Vo de - or —- s — LT "Onsdagen den 11 mars 1964 LT = oo Ett: center initiativ - Det bar tyvärr blivit en normal företeelse, na går 'ett stycke Tänge än . vad produktionsökningen - tillåter. Föliden blir givetvis en perma-; att inkomstökningar- » komstökning nent inflationsutveckling. En in? på 8-10 procent och sen produktionsökning på 3,5 å 4' "procent -— såsom det varit några . "år — kän ju inte förenas med: . Glädjande ' framgångar har Laholms Tidning kunnat notera under den hittills gångna delen av det nya året. Sålunda kan vi i dag fedovisa en. upp- brad bör väl vara ett självklart intres- se för alla grupper att söka kom- , ma fram till en tillfredsställande Jösning av detta för vår samhälls- ekonomi så stora problem. I en' partimotion till årets riks- : dag har centern tagit upp frågan till diskussion och förordat utred- ning, av de med pris- och in- komstbildni laga betydligt över 400 pl större än vid motsvarande tid- punkt i fjol Vi' vill inte (ange någon ; exakt . siffra, då upplagan nu underställts A.B. Tidnings- statistik — preesens gemensam- ma, fristående kontrollorgan. Upplagans: ökning fördelar "sig ganska jämnt på. samtliga kom- muner i södra Halland. Samtidigt har vi — såsom vå- ra läsare kunnat konstatera haft glädjen av ett betydligt ökat antal annonser den senaste tiden. Allt detta ger 'oss anledning dill optimism. inför” framtiden: Men alltjämt gäller: Ju flera vi är, desto större blir resurserna | att göra en än bättre tidning, | ' H ta 4 FÖRBUD MOT BETNING - 2 AV UTSÄDE med kvicksilverhaltiga preparat har framkastats propåer om. RLF-tidningen fram- håller alt det inte finns anledning att bagatell'sera de ri:ker, zom är förenade med 'användning åv Kvicksilverpreparat och - andra kemiska bekämpningsmedel men att det är angeläget att synpunk- terna för och emot ges rimliga proportioner, Tidningen förutsät- ter alt on så drastisk åtgärd som förbud met, utsädesbetning inte utan vidare kan tillgripas och på- pekar svårigheterna för den en- skilde lantbrukaren i detta fall: Hittills har man ganska 'en- , sidigt både genom reklam och rådgivning propagerat ' för ökad användning, av exempelvis bet- ningemedel, Man har ägnat in- formationen" om" riskerna mindre, för att inte säga för liten, upp- märksamhet, + Även här krävs mer: rimliga proportioner. Från, alla håll"ställs i dag krav på jordbrukaren att vara rationell. Den som inte ut- nyttjar teknikens scnaste' land= vinningar utpekas som irrationell, icke progressiv, och "efterbliven. Den hårda ekonomiska pressen tvingar honom också; att ta till- vara alla chanser alt förbättra lönsamheten. kemiska be- kämpning: medlen mot ogräs, ska- deinsekter och sjukdomar har här betytt mycket, Jordbrukarna att bedöma de sekundära risker- na och kan inte lastas för: de « missbruk som måhända förekom- mer, Men nu får de ändå ta stö- tarna Från jordbrukets liksom från allmänhetens sida är det angojäget att forskningen 'i fort ältn'ngen inriklas på alt få fram bekämp- ningsmedel som är mindre risk- fyllda för människor och djur, understryker RLF-tidningen : och tillägger: Det måte här bli en avvägning mellan: effektivitet och giltighet som alla parter kan ac- ceptera, Framförallt är det emel- lertid angeläget att: man inte nu i panik vidtar åtgärdor, vars konsekvenser inte kan överblic- kas, Mt PTENNINGENS VÄLDIGA FALL Hur mycket har kronans värde egentligen sjunkit under åren? Räknar man efter kommer man All verkligt häpnad:väckande siffror visar F ri Köpenr- skap: Ett öre var på medeltiden € en åtondels mark, och en mark var det samma som ett skålpund fint silver. Nu vet vi faktiskt genom gamla räkenskaver och skatte- längder och sådant ganska bra besked om vad spannmål och andra varor kostade på 1300-talet, vilka