ma FN a EAHOLMS TIDNING . Torsdagén den 6 februari-1984 ” — LT Torsdagen den 6 februari 1964 LT = = .de Gaulle gör nytt. schackdräg Charles de Gaulle har blivit sgtorpolitikens gossen Ruda. Självs- våldigt och egenmäktigt gör. han sina schackdrag, ofta å de mest oväntade riktningar. Det skulle aldrig falla honom in att fråga Frankrikes allierade till råds in= nan han fattar ett" beslut, som kan .bli av stor betydelse även för dem, Över huvud taget lyssnar de Gaulle inte gärna på råd från någon, ministrarna i hans rege- ring får nöja sig med den blyg- samma rollen att verkställa de Gaulles order. Irritationen över de Gaulle är stor i många hu- vudstäder 4 världen, inte minst" i Natoländernas och framförallt i hållningen inom Nato är inte den allra bäs- ; "många båll, att de Gaulle vill ge "regeringen i Washington en spark, Förenta Staterna har ju konse- kvent vägrat att erkänna det röda "Kina och släppa in'det i FN. Sä- ,kert ger de Gaulle, med största "nöje amerikanerna "en näsknäpp, men det skulle vara att grovt undervärdera — hans ' kapacitet som politiker att tro. att det ba- ra är för den skull” han låter Frankrike erkänna det röda Ki- na. de Gaulle är besatt av tan-. ken, att han är Försynens red- " skap för återställande av Frank- rikes forna storhet och ära. Hans utrikespolitik har till mål att göra , Frankrike jämställt i makt och, inflytande med de båda jättemak- . terna Sovjetunionen och Förenta Genom djärva initiativ ta och' vanligtvis lägges skuld härför på de Gaulle, han blir syndabocken. Visst har de Gaul- 1e åstadkommit mycken skada för västmaktsblocket — vetot mot Englands inträde i EEC är ett ' . exempel "— men &å andra sidan: kan man inte förneka, att han : mitt i sin egen självupptagenhet ; med "skarp klarsyn sätter fingret på ömma och besvärliga. punkter ' 1 västsidans politik, ' Nu har de Gaulle bestämt sig . för att göra ett nytt och sensa-. . vill han hävda en sådan” rang ställning åt Frankrike: er . Beslutet att erkänna Peking- Januari i år blev om någonsin de tidiga vårtecknens månad. Vår- tecknen har varit många och jag kan nämna” bofink, de tidiga fåg- klarnas vårsånger såsom gråsparvars och" pilfinkars vårkvitter i häc- karna under soliga januaridagar, då äveh talgoxarna började med sin två-tons vårsång och även kol- trasten började sjunga lågmält och försynt, precis som om han wisste att ännu har inte kung Bore blivit bezzgred. "Andra dagar var 'bön- derna ute-och plöjde i en tem- peratur av. 5 plusgrader, Sedan har jag en massa urklipp "ur tidning- arna - Stockholms-Tidningen och Lahclms 'Fidning. Stora flockar av starar har ob- serverats i Kullabyggden. Förmod- ligen rör 'det sig om fåglar som funnit :avt "de" kan "övervintra. i Skåne med det förhållandevis mil. da klimat; man har där. Hängena 1 på hasselouskarna har visat tecken att slär ut, kastanjerrnas knoppar har börjat "svälla och bli klibbiga, grönskar regeringen får sättas "i k med det franska intresset för Jän= - derna i Sydöstasien som en gång varit franska' kolonier. Frankrike har erbjudit ekonomisk hjälp "åt - Kambodja, sedan detta land av=" böjt att längre ta emot hjälp från " Förenta Staterna, Frankrike har "också -antytt villighet" att söka , ” medverka till en återförening av tionellt utspel. i världspoliti Frankrike skall juridiskt erkänna den kinesiska kommunistregerin- . gen i Peking, Världen över spe- kulerar det. över motiven för , avsikterna med denna franska ak- tion. Naturligtvis tror man på : SPARA PÅ REPRESENTA- TIONEN! En redogörelse för kostna- derna för den militära repre- gentationen' begärs i en interpel- lation av hr Bengt Börjesson i Falköping (ep) som även under- stryker "lämpligheten av mera kontinuerliga upplysningar rör- ande dessa förhållanden, Han ifrågasätter, :också om det inte skulle vara möjligt med vissa