£AHOLMS TIDNING I, XXX SH in IÅGG HSA : = LT Tisdagen den 25 februari 1964 "IT = = > Forskningsorganisationen' Utbyggnad och effektivisering av forskningsorganisationen be- gärs i en centermotion; där man samlad översyn - av) kräver "en" Vt . samarbete på forskningens om- hela forskningsfältet. Man pekar, på vikten av att få till etånd en bättre samord- ning mellan! statens' och det en- skildas insatser för alla slag av grundforskning och teknisk 'ut- veckling. : Genom forskningsberedningens tillkomst har skapats iillfälle för vetenskapsmännen att för stats- makterna kontinuerligt framläg- ga ein syn på den långsiktiga in- riktningen av forskningen och forskningspolitiken, Men bered- ningen är bunden av den, be- "tionella , syn av forskningsorganisationen bör enligt centern företas av sär- skilda sakkunniga. . Ett närmare + internationellt sin : regim". på Formosa ' (Taiwan). bryta de. diplomatiska ;förbindel- serna - med Frankrike, 'sedan, de Gaulle . kungjort . sitt ' beslut att råde och forskningsprojekt' kan medverka till att snabbt ge de små länderna del av vetenska- pens landvinningar. Möjligheter- ma att underlätta. dénna verk- samhet, inte 'minst inom de nor- diska länderna,' bör kartläggas. Möjligheterna att på bästa sätt tillvarata och utnyttja vårt lands begränsade ekonomiska och per- sonella resurser, hänger i hög grad samman med forskningsor- stioitet. fastslå fintliga forskni omfattning och struktur. En över- i center Uppsägningsskydd viktig punkt. för: trygghet se Även Sverige bör få en lag- mot oberättigad uppsägning av arbetstagare framhåller hr Bengt |: Börjesson ÅÉ Falköping (ep) i en riksdagsmotion. Andra stater i Europa, bland |" annat Norge och Danmark, har infört Tagan som ger: de anställ+ da ett visst skydd mot oberätti- gade uppsägningar. Den grupp ”anställdå som, inte är kollektiv- ansluten står mu i en: avgjort sämre” ställning än den ongani- eerade grupp som gencm avtal - För arbetstagare - : boende > på plåtser med minga arbetstillfällen kan ett avskedande på oberätti- gade grunder helt rubba tillva- fon för både den skedade och ”]i verkligheten heller icke något upprätta normala diplomatiska för- ligen icke som” en' överraskning, även "om det kom 'b&nabbare, "än man 4 allmänhet hade väntat, För de: Gaulle ! innebar " Formosaregi- mens beslut en direkt lättnad, all- denstund han ju väl wisste; att Pe- king av princip icke medgav; att Formosa erkändes som en kine- sisk stat, Han blev må så vis be- friad från den kinkiga nödvärndig- heten att själv bryta med Chiang i Taipeh. . För Chiang Kai-shek själv fanns annat val än att bryta med Frank- rike, om han icke wille uppgiva den grundprincip, på wilken hela hans Formosavälde är baserat — nämligen hans anspråk på att en- sam representera hela den kine- siska nationen. Eftersom Mad Tse- tung för sin del upprätthåller sam- ma anspråk, måste en av de två vika: Mao eller ' Chiang, Då den . hans familj. Synnerligen orimli- ga' blir, konsekvenserna om den » uppsagda skaffat sig” eget hem. Hr. Börjesson anser att en dis- sitiv "lagstiftning ifråga -om ett uppsägningsskydd. är lämp- $77. En' sådan lag inkräktar inte på arbetsmarknadsparternas möj- alt' träffa avtal. cim upp- åtnjuter ect visst ' skydd, framhålles i motionen. . De fall av uppsägningar 'som motionären åsyftar är sådana som "sker helt utan” anledning 'eller gencm bagatellartade händelser såsom ett obetänksamt yttrande eller en clyckshändelse, Fall av uppträdand cl av arbetet eller arbetsbrist " vecko: skydd. Den grupp, ar- be segare