— EKHOLRS Ammig. =. . Tisdagen den 10 mars 1964... fav =LT: Tisdagen den 10 mars ; 1904 LT. = "Grundskyddets AMN, S finansiering gäller temel- Ifråg: har haft en besvärlig stri " perna. D lertid. högerlinjen. :- "- i grundskyddets. finansiering. På initiabiv från centern har man nu i utredningen: kommit fram till en kompromiss, som även högerrepresentanten efter ett par dagars betänketid anslöt sig till. Det sociala grundskyddet är enligt centerns mening en upp- gift som vi. bör lösa solidariskt. I!Den ekonomiska bördan bör allt- så fördelas efter bärkraft. Cen- tern. har kritiserat 'nuvarande - system med, folkpensionsavgifter, som drabbar , de lägre” inkomst- grupperna "alltför" hårt; och för> - ordat övergång till ett system, där grundskyddet / helt finansie- ras genom -: den" vanliga skatten. I det läget sökte alltså" cen- tern få fram en kompromisslös- dk diningen, - ning; Den kompromiss, som nu |: "Stockholm (PRE). "Den fösa moralen brand alv » för många yngre tonåringar in=" :' nebär en klar nedvärdering av : de unga flickorna (som be- som enbart sexualob- "antagits "avis "innebär betydande - lättnader för småföretagarna, som annars skul- le ha blivit särskilt hårt "drab- bade. Företagarna får nu för sin egen avgift ” till <= grundskyddet basbeloppet : avgiftsfritt. " Däröver skall ske sen 'upptrappning . av avgiften,” så. 'att full avgift för företagaren : inträffar först vid något över 20.000 kronor för gift 15.000 kronor förogifti: 4 Den kompromiss, :som ' centern tagit initiativet” Al" i: skattebe- red givetvis inte, De särskilda folk och sjukförsäkringsavgiftemna, på skattsedlarna ' skulle därmed fas bort. Conterrepresentanten i skatte- att' partiet uppgivit sin principi- ella uppfattning -om skattefinan= sieringens fördelar, "Mari har inte uppnått Ken” lösning som man Solidar beredningen, riksd Sundin, har förfäktat denna me- ning "i han har inte kunriat vinna ge- kör för sin linje. Från socialde- |: och "folkpartiet "har mokrat: man gått. in för; en grundskydds- av ATP-medell ,Hö- gerns linje har varit, att i "man skulle gå ytterligare några" steg |' : längre på den nuvarande avgifts- vägen... ATP-modellen har alltså haft : majoritet i utredningen. Der in- nebär,' att arbetsgivarna ftillsam- mans med :ATP-avgiften” skall botala en grundskyddsavgift "för ing. av folk sjukvårdsförsäkringen och hem- mafruarnas grundsjukpenning, En procentuellt "enhetlig avgift skall tas ut på lönerna från botten upp till ATP-taket.' Det s k. basbe- löppet, £..'n.' 4.700 . kr., -som: är avgiftsfritt för ATP, "skall alltså beläggas med grundskyddsavgift motsvarande ATP-avgiften, Där- utöver skulle komma ' en avgift från botten upp till taket. Man ionerna, kan väl säga, att det är en prak- |: tisk lösning — med-ett godtyck- ligt” system .utan ' någon” princi- piell "- förankring. Konsekvensen, som "innebär att i Seae Öscars: £on, Lit, tills vic ke Edblom som in de, kommenteras i i senaste numret "av RLF- tidningen. Tid- : ningen, påpekar att. bakgrunder: tillbaka i i avvaktan på Htveckling- en: Han ansåg att han bäst tjänade organisationen om han inte fun- |, gerade under. den tid utredning och åtalsförhandl: ngar mågår. En » rad tidningar har i sina kommen-- tarer understrukit att'detta var|' mycket : korrekt och 'renhårigt handlat mot den organisation som hr Edblom . utomordentligt skickligt — lett under nio år. Det är ingen tvekan om att Folke Ed. blom tillvunnit sig mycken res- pekt för detta rakryggade hand- nde i den situation som inträf- Lr tidn' ngen framhåller att den nu fungerande förbundsord- föranden, Sigge Oscarsson, sedan länge är prövad i offentliga sam- > manhang och . måte anses väl skickad att ta över de många upp- gifter som åvilar RLF:s ordföran- > de: ' Han är väl. förtrogen med den komplicerade aktuella problema- tiken i fråga om jord- och skogs- bruket. Man