arbetslöner som betalades i viktigate yrken och så vidare, : Det är inte nog för en index, men alltid något, och omkring 1930 räknade de lärde med att en mark fint silver på 1300-talet motsvarade ungefär 300—350 kro- nor i 30-talets penningvärde. Sen dess har prisnivån i varie fall stigit till det fyrdubbla. Det be- tyder att en 1300-talsmark nu skulle vara värd minst 1200 kr. Ett medeltida öre — det var som sagt, en åttondels mark — skulle med andra ord vara värt ungefär 150 kronor' eller 15000 moderna - ören, NH Låntagare har ju intresse av att penningvärdet sjunker och rege- ringar behöver nästan alltid låna. Men det har hänt att penningens värde legat någorlunda fast under ca hundra år men det var inte riktigt bra det heller. Det fanns en period på ungefär hundra år, mellan Napoleonkrigens slut och första världskrigets utbrott, un- der guldmyntfotens korta herra- . har i ållmänhet inga” möjligheter |” de problemen i syfte att hindra inflation. Ett pris- och lönestopp” är, heter: det i motionen, inte realistiskt för ett expansivt. sam=". hälle' som vårt. Samhället bör in=" te Äingripa i "de". arbetsuppgifter Comecon, d v. s äc europeiska kallat sina medlemmar till ett exe- kutivkommittésammanträde, denna gång i Moskva. Förmodligen med hänsyn till de -misslyckanden av skilda slag, som samma organisa- tion nödgades inregictrera vid för författarna av det officiella arbets- programmet nöjt: sig med en rätt allmänt hållen och något svävande -| omskrivning -av -de- problem,” som a sva skall -beh vid- nu-p = Vart: kom marknad”, har för. elfte. gången regående möte, vilket ägde rum'i' Sofia i december förlidet år, har | tellit-staterna, och detta ryska tå- lamod kan rumänerna vara tack-|g samma” för. Ty hade ryssarna ve- lat”gå hårt fram 'mot dem, så ha- de de inte fått det så lätt att spe- la ekonomisk ”enmansteater”, Alt de' i. alla fall skapat åtskillig oro och besvikelse inom det Moskva- styrda östblocket är nogsamt be- kant. Som ett -bevis för, hur stor denna besvikelse och irritation varit och alltjämt är, kan man peka på det anförande, som Ung- erns regeringschef Janos Kadar höll i fjol sommar vid det röda öte, "som 'då ägde rum" i möte. Det ' må här påpekas, att Comecon ” redan”. från” första be- gynnelsen mötte evårigheter, som som är. art ternas. Men problemet: bör dock. kunna bemästras, så att de mest svår-'. artade verkningarna uteblir. Man skulle 't '€x "kunna utarbeta en” pris-” "och ” lönebarometer, ”” som ”” kunde ge arbetsmarknadens par- ter säkrare underlag för bedöm- ningen av den' samhällsekonomis-;/ ka situationen. . Riksbanksfullmäktige har «nu ; yttrat sig över centermotionen och anslutit sig till dess syfte. Frå- gan om inkomsterna -och infla-"' tionen ' är allvarlig, framhåller : fullmäktige. De nuvarande för- "| hållandena försvårar i hög grad | stabiliseringspolitiken. Regeringen bör ” enligt ' riksbanksfullmäktige”" föranstalta om förhandlingar och överläggningar . med intresserade : parter och med de politiska par-. tierna för behandling av proble--. men, En närmast teknisk utred=, ning i sammanhanget kunde va-. ra motiverad, heter det vidar t " Bakom . tlsbankslullmäktiges de fyra- "demokratiska . partierna. -— alltså även för socialdemokra- terna. Regerings- och :LO-orga- net Stockholms-Tidningen - vill: dock inte vara med på noterna. Där vill man-inte att regeringen. skall ta kontakt med arbetsmark- - nadsorganisationerna och partier- . na för att få bukt på inflationen, Det: skulle störa förhandlingarna i anser St-T. +: . Det är säkert; ingen som '. vill oroa arbetsmarknadsparterna.. De ” skall ha sin frihet men också sitt ansvar. En kontakt från: regerin- : gen för en mer realistisk bedöm- i ning : av' situationen - strider : inte > -mot: dessa : principer. -En - perma= s nent inkomstinflation är dock ett.; allvarligt -ptoblem för vår sam-" hällsekonomi..