">. nomiska . mendera åtgärder. Att rek , = LT Ttsn den 17 mars 1964 LT = >" Kan stabilitet uppnås - ; utan” arbetslöshet? 3 är så svårt att be- döma som. den kommande eko- itvecklingen. I efter- hand går det alltid. lätt" av se wilka åtgärder som -borde widta= gits för att få det mest önsk- värda? kanjunkturförloppet. . Det uppstår ' ” hastiga - ekonomiska svängningar, dock inte så kraf- tiga. eller "djupgående som tidi- garé, En utjämning. av ,konjunk- turén$é vågdalar och toppar har sket. Bedömningen. av vilka stabiliserande åtgärder som bör vidtas är dock i. stort" sett lika svår. - : När man '$£er "på den” Tekono- miska utvecklingen :i vårt land under 1962 och 1963 framstår le konjunkturstimulerande åtgärder | - som. widtogs under 1962 och i någon mån under 1963 som väl kraftiga, Hjulen började. snabbt rulla 4” norrmål hastighet, 'ja rul- Ja alltför ,snabbt mur stabilitets- synpunkt. . Det, är lätt att, vara efterklok. Någon efterklokhet år det Keller ine: meningen att här odlå,' i blott att peka på hur käns- lig: ukonjunkturen är. Hur lite matt än rör vid de faktorer som påverkar sysselsättningen - för- ändras konjunkturbilden.. Detta sanimgnhänger med att man he- 1a ; siden! har den fulla . syssel- sä hingen i sikte." Det vore” be- tydligt, enklare att klara den ekonömiska” balansen , om man höll sig med en tex. 90 eller 95-procentig - . sysselsättning, En visp” :aybetslöshet är det "enklaste medletzavt komma till" rätta med överhetining : i ekonomin. Detta recept svill emellertid ingen " kommendera.» Det . skulle vara höget . orättvist att låta en grupp människor komma ' i” kläm - och göta dem till en, bricka. i kon- junkturspelet. Den fulla : syssel” sättningen bör upprätthållas med . allk medel” , Meg. .skapa- stabil . ekonomi: l ett fullsysselsättningssamhälle' i en hittills olöst knut. Stabilise- ringsutredningen nedlade. ett re- speklingivande ”arbet& för "att analysera problemet och. rekom- kom. N mehdationerna inte” blev, konkret utformade bp svårt detta problem arbetsföra i ett säljning uppslårsaufi TALET OM: och orkeslösa . vänds som ett för ök ut" Mylbild- ning av soc "aldemökraterna av rent taktiska skäl men har också anammäts . av: de ivrigaste ram verkansförespråkarna inom oppo sitionen. skriver. Ne rikes Allehanda Vst har man varit 1, luven "på varandra, men! det är, en överdrift att karaklä- risera 'den samlade oppositionen som orkeslös eller förlamad, kom- " menterar tidningen: , Snarare är det så att de icke- »- socialistiska "partierna "med tanke På sin långa tid i opposition ovan- ligt väl "lyckats "behålla politisk spänst. och styrka.. Varför skulle annars hälften av landets väljare ställa sig bakom oppos! "tionspar= tierna?, Vi behöver inte gå långt utanför landets gränser för att se hur socialdemokraterna 4 oppo:i- tion efter ganska kort tid har| drabbats av inre, och ofta svårgr- tade 'stridigheter. Det västtyska socialdemokratiska partiet och ar- betarpartiet i England kan tas som exempel De uppgörelser, som man haft inom dessa båda partier "om hur man på bästa sätt skall erövra väljarmajoriteten, har varit både hårda och dramatiska. NOG BÖR DET VARA HÖG TID att tänka om när det gäller pop- artisterna, framhåller D a la - Demokraten med anledning av de aktuella uppgifterna om vissa s k stjärnors höga gager: Deraz2 uteblivande. från radio eller TV under den pågående konflikten har inte inneburit nå- . » gon större saknad för publikens vidkommande, Något större behov har dessa artister inte att fylla. I varje fall