a 2 om a MV : "7 £AROLMS rna a Måndagen den 24 februari 1964 I = JMs den 2 februari 1964 LT =. Norden; Efta och ”Kennedyrundar vid nordiska rådets generalde-, : batt i Stockholm stod marknads- . frågorna i förgrunden: Flera för- : klaringsgrunder finns för” det-' ta intresse. Samarbetet inom Efta ” har vuxit sig allt starkare, var- vid de nordiska länderna spelat en framträdande och pådrivande roll. Under vårens lopp öppnas i Genéve två stora konferenser på. det handelspolitiska området, där Efta kommer" att uppträda som enhet. Det nordiska samarbetet kan inte isoleras varken från sam- arbetet . inom Efta eller från den - internationella utvecklingen överhuvudtaget. Därför var det naturligt att de nordiska ländernas handelspoli- tiska relaticner till varandra och till omvärlden veniilerades mel lan det nordiska rådets ledamö- ter, Möjligen kunde en skeptiskt inom EEC ' och oenigheten om . jordbrukspolitiken de "ytterligare detta. I stället utveck- " lade sig samarbetet mellan Efta- länderna i. allt. gynnsammare > riktning. Handelsutbytef mellan Eftaländerna har ökat och i all- deles särskild grad gäller detta om handeln mellan de mordiska länderha. Den nordiska tullunio- nens förolyckade, har' paradoxalt nog vidgat den nordiska sam- handeln, Detta har. möjliggjorts genom det internationella sam- arbetet inom ramen för Efta.” Etta ger i dag intryck av styr-, ka och stabilitet, medan prognosen för EEC synés vara osäker. Man bör visserligen skta sig för för- hastade slutsatser, men faktum är att Efta kommer att inta en star- kare ställning än EEC på tull- i Genéve i lagd lyssnare till 4 debatt tycka att en ranscnering av ord- flödet hade warit på sin plats, men fördenskull bör man ju inte nedvärdera ; betydelsen av tän- keutbytet. oo. Utvecklingen av det ekonomls- ka samarbetet mellan de nordis- - ka länderna illustrerar på ett gans- ka drastiskt sätt fi derligheten vår, den sk Kennedyrundan. Syf- tet med denna är som bekant att genom tullsänkningar »ller helt slopande av tullar på vissa varor skapa förutsättningar för en fri- are världshandel. EEC står splitt- rat i dessa frågor. Västtyskland torde, Åtminstone i princip, vara ä av. ett tullsänk sne medan det är tvivelak- i den värld vi lever i, Är 1958 förelåg efter ett omfattande utred- nings-. och = förberedelsearbete. planer för 'en nordisk tullunion. Då hade emellertid tiden redan , runnit förbi. utredningsresultatet, ! utvecklingen i' Europa gick mot stormarknader. EEC hade fötts och starka förhoppningar knöts på kontinenten till dess möjligheter att skapa enhet i Europa både , ekonomiskt och politiskt. Norden stod emellertid utanför den nya stormarknaden, och så gjorde - också England och ' några andra. stater på kontinenten. Dessa slog sig då tillsammans och inrättade en egen handelsorganisation Efta med det klart uttalade målet att genom + förhandlingar med. EEC: avskalfa . sig själv och: upp-' gå i denna. År 1962 blev det ak- tuellt att söka uppnå ”'detta mål, visserligen 'inte genom direkta förhandlingar mellan EEC och Ef- ta utan genom förhandlingar mel- lan EEC och varje särskilt Efta- land för sig. Så långt som till verk- liga förhandlingar kom man aldrig för något annat Eftaland än Eng-' land,/ och dess försök att vinna inträde i EEC stoppades snöpligt av de Gaulles veto. t Den franska säraktionen blev | pålre de för Rällni son tå "oh, EXPORTENS. TAKTIK SKIF- TAR, ' ” påpekas 'deti i Helsingborgs Dagblad: " Förr köm' missionärerna först, sedan handelsmännen, nu betjä- nar man sig av högre sociala skikt. En monarki sänder. ut.