be- sparingar på området. ; Här ; har. försvarsministern all- deles bestämt fålt något att bita i, skriver Jönköpings-Pos- ten, Invanda konventioner och gam- mal :slentrian trampas på ett häl- sosamt sätt på tårna, Sällskaps- traditionerna har djupa rötter, inte minst i det av interpellanten oktualiserade sammanhanget, Men var — frestas man spörja — står det skrivet, att mänskliga eller yrkosbetingade' kontakter icke skulle inom försvarsmakten kun- na upprätthållas I annan ordning än genom dyrbart middagsätande | I och prat'ga cocktailparlies? a Försvarets målsmän ha, som be- kant, ständigt anlediding ompröva metoder och vägar för att eljest uppnå bästa möjliga resultat. Varför skulle man väja undan just för en omprövning av for- merna för den måhända i viss mån oundvikliga representationen frågar J-P. Här finns verkligen ingen orsak att acceptera en etlkott, omöjligen kan sägas vara tidsenlig Sydvi och Nord med neutralisering av 'det sålunda förenade Vietnam, Frankrike vill ” genom en :' sådan politik vinna det dubbla syftet att dels självt erhålla" inflytande i. Sydöstasien och dels'söka förhindra att sta- terna I området blir 'rena vasal- ler åt Peking- Kina. För att kun- na genomföra en sådan poutik är det nödvändigt att Frankrike har . officiella ' förbindelser med Per king. p . Sannolikt kommer” de 'franska planerna ifråga om Sydöstasien att förbli önskedrömmar, "men oavsett. hur det kommer 'att gå med dem. kommer” den" kommu- nistiska "regimen" i 'Peking att” bli bestående,. Det är ,- Jängden'en ohållbar politik från Förenta Sta- . ternas gida att låtsas som'om det kommunistiska .. Kina. icke: existe-. rade, ' Flera ”av' "USA:s allierade,” bland dem England; shar/ för län- , ge sedan" erkänt, Kina diploma-= : tiskt liksom många neutrala' län= " der, även Sverige.: Eno omprövning av den' amerikånska ; hållningen håller på att förberdåas men med hänsyn till'den amerikanska hem- ' maopinionen' -måste : denna om- , prövning” ske försiktigt. För mas- /' "sor "av konservativa amerika- ner är Mao-Tse-Tung jämte Fi- : -del, Castro på Cuba inkarnatio- nen 'av' all. ondska, som finns i ' världen." Innan Förenta Staterna nna det röda Kinas exi- stens' måste opinionen, noga för. beredes så att chockverkan ev en sådan åtgärd kan törhindras. Men mtdan amerikanska Politiker och diplomater ännu tassar 'i filttoff-' lor kring. Kinaproblemet' går : de Gaulle rakt på nålet och upp- rättar ' diplomatiska förbindelser ' med Pekingregimen.. I sak har den amenikanska re- geringen förmodkgen >inginting eller «'svara mot ' effektivi krav, Om hr Börjessons aktivitet gäl- ler att den helt och hållet kan motiveras ut från ett positivt för- svarsintresse, — Statsrådet Sven Andersson gör klokt i att ta hur seriöst som helst på de frågor, som här dragits upp, skriver Jönköpings-Posten. STATSMINISTER ERLANDER MEDGAV på sin presskonferens I ett svar på en fråga om krisen i Nib, att han själv inte är utan skuld till den. Statsministern yttrade att om utnämningen av Arne Björn- berg till generalsekreterare var ett misstag, då ville han som re= geringschefl ta sin del av ansvaret för detta, Handelstidning- en kommenterar: Några konkreta följder för hr Erlander uppkommer ju inte. Så mycket angelägnare är det, att betona de psykologiska följder som har att göra med hr Erlan= ders prestige som regeringschef, Den har farit illa av historien, Han har inte bara valt fel person till gencralsekreterare. På grund av att hans val av fackminister var exakt lika litet lyckat har han varit ur stånd att I tid upptäcka misstaget och reparera skadorna medan de ännu kunde repareras, Nib-kr:sen låg och pyrde länge, Ingenting hände förrän pressen slog larm, och även därefter rea- gerade statsrådet Lindström och statsminister Erlander utan märk. bar brådska, Dat vore fel att säga