NY. . - focke sa 2” - -e —=1LT . Doniänverkets' skogsaffärer. inte reglema för statens inköps- politik ekulle ändras så att det Måndagen den 23 mars 1964 'IT= = Jordbruksminister - Holmqvist kom med en mycket uppseende- - Ke mentaé | väckande deklaration i riksdagen | allmänna” kunde "bli- ägare av Hr Erfandér har suttit länge]. Man gör ' " emollentid varken när han' häromdagen besvarade alltmer » mark. "Det" är orimligt, vid makten och har även upp- någon tjänst” åt sitt. företag eller centerpartisten”. Arne Perssons å Heden i lHation om d verkets” skogsinköp. Hr Persson hade påtalat den ökade inköps- nått 'en "ålder, . då rädslan för att riskera gå miste om makten "ofta kan. 'ta sig - skrämmande uttryck. Hans funderingar i för- åt > turistlivel. genom. att kasta bort pengar på innehållslösa, illa utförda : tryckalster: utan varje tillstymmelse aill'spridningskion- . pande del av det kal.; — jord-' och skogsbrukare . — 'å. framtiden” skall "vara ägare av "oförändrad del: av" jord och " nomiska biståndet, aktivitet som märks hos domän- verket och som på sina håll ute i bygderna betraktas som en 13 men. effekti ring av den svenska ” "skogen, Jordbruksministern ansåg inte alt "skog: 92” procent av det, svenska folket” har "inte ' direkt'' tillgång så till egen'mark ute i naturen och det är deras 'rätt till detta man måste - tänka ' på" i "ett-läger då fritid. det låg något upp d de i den "statliga inköpspolitik som . bedrives, och i nästa andemening kom = den' > uppseendeväckande deklarationen, Den bestod i att jordbruksministern ifrågasatte om SVIKNA FÖRHOPPNINGARS . MÖTE: > ect end Världshandelskonferensen, som i FN: 3 regi börjar i Genéve den 23 mars, är bla. ett uttryck för svikna förhoppningar när detl- gäller att lösa, u-ländernas eko- nomiska — problem, skriver Svensk Export Efter mer än femton års . ansträngningar an förbättra de 'fatt'ga: länderna lott har klyftan” mellan rik och | fattig snarast Nidgatsi” : feta Inte" niinst” nedslående. har utr vecklingen:. på shandelns område varit, Mellan 1950 och :1962 sjönk |: strävar. efter; sålunda u-ländernas andel av den: totala värld:handeln från 30 till 20 proc, medan industriländer: na kunde öka sin andel från, 60 - till över 65 proc, Man bör göra klart för sig, att ett underlättande av u-länder: - nas export inte på länge än kan tänkas ersätta 'det direkta eko- Industrilän- derna får bereda sig på att axla fattning. eler "Dessa fongångar uppkallade omedelbart en” tad 'centerpartis- ter till "skarpa" protester. "Fritz Börjesson i Glömminge.. tyckte "att. jordbruksrministerng” resone- ”mang inte stämde med verklig- man i första hand är ute för att skydda, I så fall skulle inte do- ' mänverket göra sig av med mark : £cm är lämplig för. fritidsändamål -och ä stället köpa. prima skogs- gårdar: som” skulle kunna : vara fullt bärkraftiga i enskild - ägo, - Rune Gustafsson li Alvesta me- nade « att "om ” domänverket skall bli ägare" av allt mera skogsmark -så kommer (detta att försvåra den rationalisering ” av den” enskilda | fantighetsbildningen'. som 7 man |: Domänverket har "4 -praktiken visat sig vara imyc- litet intresserat av. att .i 'frrm av byten och försäljning miodverka till dylik rationa- Ne rn Hr Persson: i” "Heden påtalade den, konkurrens” som råder mel- den de ivå statliga institutionerna d; tbräilkenå ket och 1 blir av” allt större om-|. ' med bergsre som kon byggas på till vigbrtare.. a ' knyter sig just 'nu intresset! il hög grad kring frågan om den: : > planerade; sulfatfabriken.. Man H fabriker >Å: t givetvis” vara” svårt för en och ani nan brukare-att flytta ifrån. födel-1.: ändra sidan kan det i Värö för. a re hamn vid 'Lahall är "utomor- dentligt:. stora med -hänsyn till