som inte är.organise- ral får, emeMertid då- ett viss skycd mot. oberättigad - uppsäg- ning, Bftersom statanvakterna ge- nom dngstiftning 'på andra områ- den ar -- efter att mppnå "trygghet i tillvaron t. ex; genom lag om 45-; timmars arbetsvecka, '4 ”tjänst "semi : kont i någon” lösning då: Faure politiska övervikten ju så up- Chiang Kai-sheks beslut att låta. bindelser med Peking, kom egent- ' = Formosas brytning med Frankrikef c iang Ka shek, plomatickt "erkännande av | Peking- r i från. Frankrik sida, Man vet icke, hur herrarna i Pe- king reagerade på denna franska försäkran, men: troligt är, att de var kloka nog att inse det logiskt milktiga i mesonemanget, I alla hän- delser låtsades Peking helt oin- tresserat, då de Gaulle några vec- kor senare . sände iden 80-årige eådan låg nu direkt i de Goullos intresse. Det enda Pechkoff kun- de göra i Taipeh' war att försöka få Chiang att förstå, varför del. Gaulle ansåg det nödvändigt. att ge. Peking tiskt erkännande och beklaga de för Chiang själv så trista konsekven- serna av denna franska politik. Av vad man kan sluta sig till, försökte både Washington och Tai-| pch d det längsta att lägga hinder i vägen för de Gaulles Pekingpo- litik, Bonnregeringen och Paul Henri Spaak i Belgien gjorde ock- så vad de kunde för att genom betänk huvudskat resp. häftig kritik och varnande pekfingrar få de Gaulle att av- Jaa från sina kinesiska planer. Det mest anmärkningsvärda - i: detta sammanhang är det faktum, att USA icke hade makt och inflytani de nog att övertala” Chiang Kai- shek att avstå från brytningen med . Paris, - Som ' amerikanarnas trogne och lydige vasall borde det ha legat naturligt till för Chiang att även denna gång foga sig efter anvisningar ' och , råd från detta håll. Men den envetne gamle mar= kall i Taipeh valde den här ryskfödde generalen Pechloff sörh sitt liga sändebud bill den [ag å "att förbli sin huvudprin? penbart ligger på "den fö - des sida, så war Chiangs nederlag från början givet, Man torde. med säkerhet kunna antaga, att pnresi- dent de Gaulle wäl insåg och kal- kylerade. med denna ” realitet och förutsåg det därav I iskt betin de, "resultatet, : Imvaå : månader. innan de Gaulle genomförde sin nya. Kina-politik skickade' han f. d. konseljpresi- denten Edgar ' Faure' till Peking för "att" & "samtal med Mao och Chou .En-lat "sondera terrängen. Det. är känt, att Formosafrågan var det: besvärligaste' temat vid åldrige marskalken på Formosa; På många håll "tolkades "denna . gest som ett. försök» från de: Gaulles sida att"ge Chiang lugnande för- säkringar ' beträffande ” Frankrikes hållning” bä Taipeh-regimen, : . I i; | själva werket" var det snarast. en cip trogen och, strunta i State De- partments förhållningsorder. Må- hända kan anledningen härtill va- ra, att dessa order alltför mycket präglades av osäkerhet och brist på egen övertygelse? Även i USA har en allt starkare opinion gjort hövlighets- och — kondol Pekingregeringen torde ha -wvarit väl underrättad härom; I varje fall står det numera fullt kl neral Pechkoffs Formösabå isit, Ez »förnimtk scm öppet dovor- dar. de Gaulles: djärva Kinapalitik och, kräver att även USA måste revidera sin illusionistiska Fjärran Öst politik och göra sin Hinar hade: till 'syfte att, förmå Chiang Kai-shek -att avstå från en, bryt- ning med :Frankrike, Tvärtom: en diplomati en smula mera verk hetsbetonad. | : NP. 8.” dessa. samtal” och att man icke 3 faller helt. utanför - ramen - för motionens syfte. UTFLYTTNING FRÅN .STOCK- + äv verk” och företag möter som "regel ett starkt motstånd från de janställdås sida, Så var; ”förhållan= det också ven: ärtil lerireg mente för 'en” CH sedan I yttades |: rån Stockholm till Linköping. | h arbetarskydd: bör? även nering den "gi trygghe — "skydd - mot obe- ”rätligad uppsägning — - tillför- säkras achb eltetagaren laget ängs vägen, Mötionärens avsatt är att uppnå” Arygahet är fråga c om ”an- Det kan därför vara” av intressel' -. + |: alt notera ' vad regementschefen överste Reutersvärd nu har att förmäla i — förbandstidskriften: Sveaartilleristen om -erfarenheterna ' av flyttningen. Han noterar utan omsvep att fle- ra goda sakskäl kunde anföras mot förflyttningen men anser sig likväl nu" kunna konstatera? "at förflyttningen gått bra och att det säkert finns goda förutsättningar för att' personalen” och deras fa- miljer skall känna sig alltmer hemmastadda på den nya förlägg- ningsorten, . När vI' scr, tillbaka på 1953 har vi anledning att känna tacksam- "het för att de farhågor vi haft in- för flyttningen inte besannats. Vi har. skäl > att. glädja oss åt de många positiva inslagen 1 flytt- "ningen: den mindre stadens många "företräden' gentemot stor=- staden, tillgången till goda insti- tutioner och fritidsanordningar på kulturella och andra områden och låt oss inte glömma fördelen av en omedelbar närhet till en vac- ker landsbygd. För regementet är det en stor fördel att utbildnings- förhållandena visat sig goda. Värre var denna ”landsförvis- ning” från huvudstaden alltså inte, när man väl övervunnit den — första skräcken, ' : «EN INSTRÖMNING TILL LANDET av främmande valutor pågår fom — om den fortsätter och ökar -— kan ge oss verkliga bekymmer, tror Nya Wermlands- Tidningen: Vi är vana vid de problem som utströmning av valutor skapar men för oss är den för plötsliga rikedomen en helt ny situation. Schweizarna har vana' vid den > men inte vi, Vad som egentligen händer vet ingen alldeles riktigt precis. Vi vet bara att vi får in mer pengar månad för månad och vecka för vecka och mer pengar än vi egentligen borde ha. Det kan vara och är troligen det in= ternationella lösdrivarkapitalet som nu I viss utsträckning söker sig hit, Detta är i och för sig uthärd- ligt om än inte uteslutande för- delaktigt. Men — i ett läge med molande och allt itsknare infla-|' tionspåkänningar — ställer det penning- och kreditpolitiken inför uppgifter som inte kan lösas med enbart behagliga medel, Hur välkommen en valuta-in« strömning ” än kan vara ur många synpunkter, kan den inte undgå att späda på likviditeten just när denna måste hållas un- —der-kontroll -- = - rostnvr SVAR TILL LOKALI- ".SERINGSGIVEN :' REF," lantbruksförbundet och "SSR! har gemensamt yttrat sig . över lokaliseringsutredningen.- De ställer s'g positiva till utredning. ens förslag. RLF-tidning- n "erinrar om att fjolårets. för-. bundsstämma . tog, avstånd . från ”gälländé Politik som i stort sett går ut på att flytta folk från Sys- selsättningssvaga till redan starkt industrialiserade . områden, .Ett i princip enhälligt betänkande har avgivits, men tidningen konsta- terar, att skilda men" ngar finns och fortsätter: : Man kan fråga vilka intrersen förespråkarna för en fortsatt kon- centration inom näringslivet och befolkningen företräder. Det är svårt att tro att de talar på deras vägnar som nu bor i dessa över- befolkade områden. De har ju re- dan nog av trängsel och av kon- centrationen förorsakad dyrhet. Och ingen tror väl att förespeg- lingarna skall bli verklighet om att trafikleder skall lösa trafik- problemen, om att bostadsbyg- gondet