-sitt kungapar till potentiella nya marknader, eller kanske 'ännu hellre en prinsessa. Sedan kom- mer en minister, och hela tiden följer pres3 och TV upp rezandet. SÅ rycker exportörerna in., Så skildras den nya taktiken under rubriken '”Exportörerna . följer prinsessans route” i en dansk tidning, som självfallet syftar främst. på danskarnas tillväga- gångssätt. Tronföljerskan och ut- rikesrninistern har nyligen före- tagit resor til Fjärran Ö.tern o nu. väntar .man på vad exportö- rerna skall kunna göra. Men hur gör vi svenskar? Frå- gan är aktuell eftersom utrikes- mninster .Tersten Nilsson har just kommit hem eftre besök tl, a. i Japan och hos Nasser, Intres- sant skall bli att se vad vårt land kan få ut av hans resa. Att Nas- ser kommer med en inbjudan till en stor konferens, det har excel- lensen Nilsson låtit meddela, men vad mer? Japan . säljer mycket till oss, det är bekant, men kun- de vi inte få sälja lite mer dit? . Säkert skall det bli resultatet av Torsten Nilssons re:a, eller hur? DET ÄR INTE NÅGON STÖRRE SKILLNAD på en socialiser'ngspolitik å la efterkrigsprogrammet . och den åråend. Penn dalvt. se ringen”, tycks en del borgerliga tidningar mena. Men det är det nog ändå, anser Gefle Dag- blad: En ”söcialisering” via skatte- lagar och allsköns regleringar är det inte omöjligt att rätta till den dag den nuvarande oppositionen förvandlas till innehavare av re= geringsmakten. Hade iald kratin däremot under sin långa makttid genomfört en verklig socialisering av industri-, bank= och försäkringsföretag skulle det ha blivit i det närmaste omöjligt för en ny regering med liberal inriktning att ändra på förhål- " landena. Skulle defaitism - sprida sig i oppositionens led, kan resultatet bli förödande för: borgerligheten, Och i'ett sådant läge är det na- turligtvis inte otänkbart att soci- aldemokratin säger upp bekant- skapen med företagarvärlden o. låter efterkvigsprogrammet från 1944 komma till heders igen,. tigt om Frankrike under de Gauls le har politisk. vilja att medverka till dess genomförande. Överhu- vudtaget har de protektionistiska tendenserna förstärkts inom EEC under den 'senaste "tiden. Ett. exempel härpå är. höjningen av' ståltullen, ett annat de västtyska" "försöken att helt stoppa impor- ten:av ägg. Inte heller Västtysk-' lands - frihandelsvilja . är alltför. starkt framträdande," Utsikterna för att Kennedyrun- dan skall lyckas med sitt arbete är minst sagt ovissa. Ett samman- brott för denna konferens, som kommer. att fördröja utvecklingen mot en friare världshadel, är en eventualitet som man inte kan bortse ifrån, För de nordiska län- derna, vilkas välstånd till över- - vägande del är beroende av ut- rikeshandeln, är .det ett väsentligt intresse att huvudlinjerna i Ken- nedyregimens ” tullsänkningspro- gram kan förverkligas.' Skall det- ta kunna ske måste motsättningar- na mellan USA och "EEC" över- : bryggas. Efta har säkerligen en chans, om än liten, att lyckas med ett sådant brobveee, | DET ÄR ALLDELES TYDLIGT samhället nu för. första ' gången det med "den anda'som' framträ- de stora, inflytel erika c tidningarna" skriver om sämhällspröblem som har med - rätt” och orätt att göra, konsta- terar. Vår Kyrka De är också tydligt att dessa tidningars inflytande inte är så stort som många trott: trots hela trumelden av misstänkliggöran- den 'nådde den stora , namnin- samlingen ändå sitt enastående re”ultat. De 140 läkarnas skri- velse innehåller - ett.