att hr 'Er- landers medgivande inte kostar något, Det kostar en hel rel, sär- skilt som det väl måste komma att följas av ett liknande medgi- vande I en annan och ännu större affär, slutar HT. — Det man inte bar I huvudet får som; att förebrå de. Gaulle, även Förenta Staterna måste förr eller senare erkä Pekingregimen, men den är förbittrad över det sätt, varpå de' Gaulle" agerar: de Gaulle rådgör inte på förhand med såna allierade Sf Nato och tar ingen hänsyn. till: de åter verkningar hans åtgärd kan få på endra håll i världen. . Vissa asiatiska stater såsom Indien och Filippinerna, som fruktar , Kinas begär och" aggressiva uppträdande, . är rädda för att det franska erkännandet ytter- gave skall förstärka decsa ten- denser. Ryssavtalet — osaligt i åmin- nelse -—' innebar att svenska fö- retag levererade varor till Sovjet för mer än en halv miljard kro- nor på Tattakh 1 - sina "häll, och saugens kissar” har lyst. vackert grävita sedan länge. » Berättas alltså från Skåne. Syrener och ”kissar” slår ut i 10: gr: kyla; I -Järvedsby; Änger- mankand, presenteras unika saker ur växtvärlden. Som nyårshälsning fann man ett knippe utslagna vi- dekissar, tillsammans "med kvistar av” björk. och syren,. som även hade. knoppats. Allt hade plockats i ren, där det i 10 graders att det knakar, nm ganska märklig väderlek . fust. nu och 'wvårblom- marna vet. varken ut eller in, På ett ställe plockades wioler, medan stararna kvintelerade ovanför, och på ett annat ställe i Södermanland plockade man gullvivor ute mellan lö : ”. Igelkotten: "som går . i sömnen. En igelkott 'som- redan "gått ur idet syntes promenera omkring i Visby. De mest optimistiska håller styvt på att det är fråga om ett säkert -våntecken... - redan här,. frågar man sig i Små- J land, "Anledningen: till. frågan . är att: man! "cbserverat. . ormvråkar, som jagat ute: på ängarna.. Orm- -vråken --är -sor - bekant- ens flytt- fågel, här stannar ormvrål ir hela. vin- tern fast! i fåtaliga "exemplar, .mez dan den'i övriga: Sverige flyttar undantagandes Skånig och Bleki — som: vanligen brukar komma till våra bygder i: aprik månad men den. senaste tidens milda -vä- derlek har tydligen lurat upp någ- ma av Dusfåglarnaj dill, höga nor- den ligen. : "Vår i [d Jokkmokk. Det ä är barmark n i Jekkmokks kom- är, har genom. senaste ar väder, midebuskarma | i slagit vw olika slag "Våren js vårblommorna LTlotanar för” fullt” kan man före vånad tiuta på I en rabatt vid Osby reningsverk, - Tidigare fanns det emelten: nu fler där. Tydligen eenaste milda vädret Sjöfåglar av |d "våmtecknen 'ö 4 den senaste tror att våran är (Januari: Vårtecknens månad | Tussilagodags. Turen att hitta tussilago i januari hade en flicka Hon Stockholms-Tidningen av den and- re januari kan läsas följande tra- i Nyk i rä neY då hon. fick syn på wid dik , Matr- ken omkring - blomman var ”alide- les hår Vårbruket har börjat i i Norge. Beroende på det sedan länge rå- dande blidvädret har vårbruket eatts i gång i kustlandskapet kring norska Trondheim. Här har även fåren släppts. på bete. Längre norTr- ut i Nordnorge, har många skid- tävlingar måst inställas på grund av snöbrist, Fin få fis i IL En Lysekilsbo har fått en ovan- lig skörd av potatis i sin träd- gårdstäppa. Trets kylan före julen var den nya potatisen av god kva- litet när den stegs upp. Det rör sig om psotatis som sattes förhål- landevis sent. Under juli: månad sattes den och ett halvår senare kunde den tas upp. Vår i Lindome, Våren har redani " kommit till Lindeme.: I en träd- gård — fanns gullvivor, Normalt blommar :gullvivorna i april ellerl? maj. Man hoppas nu att inte fros- ten skall ta primörerna, - "Tidig onrlek, Orptupparna Åsarna, Jämtland, har 'blivit wilse- ledda av det vårlika wädret och redan börjat sin älskogstek. En chaufför. i Svenstavik, har