JE — farRorus mmmö - it ) | — LT Onsdagen den —= RARE a Den nya ' skattestriden ' Staten behöver inkomstför- stärkning för den nya budgeten. |. Enligt finansminister Strängs för- slag skall detta ordnas i första hand genom slopande av rätten 4ill avdrag för folkpensionsavgif- ten, Det ger staten per budgetår normalt 280 milj. kronor. För nästa” budgetår anser, sig hr Sträng dock kunna räkna in 350 milj. kronor, eftersom verkninz 5 februari 1962 JT = " måste vara frågan om, inte bör fas ut genom en utdebiterings- höjning. - »sidan ” "har : 3 ederingsförslaget orimliga konsekvenser. Kommu- nerna skall ju genom den slo- pade avdragsrätten få ' en | in- komstförstärkning på cirka ' 200 milj. kronor. Det kan de kanske behöva. Hr Sträng menar, att de garna i fråga om katteavdragen på «& ännu inte hunnit framträda. I förbifarten skulle den kommuna- la inkomstekatten öka med cirka 200 milj. kronor till följd av slopande av avdragen för folk- pensionsavgifterna. S Det nya budgetförslaget avser väsentliga utgiftsändamål — så- som t, ex, höjda folkp k 200 milj att be- katten då| fria kommunerna från en annars nödvändig utdebiteringshöjning. Men hr Strängs kommunalskatte- skärpning drabbar de lägre in- komstgrupperna väsentligt hår- dare än motsvarande ” utdebite- ringshöjning.! =.” De 200 miljonerna för kom- och barnbidrag. Därmed tillgo- doses i väsentlig mån krav som tidigare framförts främst från centern. Med det zamhällzsekono- miska; läge 'scm vi nu har bör det stå: klart, att den statli iga upplåningen så långt möjligt måste hållas tillbaka." Annars bir det alltför trångt på kreditmark- ar dä en wutdebiteringsökning med 40 öre per skattekrona. "Höjer man debiteringen med 40 öre, får man enligt kommunalbeskatt- ningens proportionella . teknik 'sammra procentuella skattehöjning för alla, £ n, i-genomsnitt 2,4 procent. Men hr Strängs. skatte- naden för näringslivet och fram- förallt för de' mindre företagen.: Det måste alltså anses nödvän- digt med en tillfällig inkomst- förstärkning för: staten. Centern och folkpartiet” ger klart besked om detta —' medan högern säger nej. : Samtliga opposikténspartier går emot regeringens förslag om slo- pande av avdragsrätten i fråga om "' folkpensionsavgilterna. Det finns starka skäl för detta "Det måslo ju anseg principiellt fel- aktigt act slopa evdragsrätten' i fråga om” follspensionerna när mag fd skär genom / avd (slopande drabbar" de . lägre : in- komstgrupperna hårdast. Vid "5000 kronor taxerad inkomst blir "skattehöjningen enligt hr Strängs - modell 33 kronor men 40 procent, vid 8000 kronor taxerad inkomst 52 kronor men 9 procent och fån 15000 kronor taxerad in- komst 99 kronor, varvid den pro- Va: följande: , vid 15 000 . kronor 5,7. procent, 30000 kronor 2,3 procint, 50000 kronor 1,3 pro- oent, 100 000 kronor 0,62 procent |! : och vid 150 000 kronor 0,41 proc|. anledning av. oroligheterna i Öst- afrika som huvudrubrik över sina rubrik var i'dubbel mening miss- wisande: dels mtgjorde den alls icke en. sammanfattning av den efterföljande = artikelns innehåll, dels gav den läsaren en helt orik- tig uppfattning om den verkliga den av den politiska cron i de nya östafrikanska staterna. Den” omsorgsfullt utarbetade och på uppenbar afrikansk Iokalkänne- dom fotade schweizisk En stor I schweizisk tidning (Die! Tat i "Ziärich)'. hade häromdagen i Att med pomp och ståt upphöja pråmitiva — och '”underutvecklade folk till oavhängiga ”nationer” Mirikas' vä - skall den gå ur askan i elden? skäl att rosa marknaden och pro- fitera på utvecklingen kan icke ifrågasättas. Den saken är fill fullo bevisad." Det spelar härvid som de i (vilka saknar D komrnentarer satt orden ”Barn-] egentlig mening men äger ett desto