pe Tisdagen den 25 februari 1964” Li kl. I 32. A ” OCKSÅ EN INDUSTR " " Frankrikes och sannolikt Europas ekonomiskt ” mest : > framgångsrike "teaterdirektör är Paul ”Derval, Sedan mer än 40 år regerar: hän över Folies Bergére och: har, för närvarande en, fast : «anställd per: + fotial på 250 personer. Det betyder é Derval kan betrakta sig -som ee medelstor (fransk: industrifö rer 7 tagare. "Hans senaste” nakentevy, . en tete, har miljon franc den summan tar han snat st igen. "Teatern, är fullsatt: praktiskt taget | ' . ar — Du kan se efter .guld-. "fiskarna" medan d akvariet, 8 diskar : återvända till det tillbringat de sej Tack vare en fängelse där han naste decennierna, särs) 2 som "utfärdades, i' ad för: = fota sedan, försattes han på 1 zios glädje blev "emel- ertid | kortvarig. Hans gamla flam- ma Hade” gift sig och fått barn, och "alla" hans vänner ' hade spritts för himmelens vindar. » Den allmänna Prishöjningen för färade honom nästan lika mycket som den brusande,, vansinniga tra- fiken.” Livet i Italien för tjugu år sedan gick an, förklarade han, men, 1964 är det outhärdligt. | I Enr! co har. . alltså satt i gång en hela året runt vilket innebär :1800 |: : åskådare: per. kväll; En icke; för- aktlig "inkomstkälla: är" vidare" den traditionella broschyren med foto- grafier ' av Dervals' -avklädda skön" heter, Den” kostar 12 francs . och = säljs i ien: årlig upplaga. på omkring "50 000" exemplår:' ann pill hans meritlista hör också att "c- en av;hans f£ d ”dansöser” blev 18 sista drottning, men det +. OUTHÄRDLIGT ATT VARA FRI Dia besviken på livet har en ” nyss krigiven > livstidsfånge, , En- . rico > Mazio, hos myndigheterna i sin > hemstad Genua anhållit om. att få : I med efternamnet, : rt st " Det påstås att inom åffärsbanker.. |. na kallar man riksbankschef Asbrink fö en Per " Röster "saknas inte som wojar si över det framtida Stockholm; Som- liga säjer fy, andra säjer till 'oc (Lar s Djurber gy Det var så å 'molnfritt att” ängl: må inte hade, nånstans "att" sitta. sej |: Förtroli ga stunder. ”M 1964”, Kära ni, jag förstår att det sexuella kan kännas "som" en börda, när man är så utsliten som ni och dessutom närmar er de sjut- tio. Men den sexuella aktiviteten fungerar så olika hos olika männis- kor — för att inte tala om viljan till sexuell aktivitet. Er make har tro- ligen fortfarande kvar det erotiska begäret, medan själva förmågan att genomföra intimt umgånge har av-: tagit. Något som han "skäms" för” efter som han inte vill acceptera att vi alla åldras, vilket i'sin tur gör honom aggressiv och benägen att skjuta skulden på er. I stället för att vara irrite; ad och öka er makes skuldkänslor, så för- sök i stället intala honom att ni ör lika glad åt smekningar. och ero- tiskt förspel. När man kommer till viss ålder och inte helt vill avbryta det äktenskapliga samlivet kan det- ta också vara. tillräckligt och till- fredsställande, Blir han övertygad om detta minskas säkert hans: ag- gressivitet. Han blir mera nöjd med sig själv — om han tror att ni är det. S Tna igen och hiärtlig hälsnine. : : ” ker uppfostra barn bär des sie än- då ofta åt som. vuxna, : i världen, främst därför att dom har. så långt” "mellan träden. - Karlar Skäms aldrig: Jag försälk. rar att de skulle glo på mej; även inte hade en tråd på Kropz | (Ant Ek erg) SKÄLLSORD - ' Benkes pappa är f! losofie doktor. En" dag när : Benke kom' hem