kan. också utgå ifrån att det inte blir någon kursändring under Sigge Oscarssons ledning jämfört med den väg som RLF slagit in på under Folke Edblom. "De två har hela tiden varit över- ens i alla frågor av betydelse och 'har samma grundsyn på den fack- Ega jordbrukarrörelsens roll: i ' samhällsarbetet, RLF:s aktuella politik har i hög grad även varit Sigge Oscarssons, vilket väl bor- gar för att organisationen under sin nu fungerande . ordförande kommer att fortsätta den hand- lingslinje som länge varit RLF:s, Den innebär bland annat och främst att med. realistisk syn på den på struktur lingen energiskt slå vakt om nä- ringen och söka utvinna goda vill- kor båda för dem som blir kvar i näringen och för. dem som på grund av omvandlingsprocessen måste slå in på andra vägar, Det är en ytterst krävande upp- gift som Sigge Oscarsson har på- tagit sig när han nu har'att fun- gera som förbund:ordförande. Det är — med tanke på de svåra av- , göranden som förestår "— vikti- gare än någonsin att jordbrukar- na i norr och söder, öst och vä:t, stora som små, enigt sluter upp bakom .organisationen och de:s ledning och ger denna det enhäl- liga stöd den behöver, tillägger . RLF-tidningen, Sven |. utredningsarbetet. Men - är inte tillgodosedd. Låginkomst- grupperna får alltjämt för hård rda. Men man har. uppnått-en väsentligt" vettigare: lösning ; än -den .. som «majoriteten - annars skulle ha gensmåntvit. ETT: JA, I PRINCIP har svenska, regering . U Thant, och det är så långt den - rimligen kan gå i nuvarande läge, menar Han dels tidnings Lem 2 Att Sverige inte blir det enda n'utrala land som bidrar med truvp till Cypern-styrkan är ett villor, och vidare begärs klar- : lägganden på en del punkter, så- som .f'nansieringen . jämte FN- styrkan v:ställning, uppgifter och befogenheter. Gott och väl, -men' - U ”Thant- lär.wäl. inte kunna. säga värst mycket mer än säkerhets- rådet gjort.: Det var det lilla; Rå- -det måste 'ju' köpa sig ett ryskt samtycke. och fick det, men för- sett .med reservationer, som hål- ler :-alla . möjligheter '. till gräl öppna. Det viktigaste är att sven- ska ' regeringen - konfererar och gör upp. med” sina blivånde va- : penbröder i EN Oiyrkan: - 3 "+ Allra minst -ett ' neutralt -land att RIS erövringar Spå 7 livsmedelsmarknaden '; snart skall. värd uppnådd. :--Av . deras år redogörelser framgår "a't de själva räknar” med” en "ogynnsam - relat'on ' mellan .kostnader och omsättning i i framtiden: > Nu är förvisso skärpt konkur |” rens ; och obönhörligt "stigande kostnader '' med ty” åtföljande pressning -av marginalerna inte . något som hemsöker enbart 'varu- ' husen.. Den frie enskilde handlan- den känner dersa negativa fakto: rer endast alltför väl. Men han har större möjligheter att anpassa sin rörelse, en högre grad av ”elasticitet” — i varje fall tills han själv blir så stor att " byråkratiseringen börjar slå sina klor i hans organisation, ”ka' bred marginal mellan detta och" den punkt på vilken även gan:ka stora moderna butiker be- fnner sig. Och häri ligger den verkliga motiveringen för en be- härskad optimism: det är sörjt för att träden inte växer in i himlen, , A i ” J ORDFÖRVÄRVEN ansökningar om jordförvärvstill- , stånd av sådana motiv som spe- kulation, kapitalplacering o.dyl. har minskat, noterar J ord- brukarnasFörenings- b 3 a d, som härtill knyter en frå- gå: Betyder detta - att jordbruket som kapitalplacering-objekt ' har blivit mindre attraktivt eller är bedömningen av fallen annorlun- da nu än tidigare? Intressant vore att få en klarare inblick i den be- .dömning som nämnderna gör, nu då förvärvslagstiftningen är un- der diskussion, : Lantbruksnämndernas markin- nehav har under de två senaste åren ökat kraftigt, men samtidigt skall kortateras att avyttringar- ha ökat om än inte i samma takt. Strukturationaliseringen ökar så- ledes men därmed ökar