: tidning. (organ för missions förbundet) som "svar, på” den, av; , Lewi, Pethrus i: Dagen : (pingstv.) KN > åter "framförda tanken på” - —=1LT Regeringen och småbruket - i - EXROLMS TIDNING Ett anmärkningsvärt led i den socialdemokratiska - " regeringens reformpolitik är jordbruksminis- ter Holmqvists förslag om att nytillträdande småbrukare inte längre skall kunna få arealtill- lägg. Den: som blir småbrukare efter den 30 juni i år skall inte ha någon sådan hjälp, tycker ” regeringen, : «ns näs Det har regeringen visserligen tänkt ; förut, När bestutet om det särskildd småbruksstödet fat- Lördagen den 8 febrrari 1964 LT = = bruket, så tror alltså regeringen. Men wem” kan annars tänka sig - att ett arealtillägg på ”bögst 500 kronor kan ha någon som helst betydelse för takten i struktur- rationaliseringen? + Vem - skulle skaffa sig ett småbruk för areal- tilläggets skull? Det är väsentli- gen andra faktorer som är av- de för truk Margaret. Chase Smith, den 66- åriga kvinnliga+ senatorn . från Maine som' nyligen meddelade att hon ämnar försöka bli nominerad som republikansk presidentkandi- dat, är en blygsam dam. De bio- grafiska uppgifter hon lämnar om - Modig kvinna siktar mo Senator Smith, som "inte för inte är kvinna, visade förståelse också för andra slags problem. E£ter kri- get hjälpte hon amerikansk militär personal i Europa -att få ta över flottisterna klagade över att deras - saknade fickor lovade sig själv i kongresskalendern kan inte knapphändigare, Åtskil- : enator ' Smiths kolleger ; ringen. Men, däremot. är areal-|P' tillägget givetvis av betydelse för karen — när -han. har |2 - tabl tades 1959, drev ni och socialdemokratin, att de ny- tillträdande småbrukarna skulle ställas utanför = arealtilläggen. Detta skedde trots att småbruks- utredningen i sitt förslag 1958 enhälligt — förordat = arealtillägg även till nytillträdande, Men 1962 lyckades oppositionen, få majori- tet 4 riksdagen för ewt förbättrat stöd till småbruket — däribland arcaltillägg även till nytillträdan- de, Det kunde ha uppnåtts re- dan 1961, om inte då en olycklig folkpartist -råkat trycka ' på fel knapp, 0. Numera har socialdemokratin majoritet, i de gemensamma om- röstningarna.. Så har wvi alltså på nytt fått regeringens krav att de nytillträdande skall ställas |. utanför, Motiveringen skulle vara "den att arealtillägg vill nytillträs t sig, Det är ju därför det står strid om” det. . - För närvarande håller. 1960, års jordbruksutredning på "att! över- väga riktlinjerna för den fram- fida jordbrukspolitiken. Den skall alltså "pröva huruvida ” areal- tillägg eller motsvarande stöd bör utgå till nytillträdande.' Nog "kan det väl stå klart, att i stora de" lar av! landet måste ett betydan- de antal småbruk bli bestående. För den. jordbrukspolitiska - mål- sättningen får: det ju då anses nödvändigt med särskilt stöd till " nytillträdande sådana - småbru- . kare, Jordbruksutredningen' tor- de ha svårt att komma ifrån det. Men jordbruksminister Holmqvist : tycks inte fästa sig vid det. ". Från der Borgerliga partierna har mar motionerat om att areal tillägget till mytillträdande > skall ni 'på nästan en sida, om henné :står 'det helt enkelt: Mar- garet Chase" Smith, republikan. hon att fickorna skulle dit ”så snart som textilier åter finns att tillgå i normal omfattning”. År 1947 deltog Margaret Chase Smith i 'en studieresa. till Europa och återvände som övertygad an- mal hon är: Men så mycket som Margaröt Chase Smith hunnit. med amerikanska" som varit invald både i s representanthuset och senaten och den" enda' som, gjort några allvarligare' försök att bli vald till president. —, även om. Victoria Claslin Woodhull år 1874 och Belva Lockwood 1884 var nog så bestäm- da i sin målsättning. 