" nas motioner. Ni rr = FAROLNS TIDNING -— ” Finansminister Sträng fick TV- ier- nu och då. förstärkning för staten och lade februari 1964 L fram pro om spritsk ligtvis sökte han därvid försvara sitt och re- geringens eget skatteskärpnings- förslag, d v. s. slopandet av av- dragsrätten för folkpensionsav- gilten. I centeralternativet ingår ju höjning av spritskatten med 2 kronor per helbutelj renat bränn- vin och motsvarande belopp i övrigt. Tydligen bereder detta förslag finansministern särskilda . argumenteringsbekymmer. : Nu sade alltså "finansminister Sträng i sin TV-kommentar, att han å år inte ville vara med om en gpvitskaftehöjning, Skall man höja spritskatten, så, skall det enligt har Strängs . nuvarande " uppfattning vara för att få en anpassning fill penningvärdeför- sämringen, Och en sådan skedde . ju å fjd, när skatten. på helbu- telj renat brännvin höjdes med 3 kronor, Hr Sträng kan alltså numera inte tänka sig att höja spritskatten ' därför att' han ke- höver inkomstförstärkning för staten, MFF Öt Pt Men det kunde hr Sträng tän- ka sig 1958,' Då, behövde, finans minister. Sträng också : inkomst- höjning med å itt 3 kro- nor per. liter. Den åtgärden var ingalunda penningvärdespolitiskt motiverad. Hr - Sträng behövde helt enkelt pengarna, Någon an- nan motivering hade han inte — en ' stor förlust att- beklaga: vid från Västberlin till Schweiz, Med särspräglade > musiker gått bort, : dernismens universella mästare, "Att hr Sträng pol ar -.mot centerpartiet kan väl vara helt naturligt, Men allvarligare synes det vara; när hr Sträng årgång 1964 "råkar komma” i luven” på samme hr:Sträng årgång 1958, Är det så säkert att hr Sträng: nu " blivit sex år klokare? "= 0-3 : Nu.har väl br Sträng bitit sig fast vid :att: den -slopade av- N dragsrätten skall wara det rätta. : Men det är enligt vår 'mening i ” högsta grad principiellt diskuta- . belt,', På ' kommunalskattesidan « missgynnar regeringsförslaget de ' lägre inkomstgrupperna' avsevärt. " Överhuvudtaget -> finner -- vi" hr Strängs . ., utdebiteringshöjning ogynnsam, Är det då inte bättre att ta en tillfälligt nödvändig in- komgtförstärkning "på .mmbärli- ga varor — såsom "centern före- slagit, Sprit och” cigarretter . är umbärliga/ varor. 7 300.000 kronor ska anslås till . skrivhjälp åt lärarna i de all-|. Där snålheten bedrar: visheten -: Läroverkslärarnas ” tidskrift Skolvärlden uttrycker sin glädje över hr Edenmans förslag på att männa gymnasierna. Skolöverstyrelsen har i flera sammanhang "kommit med krav på. biträdeshjälp åt lärarna och har livligt underalötts äv Läro- verkslärannag' riksförbund.” Emellertid finns det en dun- kel punkt i ättonde huvudti- ' teln när det gäller nämnda an? "slag. Man kan bibringas uppi fattningen alt hjälpen inte avser arbetet på Institutionerna. Be- träffande motsvarande hjälp för . lärarna i grundskolans högstadi- . er lämnas inga klara besked, ' Enligt. uppgifter .som återges i : Skolvärlden skulle man på eck- ' loslasbikdopartemeontet ha upplyst "N YKTERHETSTYRANNIET” . Bervativa storms mot: ' . terhetsfanatismen, De organisera- |: I vårt land" blåser” Svensk Linje, organ för Sveriges kor- Studentförbundy. , till cm att medel till hjälp i samma confattning ska ställas till för- i sande för. grundskolans hög- lum. > Men - hur - kostnaderna rärför ska beetnidas är dock in- te klart, . . RN 1. Att lärarna ska belastas med - all; världens-'småplotter vid si- dan, om, sin egentliga pedagogis- ka verksamhet är.en' olägenhet som gång på