bör det stå klart att det I fort:ättningen inte fnns någon anledning för radio och TV att satsa lika våldsamt på denna grupp "underhållare". Tidningen tycker det är un= derligt att folkparksrörelsen cen- tralt inte gör några ansträngning- ar att hejda popartistraseriet och pekar på parkernas nya uppgifter: | Med en 'övergång till ökat sam- | hällsengagemang måste det anses i ännu högre. grad diskutabelt att folkparksrörelsen skall uppmunt- ra den rad olustiga inslag som denser till prisstegring, det kom- mer man inte ifrån. Löneglid- . ningar uppstår, och efterfrågan på varor stiger därför. att lö- ”nerna”stiger.” <cI efterhand kan sägas att Te geringén vidtog för starka 'sti- mulansåtgärder när konjunktu- ren gick nedåt 1962. De var så starka" 'att en senare ”överhett- ning i ekonomin blev / Svårare alt klara" än den annars skulle blivit.” De stimulerande. åtgär- derna” började verka för fullt samtidigt ” som: konjunkturen i sig "själv 'svängde och förbätt- rades. Utan "några: " stimulansåt- gärder” alls skulle "kanske sta” bilitet nåtts, men då hade man » fått ta: en' viss "arbetslöshet: un- der nedgångsperioden: Och det l- vill ingen vara med. om. ” - I" nationalbudget ; för 1964. finns.:vissa optimistiska | - tendenser i riktning mot ett sta- bilt "penningvärde. ; Man ' antar där att de privata investering- arna skall öka me 1963, dock inte på långt när så smycket" som 1982, Samtidigt i låter. man : dén privata "konsumtionen "avstanna. Kömmer dessa -prognoser. att slå in ' skulle "faktiskt "produktionen ha. en 'chans . att ' hinna”: upp konsumtionen. en'.bit. -De .offent- liga investeringarna blir -mindre än tidigare år. Genom att dessa "wan kraftiga 1962 är det.nu möj- list att låta den offentliga kon- rit/lonen öka något jämfört . med både 1962 och 1963. Både den ej och : : offentliga konsum- ålls på ungefär samma under: det att man: låter de och åe "privata öka. Detta måste vara jen ”rätt "utveckling, : Att ' ö-. ka prodektienen och hålla kön- till. vilken Sverige torde komma än vv Sverige "nar sagt Ja till generat- sekreterare. I U Thants begäran om svenskt deltagande i fredsstyrkan . på Cypern. Visserligen krävde ut-; ”rikesnämnden som - förutsättning ' -för ett iakande svar. stt Sverige. "icke blev det enda neutrala land, gom .bidrar .med en truppstyrka, men detta krav kommer helt sä-: kert att uppfyllas just därför "att: "vårt lan? iotagit en positiv håll- -ning' ti: ge.eralsekr:s begäran. Av flera .skäl har det rätt stor. tvek- 'samhet om Sverige borde deltaga i denna nya FN-aktion, Vårt land har redan gjort mycket stora in- satser på FN:s uppdrag i:skilda delar av; världen. "Vi ' har. sänt trupper till Ghaza och Kongo" och "militära" observatörer till Palesti- - "na, Jemen, Kashmir m fl länder. . "En ' hänvisning till dessa insatser: kunde 'ha' varit. en fullt legitim - orsak att tacka nej till FN:s se- naste begäran, , 2. on : :; Det starkaste skälet. fö en av- böjande . svensk hållning ' skulle emellerfid -ha' varit den politiskt inflammerade situationen på Cy- : pern och de 'stora riskerna för att fredsstyrkan skall utsättas för för- ' + luster i människoliv. Många poli- "tiska blindskär lurar på FN-ak- : tionen .på. Cypern. Fredsstyrkan, att bidraga.med en bataljon, skall se till att strider: mellan. Cyperns . båda folkgrupper, greker och tur- . kar,” "förhindras," och om så- ' ” dana ”ändå'. utbryter, . skilja, de stridande åt, Det sistnämnda blir, säkerligen en svår uppgift, efter- som både: greker och turkar för- : fogar över