt statsinflytan- de som de nya instituten bör ju ligga väl till för pensionsfonder- va ständigt ökande obligations- Oj Slutligen kan det väl sägas, att ett samarbete på kreditområdet kanske i viss utsträckning skulle kunna underlätta ett samarbete med ovan omnämnda parter på andra områden, där gemensam- ma intressen finnes, ingen begagnas,' skriver TCO-tidningen. ” FRÅGOR TILL HR HERMANS- SON Statsminister Erlander tog ett I början av detta år förklarade kubanska emigranter i USA, att innan årets slut skulle Fidel Cast- ro konima att störtas och. hans kommunistiska våldsregim få sitt slut, Det skulle icke ske genom interventiorr utifrån (som det miss- utan genom en inre revolt mot re- gimen i Havanna. : bragelöfte att kunna förverkligas? Närmare /besett inga utsikter alls. Den skäggigeé revolutionshjälten på Kuba har: tillryggalagt sitt femte "öns herre och under tiden en ådol för halva La- idessutom. Icke' dåligt marscherat, lav en politisk amatör, som ännu icke är mer än" 36 år gammal, Hemligheten i hans utri- kespolitiska framgång är dock icke svår. att” ävslöja; Castro har med icke - ringa kallblodighet, förstått att utnyttja, den dubbla livförsäk- ring söm ; ligger däruti, att både Washington: och Moskva stillati- gande konstaterat, att det icke är hälsosamt för någondera parten att taga med hårda: händer på Kuba- frågan. 'Avspänningen i det kalla kriget är ju delvis — och till stor it, ”wunnen "nära nog vid''randen, av ett atomkrig just för Kubas skull! la 7 I det<politiska ”töväder”, som sedan Nå atomprovstoppet ; inträtt mellan. USA, woch Sovjet, sitter Fi- del Castro säkrare än någonsin -— så -säker, att han kunde'kosta på formella olydnaden mot » vägra sin namnteck> tomprovstoppsavtalet, ägran betonade Cast- vas förargelse, att han mellan Sovjet och Kina. Och det skedde iomödelbart efter den må- nadslånga triumfresa' genom. Sov- jetunionen, "som. han på Chrusj- tjovs personliga inbjudan hade fått företaga.. Även om Sovjetledning- en” givetvis "måste ha mppfattat denna -Castros hållning som -:-ett utslag av, otacksamhet och opas- sande vjälvrådighet, så. höll den inne med kritiken. Och i dessa dagar har världen. nu på nytt fått bevittna, hur den 'kubanske revo- lutionshjälten tagits emot i Mosk- va” och hyllats som den werklig? store « Lenin-Järjungen 'och. sorh Sovjets 'uppriktige wän,. wärd -alla' de "omsorger, som Moskva kan kosta på honom och hans ö,;'! . Om. Fidel Castros utrikespoli- tiska situation således kan” be traktäs. söm i hög. grad konsdli- derad, så återstår att pröva, hur han har' det ställt på det inrikes- politiska planet. Även i det'av- seendet förefaller allt tala för, att regimen kan känna sig säker nog. Revolutionsglöden hos det politis- ka pretoriangarde diktatorn Castro, omger sig med synes alls icke ha mattats av. Hans efter förhållan- dena övermåttan starka militär- och Ppolismakt torde sörja för alt inga -tevolter inifrån kommer att ställa till besvär, - : "Men det finns andra och svåra- re bekymmer: Kubas ekonomiska misär. Vad Fidel Castro lyckats åstadkomma." med sin revolution för det kubanska folket under fem långa år -kan sammanfattas i få ord: Han har lyckats göra den en gång gahska välmående ön utfat- tig, Då Castros regim installerade sig 1959, var det ekonomiska lä- get -— trots den störtade Bati- stadiktaturens föregående slöseri efterträdare tack vare generösa massmedia : givits flera tillfäl- len att förkunna sin tro På de- mokrati och parlamentarism. Men tvivlen finns och de ökar i styr- ka när hr Hermanssons förflut- na dras fram, Han har, som statsministern påpekade, inte varit någon själv- ständig svensk kommunist utan lika böjlig som alla andra i sam- ma parti vajat för de östliga vin- darna. Regeringschefens frågor besvarades