även nämndernas = kapitalbehov. ,. Det tillskott på 35 milj. kr. som jords bruksministern i proposition be- , gärt var därför väntat. Direkt glädjande är det förslag som sam- tidigt framförs att kronoegendom skall kunna överföras till Jord- fonden utan riksdagens hörande. Snabbare och effektivare hand- läggning av dylika rationalise- Hogsärenden kan därmed väntas; inkomsttagare” ' och . något över]. Lyckligtvis ligger det en gans- | Lanfbruksnämndernas avslag | på -Jekt) och ett allvarligt hot mot -- deras "hälsa och' framtida ”lyc- i komöjligheter, Denna tes har - full täckning i den medicinska” vetenskapens. rön och överens- stämmer med den intuitiva mo- i raluppfattningen hos Je: flesta i folk (hos oss även under för- kristen tid). Den har också va- : rit. utgångspunkten för. de 140 | - läkate. som tagit till orda i en väsentl uppfostringsfråga: "vilka ” Principer skall vara väg- "> ledande för:dem som ' handhar ' vår ungdoms etiska fostran? Under” samtal. med flera av de 140 läkärna, främst. dr. Sigurd ' H- vin, gaminial idrottsman och idrotts- ledare: med. levande , kontakt . med unga människor samt känd som ini- 4 Stockholm, har PRK fått del av material som icke redovisats i den offentliga debatten, ' . En flicka i åldern 117 år, häv- tiativtagare till de s k läkarhusen '|: semin I ge "fall kvarstår "det faktum att den tidigt" missbrukade ' flickan fått 'men för livet — det: vedervär- "digå, tafatta och. känslolösa som präglade ”första . gången” ' sätter djupa spår i den'känsliga och sub- tila unga flickans sinne. ,De 140 läkarna anser att det inte är rätt att våra yngre tonårsflickor skall ”släppas till” (Ivar Lo-Johansson) för att vara pojkarna till lags, och det till priset av lyckomöjlighe- terna I ett framtida monogamt förs hållande, non sn v Lösaktiga får oftare cancer Vetenskapliga rön ger även vid handen att det finns ett 'bestämt samband - mellan tonårig lösak- tighet och cancerfrekvens., Profes- sor Hans Ludvig Kottmeier, mång- årig ordförande i Svenska läkar: sällskapets -' sektion": för ' obstretik och gynekologi" samt h ionellt "frejdad forskare och kliniker in- "om, sin specialitet, har framhållit att kräfta i livmodershalsen starkt främjas ' av . könsumgänge, i :myc- ket unga år, hög samlagsfrekvens (såsom hos prostituerade) och fli- tigt ombyte av ”sexualpartners. -- a I dar läkarna,” vi i:så: måtto.; att hon: fått. sin reg- -Iering och kan bli gravid. Men hon är :icke psykiskt mogen för ett sexualförhållande. Bl a "på grund- val av, de undersökningar som ut- förts av överläkare 'Thorkil Vang- gaard vid: den psykiatriska kliniken på Ri ishospitalet i. Köp har iman :kunnat fastslå” att det är årsåldern: kan. uppnå ' sexuell till- fredsställelse (orgasm).. En .så ung flicka” har heller: inte : behov av sexuellt umgänge — katrineholms- gina radiolektioner i sexualkunskap betonat 'att hon kan: vara kär: och vara smeksam. mot den hon tyc- ker om men att hon samtidigt som regel : stöts > bort: av. pojkvännens pockande” på samlag. '- När: hon nu efter påtryckningar från pojken el- ler gänget; tvingas in i ett intimt förhållande innebär. detta” något för henne? "onaturligt, något som. inte ger Henne? fysisk” tillfredsställelse men” väl. obehag' och "skräck" för följderna. Hon .kan likväl,” av oför- stånd, : desperation, '” tutfhet eller rädsla . för att "anses. ”otidsenlig”, Tdv:s : gammalmodig, och sipp; låta den första partnern. efterföljas . av flera, understundom, många att hon ' faktiskt: går ur farån I. famn. Följden av ett sådant sexualliv med "alltför tidig. debut "blir" i de flesta fall, att, fickän , livet träffar den. man som hon verk-: ligen älskar? "med allt vad. det inne- "bär och är vilken: hon” vill bilda familj : sexuell; ”Kängivenhet - och 'åtfölj de "-tillfredsställelsé; "Någon -: gi kan 'én' sådant frigiditet "botas: ge- alys, någon” gång ge- annen är öm, hänsyns- full och tälniodig, Men i de flesta' 7 Utsädespotatis till : salå Denna" "rubrik förekommer gan- ska ' vanligt .