4 Margaret Ohase föddes år 1898 som äldsta dotter till en frisör i den Tillå staden Skowhegan i kust- staterr- Maine. Hon tog en high veckoblad. Därefter tog dande skulle verka hindrande för | "vara kvar. : klassmim2- "och distributionschef strukturrationaliseringen i jord-] = -- > lför stad, | - | hon "anställning: som (kamrer i en New: England-firma och :fick "så > Arvsdiskriminering. > - råga om arvsbeskattningen är « skattens storlek i förhållande till arvs- eller testamentslotten be- roende av arvbiagarens släktskap med den avlidne. Till viss del gäller det även det, ändamål. för vilket testamentslott 'är avsedd] ä , delad "il ä Ar k tariffen är fyra olika klasser, av vilka klass |. I är den lägsta: och klass ' v den högsta, + - För arvs. eller testamentslott | till make, barn, slyvbarn och avkomling till. barn »eller styv- barn: 'gälter skatteklass' I, Denna tigheten i "en 'så bård be- ska tning av testamentslott . tll fosterbarn ifrågasätts i en motion av hr Wahrendonff m. fl. center- ”.”Motionärerna ” begär ch ' förslag. om: sådan - Iråga om syskon gäller klass Zn och. motionäreina'. finner det ; ven. : föstersyster desterbror jämställs - med rele isar resp. " vanliga syskon, ' > Med hänsyn till att adoptivbarn klass omfattar ; inte foster ri, som inräknas till ”övriga fall”, för vilka. g ä son IV; + RUS iw i : Svensk: Veck utropar nytt, kristet parti, Pastor ih- rus verkligt. stora - "misstag, när han begär, en särställning. för de kristna, är att han inte inser sk'll- naden "mellan församlingsliv och samhällsliv, skriver | Veckotid- ningen: " - Att vara ansvarig kristen i i da- gens samhälle är inte att ställa sig utanför, inte att ställa sig i mot- sättning till det profana samhället Endast om de kristna lever mitt i det och delar hela ansvaret för samhällets misslyckanden och framgångar kan den kristna män- niskosynen av tjänande och bro- derskap förverkligas, De kristna riksdagsmännen kan inte göra sina kristna väljares in- tentioner gälllande, inom. sina ett |” : över det bristande samarbete från de båda övriga | rr t. och skatte- står det. närmast som sen "diskriminering att alltjänvt bi lan fosterbarn och adoptivbarn I, "SAMARDETSTRUMPETERN AT LJ UDER a "med samma intensitet som hv tdi gare från" det håll där man visat det minsta, intresset för samiver- kan inom! Oppositionen "på "riks . dagsplanet, skriver Ystads Al- lehanda Up). wie Sn När . fakta "presenteras ” eller verkliga förhållandet antyds — som nu senast i samband med re- m: Svenska Dagbladet jeremiader intresset för partior därför att' partik na är 'gudaktiga,' menar pastor Peth- rus, Men :det -kan "ju "också bero på att en del.av dem är: dåliga polit ker eller inte går in i en till- räckligt djup solidaritet med sina partikamrater, ' Det allt mer till- tagande bruket av kristna särlis- tor vid valen har också bidragit till att. 'skapa . gränser som inte borde finnas, Endast en sekterick kristen domssyn "kan "finna tröst i ett självständigt kristet parti, menar tidningen, UPPGIFTERNA OM DE SEX ' SJÖMAN, som 1942 råkade i rysk fången- skap, fortsätter att sysselsätta den svenska pressen, I Jönkö- pings-Posten heter det bl.a: Det har aviserats, att Chrusjt- jov i sitt. följe i zommar kommer att ha en kontigent på hundrata« let (!y och förutsätta; att det i denna manstarka trupp: skall finnas: ex- perter. på just den problematik, som här dragits upp och som man - på svenskt håll vill ha belyst och utredd, och att dunklet kring de av det sovjetryska mammutväldet uppslukade svenskarna definitivt skall kunna skingras: Det må vara, att man i Moskva icke sät- ter något särskilt högt pris på en- skilda människor och människo- öden — vi gör det i varje fall! Vi har inte kunnat acceptera och inte heller om Wallenberg — det kan mycket väl tänkas att flera av de försvunna befinner ) personer, Man får hoppas I sig i livet, = ' s « . örmoalibe ternas sida,=+ + är det denna för-' vrängda bild av verkliga' förhål- landet som föranledde professor Ohlin att i ett föredrag På sönda- gen åter ta till orda i samarbets- frågan, Han slog därvid fast två saker, För det första att det inför höstens val endast finns en' väg till väsentligt ökad samverkan in- om oppositionen, nämligen ett samarbete, i den ena konkreta frågan efter den andra. För det andra att samarbetet inom Oppo- sitionen försvåras, om ett parti söker framställa sig som särskilt samarbetsvänligt men inte följer upp detta i praktisk handling. Det är två saker att hålla i minnet, inte bara för det parti som mest högröstat talar om sam- arbete utan också för en stor all- mänhet, som måhända kan för- ledas tro att de högljudda signa- lerna är en mätare på samarbets- viljan, skriver den citerade tid- ningen. KRAFTORD MOT EEC Vid Gröna Veckan i Berlin ut- talade jordbruksminister Holm- qvist att en kraftig ned. kärning eller rent av stopp för den sven- ska jordbruksexporten till Väst- tyskland skulle drabba en vikt:g näringsgren i Sverige så hårt att det måste utlösa motåtgärder av något slag från svensk sida. Detta kraftfulla uttalande hälsas med största tillfredsställelse av Jord- brukarnas Förenings- blad, som exemplifierar några av de svårigheter som drabbat den svenska ” jordbruksexporten I utskott än öhålla en så: stor skillnad mel- |; småningom en chefsplats i ett. tex- tilföretag; | När, TOG: MAKENS PLATS 3 År 1930 gifte hon sig med förre senatorn Clyde H Smith och bör- jade själv «tå .alstiv Idel i det poli- tiska livet: Såmma år tog hon säte ska. partiets styrelse sex år, tills hennes man 1936 in- våldes- i representanthuset och hön följde honom till Washington som sekreterare och assistent. "Ar 1940 avled maken : och: Margaret Chase Smith waldes till Kans efterträders- kant som Clyde. Smith hade i hop- Bats, ' ra ha tjänstgjort bl. 20 representanthusé + undervisniré egen 3 Sko få hon war medlem; i) ål hä av” Marshallplanen, Hon arbetade "också på att ge Förenta Nationerna starkast: möjliga stöd från USA:s sida, FN, sade hon vid ett tillfälle, är wårt' största hopp om att det mänskliga framåtskri- dandet skall kunna hinna fatt det maskinella, +: FÖRVIRRING I ”HERR- " KLUBBEN”. ; År 1949 waldes Margaret Chase Smith in i senaten Hon var då den enda; kvinnliga senatorn '— numera har. hon en 'medsyster, Maurine Neuberger, från. Oregon — och detta förorsakade en hel del uppståndelse. Det: dröjde ett tag innan de manliga senatorernå: lärde sig att betrakta henne som senator "och "inte som dam; I bör- jan, reste sig. hela senaten' artigt upp varje gång Margaret kom in, wilket givetvis medförde ' en. hel del förvirring. Men "efterhand blev hon: alltmer accepterad "i denna den ”mest exklusiva av alla herr- klubbar”, som >den: amerikanska senaten : ibland kallats, och hon har' vunnit stor respekt bland sina manliga kolleger, inte 'minst för sin: ”effektiva ondknapphet”, som " När räntan rör på sig, neråt 'eller uppåt, vilket förstnämnda hör till de 'sällsynta ” Söreteelserna;” väcker tioner etc, i d dudget, avi Fdgsrättån,” och, opp sitionens möt- förslag: 'kom' något av sig i dagarna | då "riksbanken. aviserade, om en iohöjning. / " Stockholms- ombord på "en emorikansk "jägare under” ukrågsti. : . Vid en'av. Stillahavsbaserna fick "I hon: wid ett tillfälle se att "man var tvungen abdt låsa in småbarnen i bilar för" ått mån inte hade nå- gonstans 'att lämna dem på dagar: na, och vid sin hemkomst igenom- drev