- och annat som man bestämt måste säga nej till; men deras protest, mot att man tar lätt på . missförhållan- dena är djupt befogad 'och sä- kerligen representativ för. myc- ket stora kretsar. Liknande ak- tioner är i gång bland läkare i flera andra europeiska länder. Konferensen i Sigtuna om möj- ligheten att bilda ett kristet par- ti är säkerligen inne på orealis- tiska vägar, men den är ett sym- tom på ett vida utbrett miss- nöje... Vad som verkar djupt upprö- rande på många, fortsätter Vår Kyrka, är att man från kultur- radikalt håll och även från myn- digheternas sida ständ'gt . svarar med att bagatellisera lägets all- "var. Det är detta sätt att reagera som i vida kretsar har skapat verklig förtvivlan: Att sedan de ”Iberala” tidningarna och Sveri- ges radio försöker framställa dem som kräver en annan anda inför — samhällsproblemen som mörkmän, okunniga. eller osym- patiska, förbättrar inte situatio- nen. ' VAD SKALL INRIKESMINIS- : TERN SÄGA? Med spänt intresse avvaktas vad som ekall hända efter re- missbehandlingen av betänkan- det ”Aktiv lokaliseringspolit:k”, sedan lantbrukets stora organisa- tioner nu sagt sin mening, skri- ver Jordbrukarnas För- eningsblad. Inrikesministern lär väl bli tvungen att ge till- känna sina ståndpunkter: Förbunden säger sig i betän- "kandet i stor utsträckning känna igen synpunkter och förslag som organisationarna sammanhang framfört, men , det förringar inte värdet av att de av utredningen behandlats och analyserats och att detta lett till vissa bestämda och konstruktiva förslag, Lika glädjande är att ti- digare för en aktiv lokaliserings- | retagsekonomiska att mycket stora.-- grupper "il. på allvar börjar förlora tålamo- |": Har skall det gå med det gom är kvar av Halmstads en- dai profana ' medeltidsbyggnad vid den förestående saneringen mellan Stora torg och hamnen, : där Domus inom den närmaste . tiden skall bygga sitt varuhus? Det är: ett spörsmål som det Halmstad, som står vakt om vad som finns kvar av Halm- "stads äldre historia i form av » vaktar med intresse. : tt reguingen Aslan inte får bedömas ,enbart ur snävt fö- : - synvinklar, Visst” talar: samhällsekonomiska | örre. spridning av indu- för långt; driven koncentration av' - befolkning: och bebyggelse. : Ofta invänds "att statsstöd.i lo- käliseringssyfte” inriktät” "på ” företag: kalisering skulle”, ; innebära en ; ekönmiskt Perera dräper. invändning- att framhålla att "den . rörlighetsstimulerande Somt myndigheterna. , hit- stor jutsträckning bedrivit hög. grad 'innebär: en 'sub- ing, som även genom de samhälleliga följdinvesteringar som ofta måste » till, . Härtill «kan -fogas' att. även från industrihåll framhållits art frånvaro och arbetsplat: zbyten blir betydligt. lägre på mindre orter och-'att "undersökningar "bekräftar svårigheten” för omflyttad arbets- kraft att finna. sig till rätta på den . nya orten, vilket medför: att den snart flyttar igen... . . ”Lokaliseringspolitiken” har sina obestöidliga välfärds- och sociala aspekter, liksom den kan få en stimulerande effekt för den gles- bygd som omger lokaliseringsor- terna, Det finns med andra ord fördelar värda att uppmärksam- mas även om de inte kan kyligt anges i ekbnomiska kvantiteter. " Tidningen erinrar även om landsbygdskommunernas = tunga bördor och anser att lokaliserings- årgärder inte får förhalas, Utred- ningens program måste betraktas som ett'minimiprogram, . ' Frågan om kyrkans skiljande från staten aktualiserades redan vid 1900-talets början och har se- dan tagits "upp i olika samman- hang; det är väl främst dels fri- kyrkofolk. och dels ateister som engagerat sig i frågan. Resultatet av debatten på det här området blev den ovannämnda religions- frihet:lagen; före dess. tillkomst krävdes -inträde ä annan ' kyrka för att få lämna statskyrkan. Det sitter f. n. en statlig utred- ning, 1958 års utredning kyrka— stat, och funderar på det här pro- blemet. När den kommer att lägga fram sitt huvudbetänkande är inte känt, inte heller naturligtvis vad tom kommer att föreslås i detta betänkande, Emellert'd kan