sjukdemår / i . Östafrika”. Denna |mer utvecklat rasmedvetande) är en enkel sak. Men erfarenheten visar allt mer tydligt, att det är desto svårare att upprätthålla den- na kcnstlade ”nationella” status, Det överekikt, som intelligens och utbildning utgör i dessa stater, är' så tunt, att det har svårt att hävda sig mct den myllrande mas- san, som endast i ringa grad och i mycket ten utsträckning kom- mer i åtnj stande av den åtrådda artikeln visade och bevisade i rea- kteten, atf den tumultarizska ut- vecklingen i de f. d. brittiska Ko- konierna,. Zanzibar, "Tanganjika - och Kenya samt Uganda incm loppet av' en vecka icke hade rtingaste likhet. med någon sorts ”politick ässling”. eller . feber” eller”. 'röda hund”. utan att de jakttagbara ”röda”” nyanserna ire- voltförsöken | hade sitt" upphov - i helt andra” sammanhang. "Kanske. vågar man redan. nu hävda, "att "dessa wevolter på de flesta "håll ,i världen blivit: till. sin verkliga "karaktär: rätt. bedöm- da och att de i icke ringa ut- sträckning. ragit till att dämpa västvärldsnationernas alltför illu- sionistiska 7 "afrikanska ' entusiasm och "skärpa deras" oryanserade' syn på den afrikaneka ”nationalismen” o frihetsyran? Kanske har de t, 0 m. åstadkommit att man på åtskilliga ”scharlak sig beslutat "sig för "att: ta" sig en” ny håll. både i" USA och i Europa| friheten. . Den frihet denna massa begär, är en - frihet utan ansvar. De nya regimerrnas "enda "möjliga svar på detta ”frihetskrav” blir en mer eller mindre ”omild diktatur, så långt! mektmedlen förslår, — medlen icke förslår, hotar genast anarki, ' våldsamma inbördesstrider och 'kaos — 'modall Kongo. Man har i "den västliga världen änför -dessa företeelser och ' med hänsyn till wuntia ” erfarenheter” all anledning att ompröva frågan, hu- ruvida wvästerns hjälp till Afrikas länder och folk alltid slagit in på riktiga? vägar.” Här finns' förvisso åtskilligt rum för eftertanke "och fördjupad analys ”av situationen, enligt - modell ' Ghana, "Där makt-|- Att kommunismen å sin sida. har! 5 sagt en undecoränad roll, om det är Sovjets, Kinas eller Fidel Castros hand man. tror sig skönja bakom de blodiga och olycksbådande oroligheterna; = Viktigare -är det faktum, att- de: kommunistiska makterna, trots alla ideclogiska skiljelinjer inbördes, har gemen- samma och iden intressen i Afrika, ej minst då det gäller att utnyttja den svarta ”naticnelismen”. Att dessa östliga intressen i något avseende skulle kunna wara till gagn för Västerns sak torde endast |. - den mest godtrogne utopist kunna inbilla sig. Att de skulle gagna del afrikanska folkens frihet och oivi- lisatoriska utveckling är ännu mer otänkbart. Den gamla kolonialismen är' död och vänder. aldrig åter. Hur fel- aktig, egoistisk och kortsiktig den än. var, 'och hur förhatlig den än gjorde sig genom. sina missgrepp, så kan den dag komma, då Afrikas folk finner "den vara en nåd att stilla bedja” om” i jämförelse med den nykolonialism österifrån, som] nu har. utsikt" att bli deras öde, om icke Västern ser upp i tid och handlar” med "klokhet "och fasthet. 'N. P.S. 150. 000. | checkräkningar. 3 i | 1 jordbrukskassorna funderare" öveér' hela det 'c afrikanska g | anspråk på. rörelsens "penningan- Jordbr fksh "växande 1 sheckkonten i jord- betydelse som 'kreditgivare till det | brukskassornas +." Net: svenska ' jordbruket ställer . ökade | - Bland.” likvidräkningarna inom kasserörelsen” dominerar mjölklik- Aktuell "En försndri - av styrdisefor- merna i de afrikanska staterna d socialistisk riktning är själv- fallet en grundläggande målsätt- ning för kineserna. De har vis- senlgen hävdat alt en sådan förvandling normalt ' försiggår genom Tevdlutioner och inte ge- nom påverkan på de