: — £AROLNS TIDNING —-: = LT Tisdagen den 3 mars 1964 LT : = —s ”Handelssam? marbetet "Under" efterkrigstiden "bar det 41 4 maj. Vad det därvid är frågan om är tullsänkningsförhandlingar förts: en tidvis mycket i debatt ' om . ökat internationellt handelssamarbete.- Försöken att få till stånd en integrerad han- , del mellan alla Europas 'stater misslyckades : emellertid som be- - kant och i stället blev det två sto- ra handelsblock, EEC och EFTA. Denna blockbildning var väl dock tänkt som en temporär företeelse - 4 väntan på ett hela världsdelen omfattande samarbete, men tan- ken på ett sådant måste defintivt träda i bakgrunden, när presi- dent de Gaulle meddelade, att han inte skulle godkänna att England beviljades inträde i EEC. EFTA fick därigenom något av ett nytt, liv, det stod klart att det arbete som- påbörjats där måste intensi- fieras och föras vidare. Enligt den tidtabell som £ n gäller för EFTA skall, tullarna. i princip -vara av- skaffade ' mellan de länder: som ingår i frihandelsområdet — d v 5 Danmark; Norge, .+ - Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Österrike med” Finland som: associerad medlem — den 31 dec. 1966, d v & tre år tidigare än man från början tänkt sig. Sådant är alltså läget i Europa idag. Men det är "ett par saker som gör att, frågan om det fram-: tida > handelssamarbetets 'utveck- ling jäst nu ter sig litet svårför- utsebär. Den ena är den s k! mellan USA och de båda bandels- blocken i Europa. Den andra är : : kanske på sitt sätt mera 'intres= . sant, nämligen den handelskon- : ferens som FN anordnar i Genéve under tiden 23 mars—15 juni i år, och som kommer att få deltagare från 122 stater. Denna är alltså en verkligt global konferens och - det är också tänkt att den" skall syssla med . handelsproblem - av avancérat slag. Inte minst viktigt är att u-ländernas roll i handels= sammanhangen behandlas. Det är . därvid meningen att man inte en- : dast skall uppehålla sig vid dessa ,. länders betydelse som råvarule- . verantörer, utan' det gäller också att ge dem en roll som exportörer " av industrivaror. - Det finns dessutom planer - att konferensen skall skapa en ny värld tandet 1 tion som ersättning för GATT, vilken på vissa håll anses mindre | lyckad. - Vad denna storslagna FN-kon- = ]a ferens kan komma att få för be-. tydelse återstår 'att se, men dess tillkomst, måste hälsas 'méd.' / fredsställelse.. Det är betydelse- fullt att handelsproblemen disku=" teras 'sedda -ur ett världsomspän- ' » nande" perspektiv. Även som" mot- : .. vikt till.strävandena att nå fråm « till regionala tullunioner öch fri- handelsområden måste: en? :konfe-. "rens av detta slag vara. av värde, " efter "enträgna framstötar blä. Kennedyrundan, som inledes den 12 När beckattningsreformen för ensamstående barnförsörjare .— från centerhåll — äntligen ge- nomfördes av niksdagen 1962 vi- sade det sig alt en grupp inom den kategori reformen” omfat- tade blev undantagen. Det gäl- ler, ensamstående" barnför: jar: re - som har jordbruk som "in-: k källa, Dessa - föräldrar! 