gång påtalats även om vilken baron Wilhelm Furt wängler redan för 30 år sedan ytt” rar: ”Inte någon av den unga ge- - nerationen har gjort mera för den tyska musikens anseende i världen ' än Paul Hindemith”, - | : " Denne . kompositör, | och ' fostrare har 'gång på gång: mith” väckte : alltid: ånyo diskus? sioner om den moderna musikens | revolutionäre .gåpåaren : blivit den i Bach och siden före ba- ; ndvalar för konsten, till-: förlitliga" kriterier. för musikalisk kvalitet"; I "dag vet'wi,' att hans verk ”—" som 'går från de' fräcka opera-enaktarna och den" käcka kammarmusiken' från hans mung- domstid” över "Mathis der Maler” ända” "fram till. ”Harmonie”. der Welt” år 1957 — inte företer någ- ra stilbrytningar utan 'att det all- tid varit: bara stilmetamorfoser. :- Född i Hanau i närheten av Frankfurt am ' Main 1895 , kunde Hindemith -vedan : som, 'trettonårig tävla » pår flera - instrument ; med årsskiftet avled Paul Hindemith 4 ': Frankfurt am Main på återresan'' honom har en av våra dagars mest nt ”altviolinist, | librettoförfattare,': essäist, dirigent - upprört sinnena,” ”fallet ”Hinde"" för 'och emot, Dock; alla invänd- «.. ningar. fick tystna inför konstnä- oo rens universalitet, -ånför "männi. skans, Paul. Hindemith, oantastlig- wo het: Även han -hade att genomgå: många förändringar, tills av den:. mogné "mästaren som griper /btills' -.- rock, och” som. innerst inne” vars: - | övertygad, om "att det: finns orygg- |" mens. universell . Den” musikaliska världen och i'> het det tyska musiklivet har --- de' samt teoretiskt, historiskt och estetiskt ” studium . förenas, Efter kriget återvänder han till. Europa och bosätter sig i Schweiz. 1951 övertar han en professur mid Zä- nich-uhiversitetet. som han emel- lertid "efter sex. år- frånträder för att. helt och "hållet -ägna sig åt att komponera : 'och ” konsertera. . Som tolk för sin orkestrala musik kal- las han "till de största platserna i hela Europa och även i Amerika och Fjärran östern. EA "Det finns knappast någon musi- 1 dessa spalter, Man frågar sig| somliga : rutinerade musi= | falsk katog varför. de pobiti , ansbrä wgning- | ker. Klassen för stråkinstrument I; : "arna för alt lösa dessa. probl samt ,de..tt tiska" och ” komposi- ; behöver ' sitta .så långt inne >hos de ansvariga. «>... ” «De. pengar, det hi skrivhjälp o. dy! är försvin- "nande, 'små , mot: de belopp : som reformerna medför, Men hur ska dessa reformer "genomföras , utan lärarnas. helhjärtade' . i Och hur, ska är gäller = Det är dags att "Bekämpa: nyk- Tidet är de helnykteristerna-har, en myc-. ket stark ställning i Sverige, även . politiskt. I riksdagen är de över- , representerade med många hun- » Det är ett öv "dra procent, Tyvärr är det sällan någon från motståndarlägret, som tar: till orda i nykterhetsfrågan, På senare tid är det bara hr Cas- scl som vågat, vilket naturligtvis resulterade i ett ramaskri från poritana kretsar, Man frågar sig vilka politiska konsekvenser nyk- terhetsfrågan till: slut kommer, att få, Allt flera väljare: retar sig ju på det svenska förmynderiet och dubbelmoralen i detta. avseende, missförhållanden som vidmakt- hålls-med förenade liberala ' och |" socialistiska krafter, Dessa väljare bör ge högern sitt. stöd. Endast från det partiet finns det något gott att vänta.i denna fråga, Får" viskanske ce en högeraf- fisch i höstens valstrid med denna hurtfriska paroll om ökad supfri- het frågar Västerbottens- Kuriren, , | ox " BYGGREGLERINGEN Regeringen har för avsikt att