-"" Stockholms-Tid- ningen" söker fly. bort från detta: Men "bankoutskottet och riksda- ; gen får väl'ta djupare. och all«« 'varligare på saken, när man skall behanila "' centermotionen ' och” riksbanksfullmäktiges- remissytt=!. rande, "' välde, när, penningvi anmärkningsvärt. stabilt i alla. civilserade länder, tl: och med under krig. Men på den ti- den då penningvärdet hölls : fast, fick vi andra hemsökelser i stäl- let: kriser och lågkonjunkturer, som kunde räcka många år, kan- ske årtionden, och drog: med :s'g arbet-löshet och svält och elände, Så det är allt ganska dicskuta- belt om dygd lönar sig ens' rent ekonomiskt, i varje fall ur säm- hällets synvinkel, VARORNA, KUNDEN OCH , BUTIKEN ' : Det räcker inte bara med & att producera högvärdiga livsmedel, de skall också vara det när de når konsumenterna. Däri instäm- .merJordbrukarnsFör- eningsblad. I butikerna brister "det emellertid ofta, anser tidningen och anför: en” del exempel: Grönsaker : och frukt -är ett sorgligt kapital, men i sanningens namn» måste erkännas att därvid- lag får kunden-husmodern ta på sig en stor del av skulden för varornas dåliga kondition. Det hör liksom till att man skall väga äpplena, tomaterna eller vad det gäller, i handen och kanske tum- ma lite för att känna hur mogna de är. Ett oskick som kostar butikerna stora summor och' som är lika beklagligt . som - när slarv ' eller bristande intresse från alfär:per- sonalens sida bidrar till att mins- ka den goodwill, som producen- terna. dock fortfarande har hos allmänheten. s Så FÖRÄLDRARNAS ANSVAR: " För ett' par veckor redan stod en adjunkt vid en skola i Stock- holm åtalad för att ha agat en 12-år:g elev. - Föräldrarna hade vägrat godta ursäkt från lärare och rektor, gick till polisen och det blev ett mål för Hm yttrande står ;representanter- för. | - agrarp nationalistiska motsättningar. - -Här- till. har. under: årens lopp också kommit den käppen, ä hjulet, att a av de röda medlemsstaterna visat en allt mer påtaglig tendens att styra in på en egen kurs, som icke låtit sig förena med den kom- munistiska'” generallinje Moskva uppställt som, gemensamt. rätte- snöre, Framför. allt är det Rumä- nien, 'som : visat en för Mosl skva irriterande "benägenhet att avvika från. den rätta hinjen och tid efter annan slå. sig i slang med ”kapi- bottnade" i. såväl ekonoimiska och tiska som: industriella och Moskva.” Utdrag mur detta tal of- fentliggjordes "några "månader ” se- nare och hade då fått ännu 'stör- re aktualitet, på "grund av att de inre motsättningarna och: stridig- heterna ' inom Östblocket” vid den tidpunkten ytterligare hade skärpts och tillspetsats." => => nn " Kadars : klagovisa var speciellt riktad mot 'de rumänska autärki- strävandena och” gav dessutom ut- tryck för besvikelse över 'Come- cons: Jångsamma utveckling - och er Rumänien att. gå? har man tolkat den rumänska re- eringsdelegationens resa till Ki- na som ett slags medlingsuppdrag, och man hår t, o. mi velat ha detl. till, att Chrusjtjov i egen hög per- son skulle vara den verklige ini- tiativtagaren och uppdragsgivaren, I så fall måste man fråga sig, var- för Kremls herre just skulle välja +umänerna : till medlare i Peking, just dessa rumäner som visat sig minst samarbetsvilliga och mest motsträviga emot Moskvas. egen ekonomiska gemenekapsplanering öster om ' järnridån? Nej, dylika funderingar kan man nog helt av- visa som " absolut osannolika. Chrusjtjov” har f£” n. andra och mer närliggande bekymmer än de arga kineserna di Peking. Den sov= jetryska jordbrukskrisen torde va- ra den huvudfråga, som föreligger till. diskussion" vid pågående Co- meconkonferensen ' i Moskva, och man "vet att såväl Östtyska 'Folk- republiken” som” oEstöt ”satellitsta- ter fått starka :påstötningar' från Moskva ' tm: hjälp ” och - stöd "att tillgodose ryssarnas iwerhörda be- de' hittills ouppfyllda” fört arha om ett” starkare” ekonomiskt ående ' och : bete mellan de kommunistiska länderna till al- las gemensamma. bästa." Från ung- ersk sida” höj es” +. om; röster för bild av "ett; ekonomiskt Jet ”specialförbund” mellan Ungerd” I Tjeckoslovakiet" och Polen, sedan i. det visat sig, att Rumäniens 'och orgju Dej” och hans: kolleger i Bu- karest har energiskt och obstinat strävat” met sitt "uppställda mål att förvandla "Rumänien till en stående fine ensiella” "medel i kratt-, Bulgariens ”- hårdnäckade mot- stånd icke stod, att övervinna, Hu- ruvida : "detta ungerska” förslag kommer , att dryftas - wid' den 'nu- r varande konferensen i Moskva är "> genom .: en så” demon-. verks--' och - industrianläggningar. Detta har haft till följd; att Ru- mänien måst "uppbringa ett. maxi mum av. valutatillgångar "och: här- vid kommit att grovt" stöta sig med” Comecons planekonomer, vil. ka funnit de rumänska strävande- nå "gå stick i” stäv mot. sina egna planritningar. Moskva har visser- ligen med ett visst jämnmod fun- nit 'sig i, att Rumänien till följd av sitt - industrialiseringsprogram nedskurit bl. a. exporten av lant bruksprodukter till 'de andra -så- : strativ ; vänsköpsgost som besöket w det icke slaviskt b - jer sig fö hov av & ödsel och andra ke- miska produkter, - + Bland adressaterna,: som "motta- git sådana. ryska: framatällningar;, det land ' scm ; hittills visat den mest påfallande brist på: intresse : och och> de tliga kommur istbrödernas hör givetvis också Rumänien, förståels: andra trångmål och behov. ' - : Omedelbart före Comeconmöte "för : ryssarnas er vice Jalecat do: [e Barl: ts öppnande 4i' Moskva hade Sowjets "regeringschef Kosygin :ett sammanträde ' med » den -rumänske : Vad de dryftade' har. visserligen” icke ol 5 | blivit : officiellt. känt,- men ' det är Aktuell När Sverige nu "står. berett att delta i ytterligare en inter- natiorell fredsaktion sker det i full vetskap !om uppdragets risk- fyllda keraktär. Av: väseniligt värde är alt det råder politisk enighet om att vi inte kunnat dra oss undan. — inte velat dra oss undan: De "ansträngningar som krävs av oss och de:offer som kan komma att krävas av oss skapar ett tungt ansvar för regeringer.. Men ansvaret delas av 'den breda opinion som trots allt ser framåt mot: Förenta na- tionernas växande betydelse som fredsbevarande faktor — i be- gränsade k ikrislägen. > + 3. i ; Dagens Nyheter, Om "högern "gått äm val still- sämmäns med elit par utbrytare från centern ch folkpartiet ha- de partiet. inte fullföljt cin linje 'om 'eamverkan, Ett sådant age- rande 'ckulle bara- ytterligare ha skärpt - miotsättningarna de: bor- :lgerliga emellan. och gett de' två miittenpantierna nya argument attt även i framtiden” säga nej till ett öppet och: förtroendefullt samarbete: . Detta måste: också stå klaänt för kretsen kring Syd- svenska Dagbladet; Den," enda acceptabla : form . av borgerlig samverkan som har. möjlighet att betyda något i svensk- tik är den som accepteras av påntiernas folkvalda i vederta- gen demokratisk ordning. ' od "Medborgären (högerns offi- " ciella medltemsblad). "kommentar vits med kraft och god, Psyko- bör ges 2 ändelstidni RE . ; Handelstidningen, Anslaget: för utländska! Press- besök :& vårt land uppgår. för närvarande . (till - blygsamma 250.000 kronbor,' och ' det avser besökare från hela världen. En uppräkning av den sumnvan till det 'dubbla skulle ge mångdub- belt större effekt än' en klump- inbjudan till ebtt- hundratal: - säkert i och för sig beundrans- värda — svenskutvandrare att resa runt... det gamla landet och kanske rent av bestås med - kaffe" och kakor" på 'Harpsund :]och Sofiero, Västerbottens-Kurifen.” : Skakade..t. . sitt innersta och djupt ' besvikna var "väl ala TV-åskådanrna 'sistlidoa söndag efter den "aktuella intervjun deltagande - prästmännen! hade". natuligt :nog . väntat sig något" . brinnande, . något. heligt upprört. eftersom ., diskussionen ovillkorligen på grund av. an ”Junigfrukällan”, och ”491”,7 höra?