att fattningsfrågan. bar wckså utlöst reaktioner ' inom - det egna par- tiet och naturligtvis främst bland dem som” håller '4 gott minne demokratin under. sin ' genom- brottetid så intensivt stred för, nämligen "att" folkviljan direkt skulle göra mig gällande genom wall till en "enda kammare. I Danmark, ' Norge . och x Finland har man ju redan kommit där- hän, men i Sverige är det nu- mera landets mångårige, swocial- demokratiske . statsminister --som stretar emot tfolkwviljans suverä- nitet. Fruktar-hr Erlander inte hisbortiens dom? ot Helsingborgs Dagblad . Statsministerns - tankegångar om att sambandet mellan kom- mun och riksdag vore en grund- läggande » förutsättning för" go- cialdemokratiska pantiot ter sig som en konstruktion. Man för- står Will fullo de sociefdemokra- tiska - tidningar. som :reagerat mot att man skall göra en in- skränkning & folkstyrelsens prin- cip- för - att på det. viset skapa ett sammanhang som linte ens diskuterats närmare i- författ- ningsutredningen. ” TT ' Sydsvenska Dagbladet ett . demokratiskt ett ' totalfö kvinnornas del det troll. Även om de försöker upp- träda i något Dags truristfräms jande. förklädnad. vad arbetarrörelsen och social-!'' Köpmannen . Den samhälls. och vårdeko= nomiska . aspekten är verkligen —& ånte ”idalt , viktigaste skälet för ' bättre". stöd åt handikappade - barn och ungdomar —— som ut- gör en såvitt man' kan bedöma : växande, andel! av ånskullarna — Men den är: fult tillräcklig för att motivera upprustning på red front av, särskolorna och Ninando Ånistitytioner. Dev oA . Dagens Nyheter . "Vi häller oss 055 som bekant. med . numera, ' För . innebär ” detta . försvar jom man får tro de höga + militärer Som svarer' för: sälver= de' får diska, laga och : delta i. allmänt förekom- vara : med i högtidligare sam- . liga inför världen, De ' får inte karlar som blåser och tutar. ma .. Värmlands : j Folkblad heten på Stockholmg tskltt, att. nu mat," stoppa += strumpor, . Ita hand om sårade : . mande göromål, men de får inte . -: manhang, ty då gör de oss löj- . eng blåsa flöjt eller tuta horn i'sådana sammanhang, ty kung- ens säkerhet kräver att det. är. : sebygden och låta omplantera ' sig |.Y -på. en ”annän. plats. nom. kommu= ij nen, men även. detta "måste ju-g De yngre jordbrukarna; 'som « ljer 5, sina. "gårdar, . har. givetvis möjlig]. het” att få” sysselsättning. vid: den ytterligare bördor, ” Så mycket väsentl' gare är det "att de uppoffringar -, vi: kan bli tvungna att. göra verkligen”. Jä ägnade att befordra en" sund ut- rättssamhälle ”falctiskit inte i' sin ordning ' attt. stalten-skall bekosta en viss form" av privata inves- teringar — de. gom cker i form av :högre" utbildning —"' medan a nd. Dessutom 'före- danska enkelt. att : mt problem för demokrita Vv är! att individernas stora frihet också kan» leda : till deras tisole= .. | i dess Kelhot,; ; . veckling såväl; av ”u- -ländernas |" Ad - Mö MED OVANLIG FUMLIGHET ! tycker Norrköpings Tid- ningar att ärendet med: de kb 1, ; Jdeh. som » av vä år utestängts" från, vaklparddén StockHolms slott skötts: : I ett helt å år måste en rad mi- litära instanser, som "har. att ta befattning med" vad som sker på « Yttre; borggårs én hå vetat” sakenr I. två månader, ba alövningar ”bedriv: värns- och. musikkåren lagfaret militärt ögafh: ; långt” som. till de två "ovanliga inslagen i 'skaran, Först sedan de cis avkonterfejats '; och" beskrivits |. 3 som ett säreget; inslag - i sams « manhanget blir det nej... ', ' i de två tösernas deltagande som I Detta alldeles; bortsett” från ätt man har utomordentligt svårt att blåsare, se någon risk för miss- färstånid.