det inte råda någon tvekan om att denna fråga är av stor principiell - betydelse och av den anledningen är det av vikt, att den diskuteras politik svala intressegrupper o, och att det sker utan alltför "av så gott som hela kvarteret , . byggnader, i dessa dagar Lave > strier 'och-anbetstillfällen och mot” "” huvudsakligen ' ' | trångbodd . och behöver nocken ett igenmurat fönster. . Domus disponerar inte hela kvar- teret.' Halmstads 'sparbank har sin av prof Ivar Tengbom ritade fastig- het i ena änden. av kvarteret. och därtill en granntomt till det .bli- vande . varuhuset, .. Sparbanken är utvidgade lokaler och när nu rivningen kom- mer att gå ut över, kvarteret, så "I skall sparbanlen också bygga till. Och där kommer det medeltida hu” set in i bilden. Det har enligt vad tradition och forskningar gett vid handen ägts »ch. byggts på» 1400-talet av Ka- lentegillet .i. Halmstad, . Några. do- kumentariska - bevis för den saken ligen inte, men indicie- Bevisnngén'& är tillräckligt stark för att ge stöd för den teorin. Kalen- | tegillet var.eri sammanslutning med religiös anstrykning av den tidens främsta borgare, som hade råd att bygga ett särskilt hus' för sina gil- k lessammankomster: - Kalentegillet upplöstes "sannolikt i samband med reformationen." Gilleshuset' har &e- dan :varit' bostadshus under flera ärhundranden tills det, på isista 'ti-' -den använts som verkstads: och la gerlokal, 1 'sitt' nuvarande :skick är huset mycket iocfallet och frågan rera och bevara det... Riksäntikvari rämbetet, som ;hög- sta . vårdare. av" kulturminnesmär-. ken här i landet har haft restaure- ringsfrågan uppe och'riksantikvå- ; rien Iwar. Andersson. har på ort och "ställe gjort .en undersökning. av den märkliga byggnaden för” att få un- derlag vid bedömandet av" möjlig- heterna att bevara den i samband stads sparbank har visat stort in-' tresse för att bevåra huset, frågan är bara om det är tekniskt möjligt; och om det kan placeras in i hy-: av, sparbankernas speciellt sakkun-' ”nige, arkitekt "Wåhlert, Stockholm. Man avvaktar nu bara på den an- tikvariska expertisens och arkitek-: stens ' utlåtande," som” kan” väntas vilken dag som helst. i Landsantikvarie ' Arne - Modén” i Halmstad, förklarar att sparbanken är mycket positivt inställd till be- varahdet av. huset om det av tek- niska skäl är möjligt att placera” in det, eller någon del av .det, i, nybygget. "> Huset' har" enligt ' de undersök! ningar som antikvarie Andersson gjort byggts om flera gånger och en del av huset har vid något till-. fälle rivits, då det ursprungligen' gått ända fram till Stora torg. Möj-' ligen har det skadats vid den stora branden, som ' härjade . Halmstad, 1619, då hela staden utom kyrkan: och några hus vid torget brann upp. Vid ingående studier av "vad. som finns kvar äv det ursprungliga kalentehuset, har antikvarie An-' |Onykterhet i trafik . s - problem i England Stockholm (TT). i | Det är snarare notoriskt att en rattfyllerist ä England har mycket stora möjligheter att klara sig, särskilt om han befinner sig å den samhällsställningen att han har råd att anlita en toppadvokat. Detta är utan tvivel en av nack- delarna med den: så kallade fria bevisföringen i mål av denna art, skriver Motorföraren, organ för Motermärnens ' helnykterhetsför- bund. Men en stigande opinion i Storbritannien kräver i dag en lagstiftning av svensk typ. Tid- ningen Observer gör följande jäm- förelser: . 