å annonssidorna på | våren, Med: anledning av. detta på- minner Statens Identrala frökon- | itrollanstalt : om . gällande bestäm- melser för offenligt mutbud av ut-. sädespotatis, . | . Enligt'r Kurigl. "Maj: ts rordning || icke" utbjudas eller säljas till ut- säde, såvida den icke antingen är statsplomberad' eller uppfyller kra- " "Vid allt planerande av vårt nä- ringslivs lokalisering är det en sak som man inte: får glömma bort. Och det är. den enskilda männi- ""byggnaden' av vårt moderna nä- ringsliv beror 'i' allt väsentligt på . enskilda människors insatser och förmåga | till samarbete, s Inom hantverkets och 'den mindre 'in- "dustrins område är detta särskilt tydligt; ihärdighet, tilltagsenhet, uppfinningsförmåga och initiativ är det som har byggt upp vår så- ; Väl som andra sektorer av svenskt näringsliv, Planering, statlig" eller kommunal; har bara varit kom- plement. I dagens hårda konkur- ..renssamhälle ; är. det - emellertid klart, att näringsidkare och sam- hälle måte hjälpas åt för att ska- pa bästa möjliga klimat för våra näringar.” SMit måste (underlätta en sådan icke blott ur företags- 'och sam- hällekonomisk men även ur de enskilda människornas synpunkt blir tillfredsställande, - (Hantverk och Indu- atri): ytterst "sällan" en flicka ;i 14—17- | rektorn” Torsten | Wickbom . har it Å |bjudet och överträdelse kan enligt £ serna och lämnar råd och upplys- nr. -431..och 432, 1961 får potatis :|saknar duglighet "och kompeteris [DN:s ledarskribent, att 'centerpar- - i wvånt -partiväsen rutan ” snarast är > jatt betrakta” som” en 'samhällsfara. ”skan. Grunden till och hela upp- | utbyggnad av vårt näringsliv, som da cancerorsak har, ehuru "statistiskt bevisad, icke kunnat för- klaras men har möjligen. hormo="' niella ” orsaker, ' Förhållandet ' att : tonårspromiskuititen är : direkt äg- nad' att medföra" starkare: disposi- tion, för"! framtida > livmoderskräf= |” ida ”anses : redan. det av. läkarna! vara tillräcklig anledning" att : "slå| larm om rådande missförhållanden! : Det har av arga men' något äld-! re kvinnor, t ex Kristina Micha- nek: C ”sämlag för vänskaps skull”), .samt några högljudda tonåringar” inom” Seco påfordrats att ' landets. ingar ' genom myndigt nas försorg 'skall förses med pes= sar, På -läkarhåll: anser "man en dylik service från det allmännas si- da för det första inte skyddar de unga "mot" veneriska sjukdomar 3 ven för. de s.k, minimifordringarna, Med statsplomberad. vara , menas, potatis,” som fältbesiktigatz .- och plomberats av Statens centrala frö- kontrollanstalt, :, . För att. kunna "säljas enl'gt I mi- nimifordringarna, skall : odlingen vara grundad" på ; statsplomberad vara samt fältbesiktigad och god- känd. Knölkvalitén skall vara god- känd genom. analys och - skriftlig kvalitetsuppg” ft skall lämnas köpa- ren. Annonsering ller annat offent- ligt. utbud, : som - avser . okontrolle- rad” utsäderpotatis, är ' alltså” för-' lagen "bestraffas med dagsböter. Ä- ver antydningar" att potatisen är lämpad : som ' ut äde är straffbart. :: Statens. centrala . $rökontröllan- stalt, Solna har ålagts' att överva- ka lefterlevnalden. Jav 'bestämmel- ningar i hithörande frågor. Icke utredas,' och: den, som uppenbarli- gen: bryter mot, gällande . förord- : normer innebär, - pbigiditet (vilkas frekvens pland de yngre tonåringarna är skrämmande) men för det andra inte heller utgör nå- gon garanti mot ovälkomna" gravi- diteter, Även äldre personer med bevislig ansvarskänsla och levande i ordnade förhållanden . kan, som bl a "överläkare Vanggaard påpe- kat, komma i situationer där stun= dens lidelse sopar bort medvetan=« det om tillgången ' till skyddsme- del, Hur ofta skall då inte sådana situationer, inträda