hårt drillade och oför-- : vägna: gerillaförband.. FN-styrkan : får givetvis inte" enligt sina in-» ”struktioner . användas för några politiska syften,: den "skall vara ' ”heutral' gent. emot de båda folk- grupperna. men frågan . är: Blir det. möjligt att hålla fast.vid'den-: na: neutrala "attityd? Bryter , nya' oroligheter ut, som tvi styrkans ledning! Av fil. lic: Karl Lindegr en av Cyperns befolkning. — det ma vara greker eller: turkar — kan: "beskylla FN för, partiskhet till den, andra gruppens ; förmån. Enligt föreliggande planer skul-; 1e fredsstyrkan tjänstgöra på Cy-; - pern under 'en tid av tre måna”; .der men det 'är väl från början: klart, att det inte blir möjligt att: åstadkomma en". lösning av den" politiska Cypernkonflikten på så, kort tid: Förlängning av tjänst - -göringstiden för fredsstyrkan är. mer än trolig — den. är säker, ! Den "medlare U Thant skall utse, I får en: uppgilt, som sannerligen : ingen kan - avundas honom. Gre--, ker . och «turkar; har diametralt; motsatta åsikter om hur. Cyperns: politiska status bör vara för fram-' tiden, Den grekiska befolkningens innersta ' avsikt är att- få Cypern' ansluten som en' provins till - Grekland men tillsvidare är deras målsättning ' begränsad. till upp-' hävande av det fördrag av år 1959, : "enligt - vilket : England; Grekland ; . och. Turkiet | garanterar . Cyperns oavhängighet." Detta fördrag ger: vilken "som helst av de tre mak-'! terna rätt "att intervenera även "militärt på ön, under vissa för” utsättningar, t ex" att den ena . folkgruppen skulle utsättas . för övervåld från den andra. Om ga- ' . rantifördraget upphäves . skulle -'den "turkiska minoriteten komma i ett hopplöst underläge i förhål- ' lande till-den grekiska majorite- ten. Självklart motsätter .sig tur- . karna därför detta politiska mål; och begär i stället en federativ; författning för ön, som skulle ge: "turkarna, ett betydande mått av' självstyrelse. : Även tanken på en: ' delning av "Cypern i "”ex grekisk: ; och en turkisk: stat har framförts i från turkiskt håll," men "blankt , avvisats av'grekerna, ev o.s "> Till den inflammerade inre po: litiska konflikten på Cypern komz.: mer 'att-ön--också utgör -en bricka,' i: det” störpolitiska” spelet. . mellan : ; Det åtorstår hållbar? mi nalbudgetens ” prog neser Sen: er bbare' produk- tionsökning ' man räknar med. för 11964 r emöllertid - kunna, något rn . hyutkommen filmlitteratur.' Först sneglade, limskaparna mot 'den "skenbart" "närbesläktade :' teatern; ”Senäre "Kar beroendet av litteratu- ren kommit'att låsa utveckl'ngen; och. det är först i i våra dagar som "filmen: på en bredare front tycks "på eg att finna" sin särart. Film är, Änpräntar den citerade' skri- benten, ett bildspråk: . ; "Det är bilderna som är det vä- sentliga, filmskaparens: . förmåga att ' gestalta 'sin vision med hjälp av bilder: Ett filmmanuskript är inget annat än ett partitur, bild- verklighet uttryckt på ett annat , språk; Det kan. bara ge en blek "aning om , tolkningen"; den: fär- diga produkten, Art kelförfattaren övergår se- dan till. att kommentera "utgåvan "av Ingmar Bergmans manuskript till hans filmtrilogi och framhöll följande: : >. Troligt är. att utgivandet av filmmanuskript snarast kan vara friska fight klara 'besked när Ä Hur enkelt som neist tår det mt bli tens. för en finansminister sat fylla en:tom plånbok. Rätt, skö ta rät ” Därom & gav Vintiksdagens- fö »-hade att, diskutera hr Strängs p "position om -att- avskaffa: skattefr » heten för folk "Det gällde. alltså att "kämpa. — stundom hårt och hett Alla utanför. "regeringspartierna: gick... emot fi- ”näånsministerns förslag” att skramla ihop slantarna; > I andra kammaren förlorade hr Sträng slaget. . Hans partikamrat Spångberg tryckte lite fel på knap- parna! — ået: erkände : han något yrvaket inför journalister efter vo- teringen. -Men. sånt händer ju. 