'med hemmavarandö barn an? der 16 "år får således tillgodo-] räknar sig”endast det fasta för- värvsavdraget på 300 kronor' i motsats till andra som numera har: rätt tll förvärvsavdrag > på a ningen, S Splictrare täppär sugen Chefredaktör Chwister Wahl- gren har avsagt sig uppdraget som delegat i fyrstadskretsens högerförbund, Hr Wahlgven har varit mycket verksam bakom försöken att få till stånd bergerlig ivalsamverkan i Tyrstads kretsen men : gick för långt 4 sina propagandametoder, varför högerns Tedare, professor Heckscher, slutligen måste in- gripa för ait återställa erdningen, Detta har alltså nu föranlett hr Wahlgren att dra cigg tillbaka. Betyder det också att Syd- svenska Dagbladet. kommer att operera . vid sidan av den offi- eiella högerpolitiken, tro? FÖRKLARLIGT NEJ Gotland blir det enda län där politisk samverkan etableras vid årets val. påpekar Väster. bottens-Kuriren (fp) som finner det förklarligt att mel- lanpartierna säger nej till trepar- tisamverkan: Men i övrigt kommer höge rn uppenbarligen att få nej på Ma sina samarbetsinviter. Även bort- sett från da politiska bedömning- arna av. en borgerlig teknisk val- samverkan, är denna negativa hållning på mellanpartihåll väl Jörklarlig,, Med , gällande valbe- stämmelse" skulle nämligen en så: dan samverkan innebära, att de medverkande partierna måste av- stå från att” framträda inför väl jarna under sina kända och inar- betade partibeteckningar, . Valla gen medger, endast en partibe- teckning på .valsedeln, och sam- verkande partier blir därför tvingade att välja någon gemen- sam mer eller mindre neutral och konstlad sådan beteckning, med risk att partiernas gamla väljare blir förvirrade.: Den risken har man inte velat ta, Till detta kommer så de politis- ka invändningar, som med skäl "kan göras, Motståndet mot att framträda inför väljarna i något slags samröre med högern är tyd- ligen både starkt och djupt rotat inom de båda övriga partierna, skrivep.den citerade folkpartitid= mt sr RR Re ”me som (båda cp) som begär. "ett bt — tillrättaläggande genom 7 författ- derlig! ändring” i .antednin; ; Ne det här föreligger end; Å ende, D r finns in- hågot”ekäl för att man |! ska” iövänta ”skatteberedningens | "förslag för" att" få missförhållan- "det tillrättalagt Det förhöjda ait are : "är "detsamma för fbsiburg/Breisgau i februari, : Medicinens ” vklsträckta område | liknar ör "dag en stor släkt som på i fäkarkonste som leddes av professor L. Hell- meyer, chefen för den di klls tjänst mellari "medicinen "och en. hel rad i] enar... Numera skall universitetskliniken Freiburg, Där ddelades att staden Freiburg genom. ständigt de gifter- mål och födelser allt mer förgre- nas så "att det blir allt svårare för släktens medlemmar att hålla kontakt med varandra, De enskil- da FF får med jämna mellanrum nya skott, alltså nya forskningsgrenar psgrenarna "I som blivit d så hög grad speciali - inom kort skall få ett eget ”Insti- tut för nukleärmedicin”. Detta forskningsinstitut har satt som mål att utröna och främja alla möjligheter att utnyttja atomener- gin för läkarkonsten. Att: detta delvis redan lyckats, visade före- dragen om radiodiagnostiken : och sköldkörtelsjukd strålbe- serade att inte någon av terna längre är i stånd att be- härska alla ; ; områden, Därför in- tresseran sig däkarna allt livligare för sådana. kongresser, där de in- formeras om framstegen och forsk- nas handling, Mötets viktigaste resul- tat .var den enhälligt hövdade upp- fattningen : att den Basedowska sjukdomen och 'den enkla stru- man i dag effektivast torde kunna 1. också ämmunbiologin - bedrivas . i Västtyskland i. större omfattning. ”Deutsche Forschungsgemeinschaft” som genom ekonomiskt stöd främ- jar vetenckapen har nyligen an- slagit ett belopp på i runt tal 900.000 DM . till - immunbiologiska forskningar. En stab av specialister inom de mest skiftande forsknings- grenar — biokeiniker, mikrobiolo- ger, virol , patol invärtesläkare och fanmakologer — skall i grupparbete ta ötu med den moderna wetenskapsgrenens spörs- mål. Immunbiologins ' huvudupp- gift blir” "abb utröna" de naturliga bet med radioaktiva isoto- ningsrönen' på nya vedicinsk s om- råden, fav "Det" char” ”under den senaste ti- SÅ två specialområden, som T Suppmärksämhet: ”M SA och- ”. LT Ja gin”, Det finns 4' Västtyskland re- Iskap "för: nukleärme- sr första Årsmöte i universitetsstaden Freiburg så Breisgau, "Sydvästtysk- land.