1 Storbritannien var julen 1950 många förutfattade meningar och utan alltför djupa känslomässiga engagemang. ” (Ung Center) är om det ens. är möjligt att'restau-. CR med sparbankens nybygge. Halm-: byggnadsplanerna, : som "utarbetats: Sancringen i Halmstad hotar det medeltida sk kalentehuset - Kalentehusets gavel i dess nuvarande förnedringstillstånd, den var under sin glanstid försedd med trappgavel och en utomhustrappa, som ledde upp till en port, som man under sentila putsen funnit I över det. senare tillkomna fönstret och källarnedgången t v på bilden. Högst under tak- dersson, som anses vara vår främ- ste' expert 'på ' medeltidsbyggnader, kommit till den uppfattningen att kalentehuset mot hamnen förmod= ligen - haft . trappgavelfasad, 'bur= epråk och en utomhustrappa, som ledde .upp till en port. Själva gil= "essalen: var byggd med valvbågar och vid undersökningarna fann man rester 'av :ett kök med eldstad av sådan" storlek att det efter allt att "I döma” har använts" för de festliga na i gill 2 .: Sedan man knackat bort den sen= tida putsen på huset invändigt och utvändigt har man funnit spår. ef- ter.. dörröppningar ' och "fönster i spetsbågestil. "Teglet och murnings= . tekniken tyder 'på att' huset kan vara..ännu äldre än från "1400-talet, det kan vara ända frå” 1300-talet, zäger dr Modén. Det gamla kalente= huset i Halmstad. är' så pass ”in= tressant att det; inte bara har 1o= kalt intresse för. Halmstad. Frågan är bara” om det finns möjligheter att bevara' det, "och den frågan. väntar vi svar” på vilken” dag som helst... :Dieselmotorerna' är ”suvéräna” dd många. år ännu. "STOCKHOLM TT-Spec) : . "Chefen för de”stora Leylandfab- rikerna i England; D G Stokes, vil- och - busstillverkare, blev nyligen tillfrågad "om, sina synpunkter : på framtidens bilmotorer,' berättar tid- > Han" svarade att 'de horisontella pistongmotorerna såväl som "Wan- kelmotorerna visade uppmuntrande drag men han' gissade att dieseimo- plats för åtskillig tid framåt... Om . man kräver att den skall göras me- ra tystgående kommer detta emel- lertid att inverka på bränsleekono- min,” Han sade även att med en välor- ganiserad sammansättningsbana för bussar "blev: kostnaderna för sam-' mansättningen av en buss små. De uppgick till bara 29 pund för en dubbeldäckare, (Ett pund = cirka kr 14). ; : Statistiskt kan” bevisas att ”an- vändningen "av lastbilar stiger i samma grad som 'världsinkomsten. Storbritannien steg från andra till första : plats som lastbilsexportör under 1961 och har sedan behållit" ledningen. Värdet av. ländets lastbilsexport' uppgick 1962 'till 313 milj dollars mot 270 milj dollars för Västtysk- iand 'och 247 för USA. Den brittiska : andelen av ast- bilsmarknaden i Europa var unge=« fär densamma som dess andel av världsmarknaden. . För. framtiden! var det antagligt, att man får bes tydligt lättare att klara sig inom EFTA-marknaden ” än inom-EEC- marknaden och han beklagade, att britternas ansökan om medlemskap i denna blivit avslagen. ka hör till världens största lastbils-. skriften Transportarbetaren (TEA). torn "dock kommer. att behålla' sin” | Aktuell "Med nästan | fundraprocentig säkerhet vet vi allt Raoul Wal- / lenberg fanns & Moskvä & slutet av femtiotalet. Med lika stor sä- kerhet vet vi nu att svenska sjö män hamnade , ombord på en rysk ubåt 1942. Vi anar också många andra svenskars 'öde i Sovjet. Men ryssarna förnekar eller säger sig ingenting veta. Man frågar sig om de "ryska myndigheterna överhuvud taget gjort några ansträngningar & nå- got fall? Om några månader kommer den ryske regerings- chefen Chrusjtjov bit som gäst. Ska han och hans regim innan desg ännu en gång ha visat sitt” öppna förakt för människoliv? : Nordvästra Skånes Tidningar Att det. i dagerig läge behövs en åtstramning är klart." Både hr Åsbrink och hr Sträng är|” uppenbart. nervösa vid tanken på den inflationsdynamit som det innebär att ha LO och Ar- betsgivarföreningen cilltande i löneförhandlingar medan syssel- sättningen är överfull och våra produktiva resurser engagerade till de yttersta. Det förstår vi. Med tanke på attt dikontöt höj- des helt nyligen kan mar också förstå att hr' Åsbrink helst skul- le vilja vänta med att använda det vapnet på nytt. . : Dagens Nyheter Den eocialdemokraliska rege- ringen har gynnats av den eko- nomiska utvecklingen. Sparande genom årtionden, ja århundra- den, "nya fler 'och fler uppfin- ningar, träget. arbete samt nya råätionallberingsrön - m. . m.