återuppliva byggnad regleringen, sikande : besked, chans att vid rendet tala om tkminietern, aut "lä + rarbristen är en-alltför. allvarlig sek för. alt man ska fortsätta med att'snåla på "anslag, vilka ” som sagt är en droppe i havet ' i ” jämförelse .med "andra. koctnader. . Men en droppe, som, dock /kun- de väsentligt. förbädtra förutsätt- ningarna för lärarna att på önsk- värt KRAVET PA SÄNKT SKOL- ' PLIKTSÄLDER . : har börjat framförasYmed allt "större. styrka, noterar : Borås Tidning, som dock ställer s'g skeptisk till en generell. sänkning: Otvivelaktigt finns det inte så få" sexåringar som verkligen är mogna för ett schemabundet skol- » arbete, Sådana barn skall natur- Y'etvis få börja" skolan vid den åldern, Men det måste anres vara absolut felaktigt att sätta dit dem Det är ett återfall i den regle- ringspolit'k, som redan gundligt prövats och, därför övergivits, Man frågar. sig om ens regeringen på allvar räknar med att en förnyad — och godtycklig — angelägen- hetsgradering av projekten skall göra det lättare för byggnad:sek- torn att klara sin uppgift. Ingen annan lär räkna med det, under- stryker Barometern. I regeringen fanns det t'digare åtminstone en som var medveten om det närmast hopplösa i upp- giften, 1949 konstaterade dåvaran- de finansministern Per Edvin Sköld, ”att möjligheterna för stat- liga organ att bedöma behovet och -angelägenheten av olika byggnadsprojekt är begränsade! Några objektiva eller. allmänt ac- ceptabla normer för en dylik prövning är det i varje fall utom= ordentligt svårt att finna”, I havtannat decennium har den praktiska regleringspolitiken en- dast understrukit, hur rätt hr Sköld hade. Det är färre — inte fler -— regleringar vi behöver för att vi skall nå det tillstånd av ba- lans på bostadsmarknaden, som socialdemokratin utlovade för tju- go år sedan, som man alltid för- klarat sig sträva efter men som man aldrig nått. é som saknar erforderlig mognad. I stället för att sänka skolplikts- "åldern borde man sat:a mer på förskolan, - Givetvis kan det ej vara tal om att göra den obliga- torisk för barnen, men i' varje kommun borde föräldrarna ha möjligheter att sända' sina barn t'll förskolan redan när de är fyra år gamla: : Nena OmInan wi kommer så långt är det dock nödvändigt att i väsent- Ng grad bygga ut den hittills be= drövliga' eftersatta folkskollärar- > utbildningen, Met FÖRSLAGET OM EXTRA '- . " KOMPENSATION. "i form av flera .semesterdagar åt en, semesterfirare, som råkat . bli sjuk under semestern, tilltalar inte" tidningen Företagaren, : Som anser att det öppnas många vägar till sköjerit > =. 0 "". Om en semesterfirare badar för mycket. eller är ute och fiskar och blir våt om fötterna så. att han blir förkyld så bör det enligt vår vara terfirarens toriska "kurserna "på Frankfurter Konservatornium klarade han: Je- 'kaide "lätt. Inte: ens 20'år gammal hämtades han-som förste konsert- mästare till Frankfurter Oper. Han grundade ”Amarkvartetben. där han själv..medverkade som altviolinist seende ' genom "tolkning av sam- tida verk. (Genom att grunda ”Do- näueschinger Musiktage”- blir han en. djärv förkämpe :för den ; Nya musiken "och . föremål / för livliga kritiska diskussioner,” Under 'näs- tån, tio. år är Hän' professor för komposition mid : Staatlicheé.. Hoch- Musik”i Berlin som då n brännpunit för värl- han sig trots Furtwänglers modiga intervention: nödsakad' abt emigre- fa.' Så kom han först till Schweiz och "senare 1940 till -USA.' Vid Yale "University. Upprepa; förun- denrligt ' nög hans : Berlin-tids : tio I nofessur, praktiskt musiceran- : Dektor Torsten Wickbom tycker inte, att det hela är så alarmeran- - de och dr John Takman konsta- "terar, att ”?bara” omkring tio pro- | cent av ungdomarna kan räknas : som sexuellt ”'vanart'ga, vilket en- - ligt "vårt sätt att se är en skräm- -mande hög siffra. Eftersom det i varje klass alltid finns någon som ' är frukten av en utomäktenskap- Eg förbindelse, kan ingen lärare "ta på sitt ansvar att fördöma ut- omäktenskapligt samliv, menar lektor Wickbom. Liksom. man uppställer , ärlighet och — kvartetten vann rykte! och an-|' to] djurens rasen”... +. : aldrig frestades?'" ».|ibelsernas väg. te ägnat sig åt:och som han inte berikat: miad:”betydande': verk! Men han "hår alltid. sin: egen indi- viduella väg. Signifikativt 4 detta sammanhang är sv et han” vid fyllda 26 år givit gamle mästaren Richard 'Strauss "på" dennes "fråga, varför, han egentligen” komponerar | SOLA 3 ”Herr ' professor, : gör Eder friusik" och jag gör min: mu- sik”, Han har inte heller som så många andra gått Arnold. Schön- bergs väg, tolv-ton-musikens. Han har gjort bara sin egen musik, 1 den berömda ”Unterweisung im Tonsatz” har han' givit grundvalen för sitt sätt att komponera: han tar avstånd från. tolv-ton-musi- kens tonalibetsförstörande tenden- ser, han håller sig kvar incm en : | utvidgad tonalitets område där to- nala ”ceritra utgör tyngdpuriikterna för klangernnas förlopp. Det torde nög”ha" bidragit till :att' hån full- följt "det som bara "ett fåtal i detta århundrade : lyckats "med: .att sätta den nya musiken i "en fruktbäran- de förbindelse. med: én bred 'mu- känslor! och före- > Richard: Wilm; . Te: H De ' gamla '. mystikerna liknade människosjälen ' vid . en stad, . där många människor bor: sida vid .si- da; vägg om vägg, vänner och fi- ender, lyckliga 'och olyckliga, go- da och onda, En träffande bild”av den splittring som bor i själen, de stridande; anlag, viljor: och impul- ser som oavbrutet kämpar om her- 'raväldet inne på hjäntats fördolda slagfält i'den väldiga frestelsekam- pen. MT et Det är säkerligen som” Sven Lidman säger, : att ”även - bakom den mest religiöst. disciplinerade människoröst ” kan . den - andlige lyssnaren förnimma” ett eko av de instängda, besegrade, men ännu levande. och upprorsberedda: vild- . Att frestas är inte att synda. Vad skulle; det bli av en människa som en : muskel ”Förförelsen mås- to . Detsamma ' som: av som aldrig övas! te ju komma”. or sn oe Vi måste frestas för att stålsät- tas. Det är vägen till en karaktär. .Guds wäg är inte sällan .fres- Det fick Mästaren smaka pås.o css Ges oo. oc : ”Fvestad 1 ellting liksom vi” d heter. det om honom i. Skriften. Det är ett skönt ord om trons höv- ding och fullkomnare.- ”I det. Je- sus själv. blev frestad kan han hjälpa .dem som frestas”. ” bn Fre ekampen är så påfresten- de, därför att frestaren är så fylld av argan list. aret : ”Överängeln” med jättekrafterna och den skarpa intelligensen”, sjä- lafisnden är ingenting mindre än ett strategiskt geni, —- H : Specialist på att. sätta in sin stöt på människans Svaga - punkt. Dessutom Uppträder han med för- kärlek maskerad, ” Förkläder sig fökuldstulit, >" Sonting . ytterligt hederlighet som förpliktande ide- al, fast det finns föräldrar, som både ljuger, bedrar och stjäl, måste man väl emellertid också kunna göra det med den sexuella renheten, om man nu verkligen tror, att "den har något värde. Lektorn hänvisar också till att det blivit vedertagen folksed