(I' ovitt tal 300 läkare från som alldeles nyss' höll sitt |" ån-" 'öch ”utlaridet deltog i mötet per. Detta redan tillräckligt prö vade behandlingssätt torde ,i dag, så konstaterades det i Freiburg, kunna anses a den ”bästa, risk- friaste och säkraste metoden” hos alla patienter som är äldre än 30 Det andra talla forsk skyd ? i kroppen” som vid bestämda infektioner och för- giftningar automatiskt . träder. "i funktion. i Således . intresserar ' sig immuniiologerna' t.ex. för upp-' komsten av "det i iden” mänskliga organismen ; förefintliga : insulinet, tila Ur anti belter för organismens området, . - ”immunibiotogin”, "har hivtills bedrivits huwvudsaldligast i USA "och byggts ut till ett av: de mest betydande. i ene ak on "Vad som är purfinskt, finskt, |” finländskt etc aktualiserades vid " Vad vet Ulla om kärlek? Enligt Nordiska rådets. session "i Stock- holm, Si rådet Ulla Lindström - Hentves / fadäs med I "uttrysket ”puxfinne" . «hör, idock till de" mins- ta hon ajört: under'sin period som "statsråd !i "varje falk Men ' veak- även den .50- Hreclel. tionen Är pressen, aldemokratiska, ' bör ' "grupper oaveett | källa, Samma" bör. givetvis gälla beträffande kvotavdraget. VAD soM FöR EN UTAN Fö STÅENDE i "manlig nobraktate ter sg . obegripligt"är. "den vacklande" atti- tar till familjens och -tärskilt; den ita kvinnans 'si ver, ÖrEbr SK Idealet för politikerna, obercen- | de nära neg av pattifärg, tycks vara:en kvinna' som står vid spi- .sen'soch; föder barn och samtidigt "med" liv och lust går upp i sitt förvärvsarbete, Maka och mor är "fint; självständig" yrkeskvinna är också fint, > Och så kokar man ihop en skat- te och familjepolitik som vilset vacklar mellan ståndpunkterna, Det är inget vöverstigligt skat- tetekniskt problem att slopa orts- avdragen och konstruera om skat- teskalorna och ändå skapa utjäm. ning både mellan inkom; tgrupper öch kön, | SOMMARTIDEN AVFÖRD?. När Nordiska rådet så klart sa- . de nej till ”sommartid året runt” kan man väl räkna med att den frågan är avförd från dagord- ningen, förmodar. Jord bru” karnas .Förenings- blad och gråter inte däröver: För Sveriges del föreligger fort- farande möjligheten att införa "sommartid efter samma "system som Norge har men sannolikheten förefaller numera liten, Även från norskt håll talades det om att olä- genheterna blivit allt tydligare under de sex år man prövat som= martid. Ur lantbrukets synpunkter” är det bra att sommartiden inte blir av; många skäl för denna åsikt finns, Sommartid året om före- faller” direkt dödfödd. En del länder i Europa. har visserligen ändrat sin normaltid, men då för att komma närmare enhetlighe- ten. I detta fallet skulle det bli tvärtom, > Vad kan det f. ö. finnas för skäl att tvinga ut människor i mor- gonmörkret under onödigt lång |. tid. — den -som inte tänker på lantbruket kan exempelvis tänka .på alla skolbarnen. FÖRETAGENS MÖJLIGHETER ATT FRITT BESTÄMMA - . S'n affärspolitik in:kränks allt mer. påpekar d:r jur. C. R. Po- korny i tidningen Föret aga- ren Investeringarna "hålls under kontroll av de konjukturpolitiska instanserna, framför allt Arbets. marknads tyrelsen, finansdeparte- | - mentet och riksbanken. Tillgång- en på bankkrediter regleras