regeringar som nu finns. Men om den se- nare vägen skulle visa sig. vara framkomlig är kineserna smidiga | nog: att kunna anpassa sig till en. sådan situation, : - Västerbottens-Kurireå Sveriges Redio SÅN direktsän- da ' statsmi inisterns presskonfe- renser i television, och he Er- lander vill nog gärna bli sänd. Huruvida: jillställninigarna ”där- med skulle behålla 'sin kerektär av presskohferenser kan kanske sättas i fråga. En sak skulle vi redan på - detta. förberedande stadium ' gärna vilja veta Hur känns" det för. "riksdagsmännen, som ibland kan ha betydande svårigheter med att någorlunda snabbt avlocka gtelsråden svar på ställda frågor? Och war tar oppositionens — likaberätktigände vägen? Men har redan seitt tec- ken på att den heta linjen mel- lan Sveriges Radio och kansli- huset är anmänkningsvärt flitigt anlitad. é » Tills vidare har br Erlander stanniat för alt tänka på saken, och det gör! han Skwivelaktigt vätt Ro se Handelstidningen Y:l ed + ta kommentar: ma- och "ungdomsvård å den De tvister som denna splittring: ou givit upphov fill hindrar samfade och verkligt kraftfulla insatser. nl = Sydsvenska Dagbladet ” : Docent:en Gunnar ” Eriksson . har . framlagt. några förelag . för fatt” göra universiteten ”tillgämg- öga” för en bredare efilmänhet. för univergitetsmiljön: har - rätt abt kräva Jitet utdelning även de. Ett förslag består i att man skulle stanta en populärvelen- skåplig TAdskrift, som på ett för alla begripligt språk kunde be- rätta om forskningsresulltat gom? annars blir sbtannanide inom en liten; koots av, fackmän. En tid- skrift av detta slag skulle vara ordentlågt .. påkostad, givetvis uten avsikt attigå. ihop, Den skulle förorsaka staten, bör väl- färdssamhället ha råd med I. en rådan tidskrift kumide profes sorer, docenter och andra $ors- kare i. antikelorm”medogöra för nya. forskningsrön, . göra dortsk- ningsöversikter eller framsida problem, "; sn När Per Edvin Sköld. drar cg tillbaka från rikspolitiken samlids ' ekickligaste, även om -: han inte kan sägas vara ”älekad” av allt. folket, eller ens av. alla + skissera - Han menar just ett follkelt utan- ” Yörlluet i reda pengar som den i - Perspektiv är det inte: för mycket sagt att ' han går till våra svenska poli- . Hilvers historia . som en av .sin . cent, Det a De do läkarnas skrivelse un sina egna partivänner. . a kan naturligtvis inte 4 | skattning För vet ft od .ka- | viderna,'; men även" 'eslakt- ' och : 8. För £000se kar ÅV Pra ; "0 b + Miles nde Hallands N) heter oe sionerna. Det måste ju också an- - ; ädknin Aall lin X uh or V a a ses fol atf:slopa avdragsrätten i 7 ne alternativ - Kwiluprovinsen, har. nu”ock- kässerörelsen bl. ..a utvådgat "sitt större Np skning. a ant med stör sespelt. Den: wépresen- |" Japanerna är et enastående sv Spa av , agt fram alternativ, som sam- 2 [Sm n med jordbrukets övri- | gick på detta sätt under. mer den kveru- | renligt : folk, . Män och kvinnor fråga om > folkpensionsavgifterna hällsekenc iskot, ger .. ungefär så ; det Hoppfulla” Östafrika” trät erar något mer än den kveru 3 nr men behålla den i fråga om öv- . tiga 'pensionsförsäkringsavgilter, , Och framförallt får det väl sägas vara okynnigt i övevkant att rubba på evdragsrättens' pringip, |" när "skalleborodningen just håller på sa alt pröva soolalförsäkrings- avgiiternas konstruktion, Center. parlict har därutöver särskilt framhållit, avt den tillfälliga In« 'konistförstärkning,. som : det nu et em Hå KD Rn > DET STORA: LORTPROBLEMET i "dagens" samhälle är- ned: sriutså ningen av våra vatten.” tagit: en omfattning, som inte” ens | - Ludvig Nordström kninde förutse, Här kän man' verkligen tala om avigs'dan av vår höga standard påpekar Dagens Nyheter, Alltför