skall lösa kö äggande faktorn” för i > ad , sig att lugna” sina ”ki- ”hemkalla sin "ambassad i Pa- 'och'-bryta förbindel med Frankrike” i händelse: av ett” di "Stockholm (TT). on - Trafikmålskommitténs förslag att slopa" fängelsestraffet enligt första paragrafen första stycket i trafik br d tio. va a gen, klir enda möjliga straffet för så kallad vanlig vårdslöshet i trafik, vinner ' odelat "stöd. från. Motor- männens ' riksförbund, . Förbundets tidskrift Motor konstaterar att man inte kan” dela den uppfattning som gör gällande att ett slopande skul- le komma att menligt inverka' på trafiksäkerheten. Hot om fängelse- straff för vårdslöshet i trafik wer- kar enligt förbundets mening inga- Funda trafiksäkerhetsfräm ande, — För det första måste man. be- akta, att det är mycket få bilis- ter som över huvud taget känner till "att det är teoretiskt möjligt att enligt gällande lag döma ill frihetestraff för s, k, vanlig wårds- löshet i trafik — annorlunda ställer det sig wid grov vårdslöshet i tra- fik, då. frihetsstraff fortfarande blir obligatoriskt, För det. andra visar rätt klart och tyd- dd. Oo, S, v. så länge en tillströ av folk sker i samma eller ökad takt, . RLF-tidningen påpekar att lo- kal'sering inte får bedömas en- bart ur snävt företagsekonomiska synpunkter, De samhälleliga följdinveste- ringarna för ationer, undervisning, bostäder. 0. s, Vv. måste också beaktas, De blir dyra i storstäderna och alla får genom "statens engagemang vara med och betala. Från centraliseringsvän- ligt håll säger man sig därtill vara beredd att staten skall ge glesbygden en likvärdig service. Man är alltså beredd att bära kostnadsökningen både för cen- traliseringen och utglesningen. Allt för koncentrationens skull, Det är här fråga om en av vår tids största inrikespolitiska frå- .gor och man får hoppas att de in- stanter som nu har sista ordet tar itu med frågan med det allvar denna kräver, . STORTÅN OCH PORTFÖLJER- NA 0 > En prognos om den framtida konsumtionen som utarbetats in- "om" Detaljhandelns ”Utredni stitut föranleder Jord bru- karnas Förenings- blad att helt raljant citera Falstaff Fakir: . Om stortån växer tre alpar ligt, att larna är mycket obenägna att döma till fängelse- straff enligt 8 1, första stycket trafikbrottslagen.. — - För det tredje är det väl så, att om man räknar med att ett straff. hot kan verka trafiksäkerhetsfräm- jande, måste man ha en Ssynner- Egen effektiv övervakning. För närvarande är polisens resurser inte tillräckliga för att åstadkom- ma en sådan övervakning att ris- ken för upptäckt, åtal och fällan- framåt och sedan böjer av och växer tre alnar uppåt, så kan man binda en fackla i toppen på den och därmed lysa sig hem om kvällarna. Om det går som beräknat kom- mer förbrukningen av lyxvaror att stga med 150 proc. från 1960 till 1975, Hushållskonsumtionen Per individ stiger från 3060 kr år 1960 (ortsgrupp 1) till 3869— 4536 år 1975 (i fasta Priser). Livs- - medelsförbrukningen skall för- stås öka minst: från 1420 till 1429 '—1719 kr. Det är skönt med lite margina- ler: de ökar sannolikheten för att prognoserna skall stå in. Men det kan ju hända att folk får för sig att äta för 1719:35, och en annan felkälla är att man be- tecknar portföljer som lyxvaror. Det är de nog inte 1975. Då sitter : Hår estraffa 7 vanlig" = ' vårdslöshet: i 'trafik?: förmodligen alla j sammanträden. 