Mm vonee Led ; aren hn I | L Snälla momma, vi behö I väl inte gå til uUu- Jen P Viterligheter,.. i I ir vy a , : s och - A' Månd : | > cn den 21 februari 1964 An "Doktorn svarar : Ek - Med om get inte] N amnsdag i dag: Lö Besvära dej inte med ”Olycklig — hoppas”. 'E dermades? | SKO att köra. mej hem utan låna gi Olycklig ,— men som hoppas”, | « N - : TIDAGEN mej bara din bil istället. ignaturen har i ett total år plå- | Solen går upp kl. 7.15 och ned. kl. 17.27. I morgon: Solen går upp fl. - 123 och ned kl. 17.29, FOTBOLLSPROFESSOR ”. Universitetet i i Texas har utnämnt sin framgång: rike fötbollstränara Darrell Royal till professor i Fotboll och samtidigt höjt hans lön från 20.000 till inte, mindre än 120.000 kronor,' det war tack vare Darrell Royal, söm Texas University vann den allamerikanska fotbollzserien i fjol. När det avslöjades att Okla- homa University kastade cina kro kar efter. honom slog Texas-uni- versitetet genast. till 'och- gjorde honom till professor må livstid med; en verkligt furstlig lön, ' I GEMENSKAP Fr Ett ita par, som firar sitt guld- bröllop, . måste naturligtvis ha myc- "ket gemen 'amt Men fråga är väl om något” "annat guldbröllopspar har | så mycket. gemensamt som murare Pi Pedemsen och t i Säkedb sistnämnda har ju dock en helt naturlig förklaring. PARKINSONS LAG illustreras av en utredning som en ; i effektivitetsexpert företagit på engel: ka ämbetsverk och andra gats av mer eller mindre konstanta ångestbesvär. "Ni har själv genom- gått upprepade grundliga under- sökningar framför allt av hjärtat, men man har alltid kunnat fastslå att inget organiskt underlag före- ligger för era besvär. Ni har vidare erhålilt diverse mediciner med ef- rytm hos hjärtat. kontor. Han har funn't att maskin- ekriverskorna på ämbetsverken in- te utför mer än 3 tmmars effektivt arbeta om dagen. — Det är emellertid inte deras fel, säger experten, Felet ligger hos deras' överordnade, fom inte kan organisera arbetet, Cheferna i äm- i betsverken har för s'g att den ef- fektivaste är den som har : den största personalen Under sig. :En massa underordnade tjänste- | män i de statliga verken har idéer om hur arbetet ska kunna bli ef-; fektivare, men cheferna vill inte lyssna til dem. Många av de stat- I'ga tjänstemännen flyttar över till privata firmor, eftersom de van- trivs med att sitta och lata sig i en atmosfär av oduglighet. =. - 2. KG 2- ÖRINGAR BLEV 75 KR Fjonbomåriga Kirsten Ulla Nielsen på Jylland. Först och främst: är de födda och döpta på sammäå dag och sedan är de. också konfirmerade: - och gifta på exakt samma dag. Dét, i 'Ö tervraa i Danmark skall kon- firmeras i mars och hon har & Nytt” för fötterna | klänning. Det har hon gjort genom : i den intensiva psykiska spänning . blivit löst, vill jag på det bestämdas- " upprepade läkarundersökningar vi- skaffat sig sin vita konfirmations- : ': ella' samlivet :kan 'emellertid' mycket ! känslorna brukar ej följa. , tid tydligt om att väsentligast är med starka ångestupplevelser inför - en mängd olika faktorer, som fin-= :' nes, Trots att ni tidigare någon gång | sökt psykiater utan att tillståndet te rekommendera att ni åter tar kontakt med en psykiater. Problem av den art det här är fråga om blir inte bortblåst genom en kortvarig läkarkontakt, utan kan kanske krä- va regelbundet återkommande psy-' kisk behandling med mediciner och samtalsterapi, men härom kan bäst den läkare som får personligen lära känna er döma. "”Frågvis”. Ni har under lång tid tyckt er ha besvär med nerverna. I kroppsligt avseende har genom sats att ni är frisk och naturligtvis kan ni lita på att det besked som ; erhållits beträffande den knuta på halsen, som ni ibland känner, är korrekt. Vid åkommor i sköldkör- - teln, som. sitter. framtill .på halsen, uppstår 2n . rad lätt. igenkännliga symptom och eftersom ni blivit un- dersökt med avseende bl a härpå, . finns ingen anledning till oro. . ' Emellertid befinner ni er just uu i övergångsålderns begynnelse; en period som för en del kvinnor in- nebär en hel del påfrestningar, med bl' a nervösitet, » viktökning eller andra 'symptomi ull följd. Det sexu-' väl fortsätta precis som förr, och någon .