länge negligerades re- ningsverken — som nödvändiga komplement till de nja'bostads= husens' bekvämligheter I bad-, förbudens och gulsotsepedimier- nas tecken blev det så småningom en väckelse som de senaste åren resulterat i kommunala krafttag. Atskilliga hundra reningsverk har byggts, men förhållandena ' är ännu på många håll ocfterrätt- liga, Vi saknar en effektiv sam- ordning till skydd för vattenom- rådena, Alltför stor hänsyn tas till redan etablerade industriintressen, som värjer sig mot de miljonin- vesterlngar som kan behövas för att skydda ett vatten mot en för- ödande- nedsmutsning. Man ser genom fingrarna med lantbrukets siloutsläpp, som effektivt kan för- gifta ett vattendrag, Även när reningen sätter in finns risken för skadegörelse på längre sikt ge- nom de näringssalter som tillförs, Sjöar och vattendrag växer igen, " Vi behöver mera forskning, mera kontroll, mera restriktivitet och beslutsamhet på detta område. Något av det finaste vi har i vår landskapsmiljö är på väg att spo- lieras, Denna ödeläggelse sker” samti- digt som alltfler söker sig ut till naturen — en natur som tyvärr i hög grad är föremål för en ned- skräpning. Man talar med rätta om en fritid: slum. SEX SJÖMNYN EFTERLYSES — I en officiell svensk fram- ställning till ryska regeringen erinrar Handelstidningen, De försvann I Östersjön för 21 år sedan, och man har länge anat att de bortfördes som fångar om- bord på den ryska u-båt, som torpederat deras fartyg. Genom ällning av ifter som till stor del härrör ur ryska käl- lor kan utrikesdepartementet nu framlägga mycket starka indicier. Ryska vederbörande kan inte gärna veta mindre i saken, de måste veta mer. De har tidigare meddelat oss, att deras undersök- ningar tyvärr inte gett något re- sultat. Den förklaringen håller inte längre, lika litet som de rtys- ka svaren I fallet Raoul Wallen= berg gör det, Inför Chrusjtjovs besök i Sve- rige borde vi med större rätt än någonsin kunna vänta besked om våra landsmäns öde, samma 'fesultat som regeringens linje. Folkpantiet vill höja ” ci- garretiskatten med . 1,5 öre: per styck” folkpenstionsavgiften från'4 procentenheter, Cen- "tern - vill É höja. .cigarrettskatten: med 2 öre? och sprit och; vadare skatterna belöppy & som sva» vor pår" Helbutelj stegerindendé förelag till slo- . ande. av. bvdrägsrätten utan” ait "sälta" ”någöt i stället, Det betyder förstås Sunderbalansering av drift- budgeten och ökade svårigheter, för” närt livet på lå - N DE MINNESGODA KÄN INTE. "UNDGÅ Ca / att dra" på munnen, när man nu ser den rätt stora upplån'ng som . hr Sträng föreslår för att få medel till de reformer som man tänkt genomföra skriver Ung Center, — nya namnet på SLU-bladet — och erinrar om en del reformer « som föreslogs av centerpartierna vid 1963 års riksdag: '. När centern för ett år sedan krävde bland annat ökad u-lands- hjälp, viftade regeringen bort det med tal om överbud och det vik- tiga i att ha en stram "budget. Barnbidragens höjning och folk- pensionärernas förbättrade dusör fick samma kritik på sig från re- geringshåll. Det var bara de lätt- sinniga centerpartierna som kun- de komma: med överbud, som gjorde att staten fick gå ut och låna vttorligare för att få det hela att gå ihop, I-år föreslår regeringen att a man skall så göra, - "YRKESKAÅR PÅ UNDANTAG "> Det är'inte så få människor runt om i landet, särskilt på land byg- den, som "arbetar i h åt 4 Centern » anser; t i förgrunden | som” leverantör av åskådningsubäervisning . beträffan- de problemet” "afrikansk ”frihet”. i korthe t ”formu- icke, en "ekonomiska. föreningsrörelse främet" ifrågå om sättet för utbe- talning av produktlikwider, Det är betydande kapital — över 4 mil- jarder som årligen går till jord- än 