4 Fd de dom. är" en realitet för” bilis- terna, Ofta rör det sig om trafik- fara av abstrakt karaktär. Vi har en bestämd känsla av att det är få bilister som under, sin körning resonerar så, att ”så här kan jag inte köra, för det kan ju stå en polisbil bakom. kröken”, En så ef- fektiv bevakning är över huvud taget svår. att åstadkomma, Dess- utom är det väl så att den som kör utan hänsyn till såväl andra människors som sitt eget liv knap- past stoppas å sin framfart genom hotet av ett fängelsestraff. Man ser det således inte rea- | byggandet,: och den: begränsningen lgeringen' syftande / till att skapa legata förutsättningar för en pris oritering av den mera "angelägna byggnadsverksamheten. - "FT och” ched! detta” färs med b ing av b räk kan: komma att gälla längre eller kortare 'tid beroende på konjunk- turerna "inom - byggnads-' och an- läggningsfacken, heter det i en ledare 4 tidskriften Bensinbladet, språkrör för Sveriges bensinhand- lares « riksförbund. Ur bensinde- taljhanidelns synpunkt hade natur- ligtvis den : bästa lösningen wmarit en utredning i syfte att fastställa behovet av bensinstationer och se- dan införa en reglering av byg- gandet som skulle ske i överens- stämmelse med detta 'behov.- Tidskriften fortsätter: i Den. prioritering av bostads-, skol- och sjukhusbyggande på ben- listiskt att ur trafiksäkerhetssyn- punkt" motsätta sig ett slopande av frihetsstraffet för s. k. vanlig vårdslöshet i trafik och har därför ej gjort det i sitt remissyttrånde. Trafikmålskommitténs välmotivera- de synp . för ett slopande av frihetsstraffet väger tyngre än' vad som ' ur, trafiksäkerhetssynpunkt kan anföras mot slopandet, : ” Utvecklingens egen "magi är verkligen "sällsam." Nästan ' alla står förstummade inför de ggan- " tiska investeringssummor, som de — gående > befolkningskoncentra- ” tionerna” kräver. De stora plane- " ringsgreppen och de väldiga tek- niska konstruktioner, som blir nödvändiga, väcker mest beund- ran . och oreflekterad: stolthet, - Nästan ingen: frågar .. vad detta kostar totalt och om det verkligen lönar sig: nationalekonomiskt sett Men om det blir fråga om att ge 7 ett handtag åt orter och bygder ;och landsändar, som försöker kla- ra sig utan att ha denna koncen- » trationsvind i seglen, då lägger ” man pannorna i veck och börjar räkna Eng " "Jav svenska folket — sedan vet ru har satt igång vår riksomfat- oinstati nas bek d, som nu VISST GÅR DET ATT UPPHÄVA EIKSDAGENS. H-TRAFIKBE- ' : : SLUT! : Menar man verkligen att riks dagens principbeslut om införande av högertrafik kan upphävas, frå- gar några tidningar i kommenta- rer till den sena:te SIFO-under- sökningen som visar att 57 proc, ej-svar borträknats — vill bibe- hålla vänstertrafik, . Ordföranden i Aktionen ' för vänstert fafik, rådman (G. Ingvar Agren, Stockholm, svarar tveklöst ja på den frågan. Visst. kan be- slutet upphävas! Och det är just med detta mål för ögonen söm vi tande aktion. Inför andrakammarvalet i höst vill vi ”väcka” svenska fol- ket Riksdagsbeslutet förra året om införande jav högertrafik gjorde kanske att en del vänstertrafikan- hängare resignerade, Vi inom ak- tionen vill att ingen skall förtröt- tas i sin strävan att söka upphäva principbeslutet. Detta blir. möjligt att göra om vi får majoritet i riksdagen för en ny folkomröstning, vilket är fullt 'tänktbart eftersom vänster- trafiken: alltjämt har klar majori- tet 'bland de röstande. Man skul- le kunna tänka sig att nå sam- ma resultat som vid en. folkom- röstning om samtliga partier i höstvalet ställer upp med två lis- tor, en med partiets kandidater för vänstertrafik och en för höger- trafik. De som röstar för vänster- trafik är fler! . Riksdagen fattade - sitt beslut