med mycket hårda ingripanden. Obli- gationslån kan endast emitteras när riksbanken givit sitt tillstånd därtill. Konkurrensbegränsning och kartellbildning granskas med «+ srgusögon, Läönebildningen har de 7 "tyd politikerna 'och" samhället ' in- |" finsk sida noteras med allra: störs- tta ' tillfredsställelse; jade Inteesce För ef I räckt med att konsta- att "alla" finska” medborg: Pål talar hon hyfsat spesksker Är gift! med svensk... » Om dqriu en ”purfinne” efter någ- ra års vistelse: här i landet tröts allt ” fortsätter med” att älska” på "| finska” — "är han "alltjämt ”pur- finne”? ' Även" om han”:(vilket ju ändå ånte bör vara, otroligt!) vid sidan ' härom konfronteras med svenska. och svenskar? '; | i Spont och ådrott i allmänhet för- knippar > man med sundhet och positiv "aktivitet ” från j utövarnas sida, Sådant vill man gärna stödja. Boxning kallas” också för sport '|— av alltför många, Skaran 'av dessa torde ha” 'kryimbt efter TV- pretmiänen-för 5 ör ngsraiden Fes rätt till svenskt medbor- ej er samina tids wvistels se häri landet. Det var vad-hon ville. Mej rasslade. än sig i språk- frågor,” som "hon och många med henne” "näppeligen behärskar. ” Erritationen: bland de finska de- Tegaterna Kw vär uppenbar, 'men 'galgz humorn... fanns” där,. — Ulla ska niga och gå, sa man, ' - ' Utan att gå djupare: inpå de i-och/för sig sörgliga: språkstri- digheter som förekommer t' Fin- land även om en utjämning gud- skelov skett "efter krigen, då man kan "bära: sägas: att vara finne eller" finska | —- pur-sådan: eller r' rätt och slätt ingen- ting att skämmas för, > ' Tyvärr går meningarna i ord: nyanserna dsär bland den svensk- talande befolkningen. "Och det är att beklaga: - + od Någon: "ordning på” de så full- komligt: onödiga ” " språkskiftning- arna :i dessa avseenden : lär ' det — och varför inte också i engelska i de finska skolorna, | så radikala Erepp. "Statsrådet Ulla Lindström talade också om kärlek, Bästa sättet för (i detta fall) en ”purfinne” att lära .sig. svenska är enligt henne att. älska .en svenska. NS enskilda företagen inte längre nå- gon kontroll över, Avtalen träffas centralt ' mellan — arbetsgivarnas och "arbetstagarnas ombudsmän. Dessa väljs visserligen men in- tressena är så vitt skilda åt inom arbetsgivargruppen, att dess om- budsmän inte behöver ha råg i ryggen. Knappheten 'på arbets- kraft tvingar arbetsgivarna att ofrivilligt hjälpa till med den för penningvärdet ödesdigra löneglid- |. ningen. ' "+ Vilken makt äger då ännu en styrelseordförande eller en styrel- se? De måste lyssna till sin verk- » ställande direktör, vars uppgift "sig. någon väg mellan de pressa- de" försäljningsprisernas Scylla | ” och de oavlåtligt stigande kostna- dernas Oharybdis, Annonsera i i LT | Clay 'gapade 4 fick viktigare saker attt tänka” på, a heller inte bli, förrän Finland blir|' officiellt ettspråkigt land. : Med]: -: effektivare undervisning i svenska l.” ' "Läget är tyvärr inte moget” för]. det är ätt så gott han kan söka ” när. den . oms blodigt pucklande "av. tävlingsparterna. "Det var. bra. att FNrsändningen och: beskåda: dens, bedrövliga närkamp: Liston” plåstrades för edt sår som Clay hade åsamkat honom, erövrat världen” ””Målle”stämnirig st de” tillställningen "och 22-årige'. Clay, typen Målle från svenska Småland. ing dansade den” ga- pande Clay inför en talrik; hyp- notiserald samling” boxningsfantas- j£. ter äl en seget, som gav honom > På" tal om faktlögelseförmåga "råg jäg, att tre professorer skall "undersöka" frågan! Hur har dét sven:ka välståndet ökat? Alta