spenen ss ; te ir t = = LT Onsdagen den 25 "inårs 00 IT =L . Bifallen centermotion En centermotion med hr Nils- | son i Tvärålund som huvudmo- tionär håller, enligt uppgifter från regeringshåll, på att redan bli tillstyrkt "ens behandlats,i riksdagen. Det . gäller verkningarna av - biocidar innan motionen | fieringen. Andra hävdar att si- ”tvationen här inte är så skräm- mande, som man vill? göra gäl- lande, + - Att motstridiga . utlåtanden. på elt så "viktigt område det här gäller och uttalade” farhågor från befolk i trakter, "där ke- . inom växts och sk llingen samt andrd gifter som saluförs i livsmedel, - sn 3 Jordbruksminister —.Helmqvist ämnar tillsätta: en expertutred- ning för att ingående granska : dessa problemzställningar och där- efter föreslå åtgärder, Det är vad har Nilsson med sina medmotionärer begärde i ' motionen. Motionärerna framhöll bl a. att: uttalanden från” vissa miska gifter. använts med följd ätt” fåglar” och "annat vilt dött, skapar förvirring och oro, är helt förståeligt. - rr Med. motionärerna har "säkert många . andra anledning glädja sig åt statsrådet Holmqvists nu aviserade utredning. på området. Att snabba åtgärder är erforder- liga har också understrukits, vil- ket ytterligare visar att man på « håll karak ge” som | a ett u-land när det gäller kon- iserar trollen av den fortgående kemi- håll blivit varskodd om lägets allvar, "> es Valfrihetens samhälle - 2. är > tydligen, inte avsett för alla. - Det framgick 'med all önskvärd |: tydlighet när riksdagen i förra veckan behandlade ' frågan om företagarnas anslutning till ATP och sjuklörsäkringen, > Center |- hade åter motionerat: om att fö- retagare skulle få möjlighet awvt ; teckna sig för tilläggssjukpenning utan att tillhöra ATP-systemet, men som förr sade den socialde- " mokratiska majoriteten mej. En företagare; som inte anser sig ha råd att ansluta sig till ATP-systemet, skall alltså ute- stängas från deny trygghet, som sjukpenningen kan erbjuda. De GUD SKALL DRIVAS BORT ' från allas sinnen och hjärtan i Sovjet, Så har det kommunistiska partiet bestämt, Istället skall ate- ismen studeras och odlas.' Ö s : tersunds.pPosten skri ver: ns , tDet!blir nu "att se, om dennå nya offensiv mot Gud. i Sovjet " skall ge större resultat än 'mel< lankrig:tidens 'kampanj, Denna gav föga bättre utbyte för regi- .' men än vad Chrusjtjovs aktion » för agrar expansion givit under efterkrigstiden. Nu har 46 år gått . sedan revolutionen, '.vid vilken kommurismen framträdde som ,en fiende även till-:Gud. Men likväl har den grekisk-ortodoxa kyrkan i Sovjet alltjämt 50 miljoner med=. lemmar enligt des» egna beräl ningar, Därtill har Sovjet 25 mil- joner muselmaner, "3,5 miljoner ” judar samt massor. av människor, » som har förvandlats från fritän- . kare till baptister, sjundedagsad« ventisler och Jehoväs vittnen, ' > Under alla 'förhållanden ' kan |; man undra, varför nuets regim i Kreml, som återskänlkt det ryska " folket en hel'del äv den frihet, . som Stalin hade berövat männi= skorna, anser sig vara i behov'av detta nya fälttåg mot de troende I landet, Är inte kommunismen starkare förankrad i Sovjet än att den anser sig hotad av "landets troende? Son : DEN FÖRESLAGNA SAMMAN- SLAGNINGEN "st av Assi och Domänverket väc- . ker gensagor i Västerbot- tens-Kuriren, som hotar med att det kan bli en ny Tumba- affär i jätteformat: En annan högst ot: Ilfredsstäl. » lande sak är att, i