tvärt emot folkviljan och utan att några liga undersöl! på milj Tänk om någon vågade fram- kasta förslaget, att vi borde ut- ar, som visade eventuella fördeler med det nya trafiksystemet, dess- förinnan hade gjorts. reda om de stora befolkningsk centrationerna verkligen lönar sig. (Västerbottens. Ku- för. vänstertrafik Box Sö Stockholm 1. Tel. 08/672035 Postgirokontot 901962 står under riren kontroll DÅ Näringslivets gransk. Aktuell Öst: "och ” Syöstasten uppvisar alltså 'ett av de mest komplice- rade lägen som förekommit ef- ter det andra wärldskrigets slut. Att Kina-politiken blivit något av-'en trosfråga i stället för en realpolitisk angelägenhet för he- Ja det amerikanska folket har utan tvivel vanit en av de mest bidragande orsakerna, men icke desto mindre" är det upperbart att Washington befinner sig i en oändligt mycket svårare situa- tion än de Gaulle då - han på sistone hissat sina nya signaler. Det är mycket möjligt att det franska . erkännandet av Kina inom en rätt nära framtid bry- ter det mångåriga. dödläget och att utvecklingen går i den rikt- ning de Gaulle tänkt sig, Till vilket pris detta kan komma att ske är dock en stor och för he- la västvärlden oroande fråga. . ” Svenska Dägbladet.. - Om n he Asbrink finner alt krec ditmarknaden håller på att blils övetrhelltad, är det naturligtvis hans plikt att försöka dämpa aktiviteten. För. den : uppgiften står ett rikt sortiment av åtgär- der till hans förfogande. Inom veta, vilka han kommer att väl- ja : Men samkudigt bör man erinra sig alt den wäxande utlåningen är en förutsättning för att stats- makternas' intentioner skal för. verklig - Handelstidningen. et är É. mi" sådant beträf- om kommanide skördar skulle vi alla råka in i en mer bryd- sam försörjningssituation än vi numera på" allvar räknar: som xi - Vi tar liksom för givet att jorden skall ge sin tribut" så rikligt att: den räcker till. för oss alla. I verkligheten är läget inte alls så bekymmersfritt. Just nu är lagersituationen wvisserti- gen "inte ansträngd. Men den är år av verkligt felsagna skördar skulle ställa ävén våra länder i ett bekymmersamt läge. > vt: Helsingborgs Dagblad.” : Gymnasieéutmedningen = fäster stort avseende vid samhällskun- skap, Man kan dock undra hur de lärare skall vara beskaffade som skall få eleverna att smälta ep så '!omfalitande stoff på rela- tivt få limmar." > > Lyckas man — med goda lä roböckers hjälp — kan nog sko- — I lan: bidra till att bryta ner den på många håll omfattande okun- nigheten i politiska frågor och höja intresset för samhällsdebat- ten, Det'är dock på wäljarnas kunskaper det i hög grad be- ror vilket svällningalagande ve- | derbörande, tar i istridsfrågorna. Sydsvenska Dagbladet. I ett TV-program uttalade en bankdirektör i Enskilda banken apropå checklönen att bankerna z : , aviserats, måste vita som ett tecken på, att de sakargument då det gäller stationsbyggandet som Jofta framförts i dessa :spalter, av statsmalterna , befunnits wara väl. grundade. Hur de nu tänkta åt- gärderna skall kunna genomföras arta nHågon form av byggnadsreg- lering eller licensgivning är däre- met svårt att se, För vår del måste målet fortfarande :vara ett fram- tida bensinstationsbyggande så ut- format, att vi erhåller välplane. rade, stora, välutrustade och för pumpar och småhelkar, som knap- past syns för allt flaggspelet, är — det vill vi'än en gång 'under- stryka — en parodi på rationell 'branschpolitik, Om. dessa försälj- ningsställen avvecklats i takt med de senaste årens nyproduktion hade våra problem i ben