+ Jo, d dj lamt, något bbestämbant, något som 'låg ;hinsides' både, varimt . och "kallt, "=" "Hur kan. nu: kyrkans tjänare nedlåba sig till något sådant in- för. en allmänbildad «allmänhet ,| som har: lika bra förmåga som troligt,. att Kosygin. mycket .noga informerade! sig 'om, vilken håll- ning Rumänien kommer att: intaga under? konferensen” och vilken den 'verkliga innebörden är avidet fru- stadsbrist ” « När folkomflyttningen får så- dan omfattning, som fallet är i vårt. land,” blir "en: enorm . bo= en.; maturlig'.. följd. i politiska önsk: På en''del” hålt 4 världspressen öket i Peking.” N. P.S. : Silorstadsregionerna , kan ' inte smälta omställningen. Man hin- ner inte bygga gator, ledningar för bostäder ' och ' hinner inte od "Det, yckta läget på ”potati: mark- naden "denna ' säsong” stimulerar kanske” inte'-potat'sodlarna' till in- "| vesteringar. i nytt "utsäde. Det låga |: matpotatispricet för - möjligen " det goda med sig, att utsädespriserna kan bli relativt måttliga, Oavsett priset finns det just i år starka skäl som. talar för att ut: ädet behöver förnyas: "Stark vi usspridning under : 1003. : : Vitussfukdomarna” utgör ett stän- digt hot möt potatisodlingen särskilt | ” i Sydsverige. Det är i första "hand bladlössen, som är ansvariga för spridningen av viroserna och smit- tan följer med utsädet, Virussprid- ningen3 variation från år till år beror 'på olika r'klig bladlusföre- komst, vilket i sin tur beror på vä- derleken. Torra och varma somrar är förutsättningarna för virusspri sd ning störst. Så var fallet 1959, då en enorm spridning av virus:juk- domar i potatis ägde rum. Sanno- likt har en liknande spridning ägt rum under sommaren 1963. I od- lingar med mer än 2—3 år gammalt utsäde kan man räkna med en mycket stark nedsmittning. Det be- tyder att de potatirodlare, som in- te förnyat sitt utsäde på' de 1—2 sista åren, har all anledning att göra detta i år. För utsädesodlaren är detta än mer angeläget, särskilt i de områden av landet där, sprid- ningen kan beräknas vara störst, |. om man vill undvika obehagliga överraskningar vid sommarens fält- besiktn'ngar. , eos | Norrland och sydsvenska höglandet lägst spridning Lyckligtvis har vi områden i vårt land, där virusspridningen normalt är Unga, Det är i första hand de högre delarna av syd:venska hög- fostran skall leda något till måste den grundläggas och "kompletteras med en föräldrafostran och fram- för allt ett förtroendefullt samar- bete mellan skola och målsmän.. åklagaren. En enhällig nämnd fri- kände läraren, påpekar I n d u - stritjänstemannen: Ingen önskar väl att våra barn åsamkas onödiga personliga lidan- den i skolan Men om skolans synes = föga lämpliga fom kontaktätgärder: Tidskriften uttalar den förhopp- ningen, att föräldrarna verkligen inser sitt ansvar mot 'sina barn och därmed även ansvaret mot : barnens lärare, 4 "Av agronom. Eric, Månsson, Alnarp. SS and andet samt Norrland; I :dessa om- råden är förutsättningarna för: ut- sädesproduktion' goda. Trots den starka virusspridningen | i.de syd- svenska kustlandskapen!? syns: den inte "heller i'år vara "av någon nämndvärd 'omfattning i de:sa skyd- 'dade" områden. : En betydande: del av vår: odling av: ut.