- avmattning - beträffande. ”fekt som reglerar och lugnar hastig : . Ert utförliga brev vittnar emeller=- | ” obruar örrA | revarr>2 - & [SC] Zz VAR HAR hl ORT 4 DOM HAR VI BRÄNT . I KÄLLARN sva JA , FÖR ATT DOM INTE SKULLE BLÅSA OMKRING I över: Pumps a med kraftig facetterad halvhög klack med rak £ ont och rundad: tå, Flätat ovanläder samt stickningar i färg, Material: Softi anilin. Färg: Luxor. Unde: Bekväm. Ppromenadpumps med '- ” halvhög svängd klack ':och fvärrend tå. Hög front - « terial: Kalv. Färg: Doré, 8 front med plös, Ma "att under e och « Resut många” Snöva a "tanter. och fe feröder klev 75 kr av” det” hela, rätten i. Vilhelmina, Bakgrunden t 1 branden är att en hästhandlate på platsen skojat bört 'en's k' arab. Kunden fann en mängd fel på här ten. Han blev rasande. Han ' repade eld på en svavelsticka och tuttade vå hästhandlarens skägg, som re- dan före branden var rött och kraf- t' en. : > > BEKYMMERSLÖST +: . De två damerna som inte var all- .|ra bästa väninnor hade råkat:sam- manträffa på ett cocktailparty,: . — Vet du vad jag alltid har varit Ädd för? undrade den ena! | - — Nej — för vad? — För att dö ung? . or — Nå, menade den andra, det är i varje fall ett bekymmer som du blivit befriad ifrån, bn SKILLNADEN . — Vet du vad det är för skill- nad' mellan ett lacksigill och ' en kvinna? | > | — Nej. a feta — Jo, lacken brinner för att be- vara» en hemlighet, men kvinnan och ett halvt år sam mn la tvåöringar. Det blev 3750 sådana |: och, de vägde ill: sammans tolv kg | tyder på att det 'warit . brinner för att få berätta den. M FÅ Vt ”APROPA - kampanjen ' mot butikssnätterier återger vi följande: ; + od Det var ett desperat vrål; snara- re än en mänskl'g : stämma, ; som hördes i det stora varuhusets hög- ” talare: '. — 'v Den -som förlorat en grand. danois "kommer ögonblickki. gen till köttdisken! Db VEDHUGGNING - När disponenten på bruket skul- le ha sin vinterved anlitade han ”Tyste Lasse”, känd vedhuggare' i orten men också känd för. in tyst | låtenhet, När disponenten kommer ut till vedboden är Lasse i full färd med sitt jobb, men han säger inte. ett ord. rg a a AS — Nå, Larsson, säger disponen- tror: han att "veden går Ii fartsminister); ; & PREDIKANT . i Hollywood, Han anklagade bl. a. Ungt äenkap Av Eva Berg : och det. var så härligt, att man och klistrade upp 1 som en. barn- unge. På skrivbordet, stod skrivmaski- nen, han kunde inte skriva med penna 'som en 'vanlig ' människa, maskin skulle det vara, vad det nu skulle tjäna till. ”En lidandes röst”, stavade Anna på papperet, som satt kvar i den. Och inunder läste hon: besvårlig och | kade aldrig om städningen Sen fick non hålla till, var hon ville för” Annr. om. ,kvälr larna. ; Aj! Hon tog sig åt ryggen. Ännu var det väl inte så dags. Fjorton dagar skulle det vara kvar än, och då var säsongen slut, fru Palmero- na ' hade "rest, . och Eriksson fick : 09 Löskragar och smutsade strumpor , på golvet och tvättstället såg ut som. «MEn grisho. bara för att han hade >. rakat sig Sån var:då inte alls sån- Faren i första våningen . hade Elna " berättat, han hörde till dem, som . försvunnet," Stilig var han i alla fall, Jen förgitt, " själv och höll snyggt omkring sig, hans rum var så fint som om en dam hade bott' där, med alla möjliga flaskor och salvor prydligt ordnade på hyl- lorna. Men sångarer använde snör- liv, hade Elna sett, han hade ett konstigt bälte av eesår. som Elna bjudit. Anna att komma och titta På någon förmiddag I hans garde- ob, ty om kvällarna var det alltid Sångaren, och han sjöng på Operan i Stockholm, där kungen hade egen O8e. Å, när han sjungit i salongen förra Söndagskyällen, så vackert det ade varit: Biten handlade om en pajas, Som måste skratta, fast hans ycka var alldeles krossad och kva- at hans