säger, att det har ökat, men ingen : vet hur mycket, Hur skall man använda ' välståndet? frågar pro- fessorerna vidare, Vad blir an- " norlunda" i människornas liv när resur:erna stiger? Vad är: det " man saknar inom de eftersläpan- de sektorerna öch har inom "de . mera avancerade? Och så vidare... Det där är förstås frågor, som + vår landsfader Tage Erlander och hans kolleger i regeringen lättast kan besvara. Om vi bara väntar ett slag, får vi höra en hel del under stora valröran. ”” Hur skall man ” använda” väll ” ståndet? Det var också en fråga! Har regeringen försummat att ge medborgarna en bruksanvisning? Välståndet skall förstås användas på det sätt, som regeringen be- stämmer, inte sant? = - (P 31 j Västerbotttens-Kurirern) | gränsområdena : ga 1 - Jan, sker det genom en därarrap- : +. Jallmänna "beteendet, som, förorsa- - . | kan gälla grava anmärkningar på' "| generella dömandet utan som för- skyddsåtgärder ; vid ” strålningssk dor och allergiska inflammationer, - s Fohann: Mauthner, i Äskolvecka för yrkesval "Sundbyberg" (Skog-Press) >", "Löt-kolan i Sundbyberg, väl 'ut- vecklad . grundskola med: försöks- gymnasium;' har ' under en vecka presenterat ”skogsyrket för: sina 1000 elever: Det var första ledet i vårterminens initiativ ”Veckans yr- ke”; innebärande att ungdomarna får inblick. i 'ett nytt yrke” varje vecka. Det är ett nytt, friskt grepp om den | studie” och "yrkesoriente- ring som är obligatorisk från sjuan. : Ansvarig" för nya idén och 'där- med 'också för. ”Lötskolans speciella skogsvecka 'är yrkeslärdre Kjell Al- verholt. Han har lagt upp informa- tionen under medverkan av skogs- vårdsstyrelsen i ' Stockholms län, |: som - ställt , yrkeslärare Berndt Sandberg ' "till: förfogande. ”-- : I — Tack vare ett utmärkt material som vi fick från skogsvårdsstyrel- sen: kunde wi ordna en liten. ut- ställning i skolans 'entréhall, berät-. tar hr Alverholt) Där visade vi oli- ka utbildning:vägar "på .det skog- liga området: och - delade "ut bro- schyrer till intresserade elever. En kväll visade - Bernt: Sandberg den utmärkta filmen ”Ollé går till sko- gen” jämte några bildband och gav en orientering om den skogliga ut- bildningen, "Eleverna på gymnasiet och” 'på " högstadiet "var inbjudna” och rätt många kom trots att vin- terlovet 'startade dagen efter. Ele- verna i sjuan har skriftligt fått svara på en rad frågor föratt man därigenom" skulle få "ett begrepp om hur mycket som fastnat av den skogl'ga informationen, :I tredje ring har dessutom förekommit en för : förefintligheten ” av hormon- |. Aktuell Betänkligt- var” utr - ter Nilssons kategoriska mäta lande nyligen i Tokio, avt vårt land icke kommer att skaffa några kärnvapen." Det är ett farligt 'utspel och uttryck -för en maktfullkomlighet, - .som åt- minstone ”på det utrikespolitis- | ka planet borde undvikas.: Nordvästra Skånes. Tidningat. Det märkliga är att ' ett pressmeddelande - via TT' heter det: att ”Centern stoppade wal- samverkan I. fyrstadskretsen”. Centern lr alltid .i vägen. Äter en . anledning: för" de: ”dubbelt så bra” att slå med på detta parti, Så har "det alltid” varit under partiets . 