aldrig. Hr Hermans- £on skyllde på bristande tid men begärde i stället plats för kom- isterna vid partiledarmötena, plats för kommunisterna i ut- skotten och utredningarna. Det skulle naturligtvis smaka fågel för dem. ” Hr Hermansson får ursäkta, men det räcker inte med munt- liga 'bekännelser till våra demo- kratiska värden och emfatiska försäkringar om självständ'ghet mot utländskt inflytande, Det måste mer till för att övertyga. befriande grepp is:deb första kväll då ban vände sig till den nye kommunistledaren C. H. Hermansson med en rad för demokratin väsentliga frågor, me- n hade sin upp- 10. idel Caskos 9 lyckade amerikanska försöket 1961) - - Vilka utsikter har ett dylikt” Fidel Castro. och korruption '—' tämligen Iöf- tesrikt. Kuba hade haft en re- kordskörd av socker, det året. Och värdet -av den utländska, mest amerikanska egendom, som Castro omedelbart konfiskerade; gick upp i' milliardbelopp i dollar räknat, Det war industrier, . toljefirmor, plantager, hotell och jordegendo- mar i-långa banor. . Därtill kom kubansk '. privategendom : i minst lika. stor omfattning, som alltså ”nationaliserades” — utan, ett öres ersättning till- ägarna. > . "beroende av Moskva, och ryssarna är. som Kubas here | utmynnade i en världspolitisk kris > + hösten 1962, Sovjets hjälp till Kuba var gi- vetvis ett ytterst värdefullt poli- tiskt handtag, men den har icke åstadkommit att än blivit rikare utan bara ännu fattigare, rent ekonomiskt sett. Castro är och för- fortsättningsvis = finansiellt har å sin sida skärpt sina villkor för en fortsatt hjälp, Såvitt man har sig bekant har Kreml skarpt kritiserat — Casfros industrialise- ringsplaner och påpekat för honor, att Kuba först och främst måste förbli en råvaruleverantör på jord- bruksbasis. — Industrivaror '; kan framställas . rationellare och billi- gare på annat håll, men socker rör är Kubas specialitet och bör så förbli. Kuba har förr kunnat väl försörja sig på sin sockerex- port och måste kunna göra det nu och i framtiden också, om dess jordbruk bringas i ordning. Man tar nog ej fel om man gissar, att Fidel Castro fått sig denna läxa ordentligt intrumfad under sitt se- naste besök i Moskva. Hans jord- bruksminister Rodriguez, som vid årsskiftet war på rundresa i Öst- Trots . dessa ---begynr se kapital dröjde: .det .icke mer än. ett år, innan Kubas finanser stod på upp- hällningen.” Bristen på reservdelar till industrins och jordbrukets ma- skinpark började bli katastrofal. Maskinerna var ju. USA-tillverka- de, och USA:s blockad 'mot Kuba satte stopp för all' vidare export av maskiner "och "reservdelar . till ön.”I' detta läge hade Castro fak- tiskt ingen ” annan” utväg än att vända sig till Moskva i sin' nöd och be- om" hjälp” där, Chrusjtjov ; | såg sin chans och dröjde icke att uppträda som räddande ängel: med vapen, maskiner, réservdelar, tek- niker och till 'sist” också: soldater, robotar och' raketer — med atom- laddning! Följden: Kubas förvand- ling till en sovjetisk militärbas vid USA:s tröskel, Vilket 'allt' till sist |: block för att sondera lär get för nya hjälpaktioner till Ku- ba, torde också han ha fått höra liknande predikningar. ie . Summan av det hela: Castro har fått nya försäkringar i Moskva men samtidigt utan tvivel skärpta villkor och strikta förhållningsor- der. Ryssarna vill inte kasta sina rubelmiljoner i Karibiska sjön utan i Kubas goda jord, där de kan ge både politiskt och ekonomiskt ut- byte, Den "dag Kuba kommer på fötter igen och återfår en för dess befolkning människovärdig stan- dard, först den dagen kommer ”castroismen” att” bli en "verkligt attraktiv . revolutionär exportvara till det övriga Latinamerika, Det begriper Moskva, och Castro torde få rätta sig därefter. . OA mycket "Regeringen tälar: om-en reform