hof tanklösa unga flickor, utsatta för pojkvän- nens eller gängets påtryckningar? Visserligen lär det enligt en av hu- vudstadens kvällstidningar f n va- ra högst modernt att tonårsflickor skaffar sig ”bebisar”, som de leker med något. år som de leker med dockor men sedan tröttnar på, Men det torde inte vara den bästa star- ten i livet att komma till genom slary eller en nyck hos mamma som kanske själv fortfarande har barn- bidrag.” Även :'de :. mest” om / total sexuell frihet -nitälskande torde vid närmare ' eftertanke medge att barn helst bör växa upp hos sina egna föräldrar och att dessa bör besitta sådan mognad att de kan uppfostra dem till goda medbor- gare, ids Macke oa Samhäll tion £l Iromisk ” Ur många ' synpunkter är pessar= : VN Ännravningam "ner? kan komma att konfronteras med längre fram, nämligen att den vux- ne mannen när det gäller att välja livsledsagariyna . inte: har ' någon större ”högaktning för "de kvinnor som” gått från den ene Sexualpart- nern til den andre, "= rä inte. kologiska : fakta”. som . varit ' vägle= "dande 'för: de -140 läkarna. De hän-: visar visserligen. till att äktenska-' pet. är -den normala formen > för samliv -mellan man - och kvinna, men' de. bryter inte: staven över: vuxna ansvarskännande människor, ' som ” ordnar” sitt "enskilda liv på. annat sätt. Det är de unga de vill hjälpa.” bl a” till framtida lycka i: kärlekslivet, ': genom . "att. förmå sämhället abt ge dem det stöd som :. en uppfyttran eller: fasta i man Wisootligen "inte kan förneka, att centerpartiet ' är ett "betydel sefullt parti, men där man trots det söker få "sina läsare "att tro att partiat ändå ' är "okunnigt - och Tkgältigt ifråga om det mesta och och" ganska snart kommer att bli en nullitet i svensk politik, : "I" wärsta' 50-taléstil : förklarar tiet egentligen inte har någon plats Andra partier varnas för allt sam-' arbete med centern. : Det låter sig inte göra" att på några få. rader bemöta . alla. de "osanna och insi- nuanta påståenden som presente- ras i DN-artikeln och det behövs måhända: inte- heller, ty den poli- tiskt initieråde. läsaren ' inser myc- ket väl,-att hela. ledaren från bör- jan till slut utgöres av ett verbalt hopkok, . som har 'sin grund . fördomar, demagogi, - : avundsjuka och en. blind tro på välsignelsen med .ett borgerligt enhetspanti, "Vad som bringat DN- författa ren mr fattningen. och muppfondrat honom . till "det underliga aktstyc- ket är uppenbarligen de stranda- de ; förhandlingarna om borgerligt samarbete i fyrst desk . Det sem DN tillskriver centerpartiet är att det är vånt nyest utveck- lingz fis parti, Några I bevis för detta” ende ger man dock in- te och det är helt förståeligt," ty. det finns inga. Sannolikt avser man' här det förhållandet att cen- terpartiet energiskt arbetar för en aktiv Iokaliseringspolitik, och på DN .anser . man, att alla är ut- vecklingsfientliga som inte delar tidningens "åsikt: att så många människor som möjligt skall bo”i Stockholm och andra storstäder. Vad man är vädd för på DN nu |pä är wäl att centerpartiets uppfatt- ning i .(okaliseningsfrågorna , skall få alltför kraftigt gensvar ute, i bygderna men, även i de dfolkkon- centreråde' områdena, och "det är av 'den anledningen mar mu gör ett "desperat försök satt misstänk- liggöra partiet. . : Det är ett mycket märkligt re- sonemang som' DN för: när det . > pa” Uvel”auniunt” som flickan ””soxualskräck" eh. inte bigott ” infolératis” rutan bla: ovan "anförda : medicinska ' och psy-. | Aktuell > dras. med de svårigheter både på jordbrukets och den allmän- na ekonomiens lområde, m goda med sig. att de synes. ha varit ' er starkt bidragande" or- sak" till den mjukare hållning- en.” västerut men ' som kommer talet om, det kommunistiska lyckorikets snara förverkligan- lighotaftylsten, - "Svenska "Dagbladet, ' f Man "har Eån 'olika håll för- vånat ' sig över det - märkliga i att inte ta tillvara Hillfället ”avt ge , öststallsläniderna en mera rätbvisande bild av"det mloder- na” svenska samhället : än den sor nu bita synes vara rådande. en',stov linsats, och det Willhör gåtorna alt man Inte: velat ut- bygga arbetsfältet till dessa län- der'. bakom ' järnridån, : Frågan har' ju. nu "tagits 'upp i riksda- gen; dock utan att man fått nå- got positivt svar från regering” jens sida. . : Sydsvenska Dagbladet ie ; (socialliberal?)