iakt- tagit spelande orrar på en myr kilstä och dessutom konstaterat att björk |. ne ruskorna vid "vägkanterna” har knoppar, som” håller på att slå Pmrokus första 'wårblomman: ' Ett säkert vårtecken trots dimmen och råkylan samt nattfrosten som rått de senaste dagarna, är när blom- |" moimna slår ut. Sålunda har frå" vVnna-Lisa Gottfridsson i. Ysby häromdagen materat att hennes 'krokusar börjat blomma, Detta är rekord för hennés del. Tio stycken utslagna krokusar stod. i träd- gårdstäppan. den 20 januari och så tidigt har det aldrig warit innan. För två år sedan kom krokusarna de sista dagarna i januari men som - segt--aldrig> tidigare” än "i: år, --Våren—i-Jämstland, --Våren tycks ha brutit. ut i, västra "Jämtland, I Undersåker har nämligen två fickor -hittat . blommande” under en tid då” det eljest det, 3 + Blommande' videbuske.. En wide- buske, översållad med fullt ”utslag- na, sammetsmjuka knoppar, hitta-” des härom dagen av en”flanör i Kronskogen bakom: Parken i Es- kristuna. Mist i ”vintern” alltså.. + -Vånteck Ett av,de åntecknen har nu visat sig i Häl- H "de nejder. Det är tidigare. än nor- -— fädes- för haft. brått m Roligt är det ju tecken, men så mi har elbhrig jag uppla min levnad. Men det imhte ebid som dat är ndligt : Tragadin kan väder ed som . kommit. blommarna att slå inta .frångås : och -i en artikel. i ä Och i dag är det kyndelsmässoda- å- dar: fortfarande” att. Wallenberg fukar vara svinkallt -i- denna: det: av lan-|- giska händet Oljeutsläpp ” vid Gotland. Hundratals fåglar döda. Ett stort antal woljeskadade al- fåglar har påträffats vid Djurby fiskeläge som ligger mellan Lju- garn och Hoburgen vid Gotlands sydspets, Ett hundratal svårt med- tagna exemplar . har avlivats av crisbelolkningen och. kustbevak- tå tul Fåglarna ! har troligen råkat komma in i mågat oljefält långt ute till havs och sedan sökt sig in till stränderna. Många har påträffats döda eller svårt medtagna långt uppe på land. Varifrån oljeutsläp- pet härrör har ännu inte kunnat ställas. Fri ammunition har 3 till jägarnas förfogande av länsstyrelsen och Gotlands jägar, gille. Nu i skrivande stund kan jag meddela art även lärkan har kom- möt taka ungefär normalt, då de ”gamle och visa” sade att om lärkan sjöng före kyndelsmässoda- gen, skulle den få tiga still lika många dezar efter kyndelsmässan scm den sjungit före den dagen. gen, så därför anser jag tiden vara normal, Det kan dock meddelas att hen inte sjungit ännu, bara visat sg. i . "Gunnar Svensson? UD: - nytt om. Wallenberg) Något. nytt om, fallet Raoul Wallenberg finns inte' att med- dela, upplyser UD. Med jämna mellanrum förs dock ärendet på tal hos de ryska myndigheterna, ' När" utrikesminister Torsten Nilsson i i maj 1963 besökte Sov- jet-tog -han' upp. Wallenberg-af- |: fären; men: inte heller då fram- kom något. nytt. Ryssarna hävs dog i Moskva 1947, Ärendet är dock inte avskriveft. = -' » Tillförlitliga ' Vittnesuppgifter säger - att Wallenberg var i. li- vet-1' slutet av. .1950-talet, . vil- ket också påpekades i I en-svensk not till ryska regeringen den'9 februari 1959. Den. 6 mars sam- 'ma år svarade ryssarna att man inte' hade' några nya uppgifter i "Tatt han får ett svenskt slott till | Aktuell 7 Den svenske justitieministern sitter som ordförande i-'en hög kommitté . med uppgift att göra det officiella svenska mostagan- det av den ryske regeringsche- fen så festligt .