själ Elna, hån stå flickorna 4 köket ' hade tt och Jyssnat utanför dörren, kunnat gråta blodstårar. På sista slutet hade han avbrutit sig och riktigt snyftat till själv, så gripen var han. Då gick det inte att be- härska. sig längre, Elna och hon hade kastat 'sig i famn på varann och gråtit de också. Gästerna hade klappat så mycket efter den sången, att han tog om den. en gång till, och tänk, precis på samma ställe som förra gången bade han snörv- lat till igen, som om han skulle brista ut i gråt. Och det påstod Eriksson, att det var bara som han stod och gjorde sig till, han mena- ”Slit gärna hjärtat ur mitt bröst men skratta inte åt mig...” » "Bröst . tröst t "> höst, karga höst ; "> röst, kvalda röst”. ' korridoren. ; Det gjorde emellertid Anna, hon skrattade, tills hon fick hicka och måste dricka vatten, På en pap- perslapp bredvid hade han klottrat: ”Tokig karl”, tänkte Anna, rus- kade medlidsamt på huvudet och gav sig i' väg till andra ändan av På den sidan var det blott 112:an, de ingenting alls med det, det var bara apkonster, sa Eriksson. Kun- de' det finnas så falska människor, att de stod och ställde sig, som om de tänkte börja grina mitt i en sång bara för skojs skull? - Men den här skrivarn, han kun- men där inne brukade det vara lätt städat. Där bodde fru Ek som höll på att komma bort sig på Markum- meln härom natten, så att Bolling måste hämta henne. Vad kunde det nu vara för nöje att skala omkring i bergen på det där viset? Eriksson förstod nog, vad de haft för sig där hjälpa henne. att ringa efter, barn- morskan. Det hade hon sagt åt ho- nom, och han hade nickat och sva- rat: : — Men håll dig tyst, det & är nog dödfött. : Och det hoppades: Anna också. Sista veckan hade hon:inte känt några sparkar alls. Men så hade hon inte slarvat heller; legat med snörlivet 'på sig om' nätterna till och med.” Hon slätade am "lakanen och bredde på överkastet 'böjde sig över sängen för att få det att ligga riktigt jämnt och fint” Å nu kände hon det igea!' Det ilade i ryggen, kunde det vara värkarna, som bör- jade? Nej det gick över lika fort; det var väl bara inbillning.” . Efter det här cummet hade hon en stund att ta igen. sig på. Då skulle hon sitta och laga tvätt i sin de då gärna göra sig till och plocka undan litet skräp efter. sig, tyckte Anna. Golvet var fullt av sönder- klippta tidningar, han hade en. sär- "skild klisterbok, 5 som han smelade EN I uppe i hyddan, för kvällen därpå hade hon varit inne i löjtnantens rum alldeles ensam. Det var i alla, rum att städa, så henne fick, hor fall en hygglig själ, fru Ek, inte väl vara i fred för ett tag. | vindskammare Elna bodde i skrub- ben bredvid men hon hade flera Vet val U:ga Kiauäligar Och DUf- kar, som skräpade i fru Eks rum; allt stod på sin plats” En rejäl män- niska, som :var van att hålla reda på sitt själv, det syntes: "Anna. nic- kade £illande, h hasade' ut och häng- de nyckeln på dess plats. Då var det. där igen.i ryggen,. häftigare, |. hotande, Bäst att tala med Eriks: son, så att han var-beredd, ifall det skulle komma på. Pengar mås- te hon ha av honom till barnmör- skan, hon hade bara femtori' kronor kvar själv; det hade varit dyrt att skaffa ' barnkläder, och litet måste hon "ju ha till hands, om barnun- gen "skulle ' vara vid liv. Det. blev nog 'svårt att klämma ut något av Eriksson, han var gnidig och snål, fast hon visste, att han 'stal'som en korp, när han kom åt. Han hade försökt lura henne 'att. hjälpa ho- nom, men nej, hade hon sagt ifrån, det fick räcka med ett brott'mot tio guds bud, tjuv blev hon inte. — Ja, det kan räcka ändå åt dig för att komma till helvetet, hade|" han väst mot henne, och hon fyll- des av isande fasa. Tänk, om hon strök med och kom till helvetet! Syndens lön är döden. På nätterna kunde hon ligga och vrida sig hit och dit i sängen ibland och "inte komma ifrån den där skräcken för helvetet; hon såg djävulen med klövar och svans och hörde de för- ten" för” att: iå ett saintal i