hon ett förslag 'om .att för- bädtre -levnadsförhållandena > för personal. :som' stationerats .ntom- dands; : »] genom NER in- om EEC och fortsätter: ” I värsta fall kan all vår export av. jordbruksprodukter till våra traditionella marknader mer eller mindre totalt stoppas. I detta avseende skiljer, sig jordbrukets problem «avsevärt från de' svårigheter som möter vår industri, Skyddet på industri- området inom EEC utgörs näm- ligen av fasta tullar, och är man villig att betala tullen, kan man alltid sälja. Men på jordbruks- området hjälper det inte att er- lägga. importavgifterna; ty ty enligt regleringsmekanismen höjs dessa i så fall så mycket som behövs för att helt stoppa införseln, : Det är i detta läge naturligt, att” jordbruksministern talar om får sålunda hoppas, att regering- en i kommande kontakter såväl bilateralt med Tyskland som un- der GATT-förhandlingarnå med skärpa påtalar våra akuta export- svårigheter, =" Trots att man på livsmedelsom- rådet f.n. globatt sett inte längre kan tala om överskott, utan det fastmer råder en internationell livsmedelsbrist, är det' svårt att komma in - på alternativa köp- kraftiga marknader, - Och detta beror inte minst på att vi överallt i stigande utsträck- ning möter konkurrens från EEC- länderna. Deras: export får näm- ligen kraftigt stöd från statsmak- terna med anlitande av bl. a. de importavgifter, som uttas vid in- försel av alla slags jordbrukspro- dukter från andra länder och då bl a. från Sverige. Man måste sålunda räkna med att vår export under en lång tid framöver kommer att möta bety- dande svårigheter på de flesta marknader, ' och allt stöd från våra egna myndigheter är påkal- lat. Hr Holmqvists uttalande i Berlin tyder på förståelse för jordbruksexportens' svårigheter. | Svenska Dagblad " motåtgärder från svensk sida. Vi|' La egeringsorganiet. Tidni menar att det finns ”på- tagligt skäl: "för ':räntehöjning. vudorgan, har ing mot höjningen, Däremot protesterar folkparti- och centerpress,. Skuldsatta företag (och ' enskilda.) får” det ännu be- svärligare med kapitalanskaffnings- möjligheterna "(resp .låneåterbetal- ningarna). Den redan ojämna kon- kurrensen blir ännu ojämnare, a så resonerar de olika Pressorga- nen "räntan, 1 "riksbanksfullmäktige sitter tre sossar — den snart avgå- ende ålderzpresidenten Per Edvin Sköld klubbar förslagen — en hö- german, en folkpartist och en cen- terpart'st. - "Så får mån läsa att protokollet från : sammanträdet . mellan dessa herrar är hemligstämplat, Ingen ska få veta vem som even. .I kyrkor och frikyrkor insam- lades under 1962 över 26 milj. kr. - till missionen, En stor del av des- sa medel gick till u-hjälp, Missio- nen drev. 1962 1.824 bottenskol t Vita husetf | hon nyligen uttryckte det. Ameri- det varje gång livlig debatt i press, | ” inom 'näringsli ivets; lika organisa- får alla att lyssna när bon verk- ligen tar till orda. ' I senaten har' Margaret Chase Smith alltid följt .en egen linje. Hon har aldrig lierat sig med nå- gon särskild grupp inom det re- publikanska partiet utan har alltid welat vara självständig, även om hon oftast följt partiets politik” i stora drag. Vid flera tillfällen har hon visat stort politiskt mod; bl. a. var Margaret Chase Smith en av dem som verkligen tog' till orda mot senator Mc Carthy, i en be- römd ”sanivetsförklaring” av år 1950, - Dee EN KVINNA or "I. CENTRUM . oc Senator Smith anser sig vara en ”moderat republikan” '— ”mindre liberal än Rockefeller och mindre konservativ än ' Goldwater”, som kanska folket,' säger hon, will var- ken ha. ett republikanskt ”stor- finans-”parti ' eller ' ett. demokra- tiskt ”arbetar-”parti. Amerikanska folket föredrar en gyllne medelväg, så att varje grupp får