-som möjligt Chrusjtjov har. redan fått veta boplats här i fandet. Var våra Tandsmän finns i Sowjet, i wilka ryska fängelser de haft ej söka framleva gina dagar, därom vet vi samtidig: — ingenting. -" . Måste inte även hr Erlanders stnup2 snöras samman när han skall frambringa sina beverop till den käre ryske gästens ära? > Expressen . Tjugo. "miljoner kronor om året av anslagen till u-hjälpen bör avdelas till en särskild fond för. forskning om . befclinings- ökning och preventivmedel, Pengarna skulle bl, av användas till ev inslut för forskring och utbilinisg wörande : födelsekicn- troll; En socialmedicinsk 'avdel- ning skulle utgöra moderinslötu- tion för en serie: forsknings- grupper Hunt om i u-länderna. IA ers Docent Nils Ringertz - ne vid Karolinska ånstivutet Växlngar vid "makten skall naturlkgjvis följa om väljarkåren finner alv den dittills förda po- fitiken verit olycklig och önskar en ändiling aåv- dass innehåll, förklarar stalluministern i en intervju” för Fun” Veckojounna- kommentar | terna” från missskötseln av ”vat- tendrag och grunidvattentillps gar borde i alla händelser ge kegsked ' om" alt naturen själv. inte klarar de påfrestningar människan ger upphov till, var. för det finns ekäl ab i tid söka förebygga en liknande vanvård I av” Qufilagren. ' : Sydsvenska Dagbladet De många sveneka sjömän, . som under kriget miskerade el- - lar offrade sina liv på haven, har, gjort sig förtjärta av 'natio- nens tacksamhet. - När nu till följd " av. . epecieiila - omständig heter ett par krigsförlisningar på nytt har aktualiscrels, ckadar det inte allt vi erinrar oss de hånda villkor som gällde för alla äillda under de mör- ka åren. Vårt land var nenstwalt. Vi Som Öevde här hemma hade fred, men för denna: yrkeskår . fanns ingen fred. : Svenska "Dagblådet : | Pär "det kristna” läkare”, frå” gade en radioman i dén intervju, . I tegeringen om översexuallis ering. "folkfyemmiets vis ekulle man kunna säga, att . den är oförskämd. Men mågot radion. av i dag. : oa Svarainden kunde. cganningsen- ligt : meddela, .. et : det bland kungaskrivefoeris undertecknare fanns” "skilda. livsåskådningar . : Nåväl — ät kommer man via en reform som bygger på prin- cipen ett val, en kammare. Var- för tvelka, hr "Eirbander?s 2 ln > : . Upsala Nya Tidning. . Även om tiden kanske ännu inte ' är mogen för införandet av ””lufitdonitickar”, en motsva- righet Xl wa ett snabbt årstsdkomma en lag- el ilätninig, som itvingar fram ett större månd! Vv hänsynstagan frågor av sax Erfärenht ge, den 7 oms som va (år och gå över ; annan form av, indirekt ing, ; en. s k.: mervärde- jndrar « Sunt Förnuft. med år. | anledning "av det "aktuella dikis- sionen "i frågan. . En mervärdeskiatt, rätt utfocmad, är. utan tvivel en elegant form av generell åndirekt "bestvattning. "Men Bonn i februari. . Näst "efter "Amerikas. Förenta Stater lämnar Väattystdand det största miktära bidraget till Nato- alliansen, Vid årsskiftet. 1963 hade det tyska försvaret nått en styrka på 404.000 man. 255.000 officerare och ecldater tillhörde armén, 93.000 flygvapnet, 28.000 marinen samt 28.000 de centrala militära expedi- ti och territorial: - Det fi år av försva Västtyska försvarsmakten . NN "näst största Nato-makten på en "dag inekrives i eter för 35 som hittills. Tiden som därig2- nom vinnes dyl i första hand användas till grundligare fäkar- unAscilkning. I tveksamma fall skall en specialläkare rådtrågas. ”För att kunna möta en militär aggresalon med de medal som be- hövs för at avvärja den, är man riets nyss publicerade årsberättelse :Jatt' armén f. n. utgörs utav 12 divisioner: — sju ” pansargrenadjär- och tre pansardivisioner, en divi- sion 'bergstrupper och en luftdivi- sion, Elva av dessa divisioner står redan under Nato-befäl och den tolfte divisionen förberedes just nu til att övertagas av Nato. Flyg- vapnet består av sex jaktbomb- plans- och fyra jaktflygareskadrar, fyra i och tre transp eskadrar samt sex duftvärnsrege- menten. Till marinen hör tre ja- gart-, fem” .motortorpedbåts- . och bekostnad, När krediterna åter- betalas sker det i en valuta som har mist mer än halva sitt värde /— det mesta får vi med andra ord I realiteten aldrig igen, : . Avtalets försvarare har i brist på bättre brukat