att gifta sig, när barn är på väg, men kan väl ändå inte vara omedveten om att det är en sed, som leder till många djupa tragedier i en tid, som i så eminent grad präg- las av brytningar i den sociala strukturen, =. (Veckoposten) självrisk, Det tycks mera natur- ligt att en förkylning, som inträf- far årbetstiden, går ut över ar- betstiden, medan en förkylning under semestertiden går ut över semestern, En lagstiftning i annan Tr hindras så blir kontrollen besvä- rande. Tyvärr är det nog så för en hel del människor att risken för hu- riktning medför stora frestelser för svaga själar, Skall missbruk vudvärk är särskilt stor 'under ”Vännens röst han" efterapar, sig till ljusets ängel skapar”, Lr N - Ingen kan tala cå förnuftigt och tilltroligt som frestan när han sät- ter. iden ” sidan. till. Så. wvärldsvist och klokt." Visst måste (detta vara miktigt! Tänk att man inte sedt det förut. Och : så :— - när "det inte finns . mågon . återvändo, då. glim- mar rovdjursklon tilll von 'Frestelsekampen gäller ingenting .j mindre är Gud eller världen; för- räderi mot Gud eller trohet: mot Gud, själens ve eller väl . Men Gud vare lov att wi äger det räddande vapnet i: 1 mot ondskans andemaklber. ite ' Fastlagstidens Herre. war. beväp- nad till tänderna med det och han segrar i kraft av, det. Det heter — Guds ord. ! Jesus möter wvarje frestelse med ett tryggt: ”det. är skrivet”. öl 2 - Vi behöver, inte fälla modet. ”Världens furste är ju dömd och hans kraft är tömd" : Han på ett huvudhår 033 skada ej förmår: = — ett ard kan honcm fälla”. Gäds erd är Andens svärd. Or- dets svärd är vår räddning. Inte i egen kraft utan i, Kristi kraft skall -vi vinna. seger i frestelser kampen.” : ve I kraft av Guds omd, både bibel- ordet ' och hans: människovordna ord Kristus; borde” vi — som Lut- her säger — kunna sitta i bönens och korsets skugga och skratta åt djävulen. " Det finns ingenting han är så rädd för som att inte bli tagen på allvar. Då är hans makt kroszad — och änglar skall träda fram och ketjäna oss, - oe "| det utvidgade Malaysia är ovisst, :.. | ganvindustrin," som. plastfyllnads- Trots orörda - amorskonEt insatser i Sydvietnam ler det vara långt till freden É landet ,och hur det skall gå ö d å länge man. har alt göra Me mn fä opälllig herre som den indonesiske presidenten Sukar- no. Han har visserligen” geilt order "om eld upphör. på Bor- neo, men "ängen vet hur länge ; ållter sitt ord. . hen häll Skånska Dagbladet. . Hy Sträng insisterar, Med biens hjälp tillstyrker bevill- ningsutskottet : hans förslag om alt slopa avdragsrätten för folk- pensionsavgidlen. I cista hand litar han till den nyförvärvade majoriteten för gocialdemokra- terna 'i de gemensamma voter ringarna. . 1. sit svika ginne måste han ändå vid det här la- get ha insett att hans förslag var något av elit hagstverk. Det strider mot” vedertagna princi- per och får dessutom inte den effekt på den totala skattebör- den för skilda inkomstgrupper som han angivit. : : OA - Handelstidningen. Hur ta till vara all den ved som : - nu går förlorad? Stockholm" (TT). gen uppgift för forsknings- och utvecklingsarbetet att satsa inten- sivt på att få fram lönsamma pro- dukter av den del av. veden som nu går: förlorad? Frågan ställs av tekn, dr Leif | Jörgenssen, Billerud, i en artikel i tidskriften 'Sågver- ken, organ för Svenska sågverks föreningens, riksförbund, =. - > . I stort sett. har man gåvt två principiellt olika vägar. i strävan att utnyttja ligninet. Den ena har utgått från att