sin beskär- da del istället för orättvisa privi- legier, mö > Den "viktigaste anlednirigen till att Margaret Chase Smith bestämt Aktuell Hittills har ”penningspararna” hållas skadeslösa genom index- tillägg på sitt. Sparande. Särskilt till en "början. kan detta vålla Men snatt tvingas staten och det att besinna sig till alt föra ra viktigaste av de många gynn- samma ' effekter som värdebe- ständigheten komme atbt föra med sig. > Helsingborgs Dagblad, "I och för sig vore det mänsk- ligt fullt begripligt om hr Er- lander ekulte känna sig ha rätt 0 dra sig tilbaka från politi- ken vid den. tidpunkt — 1968 — som AB spekulerar kring, 'Men warken hr Erlander eller mågon” annan kan: i dag förut spå "det politiska läget 1968 och "T vad som. kan , hända dessför- innan. - ”Stockholms-Tidningen (O sig för att försöka vinna det re-|.. hljilranst partiets Ik nering inför presidentvalet 1964 är, säger hon, att hon vill bryta ner alla fördomar mot kvinnor härvid- lag, på samma sätt som John F Kennedy, "USA:s "förste katolske president, bröt alla religiösa för- domar, I' ett. uttalande. vid en presskonferens "hann '. president Kennedy med att beteckna senator Smäth” som" en' ”formidabel mot- ståndare”, ”; ; MA | se” hur denna ” frisördotter "från didatnomi- I- En fråga son tål att tänka på lär om arbetsmarknadsstyrelisen över: huvud taget är den rätta myndigheten för att bedriva 1o- kaliseringspolitik, " Många 'skäl talar för att den borde hålla sig till uppgiften att förmedla :ar- betekrafit, ' miottarbeta anbetstös- het och klara arbetsmarknadens omställningsproblem. Klaware linjer Uppnås om Tokaliserings- | politiken får sit eget 'organ di- trekt under fpoikesdepartemen- (Forts. A sid 7V: tet. vt "Expressen. "” : "För Laholms Tidning" av Vid den tiden tog Jas till sig de tolv och sade till. dem: :”Se,-vi gå nu upp till Jerusalem, och allt skall” fullbördas," som ' genom pro- feterna vär: skrivet” om Människo- sonen”, Och Jesus, som såg sitt liv i ljuset av; profeternas skrifter, visste mycket väl, vad som var skrivet! Han" visste ast han "gick. Herrens lidande tjänares väg mot lidande och död. Fan visste, att nu hade han att kämpa den avgörande striden med de ondskans makter, som "binder människorna. Han visste, att - han var på: väg mot Golgata... + Men han ivekar inte om vägen, Rak och stark, utan att dröja på steget går han sitt öde tält mötes. tueltt gick "emot ”fäntehöjningen, eller "ville "ha den -mindre eller högre. Majoritetsbeslutet klubba- des och därmed basta, me Om-”det fanns reservation eller inte meddelas inte svenska folket. Med andra ord: vad minoriteten i församl” ngen sade får ingen utan? för alltså veta, : : Och tänk, här har man faktiskt trott att riksbanksfullmäktige lik- som andra organ inom den, statliga förvaltningen tillämpar demokra- tiska principer i l'khet med vad som då i första hand sker t.-ex, i Sveriges riksdag. Där kommer varje reservation — hur liten minoritet som än står ' | bakom den — i dagens ljus. Hur . kan riksbankschefen på | vettigt sätt förklara denna mörk- läggning av folkrepresentanternas åsikter i en så vital fråga? Jo, det . |kunde bli spekulationer — i den : Jena eller andra riktningen, lär han ' |ha sagt. I vad mån den förklaringen k kan anses vara vettig överlämnas ät andra att bedöma. Men principen om hemligstämp- med över 156.000 elever, 23 real- skolor och läroverk med 9.000 elever. I missionssjukhus och sjukstugor vårdades på en gång 105.000 patienter. I 135 polikli- niker togs närmare 800.000 pati: enter emot för över 2 milj. be- handlingar. Detta är en väl fungerande u- hjälp, som sedan många år fun- nit sin form och är någonting att bygga vidare på. De medel den organisationen ' handhar