1,000 milj. via checkräkning å Ill, Y, Ice Jonrdbri jordbri dk rörelsen får "härigenom en fort- löpande, säker inlåning genom den ” 12 nå check . på äkningarna brukarna från deras eh 1 viska söm då p EK ing” och omvandling. av E id. kolonialom- fådén” till ”Syveräna 'och ovavhängi- ga” "Stater . ofta” ett: : fesultat' av en velaktiga faktorer Ägnarerats eller betraktats som "ovidkommarid betydelselösa? nerad ”follknepukblik”,. utlöstes söm en ren kedjereaktion” ”revoltförsö- ken "i” Tanganjika; . Kenya” "och Uganda. "Fortsättningen "inträffade i västliga Kongo. Överallt var mönstret ” likartat: "Soldat Ypror, - | föreningant för i form av. likvider för levererade produkter. TLikvidutbebalning ' överd person- lig checkräkning i jordbrukskås- sorha ”är lem; från föreningarna till jondbrukar- na.; En. utvidgad likv:dförmedling kän tillföra. kasserörelsen:ochdär- med "jordbruket , väsentligt ökade . F. föring på. detta 150. 000 ”jerdbrukäre över hela lan- det, Enbart under, 1983 har. en ök- Fet ä Västernorrland och en i Västerbotten gått in för systemet med kollektiv överföring till med>!” r metoi För jordbrukeren ä den med tikwidöverfi till eget checkkerito att han 1 har |: pengarna tl4 hands och kan be- tala "med > check oberoende av . |. bank” "och posttider men ändå har pengarna i bankmäscsigt - förvar. Checkräkningen har, vis sig be- kväm, praktisk och sparfrämjande, som wisade tydliga tecken på kom- munistisk inspiration och fjärrdiri” gering. Det kan. ketraktas som en skäligen Underorånad fråga, cm det härvid var kommunism av mosko- vitisk, " pekingesisk eller kubansk prägel, 'som satte revolterna i gång. Beteaknande i samtliga fall utom det första — Zanzibarkuppen — var att de nyss installerade nya regimerna 4 de nyfödda staterna allesammans nödgades be cina f.d. koelonialherrar om hjälp. Engelska soldater måste ånyo sättas i marsch med vapen i hand föratt förebyg- ga befarade blodbad wch hindra att den” brittiska: samväldesidén totalt föll i stycken. Lika beteck- nande är "de ord, som Zanzibars förjagade statsöverhuvud och sul- tan uttalade, då han som medellös London: '”Det "hade varit: bättre om "vi ännu inte' blivit fria utan fått" förbli ett protektorat”. Denne sultan var visserligen icke neger utan arab. Men just som sådan blev" han ett offer för det upp- blossande "svarta rashatet mot det bildade” och förmögna ' arabiska skikt, som sedan århundraden va- rit den ledande eliten bland Zan- zibars befolkning. företag framför allt inom textil- branschen, vilka med framåtanda satsar : på kvalificerade och in- bringande produkter på både sömnads- och vävningss'dan, skri- ver Alice Ekvall i RLF-tid- ningen:' Detta ger åt familjerna välkom- met arbete i hemmiljö — meren- dels deras möjligheter till kom- pletterande inkomst — och för företagen torde bortsättningssy= stemet ställa sig billigare än att hålla lokaler etc. Men de exempel på arbetsersättning som uppen- baras här och var i landet ligger åt-killigt under de 5:15 — 5:25 per timme, som i genomsnitt utgår till kvinnorma vid landets väverier och konfektionsfabriker. Invänd- bete är ”svårbedömbar jämfört med det som utföres på en ge- mensam arbetsplats är nog mera de obotfärdigas undanflykt, olika utvägar för att lö:a den knuten "torde kunna rekommenderas. Sä- kerligen skulle varken arbetsin- komst" eller arbetsglädje — bli mindre, om bortsättningen sked- de efter marknadsmässig arbets- värdering, , reducerad med det tycke av soc'al välgörenhet som särskilt hemslöjdsföreningarna ly ckats förläna denna verksamhet i hemmen. " Varför skulle yrke kåren ifråga, och frysande flykting anlände: tilll. Det war: en ttidig- våntermorgon scm wi äntrade tåget) för att som första etapp