'Han försäkrade i alla fall att .han höll styvt på S g. ”, Och det var väl ändå i ingen "som i på allvar trödde något annat.” - I: första kammaren segrade fi- nansministern cch därmed går skat- tefrågan efter de skiljaktiga beslu- ten till gemensam votering. . -- Hur TCO-juristen.Lennart Geijer skulle' ställa sig till strängaspelet fick man veta strax före 'bataljen. Som bekant: hör ju” TCO till den långa raden av nej-sägande remiss- instanser ifråga 'om avdragsrättens slopande. » Hr Gei "representerar ju sot NT tll skada för filmk i en tid, då denna äntligen börjat frigöra sig från de seglivade konventio- ner, som redan så länge hindrat den att utveckla sin egenart, - kraterna i första ren. Men det var inte: alls 'detta som enligt honom var anledningen till hans inställning. O, nej. -— Dagens beslut gäller inte nå- -->Risk del av ett manuskript, inte gör klart för sg att det rör sig om ett "filmpartitur "utan automatiskt glider in i en ”litterär” läsart och befäster ' en: felsyn, som lika myc- ket är publikens som kritikens och filmindustrins, INKOMSTKLYFTAN MELLAN | JORDBRUKET OCH INDU- STRIN minskade inte under 1963 trots de förbättrade jordbrukarinkoms- |” tema: RLF-tidningen kommenterar den nyl'gen fram- " lagda undersökningen " av ' jord- brukarnas inkomster och finner att resultaten ändå berättigar till en viss optimism: De visar i varje fall att situa- tionen inte är fullt så' hopplös som ibland gjorts gällande i frå- ga om möjligheterna att nå för- bättringar via priserna. Samti- dikt - "visar beräkningarna att det "är' svårt 'att 'nå relativa förbätt-|- en-är- stor att-den, som. tar I”: ett något annat läge vid jämförel- mot slutet av 1963, erinrar tid- ! Enligt | "resultatredovisningen "steg arbets'nkomsten för bruka- .ren på grund av förbättrade pris- . relationer under (1963 med. ca -1.260 kronor, Med medhjäl kän: alltså 'svenska . folket återigen ” räkna : med” en "inte" ringa ' skatte= höjning” — en direkt sådan. Och mitt ' i semesterfirandet, 7 Så: tyckte nu: en gång för alla” inte de: oppsositionspartier — cer="' tern och folkpartiet. —- som lagt fram -egna motförslag för att klara hr Sträng. ur hans penningbekym- , mer," « sr Feperr em -:Mån ogillade i högsta grad denna ' direkta "beskattning. (via - folkpen=" sionsavgifterna) och. att - därmed | både folkpensionsavgiften och folks : pensionen". skulle li beskattade, Fel princip" Centern "ville inte ha folkparti- förslaget” om höjda folkpensions« avgifter. Man föreslog istället höjd sprit- 1. och vinskatt. plus ett par ören mer per cigarrett. Med andra ord gällde skatteförslagen ' varor som folk ' kan (med god vilja) vara förutan. Högern ville som bekant ingen- ting. En'3 och för sig "bedrövlig historia? höjda barnbidrag, folkpen= sioner, invalidpensioner ete måste ju finansieras. Och det går om den rätta och goda vilian finns där, Hözgerr forlsätter art demonstre« ra "sin motvilja mot sociala refor- mer. sl Centern angreps hårt av social" demokraterna: det är bara viss kon- SaN NtErupp som drabbas av sprit- familjemedlemmar inräknade blev förbättringen per familj totalt omkring 1.970 kronor: Detta är i och för sig avsevärda fö bättringar, men