hänge" sig åt fromma förhoppningar om att det trots allt varit till nytta på lång sikt genom att bereda vägen för ett vidgat svensk.ryskt handels- utbyte, Några belägg i sinnevärl- den för detta antagande har såvitt vi vet aldrig dykt upp. Nu visar det sig — inte oväntat —' att av- talet tvärtöm har en rakt motsatt man ha I benen, eftekt; de stora ryska amortering. sex pareckadrat, en kustbe- vaknings-, . en Jandsättnings-, en ubåts-, en. konvoj-, en trängfar- tygs- (Flottendienst-) och en ma- rinflygareskader. Förfarandet vid de tyska rekry- ternas inskrivning och inkallelse arma under den närmaste treårs- perioden begränsar märkbart IyS- sarnas möjligheter att köpa svens- ka varor. Nu är det alltså vår exportindustris tur att bli lidand ödsskad eft på så mångs:kitande sätt som möjlat gra ningen”, heter det ”Den graderade avskräckningen får dock inte leda till att försvars- systemen upptbelas i faser eler åt- skiljes i konventicnelma och nukle- ära. Detta skulle ge den fiende som planerar ett angrepp möjlig] lighet et ganska nog bedöma sina rst ker”. Sedan Västtyskland tillhör Nato, har förbundsregeringet hävdat tan- ken om ”Vorwärtsverteid:gung” som innetär kravet att varje kvad- ratmeter tyskt territorium bör för- svaras mot varje angrepp och det redan cmedelbart vid ”järnridån”. I dag biträder alla Nat i årsberättelsen. att morvärdeskatten är bra ikety- der inte att omsen är eller behöver vara dålig, Vår muvarande oms har även den många" förtjänster, Den har 'en enhetlig ekattewats och är så fri från undanIugsbestämnmelser skall” förkätdras, Framdeles ” skell Sem man rimligen kan” begära. det tl kara 25 vännplis som | Finana ern: har, påpekar tid- » skickligt motståst de krav ocm vid olika tillföllen förts fram em undantag för vissa konsum- Alonsområdern, |. EN Den sjuka punkten med omsen är, enligt Sunt Förnubt, att. den vtgår också på företagens kapital- varvköp. Omsen på kapitalvaror gör ett man får en oenhetlig be- lastning av. slufprodukterna be- roende . på hur kapitalkrävande produkiticnen är. Den medför ock- så, och framför allt, att "skatten även belastar exporten. Men det står ingenstans skrivet att en oms måste innefatta också kapitalvaruinköpen, påpekar Sunt Förnuft. Det går mycket väl för sig ett utforma omsen som en ren - | konsumtionsvaruskatt. Och en så- dan ren konsumticnsoms eller de- taljhandelsoms förefaller vara en bättre form av generell indirekt beskattning än en mervärdeskatt, Den har tre fördelar: den stör inte konsumtionsvalet, den är kon- kurrensneutral och den. är auto- mar denna ståndpunkt. i Det är ätnänt känt, att inte nå- got land allena längre mäktar att inom ramen av ett nationellt för- svar skaffa allt det som behövs för en trovärdig avskräckning. Denna garanti lämnas för de väst- liga ländernas del av Nato. Det hör tll de framtida uppgifterna att ändå mera främja - 10 procent. inte danna typ av bi driva ån skatten. Detta skul- le tangeras om vi gick över till jen. ren konsumtionscms ” och av denna ville” ha ut samma skatte- intäkt ” mn nuvarande | oms ger Sänrskik jer detta cm företaget "som önalvänt är, skall befrias från nuvarande. energiskatt och cmsen även skall ge staten ersättning för det skatteavfall detta ianebär, Möj- lighetterna att öka statsinkcmeterna eller att sänka den direkta be- cabtni ”på den .indirektas be- koatnad,' skulle därmed bli ganska små, skriver Sunt Förnuft. Mervärdeskatten ”ances inte ha denna begränsning, den är en ekatt utan gräns, I Frankrilve har man en mervärdeskatt söm uppgår till 20 precent på bruttot (vilket met- svarar "ett pålägg av 25 procent på priset, exklusive skatt) och ingen- ting sägs tyda på att detta skulle vara något maximum. ' Vill man göra det lätt för staten att öka den indirekta beskattningen, före- faller mervärdeskatten alltså vara