isolera detta till ett Pulv rr, som I merjeller "mindre tren form. representerar ligninsal- tet, En :wviss användning sker. i medel och inom oljeborrningsindu- strin, o. dyl, men användningsom- rådena . är begränsade och delvis utsatta för stark konkurrens, Man får konstatera att denna sorts pro- dulkit inte inger stora förhoppning. ar om: gold lönsamhet, skriver dr JÖrgenssen, , sne. fee oo . Den andra metoden är att skapa nya produkter för ligninet. Vanil- din produceras sålunda 4 "dag av ett par hordamerikanska bolag och även av Borregaard i Norge. Men också denna marknad. är starkt begränsad, och priserna hålls” up- pe enbart via strikta avtal produ- centerna emellan. =". v nl . Framställningen av s. k. fenol produkter - har. trots. ständigt nya uppslag, aldrig visat sig ekono. miskt lönsam, Problemet är bl. a, att. rena en . mycket . heterogen blandning, .Man får därför åter konstatera, att dessa wägar inte kan föra till. någon,' ekonomisk "Den mest radikala vägen skulle vara att bryta. ned ligninmoleky- len till små wväldefinerade åemis- ka komponenter. och "därefter an- vända dessa vid syntes av andra produkter. Tanken är i och för sig lockande, speciellt därför att man här har. ett kemiskt råmaberial, som via skogen ständigt förnyas i motsats till t ex, olja och kol Ganska ' allvarliga överväganden och" försök gjordes inom svensk industri för några år sedan, men med den konkurrens som der pe- trokemiska industrin represente- AMERIKANSK MATEMATIKER. > """DIRIGERAR SVÅR SYMFONI New York i februani, | I mitten av januari hade New York Philharmonie . Orchestra världspremiär på avantgarde-kom- positören Stefan Wolpes ”Symfoni nr I”. Den beskrives som Yett oerhört laddat exempel på en total musikalisk strukturering som. är fragmentarisk" i sin Uppbyggnad, saknar vad man normalt sett me- nar med melodi och är helt dis- sonerande”, Wolpes symfoni visade Sig vara så svår att den inte kunde framföras i sin helhet och därför spelades bara de två första av de tre satserna, Dirigent. var Stefan Bauer-Mengelberg, som också är tid, säger Föret: matematiker och - därför, enligt , RÅ Leonard . Bernstein, Var "särskilt pr lämpad : för detta högst speciella verk, KE - Wolpes ”Symfoni nr 1”. ingår å en särskild serie med avantgarde- musik som står på programmet för New Yorks Philharmonic Or- chestra amnder vårsäsongen 1964, Serien inleddes i början på janu- ari med amerikansk premiär på den "grekiske tonsättaren Yannis Xenakis verk ”Pithoprakta” och den ” ungerskfödde ' kompositören György Legetis ”Atmosfärer”, rar blev slutomdömet negativt. En "annan produlktlinje är sprit. Den spelar "alltjämt en wiss roll men mängderna man får är trots allt ganska blygsamma, varför spriten knappast kan bidra till en väsentlig ekonomisk förbättring av skogsindustrin, — Artikelförfatta- ren elutar: > 7 Konklusionen är denna: Vedens värde som kemiskt råmaterial är i dag obefintligt eller mycket ringa — möjligheterna att wia ke- miska biprodukter ' skapa en ny ekonomisk ryggrad för 'massain- dustrin får betraktas som ganska dubiösa, ee er ”Pithoprakta”, säger Xenakis, ”är ett möte mellan akustisk kon- tinuitet och diskontinuitet”. New York Times beskrev kompositionen Som ett stämningspoem med inslag ring. Legetis' verk är, enligt ton- sättaren själv, ”ett försök att ut- veckla nya musikformer och ett nytt” uttryckssätt”, av högst okonventionell orkestre- 2 «kommentar Borde det inte vara en angelä- |; På tisdagen sände EEC-kom- missionen . ett. brev" [ill västs