besöka släkt i Mo- tala. Att vi valde resa denna tid på "året, som kan bjuda på det mest överraskande väder, var inte så helt frivilligt. Inte. för att vi var tvungna att göra denna resa, nej, det var för at den där 67- förmånen skulle utnyttjas. Men vi hade tur med wädret, solen strå- lade från en klar himmel, och det hade inte varit mer än två. sol- ” Situationen är kata trofal på , bostadsmarknaden. Situationen är också katastrofal på en mängd andra områden: sjukhusen saknar " sköterskor, läkare och vårdmöj- ligheter, skolorna saknar lärare och lokaler, fängelserna ' saknar . utrymme och vårdpersonal, åld- ringarna bor i slumbostäder och kan inte få vård. Men regeringen fortsätter sin inkörda pol't:k. Det är detta oppositionspartier- na i riksdagen försöker ändra på. "De vill föra en annan politik, En "politik som: . Socialdemokraterna inte förmått att föra, En politik som skulle avhjälpa bristerna, hålla igen skatterna och stoppa inflationen. Arbetet bedrives i riksdagen, I debatterna och inte minst 'r debatten — ”GLIMTAR FRÅN: EN: RESA Jär alltid feecinersmde o h I skensdagar förut i iår nämligen den 14 och 220-50 . Några i SJ:s styrelse har räk- nat ut att om man låter pensio- närer : resa vå halv biljett :i mel- lansäscngen eckulle det bli affär, öch Agt. en favör för de gamla: Men så får dessa med sin karnbiljett inte wvesa kring de stora helgerna, annat än på vissa tider, och inte alls hela sommaren. I 'folkpensionärernas julnummer var det en kritisk insändare om detta förhållande. - "Om man som Harry Martinson uttrycker sig ”sitter: inomhus, utomhus”' så är det inga större preklem att rera Då wvinte nom det emåländska höglandet, och ::- |när mem från en varm och be- kväm kupé i de snabba rälsbuss- vagnarna kan. se ut över en här- lig. och skiftande matur så har det sin tjusning även på denna tiden av året, Det är inte bara de stora skogarna, sjöar och floder som är mest frapperande utan alla dessa stationssamhällen som tycks sjuda av liv och verksamhetstust. vandrar] 3 farenheter. . Läkarna En . verklig omprövning av fångvårdens” hela inriktning och behandflingsprogram måste till tom > brottsbalkens : tintemiicner |: sket: kunna | fullföljas. Vidare måste (Awei svar och tniasiser mellan dom- Istells- . och :fångvårdsväsendet å ena sidan ' samt samhällets bar- I FUSIONERNAS Torvakv gkall ändrag på. Inget emårt skall få existera mer, Det skall rationa- liseras "bort. I'annhars lugna frid- samma. » landskommuner råder splittring . i alla föreningar. Och stora ' vilt ha landsbygdens folk med att betala i deras företag, andra kommuner, som sätter sig på höga häster, och will niva ner det vpp. Och det är alltid nå; hör på det örat. Så är tvisten I full gång. Som t.. ex. i mejerifrå- Debattglad föreningsnäm de små inte så 3. så är godsägarna, där vore bättre att Fabriker . och verkar ständigt expanderande. Det är överallt nybyggen och tillbygg- nader som vittnar om att det går framåt. Det är väl så på många något ' särskilt trivsamt här med ekogen alldeles in på knutarna. Det är vacker natur även in i Östergötland men det som är mest utmärkande för detta landskap är Östgötaslätten som, väl i bördig- het gott mäter sig med den skån- ska slätten. Så är vi framme i Motala och om den staden vare säkert myc- ket att berätta, men dess historia känner -jag inte till; varför det endast kan sägas att det är en mycket vacker stad med sitt läge lj, vid Vättern och Göta kanal Om Klarlägges detta program, i dis- - vars produk ilt utomland eller genom turister tillsammans inbringar åtskilligt med slantar ningen att ersättning för hemar- . och därtill good-will på köpet, sättas på något slags föråldrat un- dantag? ined regersngspartiets fö reträdare, Dessa lever kvar i sina gamla uppfattningar. Bris- terna och felen i deras politik på- - visas gång på gång. . (Nordvästra Skånes Tid- ningar). k il och dess tillkomst hörde rätta, hur befolkningen = tvångs- kommenderades att med skyfflar och spadar åstadkomma detta av senare tiders människor beundra- da verk, Vidare berättade han om hur Gustav Vasa lät riva ner Vreta och av det bygga Vadsten slott, Det mesta av dessa arbetena jag en gång en gammal man be |" att hhöra med sin mjölkleveran. 