de kommer i se med utvecklingen inom indu- strien, Arsförtjänsten beräknas "där i dyrorterna 2 och 3 ha stigit med: c:a 1250 kronor till c:a 15.675 ' kronor. Denna höjning motsvarar alltså nära exakt den "direkt jämförbara höjningen in- om jordbruket — nämligen höj- . ningen av brukarens arbetsin- komst, Någon minskning av klyf- a räcker, det inte: till under ” Prisförbättringarna inom jord "bruket kom huvudsakligen först ningen, Beräkningar som gjordes k , hette det. . I själva verket riktigt argument, Men vilken belastning blir nu det- | ta för måttlighetssuparna? Det är ju genomsnittet man har gått erter. Det mest pikanta inlägget i téte å téte-grälet mellan sossar och cen- tern. levererades av hr Eliasson | di Sundborn tep): — Regeringspartiet ojar sig nu över att centerns förslag om skatte- skärpning på. umbärliga varor för att genomföra de nödvändiga re- formerna drabbar endast en grupp av konsumenter. Hur var det, sa Lars Eliasson, när högertrafikreformen skulle genom- föras? Jo då ställdes 'vi inför ett ultimatum:' bilisterna skulle få stå för kalaset . Från centern. restes starka röster mot detta Man tyckte att: alla skulle vara med om” att betala kostnaderna. . — Högertrafikförslaget var väl ändå också ett mio mförslag, elle hur, undrade hr Eliasson. | nämnas segrarens att lösa ett ra ”paser på” ön är betydelseruna "inte 'bara för England självt utan, också "för Natoblocket. ' Sovjet- "unionen har visat ett påfallande intresse för Cypernkonflikten, vil-' ket naturligtvis beror därpå, att den ser en chans att beröva Nato baserna på ön, om den" sköter . sinai kort . väl: i. FN-debatterna. Om . fredsstyrkan skulle komma " att användas på ett sätt, som på någon punkt inte skulle stämma " med ryssarnas uppfattning om de' "direktiv för dess uppfattning FN:s, säkerhetsråd fastställt, så kommer - = Sovjetunionen: att höra av sig i - FN-palatset. - "Trots alla de "Svårigheter och; faror, som man. klart kan skönja, har den svenska regeringen i fullt " samförstånd med : oppositionen " beslutat att ställa en truppstyrka till FN:s förfogande för tjänst på "Cypern .:Vi anser också att detta " var den enda möjliga” attityd Sve- rige kunde :intaga.” Det är vår: plikt att aktivt stödja de aktioner :' : FN gör -för' att. bevara: fred och . ordning på olika. håll i vår oro- - liga värld. till 'en. jordförvärvare. Lantbruksförbundets alerta 'kul- turorgan > Perspektiv::sysslar scn naturligt är mycket med både bönder och universitet. Detta är särskilt ' påfallande i det nyss. ut: komna mårshäftet, där' en' bärande artikel — 'skriven av ”uppsalado- centen Nils Thun — utgörs av er ytterst ' informationsrik -framställ- ning om lärarutbildning här hem- ma och. utomlands: och: i vilken tanken på pedagogiska fakulteter vid universiteten visas stort posi- tivt" intresse, Åtminstone Uppsala wmiversitet är -'inblandat ” också i ledaren, formad till ett försvar för bondejordbruket,;: vilket hotas” av ”jordhungriga . institutioner : under ståteris beskydd”, "Ledaren är inte arald Alm ' våd Siljans ällberg, För: ett annat "ceti- inslag i nya Perspektiv svarar Wohlin, som 2 skildrar "Ifråga förrän någon form H i lögynnsatnni Dödsdomen över: Jack Ruby visar att: juryn i. Dallas ' har förmått att stå emot den lokala opinion 'som -i mordet på 'Lee Harvey Oswald velat ge en pat- riotisk gärning, i varje-fal en gärning som 'inite borde besitraf- fas. "Att domen kommer att överklagas kan tas för givet. ÄÅtskilligt talar för ätt nya om- ständigheter kan komma i