ett statligt box . lag blir staten enram aktieägare. Bolagsstämman blir. då bara en skenorganisation som skymmer de - verkliga ansvarsförhållandena; De:sutom avkopplas riksdagen från all annan insyn i verksam eten. än den bolagslagen med- ger, Man skapar med andra ord, om utredarnas förslag accepteras, , en statlig koncern med :-betydligt större frihet från insyn och kon- troll än som kan vara rimligt och klokt. ' Men så som frågan är upplagd redan på utred tadiet synes ski fal hänvisade" till att dö skulle bli alltför krångligt. att, erbjuda den- na valmöjlighet, . Det må vara en sak, "men satt” de "inte "ens vill vara med om att. utreda, hur "krångligt och dyrbart. det . skulle kli méd denna” "valfrihet är gan- .ska märkligt, : Centerpantisten ” Alvar Anders- son i Knäred sade, att försäk- . ringssystemet tydligen skall vara gom den amerikanska rakmaski- . Den, som avviker när han tlcks in i . apparaten är lika andra, när ban är färdig: Te ngångarna . om 'valfrihetens trmhälle har sällan - ljudit-- så nde ' falska, som ide gjorde na . riksdagsdebatt: KIDIGARE PEN JON? vol .. Förslaget om Jägre ,.pensionsål- "dér gillas avKbonoberga- ursecn:(s)- som: :påpekar: att: detär delaktigt.. att ' de. ”lätta” "yrkena . går i pension: tid'gare än de” sk, tunga; '.' Centerpartiet har Hera + gånger, före-lagit "lägre -pensions- ålder men” mötts av blankt nej "från, 'socialdemokraterna. Första gången centern framförde rsla- get var vid ärlistämman i Umeå 2960; Man får nu hoppas "aft "de synpunkter: som "Kronobergaren framlägger, villga i i stort. sett sam. manfaller med dem: vi anförde för "några dagar ”sedany' påverkar re- och "den iald kra= tiska riksdagsgruppen till förmån r ån "lägre pensionsålder, Krot 'nobetgaren'skriverr"" ' > Det: finns en liten grupp. som går" i' pension redan, vid 60 års ålder, Därtill kommer en betydligt |” . större skara som erhåller pension mellan 63 och 65 år: Båda kate- gorierna.. gäller i stort >befatt- ningshavare! som" ligger 'på den övre halvan av'lönetabellen, Det .. överväldigande - flertalet får sin pension först vid 67 års' ålder, Det märkliga är här att det är de i tunga” 'yrkena, de som mest tär a hälsa, och kr aften » där det drö- r längst, ” innan "Penisionsåldern "inträder. va ; Toppbefattningar inom näring: sliv' Fock samhällsförvalt- ning, anses vara så betungande, att där, skall man hålla en 1 re + åldersgräns för pensionen. | : Frå ås n är. väl om det här snart inte” är dags” matt "tänka om. "Att med ett radikalt grepp sänka allas pensionsålder till 60 år går dock inte gärna7 Dels skulle produktio- nen inte kunna hållas igång som nu, dels skulle kostnaderna för en sådan reform bli så stora att man inte skulle klara av dem utan betydande svårigheter, - Men stegvis är det rimligt att man inriktar sig på att tidigare- lägga "pensionsåldern, Redan nu > kan folkpens'on uthetalas tidigare än ålder:gränsen 67, men då sker Ur. Gamla” testamentets första Mosebok erfares i episk form, hu- rusom Noas barn i tidens början sökte uppföra ett torn, vilket skul- le nå ändå upp i himmelen. Deras övermod ' och storvulna skapelse sågs oblitt av Jahvé (Herren), den störste, rättfärdigaste och över all värld härskande. Guden, Han be- slöt därför straffa människorna och äv Philip Nydén : dana! lära känna, hur de uppkori- mit, och vad le innebär. [0] TEMPORA, O MORES! . — 0 tider, o seder! Uttrycket härrör från domarju- risten, . författaren och vältalaren Marcus Tullius Cicero (106—43 f. Kr), som kraftigt. accentuerar det upprepade . gånger i sina berömda rättegångstal mot Catilina och Ver- raserade tornet,' varjämte; han lät sprida ut dem vida omkring i världen-.' och = förbistrade deras språk, som :' dittills varit. gemen- samt. "Babylon antages ha' varit platsen för byggnadsföretaget, och tornet fick namnet. Babels torn. En konsekvens av händelsen blev den s. 