varit; avsevärt mindre, Ve a - | ae de närmaste dagarna lär wi fål: fande spannmålsreservema, att|- slå mer eller mindre fel, 'så kan | ' ömltålig så till vida som ett nytt] innehavarna bärkraftiga och kon. |' kurrenskraftiga enheter. Singel. |- | kunna Latit kunna lyss ra KE "Kommentar | förlorar " metlan 40-—50 kr förr checkkonto. Totalt UPPE uljo ö imman fVigga på In Nee är detta ett mänligt uttalande sett mot baleg den, att det är bankerna själ va Som propagerat för. och rivit rom checklönen, Inte ett or in des om de räntevinster a ver ma gör genom ant de får ” viditetatillsko't av GörtagarpenEr ar, och inte hade. TV:s. repen insikter nog at" - ställa oa ge | härom, Sådana programinslelg ar grovt missvisande. minst sogt 0 g ”ICO-tidningen. sinn af öst År ve åtta månader har spionaffä- I varit under / utredning, men ännu har vi inte sett till något som . helst wesultat. Utredarna bör raskå på. Allmänheten bör- jar tappa tålamodet. Hur fänge skall det huttlas med hr spior nen? .. cc ne Sa på Rej en bör ja , man gerne ha affären kla agd så fort som möjligt. Allmänhe” ten vill det i alla fall. Snart har vi Nikita här och. "det. vore väl: mindre angenämt att processen. skulle börja i sam= ' ma veva. , Ge, i Sydsvenskan En SIFO-undersökning 'utvi- sar att 57 procent vill ha vän- stemtrafik och 43 procent höger- mer högertrafiken alt genomfö- - | ras, Har folk ingenting ett säga till tom här i landet eller är- det bara när ket röstas på Cossar som majoriteten är avgörande? Kar de Mumma i Sv. DD: "Både på Iedarposterna i sam- hälfet och i de djupa leden av dem som bär upp utvecklingen, behövs folk 'som inser et det politiska spelat kan: hota dju- pare och mera livsviktiga vär- den än de materieXa. Det be- hövs folk gom också har modet att: utan undfallenhet för de nedbrytande >: krafterna träda” finam till > dessa » försvar. Borås Tidning. ”Popularitetsjakten: bland påli- ttikerna går vidare. Hr Erlander har "excellerat i Värmlandshi- storier loch på olika sätt sökt framstå com landsfadern å la Gulle dej. För ögonblicket har han. emellertid ” överglänsts av hr Ohlin, som på Expressens be- gäran framträtt i "Ihre Beatles: "I städmloppsfrisyr. Lugna ner er, hrr partiledare. I Upsala .Nya "Tidning, fredagens TV-progräm var inte bara ' upprörande, de var också "unika, 'Det lär "aldrig "förut ha inträffat att sådana grymheter fotograferats, än mindre .att"de oy ondet hos miljoner männi- kor i olika länder. Häpnads- M väckande Vär att de kongolesis- a tortyren tydligen: vi: sste, on "att de blev filmade uten att detta bekom dem : det minsta. Utan svårighet ETT ORD - PA VÄGEN = öron ill att höra... - Matt. 11: 15. st är stor. Dat Hörandet, kon hn inte. Ör därför att du uppfattar Massa tjud. Du kan höra ed då inte förnimma. Er; predi- an kan gå dig förbi bibelläsning. kan och, Tepande av, ord. ordformen, less > ä ningar 'av innehållet, Ma otd- klagade över, att' mä ren ada ör med, OA SOM de inte hörde ärr oc du” verkligen skall lyssna to; bana King: att du like Sot sarinst " [och att da hörsamt hjärta DX Vänjer dig vid Her- i | upplåtes odOit 4 ut öra måste as "och "din samlad för an dl oe bli Vill du i dag b edja GG amot, Aa Kill hans'ord? ÅR Jes, 50;.4 Må På "detta sätt bränts in i medi: Bavs full insyn i ett . tillstånd av barbarisk rättslös- het. ee | I «vo occ . Dagens Nyheter, säkent att' du verkligen trafik... En dag i juni 1967 kom-- ' s S vant Eon ns ”Tortyrbilderna från Kongo £. ”polisstyrkow? som utförde ol :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.