- har gen. ' Regeringen har rakat / åt sig äran över "aytvecklingen. Den- na hade” blivit lika god, ja san- nobil betydligt. bälte, Om” vi haft en borgerlig regering. I så medverkat; till välståndsstegrin- | ” kom mentar | "ännu "Säkrare 2 än vad den gocial- demokratiska gör.” Växjöbladet : Folke Edblom , har tvingats kryssa inte bara :mellan särin- tregsen av geografisk naltur utan också mellan: sina uppdragsgiva- res - förståeliga önskemåll . om ekonomisk trygghet och samhäll. Jets krav på el struktunrationa- liserat jordbruk, två synpunkter som utifrån sellt -' borde vara förenliga men som i den prak- tiska. politiken mvisat sig vara myckelt kontroversiella. Hr Ed- blom har på det hela taget warit mottaglig för den samhälleseko? niomirlka synen På jordbruksprio= egen position i RLF. Ett diplbo- matisktt konststycke med andra ord Sundsvalls Tidning ' slår att de bidragsberättigade studierna . skall . omfatta minst fyra månader. skolorma själva, fackskloleutred- ninigen och . skolöverdtyrelsen vill i framtiden även satsa på värre kommer sit hindras av en snäv tidsbegränsning för sbu=". diehjälpen. . Stockholms-Tidningen .. När man. 4 jutlandet fäster I ombudsmän JO och MO har, då har man nog förbisett att deras resurser inte motsvarar moderna seende har 'såhunda utvecklingen pa . resurser ' inte: kunnat ' fylla sina” uppgifter som önskvärt. vore. : 25 procent på 3å år. "inom industrin. STOCKHOLM (TT). Den ' instabilitet” söm känneteck- nar industrikonjunkturen för när-. varande ställer höga krav på indu- striföretagens anpassningsförmåga, i synnerhet 'som läget knappast kan väntas vara snabbt övergående, he- ter det i en artikel i det senaste numret av Skandinaviska ' bankens kvartalsskrift, där professor Erik Lundberg och fil kand- Jaak Järv redogör för den svenska industrins vinst- och självfinansieringsförhåln | landen under de senaste åren. Den: försämrade lönsamheten in- om den. svenska 'industrin beror främst på. de höjda arbetskrafts- kostnaderna. Timförtjänsten för en manlig industriarbetare har sålun- da stigit med inte mindre än 247 procent mellan 1959 och 1962, Till detta "kommer en kostnadsökning. med 3—14 procent, beroende på höj- da avgifter för ATP, sjukförsäkring m m. samt förlängd semester. fall skulle denna i dag ha suttit näs lättåkomlig föda : såväl, i - harar och fältfågel "har haft det ' dätt. au fylla magarna, och de” utfodring ikan : medverka till: att" dels "ett visst" .nefurligt bortfall > av. direkli mindervärdiga öndivi- der förhindras; med en åtföl- jande försvagning, eler degene- ralion av kommande års vilt- stammarn, 'och dels kan det med- föra att den natuiitga skygg- heten försvinner. - - Kring lägerelden niseras för att höjag till tilmlig . kubturnivå, . Exempelvis . genom at Brik och Anna; rustade med snorkel älskar på sjöbotten in- nem de drag upp! En sådan scen,. filmad med : Vid en analys av lö het urider skulle höja mätt som faktisk avkastning på in- vesterat kapital — visar det sig dock att den svenska industrin som hel- het klarat kosinadspåfrestningarna tämligen väl. Detta har skett genom förskjutningar i produktionsriktning och produktval, rationalisering och teknikförändringar samt genom de produktivitetsvinster som en lång period av stora investeringar lett till. sa : NH Hela industrins lönsamhet, alltså den faktiska avkastningen på det investerade kapitalet, har mellan 1959 och 1962 sjunkit från 8,2 till 6,4 procent, en nedgång med 22 pro- pjäsen till nöjaktig censurmivå, föra in den i kulturdebabtten och - göra den till kassasuccé. . 