ädespotatis är förlagd” hit. Härfrån kan' alltså =) odlare i de mer utsatta. delarna av landet förses med virusfritt utsäde. vr fö st ' Beställ Fotatiöutsädet nu | 'Distribut' onen till de odlingsöra- råden; som har störst behov av ut- sädet tar & sö tid. För handeln är det viktigt att få en uppfattning om” efterfrågans storlek. för att på bästa, sätt kunna. fördela de till- gängliga kvanti iteterna. Det är allt- så redan nu hög t'd att beställa vårens behov. av statsplomberat po- tatisutsäde, et = Jun: Fi . "Vad fylleriét” beträffar var det med hänryn till spritstrejken när- mast självklart att 1963 års siffror skulle bli lägre än 1962 års, Sna- rast är det anmärkning:värt att minskningen blev så liten som 2 proc. Samtidigt får det emellertid "anses vara tillfreds-tällande att kvinnofylleriet gått ned så pass kraftigt som med 8 proc. och att ungdomefylleriet minskat med 9 proc. Enbart den omständigheten att det under strejken blev knap- pare med bjud- och langningssprit i de problematiska kretsarna kan nog inte förklara att mis:bruket bland kvinnor och d un- FYRORIG. 0 OCH. FEMKRONA - "| höjs för att slopa femtiöringen. tycke” ja emot” Vgpust alltför skrymmande lika "två-, och femkroncnna? Våra. myntenheter och -fönmod- Köpmannen har: passat på att frå- man egentligen will ha det med mynten. . Den största. etrömmen av slantar går ju' över diskarna så där bör man, ha erfarenheter. Bå- de” egna och allmänhetens. Att ”gruset”. är impopulärt wiss- "| te man förut och Köpmannens en- kät bekräftar faktum: av dem. som yttrat sig vill bara 10 procent hal. ett- och tvåöringen kvar. De flesta vill elopa bägge och betalning skulle eedan avrundas till närmas- te femörestal: 1:32 blir :1:30' me- dan 1:33 "blir 1:35. "Men rätt många yrkar ' på att bara slopa tvåöring- en såsom överflödig , och behålla vårt myntsystems minsta enhet ettöringen, Femöringen ekulle se- dan av :bekvämlighetsskäl kunna .1ges , den nuvarande tvåöringens format. : ” Tjugofemöringen.. och z enkronan tacklar Ängen," någon enstaka röst Men två-' och femkronorna är uppenbarligen föga omtyckta och det gäller i synnerhet det sist- nämnda myntet. Omkring 30 pro- cent av de tillfrågade vill ha bort bägge, nästan lika många yrkar | på att slopa fem- men behålla tvåkronan — ett mindre antal wväl- jer det motsatta, nämligen att lå- ta femkronorsmyntet vara kvar. Och om man nu skall behålla bå- da så krävs bestämt att de görs mindre och framför allt att de får så olika format att man inte som nu lätt förväxlar dem, En lant- handlare "går så långt att han ”aldrig tillåter några femkronors- mynt i min växelkassa, det blir för kostsamt”. Det pl d tiokn yntet har just inga, anhängare alls — antagligen i många fall för att man är rädd att formatet skall bli der året reducerades så markant. Det torde med andra ord vara fråga om en förbättring, som åt- minstone till någon del kan vän- tas bli bestående, hanterligt. Det- är knappa fem procent av de tillfrågade som vill ta ett tiokr och då i i allmänhet endast under förutsättning att man samtidigt tar (Svenska Dagbladet) bort två. eller femkronorna eller t 0. 'm, bägge, "med Fe vilja. Om "vi i ökad omfattning" skå : gå över till metellmynt,' är 'inte 4 femöringen och de två stora krön- :lmynten n . | porbmonnäerna — och hur kom- :l mer den planerade tiokronan att se ut? Och" vad tänker man ”göra åt "risken att. förväxla! de” alltför ligen också deras format skall ses över av en'statlig utredning och ga i några hundra butiker hur ten kunnat köpa eller arrendera uppföra skolor, sjukhus och an- nan service, dänför att behoven : | plötsligt. bliv - så. enormt störa: Följden blir. en + » eftersläpande | sexvice: Våt, bostad; rå skör, , Det. går att | väga. om en stor del av sanhället på kort l3 tid, "därtill; är. resurserna, alltför