50-åriga histo- ria. Men "det har överlevt. ' ; oso: Oscar Sjunneson å Svenska” Lamldsbygden. . LA bagge äran TU Besteppet Medborgerlig sam- ling som faktor i' den ' kom- | NA mande: valluppgörelsen . torde ha spelat ut :sin roll. Dess, bidrag till en 'veallistisk : samwerkans- tanke har aldrig varit särskilt al stort” öch mot” bakgrunden av 'I de beslut som" fattats inom hö- gerpartieits lokalavdelningar i "i det. berörda området. skulle dess | 5 fortsatta verksamhet enbart ha tjänat splittringens i stället för samverkans syften, ; Östergötlands Dagblad (h) Under "alla ” för ållanden "är det tydligt att det” så. smått börjar dra. ihop sig till en po- tisk strid "om ' valsätt "och kammarsystem. : "Annat, var väl inte att vänta, det ' är bara så frist all-wegeringspartiets” posi- tioner och 'argumentationer- rå- kar i' "så påfallande "grad sam- manfalla" med dess” egna" par” itiltaktiska , intressen. "Det ger knappast förhoppningar: or om en bra. och långsiktig författ- ningsreform. KRA | . Västerbottens-Kuriren.; ” Socisldemokratiska . "student- | förbundet vill att staten ska ta hand . om" bondeskogsbruk, kre- ditinättningar ” och . trafikföre- digare' praktisérat i skogen, :om- talar hr. Alverholt. De tyckte det var friskt men knogigt, Tre veckors praktik 'i minst två yrken är ju obligatoriskt. under årskurs 8. "Nu har. skog vårdsstyrelsen lovat att hjälpa, intresserade elever att kom- mai kontakt med lämpliga prak- tikvärdar. Som en uppföljning av vår ”skogsvecka”. kommer. dessut-, om en grupp skogsintre:serade ele- ver att; :inbjudas "till Ladviks skogs- bruksskola. Skogsvård: åyrelsen. här. "också för” "avsikt "att iordningställa en ambulerande utställning som i fort- sättningen kan utnyttjas av intres- serade, skolor inom länet, som vill .k, läxförhörsskrivning om skog. oo - Några” elever i åttan har ti- ge eleverna, yrkesorientering om skogen Stockholm (TT). "När barn: anmäls till bampsy- kiatrisk amdersökning från sko- port - om de förseelser" eller det kat svårigheter i skolmiljön. Det barnets uppförande — kanske sla- git en kamrat ia, kanske rent av gått handgripligt tillväga mot läraren. Vad som utlöst aggressi- onshandlingen är ofta nog dolt i ett töcken. " Detsamma gäller vid rapporter hem. Föräldrarna får veta att de- ras barn - misshandlat en kamrat och inför wåldshandlingen bleknar det utlösande momentet och Orsa- kerna bakom. ' ”Syndaren får i båda fallen sin dom mutan att i nämnvärd ut- sträckning ha fått tillfälle att för- svara sig eller förklara sitt be- teende. Och utan. att ha någon ”försvarsadvokat”, = - -Det är” den kända barnpsykta- tern dr. Inga-Greta Agrell, som "I framför dessa synpunkter i tid- skriften Barn. Och fortsätter: Nu menar jag naturligtvis inte att barnets eventuella försvarare skall - förneka fakta. Jag "menar bara, att barn liksom vuxna be- höver någon som inte deltar å det Föräldrarna försvarsadvokater. "Ik i'ett konfliktläge för barnen ständigheter - — som | försöker tyda allt till det bästa. Jag vill emel- lertid redan här poängtera att barn givetvis ” liksom vuxna måste ' ta konsek av dumheter, för- seelser och 'överilningar. Men kon- sekvenserna blir mer uppfostran- de och lärorika med en positivt inställd vwcen, scm hjälper bar- net att smälta erfarenheterna och kanske söker hindra att en dom blir orimligt hård. - "I direkt opposition mot . vädjan om solidaritet från föräldrarna mot skolan vill jag framhålla som min åsikt, säger dr Agrell, att so- lidariteten med våra barn är be- tydligt viktigare än den med sko- len 4 de fall det blir en solida- ritetskonflikt. Vem skulle” förres- ten försvara: våra egna barn, om inte vi föräldrar? Är det inte bå- de en rättighet och en: Skyldighet för oss att söka > förmildrande .om- ständigheter? . . - Vi behöver inte e skämmas för att vi är "subjektivt tillrättaläggande när våra barn. tåket illa ut Vi föräldrar är till för. att hjälpa dem "och förstå dem i deras svå- righeter — hellre med för stark subjektivitet