/ "om läte självitränstering av företagens investeringar är re- dan - på väg och det kommer att mineka Iden extrema förmö- genhetatillväxten. ” När företa- gen i ökad utsträckning millfö- res - kapital utifrån, - kommer ATP-fonden att få starkt väx- ande betydelse för näringslivets investeringar. . Skulle denna ka- pitaltillförsel: kunna ordnas- gel nöm t. ex. vinstandelslån .— - en tanke som" lanserats. av bank- direktör” Tore , Browaldh.. skulle" en" möjlighet” öppnas "att tillföra” -de- anställda arbetarna och tjänstemännen ; en: del :av kapitaltillväxten. inom företagen. - Stockholms-Tidningen KO Gunnar. Heckschers - kendida- dur: föl partbederposten -under- |y modeima 7 Sydsvenska”; "Dagbladet '- "”ochli I Sveniska Dagbi adet; ; Nu. har genom att definitivt knäcka si- ra tidigare 'stödtruppers - an- strängningar ait skapa borger- lig samverkan.-Den linsatsen:kan inte ha vidgat basen för hans perttiledarställning. Denna bör i stället ha blivit ännu mera osä- ker. Väntar kanske redan en ny Nya böcker: ; VAR I MARKERNA. vårserie. Vår i markerna: (Sveriges Radios förlag, 8:—) kommit -till. Lyssnarna får: med programledaren Bertil , Wahlin — känd från tidi- gare mnaturserier i radio — göra upptäcktsfärder i skilda ' miljöer; ena”. gången : kanske : Myttfåglarna kommer att dominera i Pprogram- men, en annan gång är det några växter som' fångar intresset, Nå- gon särskild plan för serien finns inte; man anpassar. sig helt efter dagens väderlek - och strövar i marker, som har något” "intressant att erbjuda, ' - Kursboken är så disponerad att skilda "miljöer, som finns represen- terade egentligen var som helst i Sverige, beskrivs . med — särskild | änsyn till våraspekten. Boken in- nehåller också en översikt över vårens ankomst till olika delar av vårt land, Rad 8.40, TRÄNA MED TV. "Med en rad medicinska experter som rådgivare och planerare ge- nomförde TV sin långa Program-. serie Träna med TV, Det blev en sägs, "att tet hofand ar rejäl k 1) dör något som ses ilden socialdemokratiska -malkttill- växten. Vi trodde: annars att det var väljarna som befordrade den; men det är klart att DN kan kri- tisera centerpartiet för att dess program . inte tillräckligt tilltalat väljarkåren, fast den kritiken kan väl i så fall. gälla ett par andra partier också. Emellertid går ju är ju på det viset att DN tillhör de blåögda sämlarna och därför naturligt nog stött tanken :på ett samarbete å denna valkrets. Na- turligtvis 'respekterar vi” DN:s uppfattning. DN '— söm 'av någon anledning kallar sig liberal — sy- nes "dock, ha svårt att tolerera andra uppfattningar än sina egna, och "när 'dessa kommer' i kläm så blir resultatet sådana obalaneera- de ledare som den här åberopade. miksd daten — även de so- cialdemokratiska — aut i och med det här året och väljarna har att ge "sin mening till känna i höst om hur parlamentet skall vara sammansatt under, nästa . period. Centerpartiet har därvid alla möj- ligheter att öka sin representation, och det är wäl av den anledning- 'en som DN til syvende og sidst är missbelåten med tillvaron. G. J-n. Bland de negativa egenskaper riens. vetenskapliga a Folke på kallat ”hälsobräning”. ör att ge enskilda och grupper hjälp med den fortsatta Grupper och för uabt. stimulera nya motio- närer" "att - ' börja hälsoträna har Sveriges. Radio i dagarna släppt ut en "grammofonskiva [ö leln. » Skivan i