'k.. babyloniska : förbistring- Människorna" kom sålunda |: att tala olika tungomål på skilda ställen på jorden. ; I modern tid och” främst nume- ra' refererar uttrycket” babylonisk förbistring den innebörden, att folk, talande olika språk, kommer tillsammans” på ” samma: plats och oftast har svårigheter att kommuni |” cera med varandra, Praktiska me- dier har' dock gjort mycket för att underlätta språkliga”. besvär, Ur denna' synvinkel är vår tid den rezs, .den förstnämnde en 'sedeslös ädling, som ' sökte omstörta' rådan- de" samhällsskick i romstaten men stäcktes av Cicero, den senare en grym och hänsynslös . ståthållare på . Sicilien, vilken genom Ciceris ingripande, fråntogs sin 'ställning. Orden var en protest mot då för- härskande sedefördärv. 7: Uttrycket har därefter alltid ut- talat ett återkommande ve över just den och den tiden, och. vi menar nu med att ”lära någon mo- res” att lära någon seder och skick: " SUMMUM JUS SUMMA 'INJU- RA — Största rätt (är); största orätt.” Satsen har paradoxal klang.. Den berör . omtåligheten i ' relationen rättens. anda och lagens "bokstav, m. av oc vad som i. sträng juri- disk' mening ' är ' oantastbart kan iliskit ofta förefalla 'känslo- babyloniska förbi framför andra." es : Babelkatastrofen och dess sviter hat, ehuru internationella och samvetslöst. - Legal " auktoritet kan försvagas och rättskänslan: li- la; om subjektivitet -vinner. sänsteg eskontakter och intensiva .mellan- folkliga besök "länge varit rådan- de,” lämmat : djupa : och - svårläkta sår. Att åstadkomma" ett koamo- politspråk har misslyckats, Det är lätt att förstå svårigheterna här- utinnan, då såväl i vårt eget land som i många andra ' länder dialek- tala egenheter och 'olika provinsi- ella talnyanser uppträtt hindrande. Lingvisterna ser i detta hänseende icke ljust på. framtiden. ” Flera årtusenden efter den om- lade ättlingar till Noa i och utmed de landområden, som ligger vid an- tikens stora, med mångfaldiga vi- "| kar” försedda innanhav, Medelha- vet, "nationer, vilkå var och en på sin 'väg nådde fram till en egen- domlig och ”storartad- civilisation. Därest: kulturkretsar sig avslutas, kan. den gälla "som: en enhet, vars > höjdpunkt ” "betecknar namnen "NThebe; ; Karthago, Aten och Rom: Den: sistnämnda staden eller" stadsstaten, fick en' stor; och tusenårig hisforia,: Römarfolket tog boplåtser 1. i. delar: av den land- tunga;. som? från + fåstlaridet ”norr- ifrån. djupt .skar ner:i inmanhavet, talade händelsen i Babylon: grund- |. i lagtolkningen.' '" De bekanta, i, alla fider och hos alla" kulturfolk "citerade : orden, återfinnas hos Cicero i hang rätts filosofiska arbete '”De = officiis” ("Om plikterna”): Cicero har gi- vit orden- djup allmä och tryck åt aktning för vetenskäperna. CARPE DIEM. — Njut dagen, . "Den ordagranna' översättningen blir ”plocka- dagen”, ! Det under- förstås här med fritt kan utläsas, att man skall 4aga tillvara tiden. Orden, som har en manande