sdeslidk Dess i priset under produktionsprocessen gör den svårgripbar för skattebe- talarna och detta alldeles särskilt om den stannar i grossistledet och inte tas mt i detaljhandeln. Kon- sumenten-skattebetalaren har svårt att genomskåda att och hur en så- dan mervärdeskatt belastar honom, vilket bör wara ägnat att upp- Iuckra hans motstånd mat skatte- höjningar. Detta är till syvende og sidst Ur administrativ synpunkt före- faller en oms vara att' föredra, Det kan väl sägas att dagens oms ställer ill mycket krångel och medför mycken möda för dem som skall ta ut och. redovisa skatten. Men bekymren och arbetet med nn på den snillrika affären, Vad skall de' stackars försvarama nu hitta på? De har vårt medlidande. ””"fDageos Nyheter) dardisering i alla län der, för att därigenom avlägsna många svårigheter på underhålls- tjänstens område. Ito Ulrich" av en mervärde- skatt måste bli väsentligt Större, menar Sunt Förnuft. : TAK VID 10 PROCENT dl matiskt d till de krav som |det väsentliga argumentet mot vårt ' int la yte | mervärdeskatten. Vad vårt land i ställer, dag behöver, understryker Sunt Förnuft, är inte nya skatteformer, som gör det lättare för staten att öka sina utgifter. Det finns tvärt- om skäl att ge förord för de skat- teformer som kan fungera som en broms på den statliga utgiftsvil- I våra dagars samhälle måste var och en gå eller springa. Den Det brukar sägas att ”taket” för som stannar är förlorad, I endomitolarna, är det "uppenbarligen . nödvändigt |+ ten cms. Ligger någonstans "omkring "Högre skattesats ål med hänsyn still möjligheterna "att kontrollera. de. föratag som skall företrlädda. Radiomannens avsikt var annars. klar. Hade det varit >. hade” man inte in Det att de krintna strå och inte” bära låter" är: på tiden, mar upp Th helst utan att.ge svar på tal. Vi teen om elr: möjliga för- mögenlretier, som I. ex, et tjäna Ppenizar, enickra; bygga, leda fö- sg, driva politik,” vetenskap, könet.” De "är, menat” Wi; reolla. Med - dem skäpar vi- ett verk, Men vi nämner inte bland dessa dem. vikitigaste .. av. ella — för- mågan att älska... - " Rektor : Harald Alm ; v : mad 'Peropektiv - i foc'ran Can hålla vi hemmet” öp- ka närma fear och dy stil. Ja und- Redak ör, L lemor Holmberg. +; Det är. vissa - tendetustir, som Mian | spårar;: medvetna, falska nörmer, vilka. centrum ”förelagt sina underordnade, -som, pinar lyssnarna Etundom är dejt bitd- Dingens cfågläge som 'tnriterat, Dem kul 5 tig i ett massmedium, som en passamnt ska lära ut talet och uttryckesätten, kan väl inte så iclÉta > konitisemas ' hos Sveriges Radio, men hos TT. är den t flera fall obefintlig, Jag känner HH ot den förra TT-ledningen var ckändig på denna punkt. Hur blir det med (den nya? Fil. dr. Gösta Langenfelt - i Perspektiv om språkvården . inom Sveriges Radio-TV . ETT ORD - . PÅ VÄGEN — ljudet av en sakta susning, : "1 Kon. 19:12, ” Gudsupplevdisen till nyfödelse igår icke efter, något bestämt schema, För den ene är den som ett etormväder, för den Fa åter förnimmeg den gom en ta susning. . 'Man väcks ine, uten' mån vaknar. Och undret har skått likafullt, den" nya dagen har brutit in, Huvudsaken för bygg är givetvis ej heller om »vi kln- na angiva dag och datum när vi blev omvända, utan om vi kun- na vittna om vår medvellina Just atj ' vandra vår dagsled: just med Jesus Kristus, Vi älska icke natten, vi fly mörkret, dess! gär. ningar behaga: oss idke,- "men vi älska "dagen och. vilja vandra i ljuset Vårt gudsmedvetande har vaknat och wi veta « hörå hemma. " : Gör du det?, i. | som förlorsalkialles av 140 läkares w | hänvändetlse” Wi Frågan är typisk.” På sätt och . annat är ju inte att vänta. från . mlotsidan ”bäns” sig -&t' hur soi ” erade rösten, så vilk- / i "Nordvästra Skånes "Tidningar : > a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.