från skolan berättar han för pappan: 4 I "dag. kom" Janne och 'sa Hill : mej, att du var en sån. där fillosåf! ir Jaha, du, och .vad sa du då? :— Ja, ja klappa till'en så klart! SkorrARssupé Å mannens hjärta , går somm bekant många underbundiga "vägar. Bit - - beprövat recept är 2 + och inte . minst vid en "god supé på tu man hand, : : Rilobigt :- bina -- -kulinariska Jockdofter kan: få den: mest änbitnie ungkarl att” cmpröva sin situation ; beträffande juste hem och härd. - Rökt ål är mat med starkt' herr- tycke. ' Festligt 'och mycket; gatt, men också mustigt rustikt, med emudd på husmanskost — just i henrsmak. Dessutom är” It.' smörgås med rökt ål läst för., dinnan « att förboroda, : ex. lök och tomat på rågbröd = samt I rökt ål med sparris, dill och to- 0: mat, bilkaså på mågbröd:. : En ' delikat” liten, sup ål: Ssearveras med: äggröra, emörk hel "spenat "och: smör- frästa champinjoner: Härtill bjuds sm «iv EN Smula kajenn- Peppar Och poprika... + ) Nu HAR sön - «Fi MA G GÅ fåt "och 16 AH, DET VAR NG SKÖNT” MED DEN HÄR. LUFTKANALEN SÖK DET LIKNAR SÄLLE > | 2 DET ÄR NOG HANS - PIPA. SOM SRÄNT TR Ne blutfad, - -när John ”D.. Rockefeller ;» Jen. gång tog in: på” ett hotell: och . bad: att få, det billigarte” rummet.; tatisen? ' : — Femton kronor tunna”, -—" Är den god? ent ..— Jajamensan.” -— Spricker den? 2 Jaha då, dä tror: ja: d nyrostat bröd med små Oh — O, så synd, jag wille ha föst - Portieren blev. synnerligen! | för- : i Spricker den. > - aa då; inté/ ett enda fä va - Spr: icker. den? ou Jaa då; frua vell; ekiner : upp. mormor! def är bä anländer möter han August i ren. "sägander. en af osa mormor. in, mamma har sätt att straf- sitt "barn; säger "mormor. Jan Jay. gör. det snälla t Petterssons äkta ballt har sjuk.: några ” dagar.” Då" hön | 7 ser ut att bli, sämre anser August att skicka efter kyrko- i dör- Yedt FÅR INTE | borta i går, älskling? . «— Var du borta i går. Per CO FJÄSK :- som om du war en kille. .” I Pastorn får u äkta, men han . kom för sent nat! ov I hon har tillfrisk- Jaså du får varken röka, dric- ka eller gå ut och äta för din fru. Då ångrar du väl att du g'fte dig? : — Jag får inte ångra' mig heller! : = Saknade du mej när jag var Marita, 3 år lekte med en jämn- gammal flickkamrat, Då leken på- : herden; När denné' sent omsider | gått. en god stund sade Marita' till lekkamraten: ”Du fjäskar för mej - så blir fact inte, sä iycket dä vet det. Och mig får. du' aldrig ett rött: öre av, kom det ihåg! Du kanske vill kom- ma hem' med en 'unge och låta din mamma ' dra försorg om på: gamla dar? Nej, gör nu 'som jag har sagt, bra igen. vi -I slutar; här ' om nåra veckor,' och NE OR till slut, "utan "för nu bara 1 den andra skrubben stod 'An- noga' på, så ska' jag talå öm,' vad "ja mitt på golvet med förvridna. du ska göra! Du håller dig kvar : drag och kroppen framåtlutad; hän-, i här in i det sista, brgriper du. Men derna stödde hårt mot korsryggen. |inte ett ljud får höräs! Du säger - Han såg på henne med slö avsky, | åt Elna; att du är 'sjuk eller) vad :; han hade velat stryka bort henne fan som helst, så. att hon tar dina . ur sitt synfält, krossa henne: som 'rum i dag och i morron. Sen när -; ett äckligt småkryp, men det var jdu känner, att: det kommer, men | armarna, Hon kved.: 2,2” > " för besvärligt och farligt — det var i inte förr, så går du ner i 114, , som . . enklare att ge sig i