innebörd, härrör från den" romerske kärleksskalden Ho- ratius (65 - 8 £. Kr.) och är rik- tade till en' kvinna. I största" all- mänhet ges den innebörden i ut- trycket, att människan icke må alltför enträget stanna i idoghet utan även, medan Tid är, söka sig förströelse. . I vår nutid med jäkt och force- rad ävlan- är Horatii maning i sanning högst aktuell, DIXI ET : SALVAVI MEAM ANIMAM. — Jag har sagt. det och "räddat min själ > . i I denna sats tolkas en nödvän” dighet att fritt få ”säga ut” och därmed få ' lättat bördan att ha förtigit något. . Meningen . emane- rar från : profeten Hesekiel .(6:e årho f£. Kr) i latinskbiblisk över- sättning.. Den är en vädjan till en- var att påtala syndfulihet och , så rädda. sig själv... . Ia .. I sin moderna form återges . sat- sen med sitt första: ord ”Dixi” och tillkännager då, att man avslutat ett tal eller anförande... DIEM PERDIDI, — Jag har för- lorat en dag. Orden ” sägas . vara uttalade av den "romerske kejsaren Titus (41- 81 'e. Kr.), som för sitt milda och ädla "sinnelag fick mamnet ”Män- niskosläktets' älskling”; (deliciae elasticitet, 'visande romersk rätts ackommodationsförmåga.. : HOMO SUM, 'NIHIL HUMANI Ä ME ALIENUM PUTO. — Jaå är en människa, jag” anser intet mänskligt främmande för mig)å Här möter vi en :sentens med tänkvärt innehåll; Den återfinnes i ett lustspel av:den romerske: ko- f. Kr.) och. citeras synnerligen: of- tå d den beskurna formen ”Nil hu- mani”. Orden : framhäver . mänskligt . övermod ifråga :-. om rande” utan fast tvid- synt « humanism. .”Man :skall. icke vara. snår att döma sin nästa: för hennes: brister utan i stället: söka förlåta : och . överse”, - - VARS ' LONGA,. VITA". "BREVIS. — Livet är kort men konsten lång. > Innehållet, i (denna :sentens : är åforistiskt, ' d. ' v...s.. den. .will lära människorna ; visa levnadsregler, Den är datini d. från det nuvarande Italien, Det exp derade därifrån ' kraftigt” och kom så” småningom att behärska st delar! av det nutida Europa, - Icke endast kolonisatoriskt skic! ligt vidgade romarfolket sina grän- ser; Dess 'språk; låtinet, i' sin u sprungsform . måhända. ;. Osmidi; men : sakligt, ' sedermera” till en början förädlat genom Marcus Tul= lius Cicero och därefter av. krists pokrates (d. 370 f. Kr.). Senten-| sen -bör icke vara" svår att förstå. Dess" upphovsman avser här med ”koneten” ingalunda : ”de sköna han månar individen att under ett kont - levnadslopp.. skaffa. sig mes- mediförfattaren' Terentius' (d." 1591-.: icke vi och. av; den grekiske läkaren Hip- konsterna” utan läkekonsten, ' och | ' ta" möjliga lärdom. Sentensen var- | nar för. högmod . och vill ge: ut-! » Det sägs, re "Titus vid solned- gången med en suck fann dagen förspilld, då han icke fått uträtta något välsignielsebringande. - : " Oriekligen ' ' har "den ' "romerske härskaren med sitt yttrånde visat vägen för vittgående filantropi. . DOCENDO DISCIMUS, — Ge- läg YT: att lära andra, lära. vi 038 själva” påträffar, vi: här-.ett uttryck, som härstammar. från. iden romerske författaren ' och" filosofen Seneca d.> ycs(d 65:e; Kr). Det visar klassisk realism och, karaktäriserar, vad erfarenhet och rön har jatt betyda ; för all fostran” och; undér- visning. "or ten I < HODIE, MIHI;' CRAS IBL dag mig, i morgon. dig. Romarspråket de många 'senten- sernas språk, kunde blivit ett uni- versellt språk; i sanning kickel- sodigert, I Dess tystnad talar. . na auktorer, följde ex: it med skapa : "sig en” enastående ställning .