- med främmande makt eller för rikets. säkerhet, Intressant skåll det förvis o "bli 1+av om. man" står :undrande ' inför ett betydligt” högre pris. Domän- "verket, uppträder "inte bara som : alact när det bjuds. ut -fas- som ; ligger i anslutning Jä. redan befintliga kronoparker "utan man kö per även in områden j vad som "köptes. in En ent. "råder oro” bland de DET MA, VARA "FÖRLATET dot. ':;.på platsen. Var. obriken inom det . Btora - nämndens. - kassör ' och + "byggnäds- |. . satt. "riktning finnar ne roliga. området. skall: uppföras är | ännu. inte >bestämt. «Det. tar ”äersökninigar, - "områden ” så platsen som” Jå Hertid..konstatera vid en rundvand- ring” i ' sällskap med - kommunal- Et ordförande" Peter, Karls- . den aktuella - äggh ituatio- nen, skriver RLF-tidningen. » Vi: har baft ett rekordlågt" ägg- |- " pris som följd av en stor produk- | "tion tidigare under” vintern, ' och I son” i Värö, att. platsen för. fabri- ken:i lahallsområdet ; är väl v: -Omtådet är" "rymligt och ligger" nå got avskilt på en udde” i "Kloster. "fjorden" med: en strand,” där :man H nya” "fabriken" nä : Det har varit förståndigt” a kommun. "och," -länsarkitekten '. att icke - åta > bebygga områden - inom kommunen, ” Ser passar ; till fabri-. övertagas je! i | fabriksanläggningen.] blir aktuell, ek någon tidning har:det talats o om attiman "inorY' de aktuella" fabriks- | ö området ' finns en, del minnesmär- ken från äldre tider: stenrösen m'm. Kö vid. kusten finns sådana! minnes- märken lite över allt och'naturligt- I vis- finns ”det också sådana» i La- hall, "men de tycks. vara- ganska få, Bygdens - + folk » känner... den "en gång i "ju att in- inte . till 5 | hamn, "och "skulle "det 4 ar jär xportförhållandena.” tillgång still; Varbergs det blir. billigare att- sänvi och : : Varbergs: stad; Det 'kän” "nämli- gen! inte "vara ekonomiskt ”välbe- " i I tänkt att" offra pengar på två hame : nar). om" man ; klarar” sig med; en : Men detta är'ju en fråga'som det ' finns anledning att återkomma tili rr” inne,:' att” noga. ket” som kan vara mest ” ekonomiskt: "att bygga egen hamn ” eller att sända sin produktion över: Varberg.: Eftersom man räknar med ' att: få järnvägsförbindelse .mellan ' fabriken 'och Varberg, har ju tran- - sportfrågan lösts .på ett, enligt vårt : förmenande, riktigt. sätt. De: fram-., tida kraven' kan' ju. senar övers" "I söker köpmännen... Det är: be- ungdomar som” vill välja . jord- brul' eller handel eller hantverk elte : som ”födkrok måste ordna firvanisieringen . själva. >: - Allla påpekanden av detta slag brukar - avfärdas: som ”reaktio- mära”, men strömmen - ; håller. måhända på ant vända. : - Som : "Jockbete. används med förkärlek turismen - när eckvisi>' velaktiga annovspropåer .hem- gripligp med tanke på det väx-' ande: intresset i; detaljhandeln för turistnäringen: och dess be-' främjande. Btt nytt sådant för- sök görs + dagarna. rar Nörer -för' mer: eller mindre tvi- 1: aliomisering. - Vårt 'samhäölle är visserligen /genlomvävt av orga" nisationer :av . ella ickag, Varje i' geromsnitt : billhöra - föreningar." spelar en - "oerhörd oll: detita intensiva föreningsliv. SR: & Margit Wohlin : i "Perspektiv . Lördågsslängningen är, "det vet vi, "en följd av den i fjor: träffade 'arbetstidsöverenskom- ielsen, Det är inget alt säga ; om den,: Men nog bör bankerna' ex: Malmö kunna enas om - jountjänst, . så att, åtminstone ett centralt" bankkontor i - närheten, av Cenirehen,. köpenhamnsbåtar- na och hotellen har öppet; minst till klockan, 13,.helst till 15, på ring "och därmed "till? samhällets svensk, spädbarnen inräknade, ' ” Och - ”folkrörelsernia SS många. Under. vår vandring» inom. området fann vi en bautasten. på -.