kommer till effektiv användning. Omvä- gen via Nib är förmodligen inte "endast dyrare — man kan efter vad som framkommit fråga sig om hjälpen den vägen blir så effektiv som den borde vara. 4 N (Helsingborgs Dagblad) ling av ; åsikter är väl ändå, hr Äsbrink, en odemokratisk princip? så långt principerna hos riks- banksfullmäktige och riksbanks- chefen Per Asbrink, Men nog underskattar man väl ändå svenska folkets kunskaper i de fyra enkla räknesätten. Om man nämligen inbillar sig att ”hemlig- stämplandet” gör att ingen kan räkna ut vad någon eller några enskilda ledamöter har kunnat hysa för åsikter. Man kan alltså ”spekulera” i | alla fall, trots de åsbrinkska principerna, Hade beslutet varit enhälligt hade det väl ändå utsagts, Nu var det inte så. s rel "n '” Pastlagssöndagen - 7. Vänge, Visby stift -: 3 kyrkoherde Erik” Beijer; Evane: Luk; 18: 31-43. Han är en hjälte. Vi skulle kanske mer än som är fallet lära :oss att se Krisbus : såsomshjältens: Det: är: | många :människor — och ofta. bra folk — & tår fvekande "eller avvisande: inf r, där- |: för att de kristna så ofta förfuskat och förvånskat bilden av sin Her- te, Man har gjort. Kristus vek och iblöt, man har avklätt honom all manlighet, det har klivit något menlöst -- över . hela hans "gestalt Och därför har många, kanske särskilt män, tagit avstånd från Kristus. Och "ändå är han ju ihjäl- ten, Sådan! möter, han oss.i dag, då han utan jämmer eler klagan, Te i kampen mot' de makter, ' som hindrar Guds verk och binder oss människor.- Och det var inga små- saker, "de' makterna. Det var den samlade. -ondskan. Där ar Rom, den renodlade 'maktviljans symbol. Där var sadducéerna, tempelaristo-- kratier,'- ”vepreséntanterna för den karalctärslösa": världsligheten, ” Där war de värsta av alla,, fariséerna, Iden fromhet, som stelnat till egen- rättfärdighet, Iden makt, som av alla "står: : Gud mest hårdhjärtat emot, cr ; Många av historiens. hjältar” har varit blinda och okänsliga för and- ras nöd.' Stolta har de gått sin egen väg. Föraltfullt har de blic- kat ned på de stackare, som suttit vid "deras livs vägkaent, Hjälten Kristus är den store Hjälparen. Han mötte en man på sin väg. En blind tiggare. Elan möttes av ett rop om hjälp. Och derine okände tiggare 'var så dyrbar för Jesus, alt han gav sig tid att stanna och hjälpa honom, Och det var inte första gången något så- dant skedde, Där hjälten Kristus går fram genom livet, möter han ännu 'i dag 2 > som behöver hans hjälp. Det är vi alla. Och det kan nog också behövas, att han hjälper också 0ss till syn — till att se de » Som behärskar oss och till att se att Kristus är vår ende hjäl- pare. Ty de makter, som binder oss, är just de makter, mot vilka us. nu går & strid och som han besegrar på Golgata, Där är vår maktvilja, vår ,egenvilja och själviskhet. Där är vår världslighet, detta att vi med tusen rottrådar är bundna wid detta jordiska, Där är egenrättfärdigheten, som hos oss ju oftast tar sig uttryck i den hederliga människans självbelåten- het. Och det är dessa makter, som gör oss blinda för wår verkliga situation — den, att vi utan Kris tus är förlorade. Men från de vill Kristus frälsa oss. Och han kan. Ty han är inte bara Sn och hjälparen utan också Vi kan aldrig. med egen kraft övervinna vår synd. Men Kristus kan det, Ty när han nu går upp till Jerusalem i heliga fastetider går han i syndares ställe. Jag kan aldrig i klara tankeformer reda jut försoningens hemlighet, men när jag möter Kristus, ser jag, vet jag, att a det intet finns, " > Som- icke. vinns - av kärleken som lider, ve "kommentar fo - ter. inte alls otroligt, heter det utan . någon 'självömkan: drar - ut|:: "Finansminister Sträng förkla- vill höja ” tobaks- att och en " Bilisterna har dock inte märkt andra makter över penningvär- |samma wälvilja. av. riksdagen, Nu senast skall just denna spe- en försiktigare och dänmed mer | ciella grupp betala högertrafik sperfrämljande politik, den all-| reformen, en. åtgärd som rör alla medborgare. | | vw 0 Sundsvalls Tidning. Slutresultatet av' den” stora, ställning i det nya gymnasiet övenväldigande. Prellirninärt har . 