gång, — Varför inte? vi har j ju en hus- hållningsm'nister:. >. — Kan' ni säga fyra Kritiska b pe- ri oder. i den sovjetiska hushålls- EN; AMERIKAN:; SK DÖMEDAGS- höll” en. synnerligen ' ivaveldof- tande" predikan vid ett friluftsmöte flera Elmstjärnor för fylleri. Ed par timmar. efter mötet anhölls pre bl. . BEKANTA SYMTOM . sc: Sedan en: tid. är jag förfärl'gt Om: någon. ringer i tele- |: fon," så: "rycker jag till av skräck, Jag har ångest för: att öppna ett brev och vågar knappt slå upp en tidning. Kommer. oväntat ' besök, håller. jag på. att svimma; Det är förfärlgt. . — Då nickar vännen förstående: — Det där: känner jag em, min fru' har också" fait körkort. os NYFIKEN so En skribent i Aalborg Stiftsti- . dene berättar att han och hans fra nyligen skulle på jub'leumimiddag. På vägen blev hans bil omkörd av en dam, som. så snart hon kommit . förbi saktade farten, Mannen blev tvungen att köra om — och minu- ten därpå satte damen upp farten och körde: förbi, =: i " Detta” upprepades ytter gare. ett par gånger. Så kom , man » fram [gästerna famlades och bland dem upptäckte ekribenten den. omkö- rande. damen. Mobil serande all sin självbehärskning gick han fram föreställde sig och frågade om hans kör ätt på något vis hade irriterat henne, oo Nej, kvittrade damen deende, Men jag ville se lite närmare på er hustrus klänning, så jag kunde kila hem och byta om den likna- de min alltför mycket, - . ' MN ce dömdas jämmerrop i elden. Men | hon vågade inte anropa Jesus om hjälp. Han var ren och syndfri, me- dan hon stod mitt uppe i sitt brott, hade inte ens gjort det färdigt ännu. - Hon "satte telefonen 'i korridoren på 2:an och ringde upp Eriksson. > Det är jag. Du måste vara be- redd. Jag ville; bara säga det. Kom upp till mig, om. du har tid, jag - Fru ralmcrona säg spörjande på honom, knep ihop ögonen. : Vad ligger det bakom det här, Eriksson? Han har jämt så mycket . konster för sig, jag vet inte, var jag har honom. Eriksson vet, att vi inte har användning för honom här ' nästa säsong, och betyget blir inte , vidare lysande, "et ' vill jag förbe= reda honom på, Ärlig kan man ju inte sätta ut, att han har varit, så'X det är bäst han sköter sig den lilla ' tid, som är kvar.”Så tog hon plöts= ligt. i: Men 'res, far, försvinn, det: ska bli skönt att slippa se honom en dag, åtminstone. Lämna garage" nycklarna åt löjtnant Bolling och e säg åt” Andersson, att han kommer hit i morgon Adjö! Hon viftade” bort honom. . ' Han bugade ödmjukt och gick. - — Mara, mumlade han mellan tänderna. Nu var det' Anna att kla-: ra, Henne gällde det bara att sätta" skräck i, hon var ett sånt kräk. Ingen visste något mer än han, och' nån unge ville han inte ha på hal-- sen att hålla på och:betala för 1' sexton år. Hon fick klara sig själv, han skulle -lära henne, hur hon skulle bära sig åt. Inte skulle nå-; gon få honom fast, han hade redan känner mig dålig. - >. — Jaså, jaha, ja, du kommer ihåg vad jag här sagt! Håll bara -tyst! Han slängde" på luren och 'gick in på kontoret med utåtriktade fötter, bredbent och trygg. Där satt fru Palmcerona, rak och stel och skrev i en stor bok." Hon såg icke upp. En. minut förflöt,: Eriksson följde sekundvisaren på väggklockan, han brukade alltid ge .fru Palmerona den fristen. Sen hostade han diskret i mössan, Hon gav honom'en blick över pincenén, skrev slut på raden och lade sedan bort pennan, — ' — Väd är det fråga om?: - . — Förlåt ' frun, 'men det är som så,.att jag fick telefon från syster min',i Storfors nyss, och hon sa som så, att om jag kunde få ledigt i kväll och fara dit, sa hon För gub- ben hennes är sjuk och ville ha mig till vittne på testamentet, Så| ordnat med alibi. ' nu. tänkte jag fråga, om det gick| Han gläntade på Elnas dörr, där” för, sig, för jag kunde vara tillbaka | inne var tomt. on i morron kväll, > . c "(Fortis an sr ss [ss /a0 | an | 0000 | mA UND 6 as 00 | 608 | 005 |D | 00) oja | |D GR |D AR |A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.