|en' åker och den kommer man sä- kert. inte att förstöra. Det är möj- ligt att det” finns flera dylika 'ste- när och dessa bör ju bevaras, för- | utsatt att de har historiskt" värde: att så småningom ta del av vad som sker vid Grönköpings fält- jägarcorps" och "höra vad major "von Peijland 'har 'att andraga li sammanhanget, I har "en : underbar : utsikt. över: berg . och kobbar utåt havet.” Det är en » skärgård i miniatyr. ”... r Som vi. förut omtalar har. ;Syd- , östra” Sveriges z 'Skogsägares För- ” bund här: inköpt” fem gårdar, någ- "trots. att, noteringen nu höjts Ig- I ger partipriset fortfarande under sexårsavtalets nedre: prisgräns, Trots. detta :har' man "sänkt im- bortavgiften '— för alt få erfor. ” derlig import till påsken. T:d- blickas och eventuellt lösas.' Med den nya fabrikens tillkomst, , följer ockbså krav på "utrymmen: för” bostadsbebyggelse: I detta fall har” Värö.' kommun” redan. vidtagit ' åt-'t gärder, Betydande. markområden; lördagarna även :i sommar.. Dehi "I som ' jobbar på em lördag kan få ledigt t, ex. på en måndag. : Det går bra" för joumalister och bör — också kunna. gå för några en- +. fattningsäcbatten vänder VALEN AV FÖRTROENDE: MÄN Slentr'an är otillbörlig vid val av föntroendemän, skriver Jord- brukarnas:; Förenings- blad Närmast är det lantbru- kets "organisationer 'tidningen vänder "sig till, men en' del av synpunkterna torde ha; allmän- gilt'g räckvidd:, "os Naturens ordning är - att den ena generationen får lämna sce- nen och avträda vad den skapat till den efterföljande. AM för detta kräva tac het "eller ö- ningen skriver: i Ägg är visserligen en färskva- "ra men det får inte tas som ur- fäkt - för vilka konstigheter som helst på marknaden, 7 priset under de ra mindre, jordbrukslägenheter och "några sommarstugor. Bland säljar- na kan : Lennart : Joh En och: annan sten, har möjligen it till under senäre tid.” &son, Johan Johansson, Alf Karls- son och” Sven : Månsson ' och ett| na har förklarats av svårigheter- na att bli av med de små över- t som vi haft. Produktions- ningen i Västtyskland har för- ” anlett - "åtgärder, som i realiteten betytt importstopp och wvärlds- marnkadspriserna har sjunkit. Om vi kan placera överskotten på en produkt är det i och för sig möjligt adt hålla nedre pris- verdriven respekt av de unga är varken befogat eller tjänar nå- got till; man måste komma ihåg att de unga också får dras med tunga bördor och många bekym= mer. Det är väl motiverat att de får tillbört” gt bfytande genom att Pp på så mycket mer dm de ofta har go- da kvalifikationer härför, Det bör väl även i princip vara så att de yngre har lättast att gå i takt ” med den snabba utvecklingen, En annan sak som tidningen vänder sig mot är: mångsyssler riet, Man 'kan fråga 'om inte alltför många uppdrag ofta samlas i en hand, .Uppdragen är därtill ofta så väsensskilda att man kan und- Ta hur en' människa så. snabbt orkar ställa om sitt intresse från den ena saken till den andra. Med den höga bildningsnivå vi nått borde det finnas folk av till- räckliga kvalifikationer för” att sprida förtroendeuppdragen mer. "Man kan''invända att många uppdrag ökar en persons möjlig- heter till. överblick och samord- ning, men härför finns det andra organ, Viktigare är att vederbö- rande kan :'ägna uppdragen: om- sorg och "att samhörighetskäns- | lan breddas, tersom man inte bli- vit 'av med äggen har man fått gå väsentligt under nedre pris- gränren. för att försöka sälja så mycket som möjligt inom landet, .Det är naturligtvis ett' sätt att lösa frågan men man borde dock ha kunnat vara mera förberedd. Det räcker inte med att sänka priset för att få ökad avsättning, man måste också se till att va- ran. blir såld, annars är pengar- nm bortkastade, Frågan är om man här gjort. en rimlig avväg- ning mellan pissänkning "och sälj- stöd. Några större insatser har i varje fall inte gjorts på reklam- sidan. Skulle det inte exempel- vis ha varit möjligt att dra lär- . domar av fjolårets smörrealisa- tion. Det förefaller som om ä skulle lämpa sig utmärkt för en sådan prisdifferentiering. Just nu har vi dessutom underskodt. Men ändå tar man inte ut det pris som avtalets regler möjliggör. 