'Tidlund ' Även en vanlig gubbakofta dituleras högtidligen. för tnit-/ wear numera itrots allt den inte åstadkommnyer: någor enndt mira- kel med Johansson än att han ser ut som en nedslagen födo- rådstagare på väg ut till stall- backen för att sko hästen. Kaj i Sk. D: cent. Inom de olika I l har lönsamheten fluktuerat betydligt starkare än för industrin som hel- het, En markant skillnad kan där- antalet . trafikdödade wunder ' fem juldagar 3 per :miljon . invånare — i Sverige 026, 1961 war siff- forna i Storbritannien 2,7, i Sve rige I och år 1982 resp. 2,5 och 1. Beviskraften hos, dessa siffror stärks, kunde det ha tillagts, av ett det brittiska Ansvars försäk- ringstagare" har en mycket gynn- sammare ekadestatistik än genom- På handlingsplanet blir skutsat- snittet bilförare under julen. sen: för alt rädda så många liv som möjligt är det nödvändigt att också Storbritannien får en tra- fiknykterhetdlagstiftning som den svenska: det måste bli ett brott att köra bil med en allkoholhalt på viss” nivå, Den fria bevisföringen räcker allteå inte som bedömnings- grund '— e&n' fast' och - "obeveklig promilleregel måste skapas, vid konstateras mellan export- och hemmamarknadsindustrierna. Hår- dast har skogs- och träindustrin drabbats med en nedgång i lönsam- heten från 5,8 procent 1959 till 2,2 procent 1962 eller med närmare två tredjedelar. Textil- och beklädnads- industrin visar under samma period" en tämligen stabil lönsamhet, Industrins faktiska investerings- utgifter har i hög grad anpassats efter de försämrade vinstförhållan- "dena. För. de hårdast: drabbade branscherna har sålunda investes ringsutgifterna reducerats starkt se- dan ' 1961, medan de för industrin som .helhet legat på samma nivå 1961, 1962 och 1963. Tack vare den stora öknisgen i investeringsvoly- men från 1960 till 1981, överstiger dock de sammanlagda investerings- utgifterna under. perioden 1960— 1963 med 6 procent den av långtids- utredni; väntade inv ings- [ETT ORD PÅ VÄGEN — och förvara hans ord... - Job 22:22, Om Maria, Jesu moder, be ' rättar evangelisten . Lukas, att hon gömde å sitt hjärta och be- grundade allt vad tom ' hade sagts henne om barnet Jesus. kan bevara Guds ord, ty Guds ord förvarar man dels genom att man begrundan ”dét; dels genom attt man erar det. "Vi bör taga oss Hd att dän= ske vi under jäktet ord ttill vägledning, 'och vara tillåtet," men det stanna därvid, "Vi måste ta det med oss til den. still fånga ett 'och idet må får ej volymen för samma period. konsta- terar artikelförfattarna, , - kammeiren och ensamh begrunda det, eten, och ST öre man Gus ova Men: folkhög-" kontare kurser. Det är en sund . och riktig utveckling som; dess- - Sydsvenska Dagbladet is I Värmlänringanna bör moder-' ka över Guds ord, Oftast kan- - Studiehjälpsutredningen före- . gått så snabbi att institutioner, som av grundlagsstiftare med all - märg tillmätts mycket stort värde, delvis på grund av, alltför knap- ' snarare" kanske « det kan ivära av skada. Överallt har det funs" skogen som på fölken, Rådjur, : har. också ' visat god kondition och ewsevärt hull En ickynnes. MN Det är ett gott Sätt varpå man . blemern avtan au undengräva sin - x uppmärksamheten vid den be-.- tydelse den svenska. riksdagens . förhållanden, Även" 4 detta:av= '.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.