till deras: fö förmån att -låta dem bli dömda ohördar är tjockare än vetter SÅ blod Fr Hjockare fn vatten, .. t söker finna förmildrande om- kommentar: tag. Man vill ha halva bestäm- manderätten i större företag o, man marscherar Över huvud taget fram som om ef a programmet alltjämt skulle gäls Ja som "katekes för den unga generaltionen av socialdemokra- tiska intellektuella. För dem rimligtvis kommer alt till. handshålla betydande delar. av panties kommande ledanrskikt. Det kan "komma att bli' kne- pigt nog för hr Erlander att söka övertyga: svenska . folket om att den ungdomliga bred. sidan var. laddad med bara Iösa kolt... ” i Ljusnan (fp). "> öoctaldemokratiska. student- förbundet lever i en för länge och när tankegångar och poli- -Itiska krav hinner fram till vår egen tid borde förbundet kun- ne bli en stor och inflytelserik akademisk organisation. | Dala-Demokraten. (2). inte: nödvändigt att vräka på honom alla Vänkbara uppdrag, så att hans tid till stor det blir - ett jäktande från samrnaniträde ' till. sammanträde, ofta sådana ta är inte nog, RLF-ordföran- den blir under sådana förhål- landen lätt bunden i styrelsen för en bank, ett försäkringsbo- lag- ete. Han kan lIkanske, inte enbart 'ge till joondbrukets och RLF':s intressen. Slutligen kom- mer. också tendensen” att .suga här än” där,” . "Nej, : avlöna: människor : he- derligt för vad "de miträttar, och den organisation ' som de: tjänar skall. göra dets - | Äke Gullander. > el Det > vore eMiför blåögt | att föreställa cig, att en sådan 'ut- gång av. affären: 491 inte skulle komma ; atib : stimulera dr nerade-' kommersiella - -exploate-' . tet som redan den hjälpen för- tan utgör. ett så påfallande :Q.' orowäckanide inslag i vår mil- jö. Regeringen . hade, veltt dill fäfle abtt genom eli konsekvent hävdande av” de: principer”. den ' själv godkänner sätta .en damm för": råheten,.. Den ville — e- Svenska Dagbladet. É att en tidning, som på ledarav- : |. delningen ger ”böxningen en avs hyvling kan ha boxningsreferat : på annan plats i bladet. Om tidningen. förteg de saker i delseströmmen som . den ogillar skulle nyhetsunvalet" bli täm- ligen säreget. . . ”Handelst ning Det är dyrt att resa. Utri= esminister Torsten ' Nilssonis egen lilla svit på hotellet i i To= kyo kostade, enligt” vad ' fege- ringsorganet uppger, 790 kr! per dygn. : | "Hugin & Munin i Sv. D.. [ETT-ORD- > PÅ VÄGEN Kund när I bedjen... ' : Matt, 6:5. Egentligen är - det : vaturligt för oss alla att bedja: Beho- vet av. att vända sig till någon med tivt hjärtas åstundan, kom- mer ej av någons befallning därom, "utan" fastmer av egen inre övertygelse, Barnet beder gärna. : Varje folk och släkte ger belägg -för behovet av att bedja. Det finns egentligen intet folk som är re- ligtonslöst, Någon slags religi- 'on ha alla. Religionen kan ba- ma vara (lägre eller högre: Men ” eder gör man..." Behovet "av att . utanför sig själv finna ett fäste för sin in- 4 AA Te människa” eller behovet av alt få hänge sig åt någon är en människas grunddrift, Män- niskan är obotligt ' teligiög.''Je- Sus anknöt sin detta faktum, Gud, os undervisning till Vi längta efter : Att bedja är "därför ett uta. | KR tryck för. det bästa' « Vår släktskap med Gud OS sedan parserad ' tidsålder. Om . Om ' nu en ny man ; träder till ne som RLF-chef, så är det väl : arvoden och, traktamenten. än : ler NÄgade, — inte gripa. det täll- re av mindre viktigt slag. Och det- 4 Oge-s ring av sexualitet. och brutali- ? I och” för sig är det 'Taturligt . å
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.