tyska regeringen och "frågade varför inte Västtysklands grän- sger öppnades för import av ägg i måndags i enlighet med kom- missionens beslut i förra vec- SP örklaringen ill dröjsmålet lär vara följande: Kommissio- nens bestut om ' att det väst tyska .importstoppel kulle hä- vas klev officiellt känt i Bonn fördt i fredags kväll, På. för- , dagen arbetade ingen i depar- temenltelt och inte heller på söndagen; I. måndags var det karneval och en sådan dag är det otänkbart att några offi- ciella föreskrifter ellen bestäm- melser trycks 'och - offentliggörs | d Västtyskland: : Bonn dansar och ler, äggen summan... ' Helsingborgs Dagblad - - medan ' Våra lagstiftare har - hittills varit 'ouppmärksamma på Juft-" föroreningarnas hot miot folk- hälsan. Forskningen har heller" inte kunnat förse. dem med klara besked... Men länge till . kan mar inte underlåta att vid- taga madikala , åtgärder —, det visar de utländska forsknings- resultaten. Och : företa åtgär- den är att lagfästa direktiv .till mlotorism, : kommuner och in- dustrier; - dvs. 'stifta "en ”huft- | ". Smålands-Posten. Det måste klant sägas ifrån att den kristna insatsen i poli- tiken . måste. syfta still alt ena och ' komma : överens, - - att ge- mensamt "med 'andra' bygga 'ett så "gott samhälle 'stcim ” möjligt, . inite' allt 'skärpa motsättningarna och: fördjupa söndringen: Detta konstrulktiva ' arbete; för "vilket de' politiska ideologierna inte är hågot : självändamål,” måste an- ses ha större utsikt att lyckas . Även när det. gäller idrottens stjärnor och de stora omsorger och kostnader, com läggs ned på att för det egna landet skaf- fa fram, segerrika deikagare, finns det inte anledning att en- - badt. kritisera. Snarare är det / väl så att idrottsrörelsen som sådan skulle deklinera på bred- den, -'om "inte - stjärnidrottsmän- nen funnes. Ungdomen attrahe- tas av deras framgångar; ”stjär- norna” blir både mönster- och stilbildare' och lockar i sin tur Hill idrottsutövande. Sämre ido- ler än en Sixten Jemberg eller Jonny Nilsson : kan förvisso svensk ungdom ha, >. or : Östgöta Correspondenten. - . Det är inte uppifrån som kul- turen kan skapas. Den beror i sista hand på människornas eg- fa intressen ' och perspektiv, Det blir inte minst en av de svåraste uppgifterna för. det svenska skolväsendelt att på: ebt tidigt: dtadium' försöka få sven- ska ungdomar : i. vexkligt god mening kulbturmedvetna. - Sydsvenska Dagbladet, : Schimpanisep Peter har. alla skäl att undanbe tig en 'för- växling med mänskliga . klongt- närer av delt dag 'som . kallar sig spontanister. Vad är de om bokstavligaste mening? - - H.T. Radio-TV.> uppfattas nog av en stor allmänhet. som språk- ' lig auktoritet. . Därmed följer ansvar. Varför" skulle Bo: Jär- borg alltid” tala om exekutivet (2.4.62) i "Alger, när varenda facklig och "politisk "svensk sä- ger "exekultiven? .: Varför ska denna ljudonganisation främja . användningen av rÖmans (=ron mlantik), när: vi har betydel- seområdet för womans avgrän- sat (=romantisk Sång) av gam- malt: och avvikelsen bara är fem 'och 8ex år, beroende: på felöversättning i pressen? Var- för ska namnet Valionien (i Belgien), känt från svensk geo- grafisk lidleratur, plötsligt änd- ras till Valloniej (TV 91261; Bengt Göran Gauffin 27.12 och G. Byttner 2812.61)2 Fil, dr. Gösta Langenfelt i Perspektiv 'om språkvården oo > (Forts & sid, 7) "inom Sveriges Radio-TV, med"det RA systemel än inte efterapare -i ordets allra : |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.