väg från allt- står tomt, tar med dig” linne! och . ihop... andra 'grejor och klarar oppet: där. 20. Seså, 'ryck. upp. dig, "viskade Inga blodspår, förstår du!. Ungen + han och satte sig stånkande på tu- |är dödfödd, men' skulle den höras, ristsängen, som, knarrade ilskot un-. så får du lov att tystan med en der honom, . : ts kudde. " Håll ' ordentligt kvar- en Hon rätade lättad på sig efter, n kvart! oc + hh stund, . I Annas ögon vidgades ännu lera, tur Det är värkarna, svarade hon hon stirrade på. honom som en gal Tikatedes viskande,. Rösten förråd= ning," : e ingen oro,' men ,i de vattenblå, — Vad menar du? . Ögonen läste han samma dijuriska' till slut, ska jag dödat? .- Vv Hläpna Som 'hog en ko,;sum -man” ,— Har jag sagt det? frågade han Ne sig id ll slaktbänken. Had. gav. milt . Inte döda, sa jag: bara tystat, "2 med utock studera den: ett tag, satt Sen gör du ett paket, och lägger i tummarna side knän och 'shurrade din garderob så länge, Du måste o— Du in varandra, . « göra så här, om du inte ska råka. kål er Ska inte vara orolig, sade illa ut... Och nån. barumorska blir aning om det, : är över. . .« Hon stod som sävtigt mot dörren, försvann . .'.: hon fattade knappast vad som hänt. "stammade bon -| sneda » taket, konturerna: vt . r ingen vet något eller behöver få en om du bara har vett att sköta dig « som folk till det, här — Du är galen, flämtade, hon, tog big åter åt ryggen och stönade. Han reste sig och grep henne om '— Håll käften; väste' han. Då ly- der mig, har du förstått? Han -mo- tade henne mot sängen och 'puf- fade. till "henne : med knäet. | Och raska på med det. här nu, så att det blir klart i natt! Så skrattade han till, spottade i hörnet och gick Anna ' låg ' och stirrade i taket, Det .hade regnat in: och blivit en stor fuktfläck i vitlimningen i det liknade Sveriges karta, som lärarn. bruka- de ha upphängd på väggen i skol-' salen nästan" jämt.. under hennes skoltid. Han hade fyra klasser att undervisa på en gång, och alltid «var det någon som behövde Sve-'teröler:" rit, skollärarn! Och' han visste han: Han hade nog läst alla böcker!som fanns, När han satt där i den höga katedern, som en kung på sin tron, var det bara kronan, som fattades på hans gråa hjässa och manteln i stället för den svarta, trådslitna kostymen. Men han såg majestätisk ut' ändå "med sin decimeterhöga krage - och ' manschetterna, - 'som han drog av och ställde ifrån sig bredvid blackhornet, när han skul- Je skriva på tavlan. Där stod de som två fyllda mjölkglas, medan : han präntade på tavlan med sin vackra stil, som barnen förgäves skulle sö- ka efterbilda. Hon hade varit ;bäst i klassen, och kristendomen bade varit "hennes älsklingsämne., Ännu kunde hon ha räknat upp Jakobs söner, bibelns böcker och nästan hela katekesen, om det gällt. 'Ald- rig skulle hon glömma skolavslut- ningen för tio år sen, då hela salen var prydd med blommor och löv och: en ”utvald ! kör "sjöng ”Den blomstertid na kommer”, "Sverige och ”Du ärorika fosterland”, me- dan lärarn .(vek upp skörten på sin knäckebrödsfrack och spelade 'med vita händer på den knarrande or- geln. Och talet som han hållit ef- teråt till de avgående eleverna, det riges kåarla, Så snäll hän håde va- | hade trängt ända | in i hennes hjärz : a Minnens;' att det är en'sal djupt ' tacksamma”. över,” "den. 