små. ” debattämne, konstnärlig . frihet. de.lämpliga att. stå. som svenska folkets” andliga ” Jedare?: Fönrtjä- nar de vår SätnaEr vår FESpolt. gorna' gå vidare. Lisa Osterman i NST ” oa Skånska Dagbladet. (CC Såväl för göteborgsområdets del det. arlzdelng att se positivt på regeringsbegtutet ' om : kommun- blocken; - Rune ; Johansson har som inrikesministen 'visat - ett utomordentligt handlag 'när det gäller att lösa problem som lig- ger varmt, om hjäntat "medan han på jorvåden som är honom mer främmande visat en be- synnerlig velhänthet. : Kommun- blocksfrågan har emellentid dri- S Nya områden. . - planläggs för fritidsfolket "Stockholm ” (TT). - Mer än .700 av Domänverkets äldre lägenheter. var 1962 uthyrda som fritidsbostäder. Idag är det fråga om ändå fler och antalet 'kemmer eannolkikt att'öka. Det är friställda arrende- och hyreglä- genheter, som på detta sätt ställts till fritidsfolkets förfogande. Dess- utom har Demänverket på skilda platser i dandet iordningställt sportstugecmråden " där 'allmänhe- ; tomter, Flera nya områden är för närvarande under planläggning. Allt detta" konstaterar domän- styrelsen i ett remissvar till jord- bruksutskobttet med "anledning av en motion från hrr Gunnar: Hed- lund, Lars Blasson mö fl., i vilken man efterlyser en aktiv medver- kan från Domänverkets sida för en positiv utveckling " av fritids- boendet. ' . I en skrivelse till överjägmästar- na i juni.1963 framhöll domänsty- |; Telsen att bostäder wid nedlagda arrendelägenheter -samt -£riställda hyreslägenheter borde hyras ut till fritidsbostäder i den mån de icke behövdes för den- egna arbets- ac | Ren eller verkets pensionärer. : yrorna = för = frit fastställdes med hänsyn sill Tor städernas beskaffenhet ' och läge. Utannonsering och infordrande av anbud på hyran har domänstyrel- £en inte velat Tekommendera. Man vill inte medverka till att hyres- skulle lätt innebära att som för Västsverige i stort finns a | hålet!t. nivån trissas upp i onödan. Det|: kunna vissa grupper utestängdes från |- e klätt lördagsfin och: lyste mot 'oss i unringad klänning "och. i pärl- genämt, för oss som skulle fira kivällen + framfö; Om -TV-ledninigen bara: anz/ stängt si ganska "slitna. RA stymen | : man klätt' kvällen.. Och inte en. enda fräsch. blomma [g knapp : Gunnar Falk i Sv. D. :; "Mången etc vis her drab- :| bats av ekrivkrampen och känt hämningarnas hårda grepp in- för vetskapen .aW just” så och inte annoMlunda måste tankär- att Ööverenestämma - med den schablon, han så. gmåfö gom | lärt sig alt hans lärare vill ha avbetet utfört efter, Folkskollärare Stig Hamfors ' st i Perspektiv, . F ETT ORD. PA VÄGEN att: bedja med förståndet « « » 1 Kor, 14: 15. Mari” skall använda sitt för- stånd när man beder, vilkét ärt detsamma som att man skall använda sin förmåga ett tänka, att” reflektera, > sitt verklighel - sinne. "Upp flyga orden; tanken twtil- Ba står, .. Ord utan tankar ”Särig him- iden når”, säger en skald. Vet- skapen om att Gud förstår 095 i vår enfald, får inte betyda att vi inte skola använda vårt för- stånd när vi bedja; Vi äro inte försvarade- med att låta order flyga iväg uten mening och Att "bedja med förståndet är att saniråda med Gud. Det är att inför honom tänka igenom sina planer och ' att ställa dem i ljuset av Guds visdom. Att bedja med, sitt förstånd är lika nödvändigt gom ant älska Gud med förståndet. Hur gör nu "du? (Forts. å sid, Dn do Kol 1:91 oo na formas och pennan gå för. logisk blick, det erkännandet" i med: de. .i Båstads-klonferensen. , - nets art: måste tangera. både, O"Tyåtnaden? > de" själva: att" bedöma "dagens ' - och medmänskligt ansvar: 'Är ' "nig > De halsband." Det : var . myckelt an= ” hälften . så mycket I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.