5. Och det får man förstå, att det kan inte vara någon ekonomi att köra in på små vägar och hämta - väg mella n övriga n var le ha sit är värt mer än ett öre mer. En som trivs bland de många i små; - | — — har utförts med kraft. Även med 0 rig arbets- 2 gar, som rester av denna förlä, ish na ännu kvar — lär fresk ) På vad lidande SOM dessa männi- Det är inte alltid som man mär man ser: dessa så vackert skulle Sander näe fina och storsl sena skapelser, lang över ungdomens förvildning som förekommit i'Sla samhällen under: alla tider, Ungdomsledare. C avårdsfolk' kan i långa atycken verifiera - läka; as er- vill ' sätta in: -motåt- 1 t kräver "bland annat att kolan | eikall ge sexualfrågan dess rätta dlnenmaioner, Här sätts fingret | på en öm bunke! = MT pra CA Nm Expresson a emien i fråga om an-. - Vi .bever: i en orolig tid, Allt annars goda grannar går och ser snett på varandra. De så kallade och Icvar allt gott. Finns där då någon, ofta är det inflyttade från våra förfäder med möda” byggt gorna, När man läser i Lantmanna- tidningen nr 2, under rubriken | välkomna ibland det ybiras, att det de fick pengar för småskvättar,' ofta fle, andra platser också, men det är |lång ra kilometer Dem sem Svar får ju se, Att få t mejeri i sin egen; kommun för badar ogenerat tillsammans "och varandra” offentligt ånses"” om refäslkot. "Den? gilta » kvinnan” trofast och äktenskapsbrott frå I enser att de moraliskt sjunki djupt om -de ligger med en Jå I Sverige hyllas "tl: och oh mu, skaft ro äinsändere i våra” tädskirifteir) en medelålders dam” ;| som ett ”helgon”, därför alt hon: i " provokatoriskt syfte fariw. till: Afrilva och legat med en neger! ; Nordvästra Skånes Tidninga men har sjunkåt oroväckande” avvenikåt, i Ja, förhålTandena Ciikiten bröt ot de vänsba : farhågor har träffats. H:et. i Svenska Lan bygden En komisk ' produly" av folh Ihemamentefbtes är ordens infla nan, nu hålls det. Kvinnan har fört dåligt rykte, förefeller det (och öndej karl är emart dött). Så hör man att en: ”stockholmsdam blev årets mo- Sorkwinna” (iden sammansätt- ningen duger kvinna) men ”en: äldre dam dödades vid hopp från tåg”... - Fil" dr "Gösta: Langenfelt - i Perspektiv - [ETT ORD. PÅ VÄGEN) — då kom plötsligt — en . våldsam storm... ved ” Apg. 2 2. " Gudsupplevelsen tälk nyfödel- se kan komma plötsligt, lt ett : | hätket framferrande väder, likt i luften, det brakar !och knakar i grénverket. Man känner det som iom allt skulle brytas sön der, fa som om hela ens livs träd skulle ryckas upp med röt- terna. Men så går stormer; över, mörkret och natten försvinngr och solen lyser fram till ey ny | dag. Man förmår "ej med ens fatta vad som hänt, men Iuften har blivit men; man andas Tät- tare, man känner det. som bom man fått en ny kraft i sitt vä- sen. Man gläds och tackar Gu d och tror, . Sådant är ett Hensens väder, Em du den erfarenheten? Standarden 4 på ' Tv rösråm=" ; vad rasm kunde” ana tion, Förr hölg tellet för kvin NM ö "damerna, kvinnorna borstar gärna” "män-/ nen På. ryggen. Men” att kyssa. giv våra husmödnar (om man: efter det att Jaigretb av inspelade, a program nu. är pralktiski; taget. en wåldsam torm, Det dånar .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.