|i många kulturländer. och, i histo- rien ; överhuvud. . Latinet : fick ” en internationell vidd med" inflytande bortom det gamla. Europa. + - Med "renässansen och -via refor- ning. för -att,..då- mationalspråken kom till. sin rätt, förlora sin do: minans, Långt in på 1800-talet var dock latinet, de lärdas språk. ' Väl har romarspråket länge vac rit ett dött språk, ' men det lever förty ännu verksamt kvar bl.a i den : katolska kyrkans ritus, och det ljuder i de romanska dotter- språken. I vårt dagliga'tal begagnar vi ord. från latinet, och vi finner det rikt i vetenskaplig nomenkla- tur. Så länge västerländska” språk talas och västerländsk kultur exi- sterar, så länge ,förblir' förvisso latinet ett "levande språk, ett kul- urtraditionellt arv, väl värt att förvalta: . i "Speciella reliker från det gamla pråket finner vi i alla kul- turländers litteratur, och sådana begagnas alltjämt i "skriftligt. och muntligt bruk, - Dessa rika läm- ningar "är . sentenser, . uttryck ' och bevingade ord, "allt en . latinets mycket, särpräglad. egendom, De är språkliga 'subtiliteter, I det följan- de skall vi. 'bekantgöra oss med några vanligen förek så= en ' motsvarande" "minskning av|: 0: tunshel mindre vara fråga. om, vad som är rimligt. och klokt än- om vad den: tocialdemokratiska regering- en tycker, är politiskt lämpl'gt. FÖRPACKNINGSINDUSTRIN har många saker som'den bor- de fundera över anser :Jord- biukarnasFörenings- b bad: Hur länge skall vi t ex. behöva ha en sån: massa redskap för att komma åt de industriförpackade | - varorna — korkskruv, sax,-kon=- servbrytare och burköppnare, det blir.:en hel del som skall ligga och skamla i lådorna, Pappersemballaget är en histo- ria för sig. Att kartongerna många gånger är för stora i jämförelse med innehållet går väl an. Värre. är att de avpassats efter stan- dardmåtten i- affären, inte -i- våra köksskåp. Det är väldigt besvär- ligt att kliva allra hög:t upp var . gång man vill ha ner corn-flake- sen t, ex. Är det dessutom alltid nödvän- digt att ha dubbelt emballage — pet. " Det finns be- tungande kroppsarbeten där man |- snabbt borde' inrätta sig efter att få fram lägre penzionsålder: Den ökade mekaniseringen, som | . på - -S'tt sätt bidrar till produk. .» tionsstegringen, kommer att möj- liggöra att allt flera kan gå i pen= sion tidigare än vad som nu är fallet, " > Den ständigt ökade takten, som utmärker svenskt arbetsliv av i dag, är ett annat argument för en tidigare khagd. pensionsålder. skri- ver Kronobergaren. " ot " SOLGÅVAN — : TILL BLINDA PoST- det kanske räcker med en påse . utan kartong?” >N E2900326 Prisbildningen beror till. sist av "den. organiserade' . slakten. På :| föreningsrörelsens " noteringar grundar övriga köpare sina priser. "Det är föreningsrörelsen som -an- "ger tonen på marknaden.” Tack « Vare. organisationens marknads- reglerande åtgärder har priserna många gånger: hindrats från att falla katastrofalt. Man behöver inte gå "många månader tillbaka för att finna exempel på den sa- ken. Det är alltså en dålig och " kortsynt politik att för tillfälliga, ” mestadels | obevisade vinster”, "falla för lockt ” att "sälja för 'att under århundraden "framåt |; mationen försvagades latinets ställ- |: inte - ett dugg -på morgonen. Vad som skall komma att. hända os under dagen... Varje minut är "Jad- dad av spänning. ”Usch”, säger nå- gon, ”det