det rö- relseprogram som Folkes Mossfeldt ställt samman, d. v. s, musik i sär. skilt arrangemang" och intalade in. struktioner. Med 'skivan följer ett text- och : bildhäfte på 24 sidor där närmare detaljer finns be- skrivna i ord och fotografier, All- männa råd och upplysningar läm. mas också i lätt överskådli Skivan kostar med texthäfte 14:50. SA : kommentar. I Sovjetunionen fär fortsätta att 1 visserligen på sistone haft det finnas Här: "skulle ” radion ' kunna. göra ".” stöddes framför allt av de mera I. gerkralfterna "Kring ]7 Höéckscher tackat för, detta stöd 7 För att locka ut lyssnarna i den |. svenska naturen har Radioskolans |' iokursen börjar den 22 mars| ; :- och sänds i P2 söndagar" kl. 815— : ledare B kulisserna? Dej skulle, inte väcka någon fö. om.” fyrstadskretsens högerfolk tit- tat efter vad som eventuellt kam balsom draperiet,' "I » Östergötlands Folkblad, D nya | indelningén, gom för Dia nn del betyder att av 204 : kommuner 'i fyra län bil- das 53 kommunbiock, betyder de att te sig som rena verk- en ytterligare "koncentration av " den indelning som genomfördes 1952, Den' är tatudigtvis inte den definitiva' för” all evighet. De - administrativa ; enheterna bär allt :större.. och "större och av 'gränsenna är 'gjord, kommer kommunen. : . Göteborgs-Tidningen:" Den stora : fråga gam. är givetvis nu hur "blodkbildningarna ' och gera, 'Altt stora problem uppstår vid ett så hårt ingrepp i den -: det här. är fråga om är gjälv- klart. Det kommer förmodligen även att ta Jång tid innan kug- garna "i" det: nya maskineriet griper in i varandra så smidigt och ”friktionsfritt "att störningar inte uppstår. Viktigt är emel>'" gott samarbete för att elimine-' rå 'de svårigheter som uppstår. Att: missräkningar - på + goda männen på: vissa håll är säkert, men dessa får inte hindra att - de. kommunala organen" gör det som nu föreligger.” : Mont . Hallands. Nyheter. andsholmen , -växlad”.. tämligen . . högljust i en kammarbänk :mel- båda : näringsidkar normer: för dagens. ungdomar. är förverkliga" detta mål? "Många fyckats. - Men'' ibte' upp es, . Ansvaret . svilar tångt på föräldrar och | ungdoms- fostrare. s ; Tricksmpen tände ”verklighets- ka” 'realiteter! Man her en käns- Ja' av att alla kör ännerligt- gla- da, när spektaklet är över. Det ” skilt glad. Kostriaderi bär :warit för - giganlisk. ' Nöjet . minimalt. Äran hant. när obefintlig. När ceras - i: blickpunkten, borde dessa själva få klara sina upp- gifter, Som reglerna tycks. wva- | helst var som -helst,' Redan det- ta gör ett förbryllande intryck. gent, ' [ETT ORD > > PÅ VÄGEN Var och en som' har lyssnat...) MN Jak.-6: 45, | Talande är ofta det end ka I a som vår, bön Lyss- nandet ha wi glömt, ys skada. Vi borde Jä » men till 'e Jära Oss mera att stilla lyssna Lag vad Gud har att säga OSS. Den som fårt vi b talar Gud vu Andra söm äro & samma hel” gedom" som du ha inte hört, att gud har talat till dig, men du har hört det och det är nog, Till . sist böja sig andra bckså änför ditt vittnesbörd, en du ' behöver stilla för att. du skall da Guds röst och du måste vänja ditt öra vid den, ar dig att lyssna till .Gud! 1 San, 3: 110, kanske länen, när' revideringen ' kommunala; förvaltningen. dom : grunder finns bland kommunal- ' I Behovetev 4 fasta och etiska vissa städen ubdtagits för alt pla-'- högstadierna. kommer att fun- fentid att försöka" åstadkomma: bästa ' möjliga av den: situation . Veckans replik fån” Helge= : lan. två” prominenta ” högermän, niskor ense' om men hur kunna har försökt men ännu har ingen . aturligt igtvis” bör: hoppet : sinne och" hänsyn till ekonomis.'. har : knappast gjont mågon sär- : : ra utformade, kan de mobili- - sera hur många bisittare som .- Rosuftatet, har” blivig lika ma- > bli siktigt : kunna . att bli den' borgealliga primär- S enn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.