budget. och det finns ingen anled- ning : säga emot | på den:punkten, yttrade centerledaren Gunnar Hed- lund' i remissdebatten, och konsta- : terade: att en. hel” del; reformkråv från tidigare motioner fått plats i den "nya statsverkspropositionen. Dit ' hör | barnbidragshöjningen, folkpensionshöjningen "samt ' upp- rustningar inom ”ungdoms.' och nykterhetsvård; åldringsvård etc. : , Man måste dock beklaga att höj- ningarna av folkpensionerna gått för långsanit i förhållande till mål- sättningen för tiden fram till 1968, sade hr: Hedlund” Varför skall folkpensionärerna fönrrester få vän- ta två år mellan varje höjning när de" flesta: andra :lfår höjning" årliz gen? . a Mr . En angelägen 'reform är" vidare studiestödet, -en fråga som varit aktuell "under många år, | Glädj ande reformer - Det är egendomligt, att de från socialdemokratiskt håll framför- da tankarna om att göra våra ämbetsverk till allt mera lydiga redskap för det maktägande par- tiet inte på något vis kommit till synes i författningsutredningens åstadkomma denna väldiga revo- kuteras. Är det så, att man inom taldemot betänkande, Är det meningen att | lution så bör ju frågan öppet dis- |" oo or M ” återstår : att. :göra: | :7V AKTIV HEMVÅRD, sd : Det 'är emellertid mycket . som återstår. . Handikappade grupper och ebtersatta vårdområden kräver fortsatt "reformverksamhet. Det be- hövs vidare en upprustning av fa- miljepolitiken. Särskilt - angeläget är det'med initiativ för en aktiv hemvård . av, åldringar. och sjuka, Det måste tas krafttag — dessa frågor måste' skjutas i förgrunden. Jag tror att vi överlag — inom j: alla partier — gjort oss skyldiga still en fur 4 4. 1 falkha dk sade hr Hedlund, Det har gjorts. prognoser och beräkningar över det framtida behovet och 'upp- rättats förslag rörande utbildning och = utbildningskapacitet, avsedd att täcka det beräknade behovet av personal. a Mer än en gång har man funnit att slutresultatet blivit en brist, större än Iden man skulle avskaf- fa. Det måste bli nödvändigt att kalkylera med marginal, att sikta mot en viss reserv i fråga om ut- bildningen på sådana här områden. Vid plats- eller personalbrist på sjukhusen är det särskilt angelä- get abt stimulera den öppna vår- den och vård i hemmet, Kostnads- frågorna måste uppmärksammas. Det kan inte vara rimligt, att den som väljer hemsjukvård istäl- let för att utnyttja de dyrbara sjukhusresurserna ska belastas med långt högre kostnader och detta i ett läge när sjukhusresurserna in- te räcker till. Från centerhåll togs denna fråga upp vid förra årets riksdag och vi hoppas att pågåen- de utredningar snabbt ska ge re- sultat. REHABILITERING OCH ATERANPASSNING. Möjligheterna till "rehabilitering och å ing för dem som vida "kretsar av ra- tiska partiet byser den föreställ ningen att de gaimla - normerna om objektivitet och skicklighet skall försvinna, bör detta klart sägas ifrån. En stor del av den svenska allmänheten skulle i så fall få klart för sig att det lång- variga socialdemokratiska makt- ga faror för-demnokratin. - Det finns alla skäl för iti blivit handikappade till följd av sjukdom eiler olycksfall är otill- räckliga, konstaterade hr Hedlund i fortsättningen och ansåg att det borde vara självklart att de han. dikappade ska ha hjälp till en ny start innan håglöshet och miss- tröstan griper den drabbade, Åtgärderna" — anlagsprov och arbetsprövning, träning, utbildning och kolning — måste sättas in 201 att vid an- görelse som . kratisk partiledare. ' Men innehållet i .hans anförande lyfte honom till företrädare för svensk demokra- nar Sundsvalls Tidning: Som bekant bar hr Hagbergs ti. Det var det framträdande na- tionen väntat på, | norstädes slå fast, att det inte är förenligt med den svenska rätts- statens traditioner att skapa po- litiska ämbetsmän, (Sydsvenska Dagbladet) snabbt. I stället är det nu otill- räckliga möjligheter och långa väntetider. Behovet av kvalifice- rad arbetsprövning gäller 1500 fall per år. Knappt 200 kan tag emot. Det behövs c:a 20.000 platser vid & K, skyddade verkstäder för han. z ordningen med ' fleråriga ' för- .