där är att' prata, i vädret”. Visst inte! Du gick "kanske" 'med missmod, tH arbetet i går morse, Allt' låg liksom emot. Men,' tänk efter, dagen gick och gick I bra. Ar- betet klarade du fint, läxorna kun- de du flytande, du som går i sko- lan, Och kanske mötte .du en vän som du inte sett på tio, tjugo eller rent av på trett'o år, En dörr från gångna, kanske glömda tider, slogs upp och hela dagen blev fyllda av ljus. S Som sagt, hela livet är ett även- tyr. Varje dag är en strålande möj- lighet. ”Asch”, utbrister:kanske nå- gon, ”vad är det för äventyr att möta samma männi kor, samma omgivning varje dag”. . Skall jag ge dig Tätt,” så: gör. jag det bara detta medgivande, Det kan vara pr de att vara ' "med | männickor, men till största delen beror det på oss själva om dat blir tråkigt. Äventyret är att göra det bästa av varje situation i livet. Att kunna möta människorna vi träffar eller är med på arbetspl och i hem med gott humör och finna skönhetsvärden i det vi ser dag efter dag. Det är inte lätt, det medger jag — jag har miss- lyckats många gånger och kommer säkert att misslyckas många gånger än, innan min livsåskådning brun- än, innan min livslåga brunnit ner. Att kunna se äventyret i varje dag och dess : upplevelser, är en stor konst)Men det är roligt att försöka. Trägen vinner här som alltid an- nars. Det var en gång en pojke som beklagade sig för sin far över att "slaktdjuren till annan än för- : eningen,' helst som de konkurre- passar sig. . > fExon i FP) ng rande köparna har ett pris för varje leverantör presis som det änniskor han mött varit ovänliga och snäsiga mot honom. ”Min "käre gosse”, sade fadern, ”behandla alla människor med ar- tighet, även och framför allt dem som -är ovänl'ga mot dig. Du bör nämligen komma ihåg att du är |: REPLEXER-och RE delvis och skall-sedan riva sönder |' artig, inte emedan de är gentlemän, utan därför. att du är det”: Det är ord att lägga på minnet, ord att leda. -tefter. Vi kommer, som sagt att " misslyckas : många gånger, och. det kommer att kosta mycken kamp mot "vårt eget lynne, mot vår "prestige och ” lättsårade |”, värdighet.:'. Men: strunt i all.egen ära, seger: vinner - blott den som först övervinner sig själv, Vi skall aldrig ' uppträda som. översittare, men" oförrätter och egen ära skall vi sätta oss över: Är andra på då- ligt humör, skall vi inte låta smitta ner oss. Andra människors non- chalans vill gå oss på nerverna. Då skall vi göra som en kvinna gjorde: ”dagens: timmar”, var-j 'T Aktuell Västliga experter är ense om - att förhållandet. mellan rika och fattiga länder måste ändras av- sevärt. U-ländetna måste få — och har rätt till — nya avtal och hjälp" till säkrare exporkin- komster, FN-mötet väntas. vis- serfigen - inte «medföra någon plötslig förändring men" väl bli inledningen till en period av por sitivare tänkande, vilket så små- ningom kam: leda till en helt ny handelspolitik. Sydsvenska "Dagbladet. Redan ' 'innan truppen till Cy- pern är på plats har en.rad pro- blem radali upp sig. För det för- sta: vem skall finansiera 'opera- itonen? På denna "punkt råder stor- oklarhet, - För - det andra: hur ställer sig grek-: och turk- cyprioterna : till - FN-trupper? Vilket stöd kommer FN att få av' de" cypriotiska myndigheter- na? Vilka, befogenheter och vil- ka" uppgifter: får FN-styrkoma? Här finns ännu inga klara be- sked och: risken att! FN-militä- ren skall komma att utnyttjas politiskt den ena eller andra gruppen är betydande, +. > en ; Västerbottens-Kuriren. : "Man får komme ihåg ' att vici det här landet har ”stvaffskalt” på utdelade Vinster. och'betung- ande emissionskostnader för fö- retagen, vilka inte är avdrags- gilla. Dessa: omständigheter; har inte precis uppmuntrat till ak : | tiemissioner.; De. senaste årens förbättringar beror —- typiskt nog.