'om- ständigheten att I haven fötts. d ett sådant'' 'fädernesland,' men :—; och så gjorde han ett uppehåll, så att det blev en nästan olidlig väntan, innan han fortsatte under stark rö- relse — men det är "också något som förpliktar, Bedjen 'Gud dagli- gen i 'edra böner, att Han måtte vägleda eder: och hjälpa eder att vandra den rätta vägen,.den vä- gen, som leder till" gagn: och gläd- je för vårt älskade fosterland med den . blågula fanan, "Vårt land är fattigt, skall så bli, men vi vörda det icke mindre fördenskull, det är dock frihetens :stamort på jorden. Den » rätta ' vägen: skall även föra eder" framåt” till hjälp och stöd för edra föräldrar; glömmen aldrig att I ären skyldiga dem stor tack för att de hava låtit eder skåda da? gens ljus och.väglett edra första stapplande steg på livets stig. Dén rätta ”ägen'är slutligen den enda, som leder till varaktig välsignelse för eder själva. Fly världens ond- ska, och när skalkar locka, så föl- jen dem icke, atan vandra vidare på den rätta ' vägen, som leder till himmelrikets portar! — Inte ett öga hade varit torrt i hela salen,- när han slutade. och 'snöt-sig i”sin-stora Anna hade | 11 känt,, att .hon:. skulle - försöka att; göra. Sverige heder och vandra den; rätta vägen för att. slutligen. nå fram till himlens port. : : Och” nu låg hon'. här i dället, Så hade det. gått med henne. En värk närmade- sig igen, den kröp emot henne som ett: vilddjur, som Leviatan :..i : Uppenbarelseboken, lömskt, hotande, färdig att kasta sig över henne, Hon bet ihop tän- derna, kämpade sig igenom den, andlös, utan ett ljud. Efteråt. reste hon sig och gick fram och tillbaka på golvets randiga trasmatta. 1. : — Mamma, mamma, snyftade hon. Hur hade hön varit mamma till he- der, mamma, som bara hade hen- ne kvar av sin kull? Nu var det för sent att resa hem... ver » Ett nytt anfall kom henne att Iu- ta: sig över det rankiga lilla bor- det, bita sig i läpparna, stöna. Ge- nom fönstret såg hon, utan att ppp- fatta det, hur hotellgästerna svär- made omkring på skidor: svarta mot den vita-snön. De såg ut som en hop lekande barn, som om och barnen hade rastat utanför och lekt tafatt. Hennes dörr rycktes upp. inne —' Fjällhyddan hade varit ett skolhus, | förgiftat din sjö — Hej du men, hur. är det "fatt? Vad dy ser ; eländig ut! m- na sprang fram och tog henne om :äxlarna; Elna vär' nitton' år, tank= ' lös och flamsig, men snäll, >: - Jag vel inte, vad det är, sva= rade Anna, när värken slutat. Det känns som kolik. Jag har haft'så här en gång förut, och det var ' gräsligt. :Det tog ett helt dygn, och sen var jag som en trasa efteråt. Men säg ingenting åt Eriksson eller ' de andra flickorna, för de bara dri- ver med mig! " - — Nej 'då, visst inte, försäkrade Elna. Gå du bara och lägg dig! Jag ska ta dina rum, så gumman inte - märker något, Du ska se, att det, beror på det där ruttna köttet vi- fick i går. Jag har också känt mig lite konstig av det och Hilda med. » Anna lade sig på sängen.: st — Tack ska du ha, det var hygg- ligt" av dig! Jag 'ska "försöka sova, jag är så trött. Bry dig inte om mig, utan sätt i gång med lapp- ningen inne hos dig; du! — Elna svepte om henne en filt, innan hon gick in till, sitt rum. Anna kunde "höra henne sjunga "och gnola där 'skratta-a åt kval, som ha - — då hon själv hade några minuters uppehåll i si- na plågor Hon blev alltmer förvir= rad, kunde inte alls tänka klart . . tbvirag
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.