2,2 - miljoner namnunderskribter' räknats in; vilket överträffar de mrest opti- mistiska förväntningarna, - De blev "närmast le få ihop några hundratusental namn, kom allså på skam, "Det borde stå ganska kllart att denna iopinionsyttring firårn med- borgarnas sida inte kar lämnas utan avseende. Dett skulle utan ser för tron på värdet av opi- nionsytttringar överhuvudtaget. Det ansvaret kan vederbörande myndigheter inte gärna ta : Veckoposten, Boptistförbundet | gäller kristendomen på -gymna- siet — föranleder Evangeliska ... tfosterlandsstiftel-- sens iangamn, att dra några lärdo- mar." Först: och främst under-. överträffar - allla” förväntningar men att: även" siffran” 2233 000 imalt möjliga. Med en " bättre för allt mera tid till förfogande förefaller .3 miljoner underskrif. Siw "Maliikevist hat föremål för" storartade, hyllnid, - på er vestaurang. På tne Mällen, skriver ” + vecenseniten oe ävlar' skribenten. betyder stor ' succé: ”Anammar”' finns" to, mr fyra gånger. Om det någonsin skulle ' uppträda 'en artiat' i. Stockholm kvist så tvingas väl Expressen ita till hela förrådet av”. sven? änker att en aik fris fräsare: även. i 'udagens Sverige, [skulle ha - kunhält finna "saker: vent indigneras över. Men ger: Norman. och: Stig Sjödin. är jalltför Werade med regimen" för att kunna se med verkligt kri=- töska ögon” på" den nuvarande, samhällswtvecklinigen.- Faror och kas och "antyder 'i mestadels sfidnings- och" fidskriftsartiklar, veistilerats i riksdagen och på andra sätt blivit allbekanta ställning, Men: kanske vårt blandsamhälle ou bilivit så Kor-' formistiskt att det inte längre går att leta upp någon verklig. frifräsare, lämplig att genomfö- ra en osminkad skildring av den lort: vi alltjämt har omkring Västerviks-Tidningen Utvecklingen (driver folket in i bullret och oljeoset i tätorter- na. Det wiktigadte ledet i ra- tionalliseringsulivecklingen är väl att centralisera buller och os, Men då och då kan den ratio- naliserade -och centraliserade människan med 100—150 knu- tars fart — utom vid väg — brumma i väg Mrgentrådk och andra Köende' byar för att kippa efter andan, Landsbygden kan vara bra atiö ha kvar för avkopplingens skull, möjligen också för ett och an- nat kreaturslöst jordbruk eller ett . och , annat : fordbrukslöst kreatur. Pål i Västerbottens- Kuriren Svensk radio och TV står inte längre på rutinens brant. Den har ramlat ner, För länge sedan, Nya Wermlands-Tidningen : som spådde att man bara skul- "Natmriinsamlingsaklionen då det 'orgamiserad apparat” och : fram: : som ' är ; bättre än Siw Malm. fått betala inflationen — man rade i TV häromsistens alt ham, kan fråga vem som skall betala inte jtskatterna därför den i en situation då de'skall moociell- grupp inte ensam skall svara för inkomstförstärkning-: en. Det var omtänksamt av ho- bryderi. och en viss förvirring. |mnom. tvivel: få ödesdigra konsekven= --- Budbäraren, ":. stryker "tidningen att resultatet. .- är väsentligt lägre än den max- : anammar”, vilket enligt kultur- . avigsidor som de försiktigt nal- rätt Svepande formuleringar har": i:åratal observerats och behand-''- lats i utredningar och lusentals i Ludvig Nordströms skarpa ö«= + - ga är dem inte förunnat lik. gom de saknar»hans helt fria"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.