— på tillfälliga smärre lätt- nader fi ”straffbeskattningen”. ca | Det borde elltså vara'en: angelä- gen uppgift för :de. styrande -att stimulera till ökad alktietillgång. Därmed skulle möjligheterna för allt flera. småsparare säkra sina -eparmedel.+-; » Helsingborgs Dagblad. tiön leder: ät stil avfolkning |: väll inte. den avfolkning >. som sammanlhän jordbrukets bristande lönsamhet, miskt malkitspråk - "Au Jantgårdar - i enskilt bruk IN sfukas upp av. en jäbteinstitu- Nv ger med "det mindre utan' en åvfollkning .: med. ekono- nämare” :dåm, Kvinnan hälsade, hälsningen, +”Men”, sade kv: nnan, när hon. berättade " händelsen» för min mor, ”vad brydde jag mig om galen (=arg) för?” Hon hade hu- mör, den gamla hedervärda kvin- nan, Humorn, är ett starkt pansar och "ett "präktigt vapen som ger glans och färg åt livet! Jag slutar|” med en 'paroll, som jag gav mina juniorer vid ett tillfälle, då vi talar de: om vårt umgänge och vår sam- levnad med våra > "medmänniskor; Knäppta händer, villig håg, - öd- mjukt ”sinne, ständi ; vak samhet och segern är vår! CA ”Var dag är en sällsam gåva, en skinande" möjlighet, Var dag är en nåd som stiger från himlen, med tysta fjät.” ” Under en av gina "vandringar till. "Skulle det vara möjligt att stär- ka de små tidningarnas . ekonomi genom att-göra det möjl'gt för pressen att driva lokala radio- och TV-stationer? Frågan ställs av direktör Wilhelm Paues i Industri- förbundets Tidskrift. som ett in- lägg i debatten om pressens fram- tid. Det slog mig när jag besökte USA nyligen att det ofta är tidningarna som. där äger de' lokala sändarna, framhåller herr Paues, De har där- igenom skaffat sig tre media för den reklam och ' nyhetsförmedling som i vårt land endast har ett me- dium till sitt- förfogande. Denna utvecklingen är i själva verket den ks iskt riktiga den att ge- nomföra en strukturrationalisering — en bransch kompletterar sin gamla verksamhet med nya uppfin- ningar, som tillfredssäller samma typ av efterfrågan. Det var lärorikt att fakttäga hur enkelt ' amerikanska småstationer producerade lokala program, skri- Lokal. radio-TV kan bli ul medel” mot. tidningsdöd ver herr' Paues vidare. Sändaren var liten och svag, kamerorna var ” äg enkla 16-millimeters, studion. var I. en skrubb och .bandspelarna ofta b'lliga japanska. Några man kunde sköta det hela, Det var emellertid delvis sådan ytter:t' okomplicerad utrustning som t. ex. förmedlade nyheterna . från presidentmordet i Dallas, vars största radio- och TV. station 'är så enkel, att ingen på Sveriges Radio skulle anse det vara möjligt att använda den.” . Det var överraskande att kon- statera, att reklaminslagen i dessa lokala stationers program ingalunda dominerades av .de stora riksan- nosörerna, även om de också före- kom. Påfallande var att också myc- ket små detaljhandelsföretag hade |en råd att genom de lokala radio- och TV-sändningarna stimulera till en närmare" granskning av de lokala tidningarnas — utförliga annonser med prisuppgifter, Reklaminslagen |! i blev därför ofta av påminnelseka- raktär — de olika media | stödde | Strider! Men slut förvandla = Faa varandra. -Man fick ett mycket starkt in- fryck av den intima" kontakt som någop stort | (Forts. å sid, 6) AN affären mötte hon en något ”för- damen, hon mötte, besvarade inte |: det. Jag tänkte bara: Vad var hon .