da- gen” "under 7 målets "fortsatta handläggning. - N Verje dödsdom ' är naburligt- wis förkastlig,. Vad som för da- gen står i centrum än dock det faktum avt' Jack" Ruby inte har blivit behandlad som en ' hjälte, utan sorh' en brottsling, = : Dagens Nyheter. : : Om" Raoul Wallenbergs för- svinnande i Sovjet bör det med kraft göras klart för den ryske utvikesministerr att Sverige in- te kommer att lämna ' denna av klarhet. nåtts. : Det kan i. sam- manhangelt erinras om"-en upp- gift i senaste. numret av höger- sägs atib Raoul Wallenberg e ekul- le ha varit intagen på ett ryskt mentalsjukhus. - Denna . iaktta- gelse skulle ha gjorts betydligt : | senare. än "1947 :— det år dåjli Wallenberg enligt ryska rege- ringens påstående skulle ha av- lidit i ett krigsfångtäger, Också en "mängd andra "uppgifter sä- ger at. den svenske diplomaten var, i. livet efter detta, år. Vad hände ' sedan ?: < "Nordvästra Skånes Tidningar. vin. br Sträng föra en eko- nomisk: politik som leder: till ex snabb ”ökning ” av "ett välstånd, Incitermöntet att satsa peng gar öveltag kan inte sv rande återverkningar för he- : Ila” "samhälllsekon: att.p sätt” söka ta ett. kliv framåt i utvecklingen. Man” ef- terlyste” rationellare” arbetsmei der, :Sådana går inte 'att kläcka vid "arbetsbordet varför de som utförde behandlingar borde" va- ra de rätta att själva lösa dessa problem. Äke Jänsson, Båstad. specialpriser. Bland dem . kan länge olöst problem att jämnt sprida bets på parketten, ett annat gick ut på att förhindra dammspridning 'på äldre. slip- maskiner, flera förslag som gick ut på att' koppla d re i slag fick: Jansson: [ "Förstapristagare blev] = Tio förslag sorterades" ut för | ssätom fyra hundra » av « de. tusen - "kroner som i örfogande. 2 En intressant och belysände 0) interiör från LO-bladen berättas av märket —rr— i GP. Det gäller en distributionschef tom härom- dagen kallades till den nye eko- "nomidirektören för den nya td- till" slipmaskiner; "lösningar på redskap för att undvika att lig- ga på knä på golvet vid -mel- lanslipningar, 0. sv i Vår högre levnadsstandard, vår nya syn på färger i ett hem och mycket annat gör att be- ställare av omslipning av par- kett önskar få sitt golv. annor- lunda, Med detta menas ofta att eken skall göras mörkare, man vill ha 'mörkt bruna (antikbe- handlade) golv eller . också. en gråaktig ton. > -: . Äke Jansson 'från : Båstad "har löst problemet på ett enkelt och genialiskt sätt. Det är förvånans- värt att ingen tidigare kommit på det. Med en vanlig dammsugare och den malspruta,. som levereras med dammsugaren, sprutas vat- tenlöslig bets på den finslipade golvytan.: Sprutan skall hållas 70— 80 cm från ' golvytan. När betsen torkat kan synteko-behandlingen ske i vanlig ordning. För sitt för- kommentar: tidningen Medborgarem, där det]. TH högre klasserna : det får be-lg skilda te .85- Idär-q >J och det vänsta. ra vad han "måste åvaroför vad han börs? . " Handelstidningen. Eter socialdemolkratiskt syn- sätt: är det för all del. bara ' i sin ordning att gränsen mellan -.. allmänt och enskilt stadigt för= skjuts till det - allmännas” för- mån. Enligt borgerlig åskådning är detta emellertid ' alldeles up" penbart en "utveckling åt fel håll, Oppositionspartierna har följaktligen här en av sina” all rå viktigaste bevakningsuppgif-. ter. ” - öra Svenska Dagbladet. FAVvs allt att döma hade" so- ' cialdemokvraterna -räknet ; med att hr Hedlund ' och hans par- ti skulle gå regeringspartiet till mötes 'i' åtskilliga: kontnoversi- ella frågor. Men -cenlterns satäll- när anda i förf: ttningsfrå- gan innebär i själva verket ett nej till den. socialdemokratiska idén tatt skapa något. slags kom- munalt bihang i . den nya kam-. mari enmvov Md : " Sydsvenska” Dagbladet. at; CARE centern” inte. nappade på den :kommunala ' anknytningen är” glädjande: -Deltta missfoster författningsdebalten bör den socialdemoknatiska partiledning- en själv få stå för — och skäm- mas över, : Aftonbladet." : . Frågan om” grundskolan för "sådana "elever ' som " uppfat- tar sin ekolgång som ett straff - ock; sin” skoledia ; som Let slags sjukdom är märmast: tabubelagd : i svensk” "sköldliskusston: "Men" r, Ed inte borde skolan, och. ndärvar sina”. lighhejter . och ebro-Kuriren, : ”Riksbari É Iralban : ka vara en cen- "och inte: en automat, : rege ingen koppar in Vväx- lar i enaränden, och. får ur peng= ? ar £.den' andra.” - : : > kbbwersalionsämne kens i kommande höga vyska” - miodeina" läten i radio. och” TV,” kan man:önska: en: knall, "som ? tyskar inglirumenten, men det! kllir , väl. så "jag man med ti- den vänjer sig vid- det mesta Om en begåvad. pianist under ' en. konsert i i Stockholms kon- serthug 'dernonstrerar sin” mu- siosjäl genom alt spränga hela : konsenthuset i "luften, tillåter ' jag mig. reagera, utam hänsyn till . musikens kuffturradilkaler, Nu är det sagt. =. » Pål: + "Västerboltefis- Kuriren. ni nen (ST-AB) i Stock- holm, hr Kurt Samuel . Denne ddelad. ”distributi :hefe ait han skulle förflyttas till ett annat område, Distribut' onschefen tog meddelandet rätt” - allvarligt och ville inte gärna gå med på en förflyttning. Han angav också sina skäl härför. Då fick han ett snävt meddelande att om han inte ville godta denna omplacer: ng kunde han betrakta sig som skild från företaget, ' Detta hände på i fredagen. Lör- dag eftermiddag hade 'den tidiga. våra medmänniskor Som fETT ORD PÅ VÄGEN — > bedjen för varandra «+ - Jak. 5:16. Förbönens. hemlighet är inte. - uppenbar för, alla, men den borde bli det, Föngt i 4 förbönen möter 'os3 ”bönenis välsignelse. " Genom förbönen Mönvändlas Vi." Vi skapa den atmosfär kring me ' re så uppskattade distributigns-|'Tr tron och kärleken att växa. direktören i sin bostad ett brev som meddelade att hans rum på företaget skulle vara utrymt före Vi bereda marken för . Guds ords 'säde och vi liksom ge sä- de åt den som sår. Paulus bad, att då bedja för honom, klockan 1 påföljande måndag. så att fulla unde finna de rät + Märket. —Ir— ' noterar att de nya herrarna är styva i korken ta ”yycden, gå han oil tale a vi men erinrar samtidigt om att själva mom förbönen. Om Job stränga herrar inte b brukar rege- heter det, att mär han bad för ra så länge. : sina vänner, så välsignade Gud 2 MN Länge nog för att ge prov på en d - | singar gå länge" lönerushen fort- | På decemberpriserna visar att om » Jovisst! . honom, Det är.! ee ryma, inom. Do Rem 2 sätter med -nio- och tioprocentiga |. de gällt hela året hade ink Ila hade och att 4 rar oe han egenartad mentalitet, som inte hör Förbönen renar oss & vår in= hället tänka på. | frenhers per jorts under ca ön lång | Klyftan minskat inte så Lite, Vil räkningen "på. decemt lingar ; näs rg ä = samman med vår moderna tids ställning till våra medmänni- are sol M priserna som jo tänk Xx få män ehterföljare. de lönehöj under hela fjolåret, Inkomstb ordbr - nelaget och de rätta . jningar, ns nde f ok j våren 1963: Mtan fick god effekt, - blad) in a LL, VE oe då bedja för t dag? | - vo "
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.