|svarsbeslut och 'därigenom lyc- Aktuell: Ingen kan undgå att märka att det fransk-tyska samarbetet gnisslat en hel det, sedan Aden- auer drog ecig tillbaka. Väst- tyskland graviterar åt USA med en mellanlandning i England, medan Frankrike vill vinna si- na gamla kolonier åter på fred- Eg väg lbch samtidigt söker nya marknader och bättre förhåkTan- de till den nya stormakten Ki- na, Det ger sig vilken väg gom blir den mest lönande. På kovt sikt förefaller den ena vägen vara klart överlägsen men det är inte sagt adt Iden vaka och till synes kortare vägen snab- bast Ieder till målet. ' .' - Helsingborgs Dagblad, "En revoltunge i försvarsfrågan har utbrutit inom den socialde- mokratiska riksdagsgruppen: 21 ITedamöter har, mot förtroende- rådets önskan, lagt fram en mo- tion, vari föreslås alt 1963” års i demokratisk samverkan till- komna försvarsbeslut skall zi- vas upp. .. a Det märsta är. att aktionen sannolikt inte: &r helt ofarlig. Den socialdemiokvatiska . riks- dagsgruppen består awv.191 leda- möter, och det kan ju då tyc- kas att det inte gör så mycket vad 31 har för sig. Men vår ack så. starka regering är beroende av hela sitt parlamentariska un- derfag; hr Erlander kan inte låtsas som om de 31 inte funnes. Än mindre lär ham bortse från att frondörerna torde ha åtskil- liga sympatisörer ute i de djupa leden på martieus vänsterflygel — denna vänsterflygel som nu påkalllan . särskild uppmärksam- het, sedan! kommunistpartiet un- der den smidige och förslagne hr Hermanssong ledning "inlett sin charmoffensiv, 7 CC »- Svenska Dagbladet. Sedan 1958 har vi tillämpat kats. behärska . försvarsutgibter-. na, Vi har vetat vilka kostnader vi måste räkna med framöver och även kunnat konstatera att ramarna hållit hyggligt. Genom, systemet ' har vi kommit. ifrån de tidigare vanliga kostnadsför- ändringarna efter skiftande ten- denser i utirikes- och mötärpo- linäiska läget: Förändringar som Högern och framförallt de ' konservativa tidningarna säger sig vilja tjäna den borgerliga saken. Det sker nu bäst genom att låsa in frumpeterna och do- nera hillebarderna till ett mu- seum., Den demokratiska Wppo- sitionen behöver nu arbetsro, inte en intern i det oändliga ut- mer att förändra saldägot det minsta. Vi går. till val i höst med ell högerparti och två i flera väsentliga avseenden gam- werkande . mbittenpantiar. Detta är utgångspunkten, Valresultä- det & höst kan tjäna som under- ag för en evenbduellt återupp- tagen diskussion. En av högern nu förlängd debatt kommer att erjärka misstankarna om att dis- kussionen her andra syften än de som detklararats. mo .” Sundsvalls Tidning! : - Märkliga siffror redovisar pro- ' fessor "Torgny Segerstedt i en yrkesval. Endast 10 procent går till näringslivet efter grundexa- men, de övriga till. forskning och undervisning. Särskilt "den andel som" väll utkilda sg kil Med endra ord skulle en. vä- senitligt mycket mindne del av naturvetarna än av humamister- na gå dill näringslivet, wenmmtidist som detta uppenbant är ä stort kraft med naturvetenskaplig ut-" bildning, Resubyatet är så upp- seenmdeväckande, "atv orsakerna till den -dåälga' tillströmningen kräver "en" närmare utredning. nas? CCT an: ök et «+ Handelstidning ä oe . föra rats sedan den svenska: TV:n började : sä » danska ; pjäser utån' beledsada tarna cka gubevars ändå begri-. pa vad de agerande säger. Men det gör vi inte. Den gehlomsnitt- lige [svenske TV=tillarer'. blir: vid” dylika