7 Två saker har vi lärt oss un« der de senaste månaderna,' anser RLF-t.dningen. Vi måste för det första skapa en effektivare mark- nad reglering för ägg. För det andra har vi fått en illustration till hur oerhört' dyrt det skulle bli om vi för 'exempelvis fläsk och kött skulle tv'ngas lösa till- fälliga överskottsproblem genom . prissänkningar, det planerat för sommarstugor,.men för detta ändamål kommer sålunda jordområdet icke att användas, -— Vid en färd senom lahallsområ- det finne man, att sommarbebyg- gelsen , förekommer ganska spar- samt De stugor som” finns, är väl placerade : skogsdungar - och så- .lunda skyddade inte bara för vir- darna här ute, utan även för in- syn. Hur många sommarstugor som är uppförda inom området är svårt att säga, men det kan inte vara frågan om många, kanske. ett 30- tal: kanske ännu färre -Byggnads- nämndens" ordförande har” ingen - kännedom -härom; ty de flesta-upp- "fördes långt innan han blev nämn- dens ordförandes 7” cs Vs Lantbrukarna här har i regel små arealer, ' mellan : '20—40" tunnland. och- jorden är lätt- och" påverkas "synbart" under torkperioder.: Läng- re upp från havet är däremot jor- den ganska "bördig, men ju när- mare man ' kommer 'kusten, . desto |" mera framträder >sånden., Ur ren jordbrukssynpunkt kan man :' inte säga 'att 'man förlorar. om mar- ken kommer att användas till fa- briks---och -- byggnadsändamål. I framtiden .kanske dessa gårdar än- dock hade försvunnit på grund av att: de icke ekonomiskt kan ge bärgning. för sina -brukare. Det är|" därför ur den synpunkten riktigt att man har passat på tillfället att Jä ärnväg och 'v Det låga mindre” område av 'bröderna Jo-]| . Under, . många . år- har . man 'hansson;.. Sistnämnda - ägare hade | bland . intressenter i Backa "och"; före ' försäljningen av markområ- | Lahall : diskuterat "frågan ' om läggandet ' av 'en' väg ' eller -för- hbättrande" av: den redan befint-'|- liga för att därigenom få en rund- linje över Backa, Lahall, Bua till Värö,'-men "man har inte :lyckats komma överens om hur denna väg- fråga skulle lösas väg skulle få betydelse för bygden är. tydligt, bl.a därför att man då finge bussförbindelse' "mellan " då | nämnda orterna, liksom även skol- skjutsar, som beröra "de nämnda" byarna. Om" fabriken kommmer till stånd löses frågan rent aut Att, en : dylik iskt" | vid bränning lämpliga till” tomter,' har inköpts,': och ytterligare "markområden hop- pas man kunna förvärva inom en , snar framtid; Rede fl fl yitas | ' på skogshygge Stockholm (Skog-Press). .- Vilka praktiska ' åtgärder som kan widtas för att skydda viltet i markerna . vid hyggesbränning ska eh expertgrupp söka utröna genom fältförsök i. slutet av maj i år. Si elsen har diskuterat sa- En omläggning av den gamla vä- gen -till. Lahall. har. redan prickats 'ut på kartan, och :man vill hoppas. att den vägsträckan också kommer att fortsätta över till Bua. Mellan Lahall och Bua samhälle finns vis- serligen redan nu vägmöjligheter, men den befintliga vägen kån dock icke trafikeras med moderna tra-' fikfordon annat än under torkpe- rioder." ! På samma karta finns också ut-" prickat järnväg, ett stickspår från fabriksanläggningen - till Väröbacka station eller möjligen till någon an- nan lämplig anslutningspunkt. Med hänsyn till den planerade fjärrtra- fiken på Västkustbanan: kan möjli-" gen . anslutningen ske ”på ' annan