|£8et samvete Pre Ku mmentar. - Hr Edenmanis bekymmer kom- mer utan tvivel.att. växa, när gymnasiereformen skall genom- föras.' För många lärare kräver den en så betydande omskolning att den knappast låter sig ge= nomföras på fritid.'Det kommer skolöverstyrelsen omsider att bli varse, även om den nu lagt sig till med en ganska" sangvinisk syn : på : omskolningsproblemen: Amsökningarna' om tjänstledig= her låter nog inte vänta på sig, och ' då blir det- skolmyndighe- ternas sal: att förutom den nor- msfla lärarbristen även försöka klara de. vikariatproblem. som omskolningen och ; ividareutbild- ningen vållar, i. 7." a Handelstidningen. JA Plenge se vf I. jälva verket : har. den en< skilda” detaljhandeln: trots” do- medagsprofeternas prognoser en=, visats med att .på det hela ta- gelt.s hålla din : arocentuella nr och. dominerande +—. andel" av den" totala försäljningen i: lan- det. och ingenting tyder på 2n förestående strömkäntring i det- ta” avseende. . - Visserligen har många blivit kvar utméd väger men. struktturanpassningérn i den enskilda ' sektörn ”—": förutsätt-' ningen ' för. att: överleva — är som redan sagts betydande. . -: : " "Köpmannen. : i måste ha så "många "fria skolinstitutt. som, möjligt, om”: vi” vill” "undvika en steril unifor-; mering av vår. bildningssökande ungdom; Varför” skall den mäk. tiga - staten "se med. en. sådan: rädela på något så positivt, vän-" igt, skapande och kulturellt livsdugligt som" denne" ensaimme s osjälviska' karp för ätt ce ut av "gina jerfarenhetér och 'sko- - frihet, I balans ' och : tolerans, + => : Sven Stolpe" i' Perspektiv. — . porträtt av rektor Harald . I Alm, (Siljanskolän. Fe har tålamod. oc 0 vi säkert få se nya. mönsterritningar. Med i få skåda ett kråk- ? bend landa stingsallcov, uppbyg gd, och förstärkt sootal- ” demokratplattform, och all möj- lig. snickarglädj Om häla;- regeringen . 'elår ned och. tar en -pratstund med Tage : -Erlander,.; borde wäl den här frågan" snart kunna dösas vå ett kilokit sätt. "pr. : "Vi ber. att få en "kamma are och Allra. vollgast är emellertid: att Dagens dikt "kommåir tällbaka, ' Ack; huru vi saknat detta inlägg . nu i: våren, nderbara tid. Vi har saknat, det. som påskägg, när ' vi iklädt oas vår nya svid, Da- gar. komma, dagar. gå, änltligen vi”åter få, lygana till sen dikt. ne som 088 säger någonting av vikt. CH. Dö En: människa är enligt: kom - | munismen "bang vad hon äras medmänniskors ö dejt finns ingeh högre partiet, ik: dr Margit Wohlin "Luk, 2:19, delsens dag, . Om Maria hon gömde och id sivt hjävta. så ”vi' göra med | denna andakts- I dag är då bebå jungfru Marias heter det alt” begrundade allt : Detta .må också vad. vå genom ing ställs inför, Det må icke allenast bli” en tankarrnas kon= 'Orstation med varandra, mutan en hjärtats' eftertänksamhet, Det hör också all ver Tklig andakt till. Medi itera. i stillheh inför vad du får del av, bär det gärna då ditt hjärta ut på” arbetsplatsen, in 'emmet ” : et 'e rån: he et sammare ; och 30 emm s den själ som ör: en själv och an e instans än. ss
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.