uillfölten ” gernomilsk. ' Och hang aggression riktar sig bara gick i en riktning — upp- år och okontrollerat — och som var dyra även ur försvarseffek- Låt sg inte. | egå dumheten att ”återfalla” till. den” typ” av stämningsbeslut . i : försvarsfrå- a gan, som var samhällsekono- miskt, och :försvarspolitiskt Stockholms-Tidningen (3). : Inflationsfaran bar. åter trätt i den ekonomiska debattens för- grund i - gamband med hr Strängs seneste budget, som av sakkunskapen = anses - elltför ”gvag” som"spärr mot en ho- tande överhettning av konjunk- turen, Sverige är emellertid in- te ensamt om att Wisättas för denna risk — i så gott som alla västliga industriländer har inflationen börjat sätta spår i pris- och löneutvecklingen. "> Fri Köpenskap, Zz Hr Heckscher tillrådes stude- ra finansministerns ord om det borgerliga samarbetet, Hr Sträng var sarkastisk mot de borgerli- ga för att de inte kunde enas. Vi har tjänat därpå, menade han. Hans tanke var att han med sitt debattinlägg skulle gti- mulera folkpartiet och centern alt slå sina påsar ihop med hö- gen. Men när en motståndare till de borgerliga ' arbetar för trepartisamgående på den bor- gerliga sidan, ja då bör nog de borgerliga göra sina reflexioner. . Växjöbladet, dikappade — det finns €e:a 4.000. Centermotionen från 1961 om ett samlat grepp och konkret program för — rehabiliteringsverksamhetens utbyggnad medförde att en utred- ning tillsattes, Men ännu har dess arbete inte lett till något kon- kret resultat. Här borde man kun- na komma åtminstone med del- förslag. ” . Men, underströk hr Hedlund, det finns möjlighet att göra åtskilligt utan att avvakta utredningen, Ty- värr har inte de möjligheterna till- varatagits i statsverkspropositio- nen, toree ju-.vore det viktigaste, utan mot Den bästa. propagandaframstöt danskarna kunde göra vore där= svenska televisionen al; över! sälta danskt tal tll svenskh! H:et i Svenska Landsbygden. ; - Landshövdingen" i Jönköring lämmar kanslihuset och kyrko- ärendena. 'Men det 'ekuflle inte fönvåna' om han återkommer i kyrkomötet, Han är inte den Och hans småländska kollega damot ti kyrkomältet, då beske-: stikminister. + "Det. är woligt att höra ; på kyrkomötesdebatterna. De står ofta på ett mycket högre plan om » vällldflighet utan också då säger Sven af Geijerstam. Och själv skulle han passa väl in i ett så. beskrivet sällskap, - Fil lie. Ingemar Glemme 'i Svenek Kyrkotidning. [ETT ORD = :) PÅ VÄGEN I den första kristna -försam- lingen bekände man sin tro "till Kristus med att säga: ”Jesus är Herre”, Bekännelsen är i dag densamma. ” ne ' Han är uppenbarelsens Herre. AN [kunskap om Gud har sitt avgörande i Kristus, Han ' är utombibliska och den gammal- - underordnad Kristus ' Och allt fort står Kristus som uppenba- relsens herre. : : : Han är människosjälens herre, Ingen har ett sådant liv som han: Alla hava vi synd. Jesus var utan synd. Detta är undret över alla under, Så har ock Gud upphöjt honom över all- ting Sch bestämt honom att va- ra domare öve ” och döda, > levande och Ale nat mt oe bend x dragen debatt som' inte kom- | undersökning om naturvetarnas forskare är frapperande hög. ' behov av ”kvalifieenad' arbets= >, Gör sig 'slentrianen' ännu mer gällande på -natunvetarnas ar- : betsmanknad "än på humanister- - hållande till der närmaste gran=- nen I söder katastrofal; försäms= med textremsbr på svenska Tit- - : det "danska folket. som sådant, för att man sökte beveka den” förste, landshövdingen i så fall. ” det kom at han blivit ecklesia=' . än riksdagens, Inte bara ifråga det gäller kvalitén i eflmänhet” . uppenbarelsens . centrum. Den . testamentliga uppenbarelsen' är" X ånte : miot, TV-lWedningen, vilket. , Ivar Pereson i Kalmar var le- a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.