platsö än vid Väröbacka station, > Talet om hamnmöjtigheterna fe "Man har konstaterat "att möjlig. En verklig diplomat är i stånd H att vid varje tillfälle på ett till- fredsställande sätt förklara varför det hade.. varit. fel. att göra - det riktiga, - De mäktiga ” i våra dagar hyser för det gångna ett förakt, som det inte förtjänar, och för det närva- rande. en :vö mindre förtjänar. NE ördnad . som..det ännu ken med representanter för Vilt- forsk ådet, Di: t, Jä- tel garförbundet : och Tot I hö ch vrider nu många på de argu-' : läggningen: med. partiledarna från -'oppositionen, I detta sammanhang bör. kanske en hittills knappast observerad - motsägelse i denna " argumentering framhållas. Då hr. Erlander skall motivera att val- systemet måste ge 'det största. . nar han med stor skärpa att det på detta sädt gäller att skapa ga- rtantier för att regeringen sitter säkert och verkligen är hand- lingskraftig. Men då han sedan "skall förklara varför det är nöd- vändigt att välja en del av riks- . dagsmännen .på kommunal väg, dyker : plötsVgt ett argument av rakt motsatt karaktär upp! Då och man enades därvid om hur försöken i princip skulle Jäggas upp. . 'BL a. ska man söka experimen- tera ut en metod att lokalisera hönsfåglarnas reden, vilket hör till de” svåraste uppgifterna, På sina håll har man använt sig-av hun- dar för att spåra upp reden innan hyggesbränning/ sättes igång, oå andra håll har skallgång organise- rats för att skrämma bort fåglarnä, N med” skrä är att fåglarna ogärna återvänder till sina övergivna reden,. .Under de nu planlagda försöken ska man, därför söka utröna "möjligheterna att flytta redena före hyggesbrän- ningen och sedan flytta dem till- Idolen taktik meddelar hr Erlander att 'oppo- sitionen.. genom det . tilltänkta t får en chans att störta megeringen vart- annat år, allteftersom riksdagens sammansättning - ändras . genom riksval och kommunalval. Alla smakriktningar . tillgodoses på detta sätt: ' Vill man ha starka regeringar, skall man understöd- ja socialdemokraterna i författ- . mingsfrågan. Vill man ha svagare regeringar skäll man också göra det. | Onekligen är denna mångsidig- het i argumenteringen en smula påfrestande. Skenfäktningen, ba- kom vilken rent partiegoistiska intressen döljer sig, är inte ens elegant, (SvenskaDagbladeét) + .baka till sina ursprungliga platser när. hygget är färdigbränt. "ment,' som statsminister Erlander | ' ”.. framförde. häromdagen -vid över- | stava -banktjänstemän. "Karzo 4 S:D.S Vi moderna människor 'f söker leva högt: på- wåra höga skatter... Ute i: världen vinner vi väl stort anseeride för vårt? fenomenala världsrekord i hög- skattepolitik. Säkert våra högskattepartister (social- demokrallerna) alt utnybdtja den=. partiet överrepresentat'on, 'beto- !na habtfjäder' på. : valaffischerna till hörtens val. . . - Pål i |” Västerbottens-Kuriven : kommer rf ETT ORD PÅ VÄGEN — bittida" om 'morgonen..: "Marks 1:35. Vår Frälsaye walde ofta den tidiga morgoniimman för bön. ”Bititida om ' morgonen, medan - det ännu ,var mörkt, stod han upp och gick. åstad bort till en öde trakt och bad där”, Det är, efterföljansvärt. Bönen har ingen absolut be- stämd timma, Men Kan bedja på olika" tider av dygnet. Om Daniel heter det att han bad morgon, middag och kväll. Att stiga upp bittida om morgonen är dock att förorda. Många sto- ra gudsmän ha. haft den seden. Då är sinnet mest friskit, vila, och 'då är den rät- ta beredelsens, tid för "dagens . uppgidter. I bönen; bilitida om morgonen, stämmer man själens instrument - för dageng melodier, Morgondagen tillhör ej. dig förr- än den är lyckligt. överstånden, ment?" "Stämmer du själens, instrus
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.